Ulf Janson, Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer

Transkript

1 Ulf Janson, Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet Kamratrelationer Delaktighet, samspelsproblem, pedagogiska förhållningssätt RFA:s skolombudskonferens Södertälje 6-7 mars Varför inklusion? Rättighet och demokrati - ge lika tillgång till samhällets utbud och resurser Delaktighet - motverka isolering, ge tillträde till sociala arenor - ge förutsättningar att aktivt ingå i social gemenskap och delta i sociala processer Utveckling och lärande - skapa optimala utvecklings- och lärvillkor, - genom anpassade utvecklings- och lärmiljöer med minsta möjliga särbehandling janson@ped.su.se 2 janson@ped.su.se 1

2 Två perspektiv på delaktighet Platsen en kultur delaktighet äger rum på en kulturell arena med för arenan utmärkande meningssystem (värderingar, syften), för arenan utmärkande umgängesregler (samspelsmönster, rollrelationer) Utförandet - en social process delaktighet kommer till stånd på denna arena i socialt samspel där villkoren för delaktighet direkt eller indirekt förhandlas janson@ped.su.se 3 (För-)Skolans parallella kulturer lärkultur (samling och klassrum) framtid, påverkan till förändring vuxenstyrda kunskaps- och utvecklingsmål asymmetriskt rollsystem lärare-elev omsorgskultur (övergripande ansvar) här-och-nu, grundläggande behov vuxenstyrda trygghets- och nyttomål asymmetriskt rollsystem omsorgsgivare-mottagare kamratkultur (barn- och elevgruppen) här-och-nu, lust och frihet kamratstyrda värderingar, försvar mot vuxenauktoritet symmetriskt rollsystem av jämlika samspelsparter janson@ped.su.se 4 janson@ped.su.se 2

3 Kamratkultur Kontakten med vuxenvärlden: en delad erfarenhet av att vara kollektivt marginaliserad kollektivt disciplinerad Kommenterande motkultur och försvar mot vuxeninblandning Horisontellt relationsmönster i grunden Inträde och position bestäms i interaktion Kompetensmobiliserande janson@ped.su.se 5 Delaktig hur? på vilket sätt? objektivt delaktig tillhörighet tillgänglighet samhandling - förutsättningar - yttre uttryck subjektivt delaktig acceptans engagemang autonomi - förhållningssätt janson@ped.su.se 6 janson@ped.su.se 3

4 Grovt generaliserat mönster Barn med vs. utan funktionsnedsättningar i inkluderande miljöer: marginalisering, risk för utanförskap Åldersfaktorn: tendens till ökad marginalisering med stigande ålder Barn med funktionsnedsättningar i inkluderande vs segregerande miljöer: mer kontakter, större nätverk inte sämre utvecklings- och lärvillkor i inklusion Barn utan funktionsnedsättningar: attityder mestadels positiva men styr inte handlande bristande erfarenhets- och aktivitetsgemenskap ligger bakom negativa attityder janson@ped.su.se 7 Villkor för tillhörighet i kamratkultur Förmåga att ge självständiga bidrag till gruppens aktivitet Respekt för kamratkulturens outtalade normer och regler vid inträden vid förhandlingar vid konfliktlösning janson@ped.su.se 8 janson@ped.su.se 4

5 Tillhörighet och delaktighet Tillhörighet och delaktighet är beroende av Formell tillhörighet Tillgänglighet till aktivitet Samhandling, att ta del i samspelet Formell tillhörighet Tillgänglighet Samhandling janson@ped.su.se 9 Tillgänglighet handlar om det fysiska rummet få information om vad som händer, kunna röra sig, hantera utrustning det symboliska sammanhanget förstå vad händelserna betyder, kunna bidra till dem (t ex låtsaslek) det kommunikativa samspelet förstå och delta i samtal följa gruppens samspelsregler Ulf Janson: Kamratrelationer. RFAkonferens. Tillgänglighetstriangeln (T) janson@ped.su.se 10 janson@ped.su.se 5

6 Bristande tillhörighet yttrar sig i bristande samhandling bristande engagemang hos marginaliserade barn bristande acceptans hos andra barn Ulf Janson: Kamratrelationer. RFAkonferens. handlingstriangeln (H) janson@ped.su.se 11 men beror på bristande tillgänglighet samhandling, engagemang, acceptans uppstår när aktiviteten är - fysiskt tillgänglig - symboliskt begriplig - kommunikativt delad och förståelig för alla deltagare T H janson@ped.su.se 12 janson@ped.su.se 6

7 Hur ser marginalisering ut Att inte dela meningssammanhang, man är i samma fysiska men olika symboliska rum Man avvisar det marginaliserade barnets inträdesförsök aktivitetserbjudanden Man ger marginaliserande erbjudanden Man osynliggör och förtingligar, den marginaliserade bemöts som icke-existerande Den marginaliserade drar sig själv undan självvald ensamaktivitet avvisande av inbjudningar från gruppen janson@ped.su.se 13 Aktivitetstyp och tillgänglighetskrav fysiskt symboliskt socio-komm kropps- högt krav på inte så högt krav krav på kroppsrörelselek rörlighet på symbolisering kommunikation rollek tillgång till info förstå och bidra till krav på verbal komm om händelser låtsasantaganden att förstå soc regler konstr- och tillgång till info förstå vad modeller inte så högt på verbal modellek krav på (fin-) representerar förmåga men på att motorik förstå sociala regler svårt vid svårt vid svårt vid - motorisk fn - kognitiv fn - språklig fn - sensorisk- - social fn perceptuell fn - sensoriskperceptuell fn janson@ped.su.se 14 janson@ped.su.se 7

8 Inträdesstrategier Gör detta ta reda på vad som händer lista ut lektemat gå in i lekområdet ge ett bidrag, skapa en variation av temat Gör inte detta be inte om information tala inte om dig själv, dina känslor, vad du tycker man ska göra kritisera inte gruppens aktivitet Bidra till aktivitet! Kräv inte uppmärksamhet på dig själv som person! janson@ped.su.se 15 Mönster i kamratkontakt hos barn med och utan funktionsnedsättning 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 obs gå in i styra, initiera begära uppm barn med fneds barn utan fneds janson@ped.su.se 16 janson@ped.su.se 8

9 Intervention att gå in med stöd Påverkan på handlingstriangeln (samhandling, engagemang, acceptans): arbete med symptom Påverkan på tillgänglighetstriangeln (fysiskt, symboliskt, socio-kommunikativt): arbete med bakomliggande orsaker Vuxenpåverkan riskerar att: bryta mot kamratkulturens regler för samvaro hota kamratkulturens självständighet utlösa lekförsvar 17 Interventionsstrategier (Odom) situations- och miljöarrangemang kontaktskapande gruppaktiviteter lärarstyrda interventioner barnspecifika interventioner kamratförmedlade interventioner 18 9

10 Aktivitetsorientering och personorientering Aktivitetsorientering delaktighetsproblem förstås i termer av aktivitetens tillgänglighet och krav pedagogiskt stöd syftar till aktivitetsanpassning genom att fokusera samspelssituation och -process Personorientering delaktighetsproblem förstås i termer av den enskilda individens förmåga omgivningens värderingar, attityder, kunskaper pedagogiskt stöd syftar till beteendeförändring och attitydpåverkan genom att fokusera personliga förhållningssätt janson@ped.su.se 19 Tre förhållningssätt i förskolelek Styrande regissör handlings- och lekförslag på avstånd, föreskrifter, uppmaningar, kritik Deltagande aktör handlings- och lekförslag inifrån leken, förslag som innebär aktivitetsanpassningar, inbjudningar snarare än uppmaningar Tolkande observatör sufflörsroll, icke-ingripande men klargöranden av händelser och betydelser genom sammanfattningar, respekt för roller, låtsasantaganden och identiteter, händelseutvecklingen lämnas till gruppen janson@ped.su.se 20 janson@ped.su.se 10

11 Minskad kontakt mellan elever med funktionell olikhet med stigande ålder Skoltiden blir alltmer disciplinerande kamratkulturens autonomisträvan tydligare Funktionsnedsättning associeras till vuxenkultur och omsorgsansvar, funktionell olikhet ökar vuxennärvaron Erfarenhet generaliseras till förväntningar, så småningom kanske också fördomar Liten social kontakt med kamrater med funktionsnedsättningar å ena sidan, positiva värderingar i princip upplevs inte som motsägelsefullt Elever med funktionsnedsättningar söker sig alltmer till kamrater med liknande förutsättningar, en egen kamratkultur utvecklas janson@ped.su.se 21 Förhållningssätt i förskola och skola Förskola: öka tillgänglighet aktivitetsorientering tolkande intervention Skola: skapa utrymme och respekt aktivitets- och personorientering reflektion över förhållandet värdering - handling janson@ped.su.se 22 janson@ped.su.se 11

12 Kamratkultur - elever med fh Upplevd skillnad mellan egen och icke-funktionshindrade kamraters situation Behovet att vara vanlig lika värde en viktig värdegrund marginaliserad i icke-funktionshindrades kamratkultur Ofta val av kamrater med liknande funktionella villkor Erfarenhetsgemenskap del i strävan efter autonomi delad insikt om barriärer Den egna kamratkulturen måste försvaras åt två håll mot vuxenövervakning mot icke-funktionshindrades kamratkultur janson@ped.su.se 23 janson@ped.su.se 12