Omvärldsanalys och översiktlig behovsanalys GIS/Kartklient för Stockholms stad. DELRAPPORT 1

Transkript

1 översiktlig behovsanalys GIS/Kartklient för Stockholms stad. DELRAPPORT 1 Projekt Författare Version Dnr GIS-strategi Anders Söderman 1.0 delprojekt GIS/Kartklient Förvaltning/avdelning Senast ändrad Stadsledningskontorets IT-avdelning kl 18:00 1 (23)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Mål och avgränsningar Målsättning Projektbeskrivning Avgränsning Resultat Måluppfyllelse Tidsplan Rapport Sammanfattning Omvärldsanalys Intervjuer Miljöförvaltningen (MF) Stockholm Vatten AB Utrednings- och statistikkontoret (USK) IT i omsorgen Trafikkontoret (TK) Samlingskartan Stadsarkivet Stadsbyggnadskontoret (SBK) Utdrag ur intervjuer gjorda i samband med GIS-strategiarbetet Behov av geodata utöver vad som erbjuds i Stockholms stad idag Exempel på krav och behov Slutsatser och förslag till åtgärder Referenser 22 2 (23)

3 1. INLEDNING 1.1 Mål och avgränsningar Målsättning Genomföra en omvärldsanalys för att hitta exempel på hur tekniken används på internet idag. Genomföra en behovsanalys för ett begränsat urval av berörda verksamheter i staden. Utifrån behovsanalysen dokumentera viktiga, gemensamma önskemål och krav på en GIS/Kartklient för e-tjänster som kräver ett kartstöd Projektbeskrivning I samband med Stockholms stads arbete med stadens GIS-strategi ska en omvärldsanalys göras vad avser förekomsten av e-tjänster med kartstöd och valet av presentationsteknik för dessa. Särskild uppmärksamhet ska ägnas lösningar som innehåller Open Source eller Google Earth/Map som GIS/Kartklient. Uppdragets syfte är att ge diskussionsunderlag till en modern lösning, som med fokus på kommande e-tjänster, som behöver stöd av en GIS-Kartklient, kan lösa Stockholms stads behov. Det finns därför behov av en opartisk studie som belyser vilka alternativ som är möjliga mot Oracle spatial, stadens rekommenderade lagringsplats för geodata, samt vilka GIS/Kartklienter som finns integrerade i EpiServer, som är Stockholms stads webbverktyg. Kontaktperson är stadens GIS-samordnare Mikael Janisels. För att nå ovan beskrivna mål skall projektet genomföra följande: 1. Informationsinhämtning Internet, omvärldsanalys 2. Informationsinhämtning intervjuer, omvärldsanalys 3. Behovsanalys 4. Ta fram en kravspecifikation utgående ifrån punkt 3. Behovsanalys 5. Avge en delrapport 1 för punkterna och en delrapport 2 för punkt Avgränsning Omvärldsanalysen berör enbart Sverige och med fokusering på lösningar som baseras på webbverktyg EpiServer. Enbart internetbehoven ska utredas. Kostnads-/Nyttoanalys och metadataproblematiken ingår inte i projektet. Kravspecifikationen ska visa verksamheternas behov och ska inte ligga till grund för en upphandling (tekniska krav) av en GIS/Kartklient för e-tjänster med kartstöd. 3 (23)

4 2. RESULTAT 2.1 Måluppfyllelse Omvärldsanalysen gav en bra bild av förekomsten av GIS/Kartklienter i Stockholms stad och i Sverige. Behovsanalysen gav klart besked om Stockholms stads förväntan och beredskap inför att introducera fler kartstöd i e-tjänster och handläggarstöd på förvaltningar och bolag. Särskild uppmärksamhet ska ägnas lösningar som innehåller Open Source eller Google Earth/Map som GIS/Kartklient. Detta beaktades i viss utsträckning i omvärldsanalysen, men togs i regel inte upp under intervjuerna. En fördjupning kring Google Earth/Map kommer att göras i delrapport Tidsplan Projektets omvärldsanalys pågår förutsatt att berörda intervjupersoner nås under denna period. Detta noterades som en risk i projektplanen. Sista intervjun genomfördes den vecka 804 och anteckningarna är ej godkända den 13 feb. Delrapport 1 avslutas ändå. Delrapport 2 ska vara klar senast RAPPORT 3.1 Sammanfattning Omvärldsanalysen visar att tillämpningen av detta teknikområde är i sin linda. Många mindre bra lösningar finns och svarstiderna är vanligtvis besvärande långa. EPiServer CMS 5, stadens verktyg för kan bara visa upp en hemsida där kartstödet tycks vara helt integrera, vilket bör leda till eftertanke. Stockholms stads e- tjänster med kartstöd bör om möjligt vara integrerade i EPiServer, så att en ny websida inte behöver öppnas. Det är störande och förvillande för ovana användare. I de riktlinjer för e-tjänster på stockholm.se (version 0.1) från Kommunikationsstaben, så har ännu ingen hänsyn tagits till behovet av ett kartfönster i utrymmet för e-tjänster. Fönsterbredden är här föreslagen till 696 skärmpixlar för respektive e-tjänst, vilket inte kommer att räcka till både e-tjänstinformation och kartfönster. I Länsstyrelsernas GIS/Kartklient nedan (för skärmupplösningen 1024x768) så upptar kartfönstret 1018x593 skärmpixlar. Enbart kartbilden, inkl översikt, är 655x (23)

5 Länskartor Stockholms län, Stockholms stad. Inzoomning runt stadshuset. (Skala c:a 1: 7 000) De drygt 40-tal exempel, som ingår i denna rapport, ger en mycket tydlig bild av hur olika kartstöd kan utformas och mångfalden av olika lösningar visar tydligt att en samordning inom staden är absolut nödvändig. Intervjuerna visade att Stockholms stad idag inte har den erfarenhet av detta teknikområde som krävs för att diskutera ett gemensamt kartstöd till e-tjänster och handläggarstöd på intranätet. Tekniken är under införande hos hälften av de intervjuade. SBK har tagit hjälp av expertis som testat hur användargränssnittet interagerar med användarna, vilket är viktigt. Alla intervjuade är intresserade av vara delaktiga i SBKs utveckling av en GIS/Kartklient som ersätter web Kartago. Sker finansiering via e-tjänst programmet så vill man deltaga i framtagandet av en kravspecifikation. Önskemål finns också om att införskaffandet i så fall sker via en öppen upphandling. De flesta intervjuade är i dagsläget tveksamma inför att eventuellt tvingas att använda denna lösning. Egna programvarulösningar finns. Det får bland annat ej medföra kostnadsökningar eller krav på att ytterligare kompetens måste byggas upp kring en ny produkt. 3.2 Omvärldsanalys Ett stort antal internetsajter har genomsökts för att hitta goda och mindre bra exempel på e-tjänster med kartstöd. Ingen fördjuping i Open souce eller Google Maps/Earth gjordes i delrapport 1. Resultatet finns redovisat i två Wordfiler, som är bilagor till denna rapport. Innehållet i respektive dokument och en kort kommentar om varje exempel visas nedan. Följande exempel från Sverige redovisas i separat bilaga. 5 (23)

6 1. bygger på Google Maps Sverige, troligen Enterpriseversionen. Ett tillägg är översiktskartan nere i högra hörnet. Panorering är möjlig i båda kartfönstren. På hemsidan ligger kartklienten under en av nio flikar och är därmed lätt att hitta. 2. Serviceguide (e-tjänst) med kartstöd från Helsingfors. Ambitionsnivån som beskrevs i en OH-presentation ifrån 22 april 2005 var betydligt högre än det man lyckats åstadkomma på internet idag. 3. Exempel på en kiosktillämpning, som efterfrågas av SBR och Kyrkogårdsförvaltningen. Även detta behov bör beaktas vid utformandet av en GIS/Kartklient. 4. Utdrag ur DigPros senaste nyhetsbrev, mars Resultatet presenteras från GISplattformsprojektet, som testade bland annat WMS och WFS tjänster hösten Exempel i Google Maps på hur en användare kan tillföra egna geodata och presentera dessa tillsammans med annan tillgänglig kartinformation. Detta är viktigt för SDF och andra enheter som saknar resurser att ha egen GIS-kompetens. 6. Exempel på att egna funktioner kan integreras i Google Maps. 7. Exempel på hur information ifrån både intranätet och internet skulle kunna kombineras. I exemplet visas privata och kommunala dagis. 8. Länsstyrelserna (Lst) har samarbetat kring en GIS/Kartklient i snart 10 år. StrateGIS och PilotGIS projekten initierade utvecklingen av den GIS/Kartklient som finns idag. Västra Götaland har vidareutvecklat den nationella GIS/Kartklienten och tillfört förbättrad funktionalitet. Bakgrundskartan följer skärmskalan från Nordenkartan (1:2M) i sex skalintervall ner till fastighetskartan (1:10 000) med ortofotobakgrund i 6 (23)

7 hela Sverige. Imponerande! Geodata kan hämtas via WMS- och WFS-tjänster. Ursprungslayouten har dock bibehållits och detta är ett bra exempel på hur Stockholms stad bör samordna utvecklingen av en GIS/Kartklient med för staden gemensamt utseende och funktionalitet för att underlätta medborgarnas nyttjande av olika e-tjänster med kartstöd. Alternativet är naturligtvis att utforma en grafisk profil och krav på funktionalitet oberoende av vilken leverantör som tillhandahållit GIS/Kartklienten. 9. Västra Götalands GIS/Kartklient med temat Samhällsservice där fyra olika informationsskikt aktiverats. Liknar Kommunikationsstabens behov för Serviceguiden. Lösningen med flikar för sju olika kartteman är mycket attraktivt och utrymmesbesparande, liksom möjligheten att välja en fast skala och att snabbt kunna växla mellan olika kommuner. 10. Skånetrafiken har eventuellt en GIS/Kartklient integrerad i EpiServer. 11. Oskarshamn skriver på sin hemsida: Här är ditt verktyg för att hitta allt du behöver inom vår kommuns gränser. Du hittar både adresser och platser, kommunala verksamheter, turistattraktioner, samhällsservice och mycket, mycket mer. Har du egna koordinater kan du även skriva in dem och få deras läge i kartan. Utvecklad i OCAD8 (Open source?) baserat på Java-teknik. Erfarenheter från Oskarshamn borde inhämtas. 12. Vägverket (VV). Information om vägar via karta. 24 olika sträckföreteelser kan presenteras (en i taget) på valfri plats i Sverige. En bra e-tjänst med några skönhetsfel. 13. VV visar trafikinformation och vägväder i en Avancerad karta där användaren själv kan välja geografiskt område och fem olika trafikteman. Endast ett tema i taget kan presenteras i ett ganska litet kartfönster 8x10 cm. Helt integrerat i EpiServer. 14. VV visar trafikinformation och vägväder i en Enkel karta. Geografiska områden är förvalda. Bra exempel på att det behövs tillrättalagda och enkla GIS/Kartklienter, liksom mera avancerade (ex. 13) för vana användare. 15. VV visar 7 olika beläggningstyper på det statliga vägnätet. En ur flera synpunkter dålig e-tjänst med kartstöd. 16. TRAFIKEN.NU är ett samarbete mellan VV och bland annat Stockholms stads Trafikkontor. Den interaktiva kartan är inte bra och svarstiderna var orimligt långa när jag provade TRAFIKEN.NU den 31 januari, då stormen Tuva härjade som värst. Detta bör beaktas om allvarliga krissituationer (extraordinära händelser) uppstår i Stockholmsområdet. En fördel är att användaren kan ställa in en personlig profil vad avser geografisk utsträckning och vilken typ av information användaren önskar presenterad när inloggning sker till TRAFIKEN.NU. 17. Vägverkets femte GIS/Kartklient har ett helt annat utseende än exemplen ovan. En synnerligen intressant e-tjänst med kartstöd, CAD-modeller, videoanimeringar m.m. GIS/Kartklienten verkar vara ett hemmabygge. 18. SGU har en bra, men ack så långsam, e-tjänst med kartstöd för presentation av geologisk information. Geodata kan hämtas med hjälp av en WMS-tjänst. 19. Linköpings teckenförklaring är inklämd i en liten box, vilket medför att det krävs en draglist och det är inte bra. Hela GIS/Kartklienten känns slarvig. 20. Skövde har en tydlig, enkel och lättförståelig GIS/Kartklient med några få serviceteman. 21. Regionplanekontorets teman är svåra att skilja från bakgrundskartan, som inte heller är bra. Användaren kan tända och släckta kartskikt i ett separat fönster och som vid behov kan döljas. Inkräktar alltså inte på kartfönstrets storlek. Smart! 7 (23)

8 22. Lst i Skåne låter användaren välja en tillrättalagd informationsmiljö, bakgrundskarta och tema, innan GIS/Kartklienten öppnas. Smart sätt att styra innehållet i GIS/Kartklienten innan den aktiveras. Här har man dock gått ifrån rikslayouten även om man känner igen de olika ingående delarna. 23. Malmö stads kartportal, en e-tjänst med kartstöd, är ett bra exempel på hur man presenterar kommunal service inför omvärlden. Fasta skalsteg är troligen bra då det ger snabbare uppdatering av kartan. Malmö har troligen intressanta erfarenheter, som kan vara användbara för Stockholms stad. 24. Servicedata Syd är ett mycket intressant exempel på tre stora kommuners sätt att förmedla en serviceguide via internet. Ett utsnitt över Jönköpings tätort visar dock att den tematiska informationen drunknar i bakgrundskartan. Det är bara Systembolagets symbol som syns tydligt(!). 25. Växjö Översiktsplan 2005 var så långsam att testet fick avbrytas. 26. Falkenbergs InfoVisaren ger ett väldigt rörigt intryck och blir därmed svårnavigerad. 27. Jordbruksverket SAM (Underlag för jordbruksstöd från EU) har Sveriges i särklass med avancerade e-tjänst med kartstöd. Den är speciellt intressant för Stockholms stad eftersom staden vill att utförare i framtiden ska leverera in information, som utan handpåläggning förs in i stadens verksamhetssystem. 28. Vänersborg har precis börjat bygga e-tjänster med kartstöd. De har tydliga problem med att få kartsymboler ur serviceguiden att synas i olika skärmkartskalor. 29. Intrasis-konceptet är med bland dessa exempel därför att den innehåller en mycket bra systembeskrivning nåbar via internet. En webbaserad sökklient finns numera. Följande exempel från Stockholms stad redovisas i separat bilaga. 51. Stockholms stads kommande e-tjänst med kartstöd c-navigator baserad på Google Maps. TKs GeoMedia leverar grafik från ruttplaneringstjänsten. Användaren kan beskriva en personlig profil, som påverkar vägvalet. 52. Trafikkontorets e-tjänst med kartstöd för ansökan och fortsatt bevakning av grävningstillstånd i Stockholms stads mark.detta är den mest avancerade GIS/Kartklient som jag hittat i staden. 53. SBKs e-tjänst med kartstöd för att presentera gällande planer. 8 (23)

9 54. SBKs nya e-tjänst med kartstöd för att presentera pågående planarbeten i staden. 55. Nätbutiken är en kommande e-tjänst med kartstöd där alla SBKs produkter kan beställas och betalas via kreditkort eller bankkonto. Leverans sker via e-post. 56. SBR söktjänst för lediga lokaler i Stockholms stad med kartstöd från Objektvision. 57. Bostadsförmedlingens bokningstjänst med kartstöd från Eniro. 58. Stockholmskällan visar delar av stadsarkivets historiska arkiv. Flera exempel finns också där Google Earth i 3D har provats med positivt resultat. (Ej här) 59. Hitta graven är en e-tjänst med kartstöd som också kan nås via mobiltelefon. 60. Information om Samlingskartans beställningsfunktion på internet. 61. Exempel på en beställning av Samlingskartan via internet. 62. För att kunna presenterar trender så är statistik nödvändig. Statistik på karta är en e-tjänst med avancerat statistkkartstöd från USK. 63. Stockholms stads GIS/Kartklientbehov för 10 år sedan. Redan då satsade staden på att ta fram förutsättningarna, tekniskt och organisatoriskt, för att introducera denna teknik. 64. Stockholms stads engagemang i delprojeket 7 Kartor på Internet som var ett SAMprojekt hos svenska kommunförbundet för 10 år sedan. 3.3 Intervjuer Intervjuerna har genomförts genom personliga besök. Frågorna har skickats ut i förväg och intervjuaren har före intervjun försökt bilda sig en uppfattning om enhetens status kring e-tjänster med kartstöd. Dessa sammanställningar inför varje intervju finns bland referenserna. Anteckningarna har godkänts efter eventuellt önskade förändringar Miljöförvaltningen (MF) Inom MF har fokus varit huvudsakligen riktat mot IT och de förvaltningsövergripande GIS frågorna har fått stå tillbaka de senaste åren. Det kan alltså finnas behov inom MF som i dagsläget inte är kända. Bedömningen är dock att behov av att förmedla information med hjälp av ett kartfönster finns hos de flesta myndigheterna. MF ärendehanteringssystem ECOS erhåller en koppling till ett kartfönster vilket kommer att underlätta den interna ärendehanteringen. Ekologer och miljöövervakningspersonal letar aktivt efter bra vägar för att nå ut med sin information. Per L. pekar på en viktig funktion, då åtkomsten till MFs externa webserver försvåras pga driftsleverantörens brist på GIS-kompetens och de höga kostnader som är förknippad med att göra ändringar, förbättringar och uppgraderingar av ex. ArtArken. Möjligheten att testa hämmas av de höga timkostnaderna. En eventuell gemensam GIS/Kartklient behöver alltså ett redaktörsverktyg, som är åtkomligt utan att personal från förvaltningsorganisationen behöver tas i anspråk. Använder er verksamhet redan en eller flera GIS/Kartklienter eller har ni för avsikt att inom något år införa en eller flera sådana? 9 (23)

10 Ett avancerat kartfönster är ArtArken där behöriga medborgare själva kan rapportera in iakttagelse med en position som markerats och avlästs ur kartan. Positionen ingår sedan i e-postbrevet som rapporterar iakttagelsen. Driftsmiljön är ArcIMS, Expose (motsv. EpiServer) och Tomcat (motsv. IIS) och servern utanför brandväggen delas med USK. Markföroreningar (del av geoarkivet, men skiktet syns inte i byggnadsgeologiska kartan i KartagoWeb) ska finnas tillgängligt och uppdateras av MF. Bergvärmeanläggningar diskuteras och behov finns att kunna visa dessa anläggningar åtkomligt för medborgare, i Samlingskartan, m.fl. Bullerkartan vill MF tillsamans med TK också visa på internet. Den nås idag via MFs hemsida Stockholm Vatten AB SVAB har stort behov av att få leverera och erhålla geodata baserat på WFS och WMS teknik. GIS-plattformsprojektet gav inte besked om att tekniken var redo, men att den i en framtid verkade lovande. SVAB har därför behov av att denna teknik snabbt verifieras och sätts i produktion för datautbyte inom Stockholms stad. Använder er verksamhet redan en eller flera GIS/Kartklienter eller har ni för avsikt att inom något år införa en eller flera sådana? Ett behov av att kunna låta fastighetsägare via en kartbild få ta del av var deras anslutningspunkt finns för VA, har diskuterats. Ett mycket enkelt kartfönster, men tekniken bakom måste kunna filtrera bort all information som inte ska synas. I övrigt finns inga kartfönster idag för externa användare utan driftsstörningar och pågående arbeten beskrivs via gatuadresser på SVABs internethemsida. Internt används Kartago för olika ändamål, vilket kräver datakonvertering till Microstation v7 från GIVAS. Dessutom används internt ArcView, ArcEditor och ArcInfo för klient-serveranslutning samt ArcIMS/Eview som webbaserat tittskåp mot de ESRIbaserade GIS-databaserna. Resultat av provtagningar i recipienten för avloppsvatten och vilka verksamheter som hanterar miljöfarliga ämnen kan vara intressant information att delge berörda via internet. 10 (23)

11 3.3.3 Utrednings- och statistikkontoret (USK) USK står inför en bolagsbildning. USK är idag Kommunal Statistik Myndighet och det ska juridiskt kunna fortgå i bolagsform. Det första året kvarstår beställningsvolymen från SLK, men därefter sker allt via upphandlingar. SCB levererar merparten av den statistik som USK anpassar och levererar till uppdragsgivare inom Stockholms stad och även externt. NYKO, nyckelkodsområden, har hittills ajourförts (delvis mha Kartago) mot aktuell fastighetsinformation en gång per år. Denna verksamhet måste fås att fungera även efter bolagsbildningen och eventuellt med tätare ajourföring än en gång per år. USK har sedan länge använt MapInfo för att presentera statistik på kartor för utredningar och i andra sammanhang. Kunskapen att kunna utnyttja MapInfo är en begränsning i framtiden. USK har idag ansvaret för LIS (ledningsinformationssystem) där statistik och nyckeltal är viktigt för stadens beslutsfattare. ODS systemet bygger på Oracle Spatial. Använder er verksamhet redan en eller flera GIS/Kartklienter eller har ni för avsikt att inom något år införa en eller flera sådana? Ett avancerat kartfönster är statistik på karta, som erbjuds på internet med en upplösning ner till stadsdelsområden (idag 132 stycken). Tjänsten är tekniskt mycket komplex och personen som driftsatte den har slutat och det saknas tydlig dokumentation av hur systemet fungerar. Motsvarande tjänst inom staden kan förvaltningar och bolag prenumerera på, dock utan ett kartfönster. Här är upplösningen NYKO, som ibland måste generaliseras om den personliga integriteten hotas. Detta säkerställer ODS systemet automatiskt. Eventuellt finns behov av ett kartfönster även till denna tjänst IT i omsorgen Helga Einarsdóttir, projektledare för IT i omsorgen, gav en översiktlig beskrivning av Paraplyet och dess ingående delsystem där SchemOS/Laps Care innehåller en ruttplanering, som kan presenteras via ett kartfönster. Kartmaterialet hämtas från stadsbyggnadskontoret. Då ett heltäckande gångvägnät saknas i Stockholms stad så kompletteras nödvändiga rutter för hemtjänsten in manuellt i Laps Care systemet. Helga E. konstaterade inledningsvis att den information som lagras i Paraplyet inte kommer att göras tillgänglig annat än till de individer som är berörda och kan verifiera sin behörighet att ta del av uppgifterna. Behovet av ett säkert sätt att knyta en individ till rätt stadsdelsförvaltning är stort. En sådan funktion behövs innan informationen tas om hand av Paraplyet. E-tjänster för ansökan om dagisplats, val av skola och äldreboende kommer att vara behjälpta av ett kartfönster som underlättar sökning och val för medborgarna. Då detta inte kommer att vara en del av Paraplyet så konstaterades bara att hänsyn måste tas till individens SDF-tillhörighet, enligt ovan, vid utformandet av dessa e-tjänster. 11 (23)

12 3.3.5 Trafikkontoret (TK) Trafikkontoret behöver kompetens kring flera på marknaden förekommande GIS/Kartklienter, dvs GeoMedia, MapExtreme, ArcIMS, Digpro, antingen för eget behov inom TK eller i TKs roll som IT partner till Exploateringskontoret, FSK, Brand och USK. Det måste därför finnas tydliga nyttoeffekter av att tillföra en ytterligare leverantörsprogramvara för webpublicering av kartinformation om SBK i BAGGIS03 väljer att satsa på en nyutveckling av ersättaren till Kartago, såsom antyds i ansökan till SLK/Förnyelseavd. Det kan dock finnas fördelar med en stadsgemensam lösning, men det är inte troligt att den javaklient som diskuterats kan komma att integreras i alla verksamhetssystem. Eftersom leverantörerna av verksamhetssystem inte alltid är beredda att ta fram allför specifika lösningar på GIS-funktionalitet kan produktfloran komma att variera även i framtiden. En förutsättning för att staden i större utsträckning i framtiden kan utnyttja en gemensam lösning är att det finns mycket stabila och väldefinierade programmeringsgränssnitt. Det är mycket viktigt att ta med detta vid utformningen av en kravspecifikation. Att ta fram denna kravspec bör göras i samarbete eftersom behoven inte är desamma i alla verksamheter. Ett flertal sådana kommer troligen att tas fram baserat på de 8 förslag till e- tjänster som TK har ansökt om till SLK/Förnyelseavdelningen. Detta förutsätter att kostnaderna för att införa och underhålla dessa GIS-kartfönster inte blir för höga oberoende av vilken GIS/Kartklient som används. TK har sedan flera år akuta behov av tillgång till WMS- och WFS-tjänster samt webservicetjänster. Ett sätt att verifiera denna teknik är att genomföra fördjupad test av var tekniken står idag utgående ifrån GIS-plattformsprojektet, som avslutades hösten Dessa tjänster avser åtkomst av både BAGGIS och SFD information. För att göra denna koppling kostnadseffektiv så krävs också att förutbestämda, överenskomna kartmanér levereras med geodata. För att tillrättalägga de kartmanér som behövs önskar TK kunna beställa dessa eller att ett redaktörsverktyg finns som enkelt medger förändring av utseendet på de grundkartor som BAGGIS levererar. Använder er verksamhet redan en eller flera GIS/Kartklienter eller har ni för avsikt att inom något år införa en eller flera sådana? TK har idag flera verksamhetssystem med GIS-funktionalitet, tex Ljuskällan (gatubelysning), MUS (markupplåtelser), LTF (lokala trafikföreskrifter), Gata (teknisk info om gatuanläggningar), Gatuarbete Web (grävningsarbeten), Kopplet (felanmälan) Flera av dessa system används både av trafikkontorets personal och av entrepenörer/projektörer via en säker internetinloggning. Informationen om företeelser i gaturummet kopplas till LV (lokal vägdatabas) 12 (23)

13 På sikt avser TK att också använda tekniken också i system som mera riktar sig till allmänheten, tex Kopplet där medborgarna kan anmäla tex klotter eller fel i gatubelysning via internet. TK ansvarar till viss del för trafiken.nu och även här kan ytterligare informationstjänster till allmänheten bli aktuella Samlingskartan Samlingskartans produktion för Stockholms stads interna och externa behov är helt och hållet byggt på utbyte av Microstations designfilformat, som än idag är det enda överenskomna utbytesformatet för geografisk information inom staden. Aktuell information från SBK pekar på att kvaliteten i dessa filer inte längre kan garanteras när BAGGIS03 går i produktion och att ansvaret för att justera eventuella felaktigheter ankommer på Samlingskarteverksamheten. Stokab har en Oracle Spatial baserad Opto-applikation byggd på samma teknik som BAGGIS och ännu efter 2 år kan Stokab inte leverera DGN-filformat till Samlingskartan utan tvingas producera i dubbla system. Detta tyder på att det inte är ett lätt problem som SBK stött på när man vill konvertera från Oracle Spatial till Microstation v.7. Inga beslut finns ännu om att förändra produktionsmiljön för Samlingskartan och det kommer att kräva en rejäl investering i nyutveckling av befintliga program. Nuvarande webapplikation för beställning av Samlingskartan är en Java applet utvecklad av DigPro. Diskussion pågår också kring Kombinationskartans existens och den utreds nu i samband med informationsklassning av dess användning i staden. Båda dessa produkter kan ses som e-tjänster med GIS-kartfönster. Samlingskarteapplikationen tillsammans med Gatuarbete Web är två avancerade GIS/Kartklienter som är i produktion i Stockholms stad. Använder er verksamhet redan en eller flera GIS/Kartklienter eller har ni för avsikt att inom något år införa en eller flera sådana? Ja, för beställningsfunktionen av Samlingskartan på internet. Inga övriga behov finns idag, då Samlingskarteverksamheten är en mycket specialiserad produktion inom Stockholms stad Stadsarkivet Stadsarkivet har bred och djup kompetens kring GIS/Kartklient tekniken och dess möjligheter för och i Stockholms stad. Redan för 10 år sedan utgav stadsarkviet en CD med historisk information med en avancerad koppling till karta inkluderande tid eller tidsintervall. I en skala ett på fem av hur avancerad en GIS/Kartklient är, så hamnar denna CD, om den funnits på internet, på nivå fem. När användaren, utifrån sökt resultat, hittar en länk till en annan datakälla kan hopp ske till denna med bibehållen sökprofil. Ett bra exempel på hur en medborgare kan växla mellan olika information från olika verksamhetsdatabaser i staden. Ett antal filterfunktioner finns tillgängliga som symboler och medger sammanfattning eller presentation av information ur ett alternativt perspektiv. 13 (23)

14 Då stadsarkivet förstås arbetar med historisk material så krävs avancerade filterfunktioner för att se, uppleva och kunna utnyttja tidsaxeln. Stadsarkivet har också behov av att kunna visa historiska miljöer i tre dimensioner (3D). Detta är ett av skälen till att man testat Google Earth för presentation av sitt historiska material. Flera bra exempel finns på internet. Stockholmskällan är ett bra exempel på vad som går att göra och den kan ses som en internetbaserad fortsättning av de tidigare utgåvorna av CD o DVD material, dock ej än lika avancerad GIS-funktionalitet. Stadsarkivet har alltså ett stort behov av en GIS/Kartklient men med lite annorlunda krav. Stadsarkivet har inte samma precisionskrav på den geometriska kvaliteten som de tekniska förvaltningarna. Däremot är det ett skall krav från stadsarkivets sida att det finns ett redaktörsverktyg som medger tillägg av egna dataskikt och hantering av interaktionen mellan olika databaser/dataset vid bland annat den tematiska presentationen i kartan. Utgående från de olika projekt som stadsarkivet producerat så finns underlag för ett stort antal funktioner/verktyg som bör ingå i en för staden gemensam GIS/Kartklient. Det sätt som stadsarkivet vill presentera sitt historiska material kan lätt omsättas till behov av att presentera trender och planer för stadens förändring i framtiden. Alltså ett presumtivt verktyg för t ex. politiker som kan se sina visioner presenterade på ett för allmänheten förståeligt sätt. Något att tänka på! Alltså TID & PLATS måste kunna hanteras av en GIS/Kartklient. Använder er verksamhet redan en eller flera GIS/Kartklienter eller har ni för avsikt att inom något år införa en eller flera sådana? Stockholmskällan ett samarbete med Utbildningsförvaltningen, Stadsmuseet, Stadsbiblioteket och USK. GIS-delen i applikationen är utarbetad i samarbete med DigPro/Tommy Jacobsson och Sweco Position/Abdille Abdullahi. Behov finns av fortsatt utveckling av internetbaserade presentations-verktyg, där 3D är ett starkt önskemål Stadsbyggnadskontoret (SBK) Stadsbyggnadskontoret (SBK) har ett flertal e-tjänster och handläggarstöd (tillsammans kallar jag dem tjänster nedan) som innehåller ett kartfönster. I GIS-mappen, som nås via SBKs intranät, finns följande windowsbaserade Kartagotjänster: Baskarta, Stadskarta, tätortskarta, biotopkarta, Ekomomisk karta, geologisk borrhålskarta, gällande planer, stompunktskarta, översiktsplan 1999, Tätortskarta, Pågående plan, Lodbilder, snedbilder. bygglovskarta (innehåller de skikt som bygglov vill titta på), byggnadsgeologisk karta, grundvattenkarta, byggnadsklassificering i ytterstan(inventering), mixkarta och kombinationskarta. SBK har kopplat ärendehanteringssystemet så handläggarna hämtar fastigheter från FIR och i Bygglov kan en utsökning göras för utskick till berörda grannar. Resultatet presenteras i en karta, men också i form av underlag för utskick av brev. När dessa har utvecklats så har SBK tagit hjälp av expertis på hur användargränssnittet interagerar med användarna. Enkla, tydliga och enhetliga tjänster har därmed gjorts, vilket är vad staden behöver också över förvaltnings- och bolagsgränserna. Utseendet på kartfönstret är detsamma som på Tätortskarta Stockholms län men saknar i vissa fall teman och möjligheten att söka objekt. Detta är helt naturligt, då 14 (23)

15 tjänsten i sig har förvalt tema och aktuellt objekt redan är synligt. Tekniken bygger på Kartago Windows eller Web. I flera fall visas enbart en kartbild upp över aktuellt område, eventuellt med aktuellt objekt markerat för att användaren ska kunna bekräfta att rätt val är gjort eller att innehållet i kartbilden svarar på ställd fråga. Detta är bra exempel på det enklaste behovet av stöd i ett kartfönster, som kommer att efterfrågas i många e-tjänster och som kommer att kunna erhållas via en WMS-tjänst från BAGGIS Oracledatabas eller ifrån andra geodatabaser i staden. Använder er verksamhet redan en eller flera GIS/Kartklienter eller har ni för avsikt att inom något år införa en eller flera sådana? En kommande e-tjänst är en kartbutik på internet, som integrerats i EpiServer mha dess EpiStore verktyg. Kartfönstret medger att område, skala, utskriftsformat m.m. väljs och när betalning skett online, så erhålls leverans automatiskt via mejl Utdrag ur intervjuer gjorda i samband med GIS-strategiarbetet Sammandrag av intervjuer med avseende på GIS/Kartklient genomförda under februari och mars 2007 inför arbetet med Stockholms stads GIS-strategi: TK (Avfall) Bland annat ställs krav på att insamlingsentreprenörer i dag ska ha utrustning i sina bilar så att vägning och registrering av tömning kan ske (fordonsdator, våg och antenn och oftast även GPS). I de nya avtalen kräver TKV att positionen ska registreras och levereras efter varje enskild tömning. En förutsättning är att kärlen är RFID-taggade och det är nästan alla nya kärl som ställs ut. All kommunikation sker via GPRS och Internet med hjälp av webservice och xml. Inom en snar framtid kommer denna information att kopplas till karta. Exploateringskontoret Arbetar i projektform (100-tals projekt bara i innerstaden). Allt ifrån stora projekt som omdaningar av större områden till mindre projekt (projekten 3-10 år). I de stora projekten har behovet dykt upp att kunna få en 3D visualisering. Önskar ett enkelt kartverktyg med klickbar karta där man kan lägga på egna lager med information utefter behov. TK vill själva (utan att vara specialister) kunna lägga ut information på kartan. Ett exempel är att enkelt kunna skapa egna skikt med t e x bensinstationer. Avtal kopplat till karta är ett annat behov (FK har det idag i sitt LEB-system). Önskar serviceregister kopplat till kartan. Medborgarna vill veta vart det pågår projekt och enkelt kunna söka information om projekten. Vanliga frågeställningar: - Vill veta var man kan köpa mark. - Vill veta hur det kommer att se ut när det är klart, byggnader, utemiljöer, vägar etc. Kyrkogårdsförvaltningen (KYF) 15 (23)

16 Sänder ut information om gravskötsel till allmänheten, som även kan beställa skötsel via webben. Lättare att beställa extra tjänster, via webben eller SMS (ex. blommor). Anhöriga bestämmer själva gravplats i direktdialog med arbetsledaren på respektive gravplats. Miljöförvaltningen Behov av enkla GIS verktyg så att de kan få ut GIS data både internt inom MF, internt inom staden och externt mot medborgarna. Vill även få tillgång till information från andra verksamheter inom staden. Ser möjligheter med att kunna utföra ruttplaneringar för att optimera inspektionsrundor, och kunna dra slutsatser om orsaker till störningar pga omkringliggande verksamheter Vill kunna se olika detaljer utskrivet på en karta. Exempelvis hur ofta hämtas soporna och på vilka hämtställen. Även alla ställen för latrinhämtning (har tillsyn över detta). Potential att förbättra ansökningsprocessen kring borrning av bergvärme. Upplever det som tidskrävande med mycket fram och tillbaka p g a av att mer än hälften av ansökningarna är bristfälliga. Ser fördelar med att kunna informera om placering av borrhålen (fastigheter som givits tillstånd) på en karta. Önskar register över privata och kommunala förskolor (de har anmälningsplikt). Utbyte av information med andra enheter är viktigt som t e x SBK (kombinera fastighetsgränser med egen information). Måste få adressinfo att stämma med fastighetsinfo. Stockholm Business Region Använder kartan idag där besökaren kan söka på specifik adress och få den presenterad på en karta. Ser kartan som att nödvändigt verktyg och upplever att det finns mycket kvar att utveckla. Ett exempel kan vara att ge möjligheten att kunna söka ut 3 olika museer och få upp geografisk placering på en karta med öppettider och färdbeskrivning. Viktigt med uppdatering av informationen man kopplar samman med kartan, den måste vara relevant och aktuell. Använder kartor idag för att presentera företagsområden inom stockholmsregionen d.v.s. Stockholm Business Alliances 43 medlemskommuner. Nuvarande karta är byggd i flash. Kommer även framöver ha stort behov av att presentera olika saker m.h.a. kartlösningar. Har en evenemangs databas där företag får lägga in sina evenemang. Ser en möjlighet i att kunna koppla dessa evenemang till en karta. Kartago kartan var för tung och dyr, kör en annan kartvariant idag. Socialtjänstförvaltningen Äldreförvaltningen (jourpatrullerna) sköter stadens hemtjänst på nattetid. Vill kunna se vart larmet kommer ifrån (presenterat på en karta). Kör både planerade rutter och akututryckningar. Personlarm med positionering är också ett behov. I informationssökningssyfte, vill kunna ge anhöriga + ev. målgruppen en samlad bild över hur olika äldreboenden ser ut. I framtiden med medvetna äldre, Hur skall jag spendera min äldreomsorgspeng? Vill kunna ge information baserad på (kundundersökningar, anhörigas betyg etc). Ser även detta behov inom andra områden ex. skola, kollo, barnomsorg. Ser möjligheter med att kunna följa upp ekonomin på en mer detaljerad nivå (ex. i olika färger). Även sociala parametrar skulle vara intressant att kunna få på karta för att kunna analysera. 16 (23)

17 Tillståndsenheten vill kunna se information om hur många restaurangerna som finns i ett visst område, hur bred är trottoaren, har de olika tillstånd etc. Stadsbyggnadskontoret SBK ser framför sig en gemensam webtjänst där man enkelt kan få fram den information man söker, och dit de olika verksamheterna ansluter sina specifika system. Stockholm Vatten På hemsidan informeras om pågående och planerade arbeten. Har pratat om att kunna vända på processen exempelvis genom att förse medborgarna med information (push) via mail/sms/brev. Idag inget publikt ärendehanteringssystem för medborgare att följa sitt ärende, en möjlighet i framtiden. Att medborgarna ska kunna registrera Mätaravläsning via hemsidan. Stockholms Brandförsvar Skall byta IKAROS mot ett modernare system med stöd för WEB-services. Vill ha en kartdatabas som läses av olika system. SBF har ett uppdrag att förse stadens verksamheter med information om exempelvis riskobjekt. I förlängningen skall de olika verksamheterna kunna komma åt informationen på ett enkelt sätt. Ser det som viktigt att kunna få tillgång till regional och nationell statistik i framtiden för att kunna genomföra relevanta analyser. Vill använda plattformen till systematisk risk- och sårbarhetsanalys. Informationen till medborgarna måste filtreras för att inte ge tillgång till för detaljerad info som kan missbrukas. Stockholmshem Har en inloggning för sina hyresgäster på webben min lägenhet där de kan se lediga parkeringsplatser (cirka anv. per dag). Nyttjar hitta.se för att ge medborgarna information om var fastigheterna är belägna. Vill kunna se statistik på ex. (klotter, inbrott, stopp, problem) Vill kunna se demografisk utveckling (skall man anlägga parkbänkar eller lekplatser?) USK Staden har svårt att ange hur information om servicekvaliteten inom t ex skola, äldreomsorg ska presenteras för brukare och allmänhet. Svårt med ett samlat grepp. Intresse från vissa SDF:ar att få fram underlag för planering av äldreomsorg. Skulle behöva ett enkelt kartprogram (områdesindelningar) där personalen kan lägga in uppgifter. 17 (23)

18 3.4 Behov av geodata utöver vad som erbjuds i Stockholms stad idag. Idag finns 12 stycken informationsskikt i Tätortskarta Stockholms län och ytterligare ett antal finns tillgängliga via stadens intranät. Många uttryckte svårigheter att få tillgång till geodata inom staden och att man helst vill undvika att köpa externa data. En hämmande faktor är att geodata också bör innehålla manér filer och att mindre områden kan dateras upp utan att hela datasetet måste laddas in. Höga, egna kostnader gör att gamla geodata ofta används eller att geodata som skulle behövas måste utelämnas. Befintliga kartskikt enligt ovan räcker i dagsläget för MFs behov. Enkel åtkomst är viktig. Aktuella adress- och fastighetskoordinater krävs Befintliga kartskikt enligt ovan räcker i dagsläget för SVABs behov. Enkel åtkomst är viktig, som inte kräver datakonverteringar. Aktuella adress- och fastighetskoordinater krävs. Befintliga kartskikt enligt ovan räcker i dagsläget för USKs behov. Enkel åtkomst är viktig. Planområden för dagis och upptagningsområden för skolor etc är adminstrativa gränser som USK behöver få tillgång till. Aktuella adress- och fastighetskoordinater krävs. Dels för NYKO-behov, men också för att allt fler produkter tas fram baserat på adresser istället för NYKO(nyckelkodsområde). Ett adressregister för hela länet skulle västenligt underlätta utredningar i områden som berör flera kommuner, då olika principer för NYKO används. Befintliga kartskikt enligt ovan räcker i dagsläget för TKs behov. Enkel åtkomst är viktig, som inte kräver datakonverteringar. Aktuella adress- och fastighetskoordinater krävs. Behovet av WFS, WMS och webservices gäller gentemot alla geodataproducenterna. Flera av Samlingskartans kunder önskar en uttunnad Baskarta för att Samlingskartans tema tydligare ska visas. Ett redaktörsverktyg som medger anpassning av bakgrundskartans innehåll och utseende skulle vara till nytta. Informationen bör vara dygnsaktuell för kombinationskartan. I Samlingskarteproduktionen ska ju varje geodataproducent garantera att de beställda kartbladen innehåller aktuell information. Detta till trots så hör entrepenörer av sig då och då och påpekar fel som kan vara flera år gamla. Behov finns hos SBK, framförallt i e-tjänsterna kring gällande planer och pågående planarbeten, att kunna komplettera med miljöinformation (ex. bullerzoner) och vissa fornminnen m.m. som ger kompletterande information utöver gällande plantext. Detta förutsätter att information kan utbytas inom staden via WMS- och WFS tjänster, samt e- services. Behov finns alltså av en fortsättning och fördjupning av de tester som gjordes i GISplattformsprojektet för att verifiera vad denna teknik, hos stadens olika GIS-leverantörer, klarar av idag. SBK ser gärna att detta genomförs efter det att BAGGIS02 satts i produktion. Detta för att SBK ska ha resurser att aktivt deltaga i testet. 18 (23)

19 3.5 Exempel på krav och behov En systematisk genomgång av behoven av olika verktyg/funktioner i befintliga eller önskade GIS/Kartklienter hos intervjuade enheter ingick inte i uppdraget. Här nedan redovisas ett sammandrag av de intervjuade enheternas krav och önskemål. En viktig slutsats är att det finns behov av mer än en GIS/Kartklient. Upp till fem olika klientbehov kunde identifieras, det vill säga statiska (1), enkla (2), normala (3), avancerade (4), mycket avancerade (5) GIS/Kartklienter. Den statiska, som ex. endast visar ett kartutsnitt, eventuellt kompletterat med en eller flera symboler som visar sökt information. I den mest avancerade klienten kan analyser utföras exempelvis baserat på topologiska relationer och med geodata från ett flertal olika källor inom och utanför Stockholms stad. Detta kräver att alla klienter liknar varandra och får en genomtänkt grafisk profil, både avseende kartfönstrets utseende, symbolval för verktyg med mera. Ett bra exempel från omvärldsanalysen är hur olika länsstyrelser gjort sina regionala GIS/Kartklienter baserade på den nationella hemsidans grafiska profil SBK bedömer idag att deras behov motsvarar nivå 1 3 enligt ovan. SBK ser inte idag några behov av mera avancerade GIS/Kartklienter än de man har i dagsläget. Frågan om authenciering besvarades med att alla förväntar sig en central lösning i staden och i väntan på denna så löser berörda enheter detta på egen hand. Genomgående önskades ett verktyg för att kunna anpassa bakgrundskartan och geodata som inte kommer ifrån den egna verksamheten. Detta avser bland annat vilka geodataskikt som ska vara tända och det manér som presenteras. De intervjuade önskar detta för att kunna framhäva det egna temat utan att förlora nyttan av bakgrundsinformation som visas. Ett annat önskemål är att kunna presentera geografiskt läge eller utsträckning kombinerat med tid/tidsintervall för att kunna presentera historiska förlopp eller presentera framtida trender baserat på tillgänglig statistik. Punkter, linjer och ytor/områden som hämtas ifrån en annan enhets geodata och som används som bakgrundsinformation, ska kunna aktiveras som informationsbärare. När det länkade objektet aktiveras, genom att man pekar på det (mouse over), erhålls information ifrån den egna verksamhetsdatabsaen eller en länk kan aktiveras till en internetsida med ytterligare information. USK har behov av att också kunna använda verktyg för presentation av statistik i kartan, exempelvis stapel-, pajdiagram. Ett webpubliceringsverktyg (GeoReveal) testas just nu. Ett redaktörsverktyg för att kunna underhålla USKs kartfönster krävs också. Onlinebeställning av Samlingskartan med dess olika funktioner/verktyg visar att behov finns av en inbyggd beställningsfunktion i en gemensam GIS/Kartklient. Samlingskarteproduktionen kommer alltid att ha behov av att kunna leverera CADfilformat till entrepenörerna, då detta format används i deras ritnings- och projekteringsverktyg, ex. AutoCAD. 19 (23)

20 Stadsarkivets egna kartskikt och egna datakällor/databaser måste kunna hanteras i GIS/Kartklienten. Möjlighet till sampresentation av aktuella och historiska data och miljöer i 3D önskas. Möjlighet till integration med statistiska data är viktigt. Filterfunktioner för tid behövs, inklusive tidsintervall, dvs avancerad grafisk presentation av tid krävs, så att en aktuell post som studeras också återfinns i tidsskalan. 3.6 Slutsatser och förslag till åtgärder De verksamheter som uttalat sig i denna rapport har tydligt framfört att behovet av fungerande utbyte av geodata inom staden är det allra viktigaste sedan lång tid tillbaka. De flesta intervjuade sätter detta behov före möjligheten att erhålla en gemensam GIS/Kartklient. En förnyad test av var tekniken står idag motsvarande GISplattformsprojektet var ett önskemål från alla som deltog hösten Verifiering av WFS tjänster och status på standards och leverantörernas senaste versioner av sina GISprogramvaror skulle då visa om tekniken idag är redo. Samtliga intervjuade sade sig vilja delta vid utformandet av en kravspecifikation för en eventuellt gemensam GIS/Kartklient för Stockholms stads behov av e-tjänster med kartstöd. Kommunikationsstaben, som inte är med i stadens GIS-samordningsgrupp och inte heller blev intervjuad, måste vara delaktig i detta arbete. Om inte annat så för att vägleda vid valet av en gemensam grafisk profil för de kartfönster som startas ifrån e-tjänster i Ingen hänsyn har hittills tagits till utrymmet för en e-tjänst med tillhörande kartstöd. 696 pixlars bredd för en e-tjänst är helt otillräckligt för både e- tjänstinformation och kartfönster, när kartstöd erfordras. Symbolspråket för navigering, verktyg/funktion, teckenförklaring måste också standardiseras inom staden. Alla intervjuade är överens om att vi inte diskuterar en GIS/Kartklient utan en mycket enkel och ett flertal mellanliggande nivåer, till en mycket avancerad. Även om en mycket avancerad GIS/Kartklient, som medger kraftfulla GIS-analyser, inte krävs idag, så bör den lösning som väljs medge detta. Det gäller också en kiosktillämpning enligt exempel 3 i kapitel 3.2. För att åstadkomma detta anser författaren att en övergripande samordning måste ske, som utöver stadens berörda enheter inbegriper aktivt engagemang från SLKs avdelningar för IT, Förnyelse och Kommunikation. Många intervjuade efterfrågade också en gemensam plats för att nå aktuell information, exempelvis den utlovade GIS-portalen. Kunskapen inom detta breda teknikområde behöver förbättras för att möjliggöra en konstruktiv dialog vid utformandet av en eventuell kravspecifikation. Även om en kravspecifikation inte ska göras så krävs god förståelse av tekniken för att kunna utforma de riktlinjer, som varje enhet i så fall ska följa vid utveckling av e-tjänster med kartstöd baserat på sina egna GIS-system. 20 (23)

21 Slutsatser och förslag i punktform: Högsta prioritet har ett fungerande utbyte av geodata inom staden, troligen via bland annat WMS och WFS tjänster. En eventuellt gemensam GIS/Kartklient måste upphandlas baserat på en för staden gemensam kravspecifikation. Kommunikationsstaben måste ansvara för den grafiska profil som ska innehålla e- tjänster som också kräver kartstöd, där kartfönstret måste få tillräckligt med plats. Behov finns av enkla till mycket avancerade GIS/Kartklienter, som alla bör utgå från samma grunddesign, det vill säga grafiska profil. Symbolspråket måste vara homogent för kartsymboler, teckenförklaring och symboler för verktyg/funktioner. En övergripande samordning måste ske mellan Förnyelseavdelningen (e-tjänster), ITavd (GIS-samordning) och Kommunikationsstaben ( ). Kunskapen hos stadens kravställare inom detta breda teknikområde måste förbättras. Omvärldsanalysen visar att tillämpningen av detta avancerade och komplexa teknikområde är i sin linda. Detta framgår att de drygt fyrtio exemplen i de två bilagorna. Goda exempel på bra lösningar finns i bilagorna 1 och 2. Under intervjuerna framkom att geodata ifrån Stockholms stad bör användas i första hand. 21 (23)

22 4. REFERENSER Källor skriftliga och muntliga. Projektdokument: LR05 Projektplan 1.7 Omvärldsanalys GIS_Kartklient v1.doc Sammanställning intervjuer (feb-mars 2007) inför GIS-strategiarbetet redigerat utifrån behov av en GIS/Kartklient. Rune Olsson. Omvärldsanalys 29 exempel från Sverige. Anders Söderman Omvärldsanalys 14 exempel från Stockholms stad. Anders Söderman GIS_Kartklient OMVÄRLDSANALYS sökning enkätintervjufrågor v4.doc GaA GIS_Kartklient Funktionsbeskrivning ENKÄT ans v7.xls ( >100 fkn/verktyg och detta dokument tillhör F:a GISassistans. 60 h jobb som avbeställdes.) Förberedelser före respektive intervju: USK ODS mm v1.doc SS SLK Paraplyet SCHEMOS LapCare Helga E doc MILJÖförv Projektkartor doc TK _Gatuarbete Web_ mm v1.doc Samlingskarteverksamheten v1.doc Stadsarkivet doc Intervjuer: Intervju MF GIS_Kartklient doc Intervju USK GIS_Kartklient doc Intervju IT i omsorgen GIS_Kartklient doc Intervju SVAB GIS_Kartklient JL rev1.doc Intervju Trafikkontoret Karin Nilsson mån 7 jan v2 KNi.doc Intervju Stockholms stads Samlingskarta Nasrin Kiasat torsdag 10 jan v2.doc Intervju Stockholms stads stadsarkiv Stefan Fogelvik tisdag 15 jan v2 SF rev1.doc Intervju Stockholms stadsbyggnadskontor Birgitta Stenbäck tisdag 22 jan.doc Övrig dokumentation: SBK BaggisBilaga.pdf (Projektförslag BAGGIS03) BaggisTjut.pdf (SBK föreslår att SBN godkänner denna projektansökan till e-tjänsteprogrammet.) alla tjänster.ppt (exempel på SBK:s e-tjänster) Stadsarkivet PROJEKTET STOCKHOLMSKÄLLAN Stadsmuseet pdf Trafikkontoret/TK Gatuarbete gatuarbete.stockholm.se ans doc Gatuarbete_lathund_v3.6.doc Gatu-Info-Web4-TK.ppt 22 (23)