Goda Exempel. från kommunala karttjänster på Internet.

Transkript

1 Goda Exempel från kommunala Exempel på tre av Falkenbergs sju olika teman för sina kommunala karttjänster. 1. Projektbeskrivning 2 2. Sammanfattning 3 3. Goda exempel Uddevalla kommun Business Region Göteborg AB, BRG Örebro Österåker Karlstad Ystads kommun Skånekartan Övergripande kommentarer Programvaruplattformar och kontaktpersoner Referenser 15 Projekt Författare Version 1.0 Sida 1 (16) SKL SAM-projektet Webb-GIS och geografiska e-tjänster Anders Söderman Senast ändrad kl 08:20

2 1. PROJEKTBESKRIVNING 1.1 Bakgrund Redan 1998 fick jag möjlighet att i rollen som GIS-samordnare i Stockholm stad delta i Projekt-Teknik-Upphandling SAM Delprojekt 7, Kartor på Internet. Det övergripande målet var att: Öka användningen av Internet för att sprida kommunal information med koppling till kartor, genom att stödja kommuner med beslutsunderlag vid införande av denna teknik. Slutsatsen i detta arbete var: Att inte ta till sig och ta hänsyn till denna teknik i sin organisations GIS-strategi torde försvåra och fördyra spridningen av geografisk information. Detta blir kommunala beslutsfattare mer och mer medvetna om. Budskapet i den första meningen har fått ökad tyngd, men behovet av argument för att få resurser att satsa på denna teknik behövs än idag. Genom att sammanställa Goda Exempel från kommunala karttjänster på Internet, så ges möjlighet till bättre beslutsunderlag och även diskussionsunderlag när potentialen hos denna teknik ska presenteras för den egna organisationen och inför kommunens beslutsfattare. De flesta kommuner har idag en karttjänst som på olika sätt informerar om kommunal service och turistinformation. För att underlätta för Internetovana användare, så innehåller denna rapport ett antal goda exempel på enkla, användarvänliga lösningar. 1.2 Syftet och målgrupp Rapporten ska visa goda exempel på hur olika kommuner, på ett enkelt och begripligt sätt, presenterar kommunal service och turistinformation via en eller flera Exemplen ska utgå från en datorovan medborgares perspektiv och vanliga frågeställningar som denne har. De flesta svenska kommunala karttjänster (573 stycken) har utvärderats baserat på elva olika kriterier, bl.a. antal kartteman, sökfunktion, teckenförklaring och hjälpfunktion. Målgrupp för denna rapport är kart- och mätavdelningen eller motsvarande organisatorisk enhet. Berörd personal ska få idéer och argument för att påverka beslutsfattare och politiker för att få medel att införa eller förbättra kommunens egen karttjänst. 1.3 Avgränsning Rapporten ger inte exempel på e-tjänster med kartstöd. Sida 2 (16)

3 2. SAMMANFATTNING En attraktiv och informativ karttjänst som beskriver kommunal service, näringslivs- och turistinformation är en kommuns annonspelare mot kommuninnevånarna och omvärlden. Den bör utformas till att bli ett självklart val för att nå kvalificerad information för alla som vill ta del av vad kommunen har att erbjuda. Karttjänsten ska utformas så att den skapar nytta för: 1. Bostads- och arbetssökande. 2. Företagsetableringar. 3. Näringslivet många företag arbetar över kommun- och länsgränser. 4. Kommunalt samarbete inom kommunförbund. 5. Turism och friluftsliv, som ofta ger kommunen inkomster. 6. Räddningstjänst mindre omfattande skador. 7. KRIS-planering för samhällsskydd och beredskap. 8. Informationsutbyte med andra kommuner, statliga verk och myndigheter. 9. Kommunens innevånare, som förstår informationen själva, vilket ger lägre kostnader p.g.a. färre kontakter med tjänstemän. Karttjänsten bör designas så att den kan användas i kommunens intranät och på Internet. Många framtida e-tjänster kommer att kräva ett kartstöd och karttjänsten bör också utformas så att lämpliga delar av den kan användas i olika e-tjänster. Behovet av att kunna erbjuda framtida geodatatjänster (WMS-tjänster) bör om möjligt beaktas. En kommun har uttryckt det så här: Falkenbergs kommun skall satsa på GIS som ett verktyg att förenkla och förbättra informationshanteringen, såväl internt som externt. Kartan som informationsbärare kan användas inom alla verksamhetsområden och en satsning på GIS blir en viktig del i effektiviseringen. Falkenbergs kommun Uddevalla har en enkel och överskådlig karttjänst, som innehåller både kommunal och kommersiell information. Göteborg ger näringslivet ett snabbt och enkelt kartverktyg för att förenkla utsökningen av alternativa platser för sin verksamhet. Denna karttjänst kan med fördel vara mall för många e-tjänster som kräver kartstöd. Örebros nya kartklient(openlayers) bygger helt på öppen källkod och kommunen har nu gått vidare för att använda anpassade delar för e-tjänster med kartstöd. Österåker och Karlstad visar resultatet av ett samarbete mellan ett stort antal kommuner och hur resultatet ändå kan bli en lösning med en egen kommunprofil. Ystad får vara exempel på samverkan i Region Skåne där användaren enkelt kan sampresentera många olika slags information, som dynamiskt visar vilka aktiviteter som förkommer inom det geografiska område som syns i kartfönster på bildskärmen. Denna rapports exempel är bara ett axplock ur Handbok Karttjänster på Internet baserat på öppen källkod som GISassistans planerar att ha färdig vid årsskiftet. I handboken beskrivs hur en karttjänst byggs upp i Geoserver/OpenLayers/PostgreSQL/qGIS och exempel ges på vad som bör ingå och sådant som bör undvikas, allt med fokus på en lättanvänd och informativ karttjänst. Exemplen i rapporten är hämtade från Internet 14 okt. 8 nov Sida 3 (16)

4 3. GODA EXEMPEL 3.1 Uddevalla kommun Uddevallas Service- och turistkarta har utvecklats internt i kommunen. Den är baserad på Google Maps. Resultatet är en mycket lättanvänd karttjänst. Den viktigaste innovationen är det gemensamma fönstret för teckenförklaringen och för att tända och släcka symbolerna eller kartskikten för kommunal service och turistinformation. Alla tillgängliga symboler syns hela tiden svagt i bakgrunden och användare tänder och släcker symboler genom att klicka på respektive kartsymbol. Ett helt tema tänds när rutan till vänster kryssats i, se exempel som ligger under kartfönstret i bilden ovan. Hela teckenförklaring till SERVICE- och TURISTKARTAN kan öppnas i ett separat fönster där betydelsen av varje kartsymbol förklaras. Hela vänstra delen av karttjänsten kan släckas för att få en större kartbild Sida 4 (16)

5 Över ett mindre område kan karttexter aktiveras som beskriver verksamheterna Eftersom Google Maps och Eniro har ett samarbete så använder Uddevalla Eniros tjänst, så att också kommersiell service kan komplettera kartbilden: B ICA Supermarket Spara syns bäst i den stora bilden på föregående sida. Genom att ge möjlighet att nå både kommunal och kommersiell service görs den kommunala karttjänsten mera attraktiv, vilket gynnar kommunen som en inbjudande plats att bo, jobba och idka näringsverksamhet i. Medborgarna kan då samtidigt göras uppmärksamma på annan aktuell och viktig kommunal information. Ytterligare två externa tjänster som används är Wikipedia och Panoramio som många känner till och tjänster som dessa bör attrahera presumtiva turister. Då karttjänsten bygger på Google Maps känner många användare igen sig och det underlättar naturligtvis tillgängligheten till och förståelsen av kommunens information, då användaren kan fokusera på informationsinnehållet och inte på hur karttjänsten fungerar. 3.2 Business Region Göteborg AB, BRG Kommuninnevånare och turistnäringen är viktiga målgrupper för en kommunal karttjänst, men det gäller också näringslivet i stort. Att informera i kommunen befintliga företag och kanske framförallt företag som önskar etablera sig i kommunen är också betydelsefullt. Sida 5 (16)

6 Göteborg gör detta på ett utmärkt sätt. På Göteborgs hemsidas startsida ligger ikonen som länkar direkt till en karttjänst som stödjer näringsidkare vid sökandet efter lediga lokaler och tomtmark för dessa olika typer av näringsverksamheter: Kompletterande information rörande Infrastruktur nuläge såsom Flygplatser, hamnar, godsterminaler Motortrafikplatser Kollektivtrafik kan aktiveras. Ett urval av viktiga parametrar (Planläge, markyta, avstånd till huvudväg godsterminal flygplats hamn centrum kommunikationscentrum) för etablering av olika näringsverksamheter väljs lätt i kolumnen till vänster. Detta exempel skulle med fördel kunna användas för många e-tjänster med kartstöd, ex. val av förskola eller äldreboende, där urvalsparametrarna och kompletterande information (Infrastruktur nuläge) anpassas till respektive behov. Karttjänsten bygger på öppen källkod. WebGIS Public, OpenLayers och GeoServer. Bakgrundskartan hämtas från en tileserver via Sweco Sida 6 (16)

7 Positions ASP MapServices och ytterligare kartskikt hämtas med WMS och WFS från en annan server. 3.3 Örebro Vid kartdagarna i mars 2009 berättade Örebro att deras mall för en kommunal karttjänstklient gärna lämnas ut till andra kommuner utan kostnad. Örebros förhoppning är att deras önskelista på cirka 30 stycken ytterligare funktioner ska vara så intressant att andra kommuner erbjuder sig att göra vissa av dem. Örebros startsida innehåller en tydlig direktlänk till karttjänsten, inklusive en jordglob som symbol, som ytterligare underlättar för användaren när denne söker efter karttjänsten. Teknikvalet i Örebro för kartklienten är OpenLayers, som medger att kommunens egna önskemål om utseende och funktion kan infrias. En annan betydelsefull fördel är att OpenSource alternativen av nödvändighet strikt följer de standards som gäller och därmed blir det enklare att exempelvis kunna erbjuda framtida geodatatjänster, exempelvis via WMS. Till skillnad mot Google Maps så kan Örebros lösning också användas i kommunens intranät utan kostnad. Många karttjänster innehåller för användaren bra rit- och mätverktyg och här är de som Örebros karttjänster erbjuder. Örebro har valt ett diskret kartmanér vilket gör att kartsymbolerna syns mycket tydligt. Sida 7 (16)

8 Örebro presenterar sina kartsymboler för kommunal service i svart-vitt och när en symbol är aktiverad så växlar den till en färgsymbol. Det är en tydlig lösning för att visa vilka informationsskikt som är aktiva. Alternativet längst ner i teckenförklaringen är:. Översiktsplan är en egen karttjänst och innehåller betydligt fler kartskikt/-symboler. Här nedan visas några kartsymboler från Kulturmiljö och Teknisk försörjning. Örebro vidareutvecklar sin teknikplattform till att också bli ett framtida kartstöd för olika e-tjänster. Sida 8 (16)

9 3.4 Österåker En av karttjänsterna är Detaljplaner och här kan användaren läsa direkt i originaldokumentet Barnomsorg och skolor har en egen karttjänst där Mer Info länken antingen går till verksamhetens hemsida eller till kommunens information om verksamheten ifråga. Kartsymbolen för Barnomsorg är en av 16 olika kartsymboler som betecknar förskolor, som används i Sverige. En standard för kartsymboler som visar kommunal service behövs snarast. Sida 9 (16)

10 Det är enkelt och tydligt att se vilka karttjänstteman som kan väljas Det är viktigt för den som använder karttjänsten första gången. Karttjänsten bygger på ArcGIS Server och webbklienten är utvecklad i samarbete med projektet Webb-GIS Värmland. 3.5 Karlstad Karlstads karttjänst är också en portal för att nå Värmlands alla kommuner och deras tätorter. Lagerkontrollen kan vid behov expanderas till en teckenförklaring. En bra lösning för att spara plats. Observera att fönstret för Välj innehåll kan göras större eller mindre i höjdled, vilket innebär att man slipper en draglist för att se alla kartsymboler. Sida 10 (16)

11 Kartöversikten är flytande och kan placeras på ett område där den inte stör viktigt information. Det är användbart när funktionen för att exempelvis e-posta kartbilden används, så att inte viktig information skyms. 3.6 Ystads kommun Skånekartan =&grps=&cats= Samarbetet inom Region Skåne har resulterat i flera interaktiva karttjänster på Internet: Turistkarta för Skåne Här finns Skånes samlade turistinformation, som hämtas ur en gemensam databas från Skånes kommuner. Titta efter boende, resturanger, besöksmål mm i hela Skåne Skånekarta med befolkningsinformation I den här karttjänsten kan du få en uppfattning om hur många som bor på olika platser i Skåne genom att se befolkning per kvadratkilometer. Även kommungränser och tätorter finns utsatta. Områdesindelning för hälso- och sjukvården i Region Skåne Ystadsområdet får tjäna som exempel på några intressanta egenskaper hos Turistkarta för Skåne. Jag har aktiverat Markera alla för Aktiviteter och då visar -rutorna om detta objekt finns inom det kartfönster jag har uppe. I temat ex. finns Allteftersom användaren panorerar och zoomar i kartfönstret så ändras detta dynamiskt. När jag trycker på Visa i kartan så aktiveras en resultatlista till höger om kartan och alla uppgifter skrivs ut i kartfönstret enligt bilden på nästa sida. och lämpliga platser för kan inte hittas inom det nu aktuella kartfönstret(grått). Sida 11 (16)

12 18 olika träffar på Aktiviteter inom kartfönstret. 3.7 Övergripande kommentarer I min bedömning av en karttjänst så fokuserar jag på teckenförklaringen, som jag ser som den viktigaste länken i kommunikationen med olika kategorier av användare. Engagerade och uthålliga kommuninnevånarna lär sig väl så småningom vissa egenheter som finns i en karttjänst. Sällanbesökare, dvs. turister eller personer som vill flytta till eller etablera näringsverksamhet i kommunen, myndigheter och räddningstjänster etc. måste förstå symbolspråket redan första gången de använder karttjänsten. Då krävs en tydlig teckenförklaring som är lätt att nå och förstå. Kartfönstrets storlek bör ha möjlighet att täcka hela bildskärmen. Är önskemålet att karttjänsten ska få plats inom mallen för kommunens hemsida, så bör en möjlighet finnas att låta karttjänsten öppnas i ett eget fönster. Idag kostar en skärm med 1920x1200 pixlar drygt SEK och det kommer bli allt vanligare med dubbla och stora skärmar. För nya användargrupper så tror jag att kartspråket är mycket lättare att förstå om användaren ser ett stort geografiskt område på bildskärmen och därmed slipper panorera och ändra bildskala hela tiden. Osäkerhet vid användandet av en karttjänst hämmar den ovane och en liten detalj är vilken rubrik som visas på fliken i webbläsaren. säger tydligt vilken tjänst som finns under fliken, medan inte säger så mycket till majoriteten av alla användare som aldrig hört talas om SolenWeb. Sida 12 (16)

13 Ett verktyg för Välj område gör karttjänsten snabbare och återigen så förenklar det för den ovane användaren om denna möjlighet presenteras lättåtkomligt i kartfönstret. Det är bättre att själv kunna sampresentera flera teman och att inte varje tema öppnar ett helt nytt kartfönster. Användaren vill själv få kombinera ihop exakt den information som efterfrågas vid varje tillfälle. 4. PROGRAMVARUPLATTFORMAR OCH KONTAKTPERSONER Följande plattformar används i de ovan beskrivna karttjänsterna: Uddevalla Google Maps, MarkerManager(ingår i Google Maps API) Göteborg Öppen källkod. WebGIS Public (OpenSource modul från Sweco Position ), OpenLayers och GeoServer. Örebro Intergraph GeoMedia WebMap. Kartklient är OpenLayers. Österåker och Karlstad ESRI ArcGIS server, två olika varianter av webbklient byggda på samma grundplattform. Ystad ESRI ArcGIS server i Malmö. Webbklienten är en av Kristianstad kommun vidareutvecklad version av Kartago. Turistinformationen kommer från Turistrådets Tellusdatabas. I denna sammanställning finns alla plattformar som i november 2009 användes av Sveriges kommuner, dvs. även de som inte är med i denna rapport. Till grund för arbetet ligger en omvärldsanalys från aug. nov som har finansierats (>350 tim.) av GISassistans, då samtliga kommuners karttjänster och e-tjänster med kartstöd utvärderades. Samtidigt sparades bl.a. alla Internetlänkar, vilket förenklade årets uppdatering. Alla kartsymboler och verktygsikoner, som påträffades i dessa karttjänster, dokumenterades också. Under tiden 19 okt. 4 nov. (c:a 100 tim.) så har David Persson och Eric Nordlund (praktikanter hos GISassistans) genomfört motsvarande omvärldsanalys. Sida 13 (16)

14 Kriterierna för att analysera karttjänsterna är denna gång betydligt striktare och elva olika egenskaper har utvärderats: 1. Hur lätt hittar användaren länken till karttjänsten på kommunens startsida. 2. Hur många kartteman/-lager kan presenteras 3. Hur många olika kartobjekt (förskolor, vårdcentraler, simhallar etc.) innehåller samtliga kartteman. 4. Hur fungerar sökfunktionen. 5. Kan användaren sampresentera valfria kartteman och kartobjekt. 6. Storleken på kartfönstret. 7. Hur många verktygsikoner finns förutom till zoom och panorering, ex. e-postfunktion, mäta längd och yta. 8. Hur bra fungerar teckenförklaringen tillsammans med sammanställd information i kartfönstret. 9. Uppdateringshastighet 10. Hjälpfunktion. 11. Kommentarsgrafik. Finns möjlighet att själv skriva in text och rita in punkter, linjer och ytor för att sedan kunna skriva ut resultatet. Antal Plattform 3 Alta4 - ImageMapper 32 AutoDesk - MapGuide 11 Cartesia - Kartnålen 29 Digpro - Kartago - Skånekartan 19 Digpro - Kartago -Stockholmslän 36 Eniro 70 ESRI - ArcIMS/ArcServer 16 ESRI - GEOSECMA 36 Google Maps 13 hitta.se 24 Informationskarta - OCAD_8 25 Informationsfabriken - Karttricket 2 Intergraph - GeoMedia WebMap 33 Kartbolaget 3 KARTENA Decerno 42 Kartguiden 5 Kartportalen 13 Länskartan - Lst 34 MapInfo - InfoVisaren 48 MapInfo SolenPortal1&2, Solen Webb Portal 21 Map Extreme 4 Open Source / Freeware 17 Skånekartan - Turistkartan 19 Spatial Technology 17 Stadskartan - Kartena 2 Sweco - SWEGIS 1 Tekla Xcity 573 st. karttjänster totalt, som använder ovanstående plattformar. 13 Okänd 50 Saknas Sida 14 (16)

15 4.1 Kontaktpersoner Uddevalla Ingvar Petersson IT-avd. GIS-samordnare Göteborg Lars Fredén Geodatachef Stadsbyggnadskont Örebro Stefan Peterson Chef - GIS Utvecklingsenheten Stefan.Peterson@orebro.se Österåker Roger Andersson GIS-samordnare Roger.Andersson@osteraker.se Karlstad Anders Gustavsson Gruppledare Gi-gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Anders.Gustavsson@karlstad.se Ystad Roger Svensson GIS- o Mätningschef Roger.Svensson@ystad.se 5. REFERENSER 1. Dokumentation av samtliga kommuners karttjänster har skett i FileMaker 8.5 Pro med Internetlänkar till alla karttjänster och om så finns till kommunens webbsida, där dessa karttjänster presenteras. Omdöme, 0, 1 eller 2, har satts på 11 olika egenskaper hos karttjänsten. Ett undantag är teckenförklaringen, som kan få omdöme 0 4, då denna funktion bedöms vara allra viktigast för en karttjänst. Alla WebbGIS plattformar för varje kommun redovisas. En skärmbild är sparad för den karttjänst som bedömdes vara huvudkarttjänsten. Ett undantag är Staffanstorp, som visar sin långsiktiga planering (2038) Utdrag ur Staffanstorps hemsida: Framtidens kommun perspektiv 2038 kallas Staffanstorps kommuns framtidsvision som även kommer att fungera som en översiktsplan. Projektet startade våren 2008 då politiker och tjänstemän arbetade tillsammans i en seminarieserie som handlade om Staffanstorps framtid. Sida 15 (16)

16 Goda Exempel från kommunala Perspektiv 2038 är ett mycket bra exempel på hur en översiktsplan kan kommuniceras ut till medborgarna. Väl värt att visa din kommuns planerare och politiker! Den diskreta terrängskuggningen ger en bra effekt i denna typ av kartpresentation. Här visas ett utsnitt ur FileMakerposten som beskriver Staffanstorps karttjänst. Bilden ovan: Upp till 20 olika karttjänstlänkar kan sparas och i Uppsalas fall finns det idag 19 stycken karttjänstlänkar ( Det finns plats för ytterligare fyra omdömen. Redan nu bedöms det vara behov av en värdering av den kartografiska kvaliteten på bakgrundskartan i olika skalintervall och på sikt bör också presentationen av kartsymboler i olika skalintervall beaktas. 2. RAPPORT: GIS_Kartklient Funktionsbeskrivning tittskåp kartfönster kartklient v5.xls 3. RAPPORT Stockholm stad SLK Delrapport 1 Ex. på GIS Kartklienter i Sverige doc 4. RAPPORT Stockholm stad SLK Delrapport 2 Google Maps/Earth GIS_Kartklient doc 5. Artiklar Artikel Kart o Bildteknik 2009:2 och ASPECT 06 : Omvärldsananlys KARTTJÄNSTER Ex på GUI/MMI doc 7. Omvärldsananalys Betyg KARTTJÄNSTER 290 kommuner xls SKL SAM Kommunala karttjänster Plattform Betyg Länkar 290 Kn xls Sida 16 (16)