VINST GER HÖGRE SÄNKT STRESSNIVÅ

Transkript

1 en tidning för sveriges främsta företagsledare och beslutsfattare nr 3/2005 SÄNKT STRESSNIVÅ GER HÖGRE VINST Högpresterande chefer är utan att veta om det i riskzonen för att bli utbrända. Men det finns sätt att stoppa den farliga stressen. När TeliaSonera Sverige genomförde ett projekt om stress var seminarierna frivilliga och inte förlagda på arbetstid. Läs mer på sidan 8.» Empati och värme kan visst kombineras med att tjäna pengar och utvecklas. Med engagerade och delaktiga medarbetare växer framgångarna«hans Bergenheim, ny vd för Previa. Läs hela intervjun med honom på sidan 12. DÄRFÖR ÄR KVINNOR SJUKARE ÄN MÄN Nu kan forskarna visa siffror på hur konjunkturen och jämlikheten påverkar kostnaderna för sjukfrånvaron. Sidan 10.

2 INNEHÅLL/PRIMA 02. Högpresterande chefer har svårt att se när stressen kan skada den egna kroppen. Här är listan på symptomen. 06. TeliaSonera lät medarbetarna gå på kurs om hur man kan hantera stress. Nära nio av tio arbetar nu aktivt för att utveckla sin förmåga att hantera stress. 09. Indexator lät alla chefer få utbildning i Klart Ledarskap. Det har gett ett bättre och rakare arbetsklimat. 10. Statistiken visar att både för mycket och för litet arbete är farligt för hälsan. Här förklarar forskarna varför. 12. Hans Bergenheim, Previas nya vd, om vart Previa är på väg och företagshälsovårdens betydelse för resultatet. 15. Mobiltelefonerna är numera kommunikationscentraler. Men är det någon som använder finesserna och är det ens önskvärt? 17. Folktandvården i Sörmland sänker sjukfrånvaron genom att satsa på personalens hälsa. 18. Läs mer om Previa och om hur våra tjänster inom stresshantering ökar lönsamheten i företaget. previa prima ansvarig utgivare hans bergenheim produktion spoon publishing ab omslagsfoto linus hallgren tryck vtt grafiska issn vill du komma i kontakt med prima: prima@previa.se

3 Högpresterande chefer har ibland svårt att ge kroppen tid att återhämta sig under intensiva perioder. Då ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska stressrelaterade symptom. TeliaSonera i Stockholm har insett behovet av att medarbetarna får lära sig stresshantering. Ett frivilligt projekt har hjälpt nära nio av tio deltagare att med en enkel metod sänka stressen i sina liv. Företaget Indexator har låtit samtliga chefer gå en utbildning i ledarskap. Effekten har blivit att kommunikationen blivit tydlig och ärlig samtidigt som arbetsklimatet förbättrats. CHEFER UTSÄTTS FÖR FARLIG STRESS Farlig stress är svår att se när den drabbar dig själv. För högpresterare som ofta lyckas med det omöjliga är det viktigt att inse att kroppen måste få vila ibland. Kontrollera här om du är i farozonen. text christer fälldin bilder johnér chefer utsätts i hög utsträckning för stress. Men det kan vara mycket svårt för chefen själv att känna igen stressignalerna. Samtidigt anser en del att stress kan vara både bra och dålig. Skilj på positiv och negativ stress. Den positiva stressen måste finnas för att du ska få någonting uträttat och nå dina mål, säger karriärcoachen och beteendevetaren Nina Jansdotter. Hon menar att bra stress kännetecknas av egenkontroll. När den försvinner blir det farligt. Många ledare»gillar pulsen«, lägger ribban högt och är själva högpresterande. De tycker om att leva under press. Faran är då att tänja sig för långt. Det anser Marie Bengtsson, civilekonom och personlig coach. Det som är lustfyllt blir plötsligt obehagligt när du är mitt inne i ditt arbete och inte kan bryta med tilltagande stress, säger hon. Att vi skiljer på positiv och negativ stress är inte bra, anser däremot Anna Karlstedt, psykolog med kbt-inriktning (kognitiv beteendeterapi) på Previa i Stockholm. Stress är stress oavsett om vi uppfattar den som positiv eller negativ, säger hon. Det är exakt samma fysiologiska uppvarvning som sker i kroppen, och den ger alla normala stressymptom. Anna Karlstedt menar att om vi har roligt, deltar i många evenemang och kastar oss mellan olika aktiviteter, riskerar vi att drabbas av en obalans om inte återhämtningspauserna blir tillräckliga många och långa. Då är den stressreaktionen lika farlig som negativ stress, fast det kanske tar lite längre tid att komma dit, säger hon. Kraven från arbetsgivare och familj är ofta orsaken till att ledare drabbas av negativ stress. Otydliga direktiv från de egna cheferna och svårighet att vara tydlig mot de underställda är ofta en typisk situation för en stressad chef, säger Marie Bengtsson. Även de egna inre kraven kan öka stressen, exempelvis synen av att framgångsrik ledare alltid kan fatta snabba och rätt beslut i hög takt. Att ha mycket att göra är inte detsamma som prima nr

4 » DET ÄR VIKTIGT ATT VARA SJÄLV UNDER PERIODER, DET GÄLLER ALLA MÄNNISKOR, MEN ÄR SPECIELLT VIKTIGT FÖR CHEFER. DE HAR MER PRESS PÅ SIG EFTERSOM DE HAR ANSVAR FÖR ANDRA MÄNNISKOR.«Att hitta tillfällen för återhämtning är viktigare än mycket annat i en chefs karriär. stress, betonar Tomas Kocsis, också han psykolog med KBT-inriktning på Previa i Stockholm. En del männsikor har balans mellan uppvarvning och återhämtning och får därför inte stressymptom. Vi är också fysiologiskt olika med stresströsklar på olika nivåer, säger han. Det kan kännas som en kick att vara uppvarvad och det går inte att jämföra två människor som arbetar med samma sak. De kan ha helt olika situationer privat. Förr eller senare kommer stressymptomen oavsett stresströskel om vi inte ser till att få ordentligt med återhämtning, säger Tomas Kocsis. Enligt Marie Bengtsson blir det ofta en konflikt mellan den höga ambitionsnivån och att inte hinna allting ändå. Då måste chefen lära sig att leva med att det inte alltid blir som det var tänkt och nöja sig med»bra nog«, säger hon. Många chefer vill ha tid för både familj och karriär. De försöker göra lika mycket som förr på mindre tid. Men chefer och ledare måste avsätta tid till sig själva. Stanna upp och reflektera. Fråga dig själv:»vem är jag? Hur mår jag?«, Tänk igenom om du verkligen vill leva så som du gör. Men det är inte någon idé med att bara stryka i almanackan. Den blir snart full igen. Bättre är att fråga sin närmaste omgivning hur de ser på dig. Svaret kan bli smärtsamt ärligt, eftersom våra nära ser obalansen mycket tidigare än vi själva. Alla behöver egen»bara vara-tid«. Det är viktigt att vara själv under perioder, särskilt för chefer. De har mer press på sig genom sitt ansvar för andra, säger Nina Jansdotter. Hon tycker att det är viktigt att ställa radikala frågor till sig själv: Jag kanske inte passar att vara chef? Eller, åtminstone inte just i det här skedet av mitt liv? Samtidigt är det svårt för tvåbarnspappan att ta ett steg åt sidan en tid och sedan ta upp karriären igen. Personligheten kan avgöra om du klarar att vara chef eller inte. Många är chefer på grund av expertkunskaper och är otrygga i relationen med medarbetaren. Det skapar stress, säger Marie Bengtsson. Hennes erfarenhet är att de flesta av oss börjar reflektera över hur vi lever alldeles för sent. Går det 4 prima nr

5 VAR UPPMÄRKSAM PÅ SIGNALERNA 1. FYSISKA TECKEN: Värk i kropp, huvud eller mage. 2. PSYKISKA BESVÄR: Sömnsvårigheter, dåligt tålamod, irritation eller en känsla av att allting bara går fortare och fortare. Det är vanligt att vakna i vargtimmen och försöka lösa problem, för att sedan somna utmattad strax innan väckarklockan ringer. 3. SÄMRE INTELLEKTUELL FÖRMÅGA: Glömska, svårt att hålla fokus. 4. SÄMRE IMMUNFÖRSVAR: Immunförsvaret försämras vid långvarigt arbete i högt tempo. Blir du ofta blir förkyld på din semester bör du fundera över hur du egentligen mår. 5. HÄFTIGT HUMÖR: Hastiga humörsvängningar är ett typiskt tecken på att du befinner dig på gränsen. Oftast håller du humöret uppe på arbetstid men exploderar när du kommer hem. då att ge akt på sig själv och tidigt se vad som håller på att ske? Tecknen på att en person är på väg in i utmattningsdepression som både fysiska och psykiska. Om du arbetar i ständigt högt tempo och pressar in uppgifter i varje ledig liten tidslucka lever du farligt. Om du sms:ar när du sitter på toa för att utnyttja tiden effektivt, tar två whiskey för att landa på kvällen, eller rusar omkring och shoppar tre påsar onödiga prylar på väg hem från jobbet, så är det också ett tecken på stress, säger Nina Jansdotter. Den chef eller ledare som trots flera varningar fortsätter arbeta i samma tempo, utan eftertanke, riskerar att förlora sig själv. Det leder obönhörligen till depression. Personen kan tappa livslusten, och själsligen gå under säger Marie Bengtsson. Det är en personlig katastrof, men även för arbetsgivaren är det en svår situation. Den som blir allt mer stressad presterar sämre och sämre. Det kan leda till att du rationaliseras bort, trots att du har kompetensen, för att du inte kan hantera stressen just då, säger Nina Jansdotter. Den som pressar sig för hårt kan arbeta livet ur sig. Som tur är går det att påverka situationen inifrån och ut i stället för att bli ett offer för omständigheterna. Stresshantering är ett inre förhållningssätt. Den som drabbats av en utmattningsdepression har en lång väg att vandra. Det tar ungefär lika lång tid att köra sig själv i botten, som det tar att bli frisk igen. Det skriver Nina Jansdotter i boken»säg nej & må bra!«som hon gett ut ihop med civilekonom Fredrik Ljungberg. Ett genomgående tema i boken är att den som säger nej sätter gränser och då effektivt kan eliminera onödig stress. Få kan återvända till samma arbete efter en lång sjukskrivning orsakad av stress. Men den som kommer tillbaka vet nu något viktigt. Du kan inte köra samma race en gång till. Den som har gått igenom det här och kommer tillbaka kan leva ett rikare liv, som en bättre version av sig själv, säger Nina Jansdotter. Därför kan rehabiliteringen efter en stressrelaterad sjukdomsperiod vara oerhört givande. Eller som en utbränd före detta chef på väg tillbaka sa till Nina Jansdotter: Utmattningsdepressionen visade sig vara den största gåva jag fått. prima nr

6 KURS OM STRESS GER LUGNARE MEDARBETARE När TeliaSonera Sverige genomförde ett projekt om stress var seminarierna frivilliga och inte förlagda på arbetstid. Effekten är tydlig nära 90 procent arbetar nu aktivt med att ändra sitt förhållningssätt. text christer fälldin foto linus hallgren sans & balans är ett stresshanteringsprojekt som handlar om hur den enskilde medarbetaren själv ska kunna identifiera signaler på stress, och vad han eller hon kan göra för att minska stressen. Det säger Ulla Rosqvist-Jonsson, ansvarig för»hälsa och Välbefinnande«på TeliaSonera Sverige, som med Previa Gullmarsplan i Stockholm tog initiativet till Sans & Balans. Bakgrunden var att analys av medarbetarmätningar samt signaler från företagshälsovården visade att stress är en riskfaktor för medarbetarnas hälsa. Förutom seminarierna skapades en handbok mot stress, med råd och tips och olika verktyg som stöd för den enskilde att själv gå vidare med. Detta kompletterades med verktyg för ledare och hr-personal. Allt material ligger fortfarande kvar på företagets intranät. Även en film om stress producerades, som också finns tillgänglig på intranätet. Den är tänkt att användas av grupper eller enskilda som vill arbeta vidare med att motverka stress. Previa fick tydliga direktiv från TeliaSonera Sverige om vad som skulle uppnås, berättar Anna Karlstedt, psykolog med kbt-inriktning (kognitiv beteendeterapi) på Previa. Hon var en av tre personer som skräddarsydde Sans & Balans och genomförde samtliga seminarier i hela landet. TeliaSonera ville ha någonting som skulle vara kort, men som också skulle ge åhörarna konkreta tips om hur en anställd skulle kunna fortsätta arbeta med stress, säger hon. Sans & Balans riktades enbart till enskilda individer. Vi behandlade inte organisatoriska frågor. Vi ville visa mycket konkret hur stress i vardagen privat och på jobbet påverkar var och en av oss, säger Ulla Rosqvist-Jonsson. Den praktiska och konkreta inriktningen på seminarierna och upplägget på intranätet har haft stor betydelse för hur medarbetarna på TeliaSonera tagit emot Sans & Balans. Stress yttrar sig också som små signaler i vardagen och det gäller att vara uppmärksam på dem, säger hon. Ett exempel: I stället för att stå vid kaffeautoma- 6 prima nr

7 Ulla Rosqvist-Jonsson, ansvarig för»hälsa och Välbefinnande«på TeliaSonera Sverige. prima nr

8 » KANSKE BORDE DU VÄLJA DEN LÅNGSAMMA KÖN, BARA FÖR ATT FÅ VÄNTA LITE OCH OCH VERKLIGEN SE EFTER VAD SOM SKER I OMGIVNINGEN?«ten och irritera dig på tiden det tar innan du får ditt kaffe, kan du bestämma dig för att lyssna på kaffet medan det rinner ner i din mugg, känna doften, vara här och nu och på så sätt få en kort återhämtningspaus. Sans & Balans har på ett enkelt och vardagligt sätt hjälpt till att skapa ett medvetande hos Telia- Sonera Sveriges anställda om vad som skapar stress och hur det är möjligt att både upptäcka stressymptomen, och göra någonting åt dem. Det var absolut inget flum, utan jordnära råd som gavs under seminarierna. Det var också en poäng med att de gick på lunchtid eller på kvällen, utanför arbetstiden. Jag tror att många kände att företaget gör det här för mig, och jag kan gå om jag vill, säger hon. seminarierna har getts över hela landet vilket också har lett till en insikt i att symptomen på stress kan se delvis olika ut i olika delar av landet.»stå still i rulltrappan«var ett av tipsen på hur vi i vardagen kan se ett stressymptom, och samtidigt öva oss i någonting mycket enkelt för att motverka det.»vad skulle man annars göra i rulltrappan?«, blev den omedelbara responsen under seminarierna i Norrland, säger Ulla Rosqvist-Jonsson. En vanlig stressreaktion är att bli irriterad när något hakar upp sig och vi får vänta. Till exempel växer irritationen snabbt och stressen slår till om vi väljer»fel«kö i affären eller en pensionär är långsam i kassan framför oss. Det många har tagit till sig är att det går att återhämta sig i ögonblicket. Att vara helt närvarande i nuet och se vad som verkligen finns runt omkring avleder stress, säger Ulla Rosqvist-Jonsson. Kanske borde du välja den långsamma kön, bara för att få vänta lite och och verkligen se efter vad som sker i omgivningen? Många snabba uppladdningar under en dag kräver förmåga och möjlighet till att återhämta sig och gå ner i varv. Förståelsen för att det är möjligt att snabbt återhämta sig, och vila, på mycket kort tid under vardagliga situationer, är en av orsakerna till att seminariet fick så stor betydelse för många anställda, enligt Ulla Rosqvist-Jonsson. Vad som fysiskt händer i kroppen vid stress och hur den enskilde kan kartlägga sin egen stress var delmoment i seminariet. Kartläggningen syftade till att sätta upp personliga mål för förändringar, genomföra dem och vidmakthålla det nya förhållningssättet till stress. Själva kartläggningen är viktig och lätt att göra. Den innehåller fyra dimensioner; tanke, känsla, beteende och fysiologi. Ett exempel på stresskartläggning av en vardaglig situation är att vänta på bussen. Tanken i busskön kan vara»jag måste hinna i tid«och känslan är otålighet och frustration. Det utlöser beteendet att trumma med fingrarna och suckande titta ofta på klockan. Den fysiologiska reaktionen kan vara svettningar, snabbare hjärtslag och känslan av att det går tyngre att andas. Enligt uppföljande mätningar som gjorts på TeliaSonera Sverige uppgav procent att de lärt sig någonting om stress, och om sig själva, samt att de efter seminariet uttryckt att de fortsätter att arbeta med sin förmåga att hantera stress. De konkreta exemplen, de lätta övningarna under seminariet samt stödet på intranätet samverkade till resultatet. En annan framgångsfaktor var samarbetet med Previa, som ledde fram till Sans & Balans. Konceptet är lätt att anpassa till företag och organisationer med rikstäckande organisation, enligt Tomas Kocsis, psykolog med kbt-inriktning på Previa, samt en av de tre som genomförde projektet. Sans & Balans öppnar för fortsatt medvetet arbete för att hantera stress i olika organisationer. Hur ett företag eller en individ går vidare beror på vilka stressprofiler som identifieras. Cirka 30 procent av TeliaSonera Sveriges totalt anställda deltog vid ett seminarietillfälle. Förståelsen har också ökat för att stress är en nödvändig del av vår vardag och att den inte behöver vara farlig om vi hanterar den rätt och ser till att ge oss tid för återhämtning, säger Ulla Rosqvist- Jonsson. 8 prima nr

9 Tord Johansson och Joakim Harr anser att företagen bör sända alla chefer på utbildning i ledarskap. Då skapas en konsekvens på arbetsplatsen som är till gagn för alla. Klart ledarskap på Indexator Kursen gav en ny sorts ledarskap på Indexator. text christer fälldin foto patric degerman när ledningen på indexator i Vindeln i Västerbotten skickade samtliga chefer till Previas utbildning Klart Ledarskap, ledde det till ett nytt ledarskap på företaget. Tord Johansson, 44, tillverkningschef och ansvarig för produktionen, samt Joakim Harr, 33, gruppchef i produktutvecklingen, är två av ledarna som genom kursen fått nya insikter i sina dagliga ledaruppgifter på Indexator. Totalt reste 14 anställda chefer på fyradagarskursen, dock inte utan tveksamheter. Det fanns flera skeptiska kolleger när vi åkte, men även den som var mest negativ i förväg var positiv när vi kom hem, säger Tord Johansson. Att alla chefer på olika nivåer, inklusive vd, samtidigt gick igenom Klart Ledarskap betraktar både Tord Johansson och Joakim Harr som lyckosamt för Indexator. Jag rekommenderar andra företag att skicka alla chefer, om möjligt, säger Tord Johansson. Även de fackliga ombuden borde åka med, som i vårt fall. de gemensamma erfarenheterna har startat en viktig process på Indexator. Vi började förstå varandra, och ställde plötsligt mjuka frågor om hur vi fungerar som människor, säger Joakim Harr. Efter kursen har cheferna på Indexator börjat fungera som coacher för varandra. Inför svåra medarbetarsamtal är det bra att kunna förbereda sig med hjälp av en ännu mer erfaren kollega, säger Tord Johansson. Det bästa är att vi lärde oss vikten av rak och ärlig kommunikation, säger Joakim Harr. Redan veckan efter kursen hade Tord Johansson praktisk nytta av den då han genomförde ett svårt medarbetarsamtal. Jag använde det jag lärt mig om lärande samtal och fick omedelbart en bra respons, säger han. Både Tord Johansson och Joakim Harr anser att de fått med sig en verktygslåda från Klart Ledarskap, att använda i olika, dagliga situationer på verkstadsgolvet. indexator i vindeln är familjeägt och har 160 anställda, kommunen har invånare. Företaget tillverkar lågvarviga hydraulmotorer för positionering av verktyg på till exempel skogs- och grävmaskiner samt lastbilar. prima nr

10 DÄRFÖR ÄR KVINNORNA SJUKARE Långtidssjukskrivningarna är ett stort problem i Sverige. Men vilka är orsakerna och hur ska arbetsgivaren agera? Några frågor kan forskarna svara på, när det gäller andra kan de bara gissa. text andreas utterström illustration andrea sjöström Monica Renstig. 10 prima nr någonting händer Just då tar långtidssjukskrivningarna fart. Vi forskare kliar oss i huvudet och undrar vad som hände. Det kan ingen svara säkert på i dag, säger Monica Renstig. Hon är civilekonom och före detta journalist som i dag arbetar som karriärrådgivare och samtidigt driver Women s Business Research Institute, som forskat mycket i ämnet. En kvalificerad gissning är, enligt henne, en kombination av olika faktorer. Valutakrisen i början av 1990-talet med efterföljande besparingar gjorde att personalen i offentlig sektor krymptes kraftigt. Samtidigt skärptes kunskapskraven betydligt på många arbetsplatser. Trycket ökade och det ledde till att vissa inte längre klarade av sina arbeten, säger Monica Renstig. Hon får medhåll av Ulrik Lidwall, forskare på Riksförsäkringsverkets analysenhet: Framför allt kvinnorna fick betala priset för nedskärningarna inom den offentliga sektorn, säger han. Än i dag är dubbelt så många kvinnor som män långtidssjukskrivna. Från 2000 till 2004 steg långtidssjukskrivningarna bland kvinnor med en månadslön på över kronor med 326 procent. För dem med månadslön under kronor är siffran 56 procent. Orsakerna är främst stressrelaterade och symptomen värk i muskler eller leder. Enligt Monica Renstig kan sjukskrivna kvinnor delas upp i två kategorier. Den första är kvinnor som arbetat för lite. De har ofta arbetat deltid i flera år, inte sällan varit hemma med sjuka barn och inte fått kompetensutveckling. De har ofta hamnat utanför, känner sig otillräckliga och utbytbara. Somliga blir mobbade. I media framställs de ofta som ensamstående mammor. I själva verket är 80 procent gifta och har barn, säger Monica Renstig. när kvinnorna går till läkaren blir de ofta dåligt bemötta. Monica Renstig blir upprörd när hon berättar om slutsatserna i en av studier hon varit involverad i. Tjugo procent av dem ansåg att de inte blivit tagna på allvar av sjukvården och många av dem var bara delvis eller inte alls utredda ordentligt. Sjukvårdens bemötande av långtidssjukskrivna är ett stort problem. Processen är för långsam och trög. Ulrik Lindwall. Läkarna har bara två medel att ta till: skriva ut tabletter eller sjukskriva patienten. Bättre vore om det fanns specialutbildade team på varje vårdcentral för den här problematiken. De kunde bestå av allt från sjukgymnaster till kognitiva terapeuter, säger Monica Renstig som även är kritisk till att läkarkåren inte är ärligare. All medicinsk expertis är överens om att värk i rörelseorganen är symptomdiagnoser; att orsaken egentligen är en annan. Därför borde läkarna remittera till en kognitiv terapeut eller skriva ut antidepressiv medicin. Men köerna är långa. Hela 60 procent av de kvinnor som deltog i Monica Renstig och Helene Sandmarks undersökning väntade minst två månader på att utredas, undersökas eller få behandling. Den tiden är de sjukskrivna. Den andra kategorin sjukskrivna kvinnor har i stället arbetat för mycket. Många är chefer med stort ansvar. Enligt en undersökning, finansierad av tjänstepensionsföretaget Alecta, finns fem skäl till att de blivit långtidssjukskrivna: 1. de arbetar för mycket. Många anser det normalt att arbeta timmar i veckan. Men den som normalt arbetar mer än 50 timmar i veckan löper 3,9 gånger större risk att bli långtidssjukskriven. 2. de vill vara perfekta. Många älskar att arbeta och tar med traditionellt kvinnliga beteenden till arbetet. De tar på sig för mycket, har svårt att säga nej och försöker vara alla till lags. Effekten blir att de imploderar. 3. nya chefsstilar stressar. Runt 1997 tog utförsäljningen av svenska företag fart. Utländska chefers ledarstil ses som auktoritär och krävande, till skillnad

11 » ETT DRASTISKT SÄTT ÄR ATT FÖRBJUDA ÖVERTIDSARBETE. Å ANDRA SIDAN KAN STÄNDIG ÖVERTID BERO PÅ UNDERBEMANNING.«från den snälla svenska ledarmodellen. Extra svårt att anpassa sig fick de»duktiga kvinnorna«. 4. bristande jämställdhet. Kvinnor med huvudansvar för barn och hushåll löper dubbelt så stor risk att bli sjukskrivna länge. Många vill inte att det ska märkas att de är både mammor och yrkeskvinnor. 5. inlåsning. Fyra av tio långtidssjukskrivna kvinnor skulle kunna arbeta med andra arbetsuppgifter. 31 procent kan arbeta om de byter arbetsgivare, 34 procent om de går ner i tid. Men hälften som vill byta jobb vågar inte ta steget, för då riskerar de att bli först ut vid rationaliseringar. Mäns långtidssjukskrivningar ser lite annorlunda ut. Många är inlåsta i yrken med monotona arbetsuppgifter, som industriarbete, men även kontorsuppgifter. Vanligast är att de får problem med rörelseorganen, säger Ulrik Lidwall. I den andra vågen av långtidssjukskrivningar i början av 2000-talet hade de sjukskrivna männen psykiska åkommor. Ofta är det män med akademisk utbildning med högkvalificerade jobb. De har nästan alltid fru och barn och ett arbete där tempot drivits upp de senaste åren. Man kan förenklat säga att de saknar balans i livet, säger Ulrik Lidwall. En studie av svenska långtidssjukskrivningar visar att ett öppnare arbetsklimat skulle minska långtidsfrånvaron betydligt. Forskarna från Arbetslivsinstitutet, Folkhälsoinstitutet, Försäkringskassan och Institutet för psykosocial medicin undersökte män och kvinnor. För att hantera det slutna arbetsklimatet använder de sig av olika undvikande copingstrategier, som att lägga sig till med ett undvikande beteende eller dra sig undan och göra sig osynlig på arbetsplatsen. Nio procent av alla långtidssjukskrivningar kan försvinna med ett öppnare arbetsklimat. Bästa lösningen på problematiska arbetsplatser är att orsaken blir känd så tidigt som möjligt. En konstruktiv diskussion om hur problemet ska lösas anges också som mycket viktig. Vi har länge vetat att ett öppet arbetsklimat ger färre sjukskrivningar. Men vad kännetecknar ett öppet arbetsklimat? Det kan vi inte svara på i dag. Vi vet ganska lite om långtidssjukskrivningarna. Det måste gå ungefär tio år innan man kan hitta tendenser som är statistiskt säkerställda, säger Ulrik Lidwall. monica renstig har dock ett eget recept. När det gäller kvinnor som arbetat för lite måste chefen vara tydlig med att de förväntas prestera och att de själva har ett ansvar för att inte halka efter i kompetens. Facket kommer säkert att protestera, men det får man ta. Som arbetsgivare kan man inte bara sitta och se på. Arbetsgivaren behöver också bli bättre på att få sjuka att känna sig behövda. Det behöver inte vara svårare än att berätta»vi tycker att du är viktig, du behövs här hos oss«. Dessutom kan det, om kvinnan har många korta sjukskrivningar, vara bra att fråga om inte ansvaret hemma kan omfördelas. En annan viktig sak är att öka den interna rörligheten, särskilt i kommuner och landsting. Det måste finnas tydliga karriärvägar och vara enkelt att byta avdelning. Kanske borde alla byta efter tre, fyra år? När det gäller män och kvinnor som arbetat för mycket finns det andra angreppssätt. Som att fråga varför de gör det. Man kan inte bara säga»sitt inte för länge nu«och sedan gå hem. Vissa, ofta kvinnor, lägger ner alldeles för mycket tid på onödiga detaljer. Då kan arbetsgivaren hjälpa till att prioritera. Ett drastiskt sätt är att förbjuda övertidsarbete. Å andra sidan kan ständig övertid bero på underbemanning. Tyvärr biter kvinnor ofta ihop medan män säger ifrån och då får mer resurser. Arbetsgivaren måste vara uppmärksam, för långtidssjukskrivna är en förlustaffär för alla. Det här blir en väldigt pessimistisk artikel. Finns det ingenting att glädja sig åt? Jo, långtidssjukskrivningarna har sjunkit på senare tid. Det är möjligt att det tyder på en återhämtning. Samtidigt ska man inte glömma att 1,5 miljoner människor i landet är hemma från jobbet en vanlig dag. Det gör mig vansinnigt upprörd, säger Monica Renstig. prima nr

12 VD MED SIKTE PÅ SEGER Om Hans Bergenheim, nybliven vd för Previa, kan sägas ha en förebild i yrkeslivet är det Ingvar Kamprad. Ja, det är svårt att värja sig mot den beskrivningen. Ingvar är en fantastisk person. Vilken man, vilken entreprenörskänsla! text börje lindberg foto dennis blomberg HANS BERGENHEIM ÅLDER: 45 år. GÖR: Nybliven vd för Previa. BOR: Villa i Täby, sommarställe på Lyckorna, Ljungskile. FAMILJ: Hustrun Mona, lärare, barnen Eric, 16, och Linda, 13 år. FRUKOST: En stor tallrik müsli med havremjölk. FRITID: Båtliv både på öst- och västkusten, fiske, jakt, promenader i skog och mark, svampplockning. MOTION: Springer 5-7 km två gånger i veckan. LÄSER: Just nu böcker för jägarexamen, annars gärna deckare och Jan Guillou. FILM:»Gökboet«. TV:»Så ska det låta«, nyheter, sport, natur. ÄTER: Gärna skaldjur. DRICKER: Rött vin, ingen ölkille. OVANA: Smågodis. KÖR: Saab. BÄSTA EGENSKAP: Glad, pigg, utvecklingsorienterad, ser möjligheter. SÄMSTA EGENSKAP: Bråttom, bråttom. HEMLIS: Skriver månadsdagbok direkt ur hjärtat sedan snart 20 år. Går ofta tillbak och läser och lär. MOTTO: Ingenting är omöjligt. 12 prima nr hans tycker att previa är lika skickliga på företagshälsovård som Ikea är på möbler. Men det som är bra kan bli ännu bättre, han skådar»en underbar framtid«. För att Previas vision om att»skapa sunda arbetsplatser där människor trivs och presterar«ska uppfyllas måste alla anställda veta vart de är på väg och dra åt samma håll. Det ska ske med tydliga mål och öppen dialog. Under intervjun poängterar Hans Bergenheim gång på gång hur viktig dialogen mellan chefer och anställda är. Genom den och genom att ta till vara människors olika synpunkter brukar det bli väldigt goda resultat. Det är centralt att var och en ser sin roll i helheten, inser att det egna jobbet är viktigt och att chefen lyssnar, visar empati och förståelse. Så skapar vi de tjänster och produkter som passar kunderna bäst. Previas nya vd är slipslös, lättsam och avspänd men också en man som uppenbarligen vet vad han vill och är fast besluten att genomföra det han och ägarna föresatt sig. Att öka omsättningen från dagens cirka 800 miljoner kronor till över en miljard och fördubbla vinsten till 80 miljoner, helst nå drömgränsen 100 miljoner. Förändringens vind kommer att blåsa. Gamla synsätt omprövas. Anledningen till att vi pratar Ikea är att Hans under fyra år var vd för Ikanobanken och blev bekant med Ingvar Kamprad. Det var mycket framgångsrika år både för Hans och banken. När han tillträdde var omsättningen 1,8 miljarder kronor, när han slutade nio miljarder! Inte undra på att Kamprad uppvaktade med en flaska champagne på Hans 40-årsdag 2000, när födelsedagsbarnet satt i sitt arbetsrum halv åtta på morgonen omgiven av blommor och ballonger. Ikealegenden steg in och sjöng: Ja, må han leva Då blev jag tårögd, det måste jag erkänna. Det finns en värme i Ikea. Företaget månar om människorna. Det tar jag med mig till Previa. Att leda Ikeas bank gick alltså strålande för Hans. Men Ikeamöbler klarar han inte att skruva ihop. Det får frun Mona göra. Än i dag hör förresten Kamprad av sig då och då med ett brev eller vykort, trots att Hans lämnade Ikanobanken för att bli marknadsdirektör på Alecta. Första gången sa jag nej till headhuntern, men när han var envis och kom tillbaka hade jag lärt känna Lars Otterbäck på Alecta, en man snabb i tanke, uppfattning och handling. Vi var på samma våglängd. Det blev avgörande. Det fanns inget nästa naturligt steg för mig att ta i Ikanobanken. från alecta var steget kort till Previa. Även inom Alecta handlar det ju mycket om hälsa och välfärd. Och redan på Ikanobanken var Hans med och upphandlade företagshälsovård. Vilket företag som vann? Previa förstås. Previa var och är bäst, helt klart! Men även Sveriges största och mest lönsamma bolag inom företagshälsovården kan bli ännu mer framgångsrikt. Vi satsar mer på att förebygga än att ingripa i efterhand. I dag kan våra kunder med hjälp av vår kunskap och verktyg se ekonomiska resultat av våra insatser. Det ska vara lätt att se att det är lönsamt att anlita Previa. Vi satsar på att kombinera tjänster som ger en tydlig ekonomisk effekt. Ett exempel är Sjuk- och friskanmälan i kombination med Effektiv Rehabilitering. Hans Bergenheim har en företagsfilosofi som lyder:

13

14 »DÅLIGT LEDARSKAP ÄR EN VANLIG ORSAK TILL SJUKSKRIVNING. LIKSOM FÖR HÖGA KRAV PÅ SIG SJÄLV«Empati och värme kan visst kombineras med att tjäna pengar och utvecklas. Med engagerade och delaktiga medarbetare växer framgångarna. Hans egen karriär: Född och uppväxt i Göteborg. Handelshögskolan. Finansierade studierna med att jobba extra i PK-banken. Fortsatte i banken, började i kassan, gick den långa vägen. Träffade sin blivande fru Mona i jobbet. När hon fick en tjänst i Stockholm lyckades Hans få anställning på PK Finans. Nästa steg var försäljningschef i Trygg-Hansa, sedan marknadschef. Därefter sakförsäkringar i engelska Minet, varpå han tipsades om och fick det lediga vd-jobbet i Ikanobanken (»omedelbar förälskelse«). Och efter mycken övertalning marknadsdirektörstjänsten i Alecta. Från 1 augusti i år vd för Previa. vill man få Hans Bergenheim på extra gott humör ska man prata Gais med honom. Den klassiska Göteborgsklubben är laget i hans hjärta och har så varit sedan han var fem år och hans pappa skrev in honom som medlem. Klubbkänslan i Gais önskar jag skulle finnas i varje förening och företag. Som en familj. Stark sammanhållning. Värme. Spelarna hälsar. Barnen får vara med. Man fikar tillsammans. Applåderar en motståndares prestation. Inga huliganer på läktaren. Om du vore Göran Persson, vad är det första du skulle ta tag i? Ohälsan. Den kostar tio miljarder kronor i månaden. Vi har inte råd. Det gäller att stämma i bäcken. Tolka signaler tidigt. Ta tag i korttidsfrånvaron. Alla är korttidare innan de blir långtidare. Företagen måste direkt gå in och ta reda på vad problemet är. En arbetsledare bör ringa redan på tredje dagen, fråga hur den sjuke mår och låta honom eller henne styra samtalet. Det är viktigt att personen blir bekräftad och får veta hur viktigt Hjärtat klappar för Gais. Hans Bergenheim ser många likheter mellan att leda ett fotbollslag och ett företag mot segern. det är att han eller hon blir frisk. Det kanske inte behövs så stora åtgärder i början: massage för en ond axel, minskad övertid, ett höj- och sänkbart skrivbord, en ny stol eller en dialog med chefen. För höga krav på sig själv och dåligt ledarskap är vanliga orsaker till sjukskrivning. Skulle vi bara få en procent av de sjuka tillbaka i jobbet innebär det en besparing på 100 miljoner i månaden. Alla är vinnare på detta. Ett företag som Previa kan göra stordåd. Vi har verktygen. Företag kan anlita oss för sjuk- och friskanmälan. En sköterska kan snabbt tala med den som just sjukskrivit sig. Rehabilitering måste igång så fort som det bara går. Vad kan den enskilde göra själv för att inte hamna i sjukfällan? Var och en har ett eget ansvar. Försök finna din egen form för att må bra. Var inte för överambitiös. Hitta en vrå för dig själv ibland. Ta en promenad i skogen eller i kvarteret. Tänk på vad du äter, låt det inte bara bli pizza och hamburgare. Men unna dig något gott också, sill och nubbe, en chokladkaka. Och har du en klump i magen varje dag du går till jobbet är det hög tid att göra något annat. 14 prima nr

15 Mobilen kan öka din stress Mobiltelefonen gör att du kan arbeta effektivt var du än är. Eller gör den dig till en stressad zombie som ständigt måste vara nåbar? text johan andersson innehållshysterin i it-branschen har lett till många skapade behov, säger Joakim Karlén på mobiltelefontillverkaren Neonode. Nya mobiltelefoner är rena kommunikationscentraler och mer är att vänta: Generellt kommer möjligheten att öka framöver vad gäller att läsa mejl, att kommunicera säkert med företagets server liksom skicka allt större filer allt snabbare. Samtidigt kommer larmrapporter om mobiltelefonen. Dels ur strålningssynpunkt, men särskilt vad gäller stress och nyttan med är att ständigt vara nåbar. I fjol publicerades en rapport som kopplar högre mobiltelefonanvändande med stress, sömnsvårigheter och symptom på depression. I studien, som gjorts på högskolestudenter, har man undersökt allmänna mobiltelefon- och datorvanor. Men man har också intresserat sig för studenter som sms:ar mycket och sett att kvinnor upplever större stress än de som sms:ar lite. För männen tycktes frekvensen av sömnstörningar och en högre risk för att visa symptom på depressioner utmärka gruppen som sms:ade mycket. Slutsatsen är att det finns statistiska samband mellan stress och mobiltelefonoch datoranvändande, säger Sara Thomée, psykolog vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Företagscoachen Kjell Enhager tror att de som blir stressade av sin mobiltelefon kan behöva ta makten över telefonen. Jag brukar jämföra med ett samtal jag hade om livet och döden med min 4,5- åriga dotter. Plötsligt ringde telefonen och jag reagerade direkt som om jag ville svara. Min signal var att telefonen är viktigare än hon, säger han och menar att samma beteende går att hitta i yrkeslivet. Telefonen är ett hjälpmedel för att prioritera och strukturera sin tid, så att man får mer tid över till annat. Inte till att ständigt vara nåbar, säger han. Enligt Joakim Karlén är hälsoproblem inget man diskuterar. Tillverkarna har utvecklat något slags schweiziska arméknivar med en massa funktioner folk inte behöver, säger han. Också den telefon han själv varit med och utvecklat innehåller en massa funktioner. Men jag gör tre saker: Jag pratar, sms:ar och lyssnar på musik i min telefon, säger Joakim Karlén. ANDERS JANSSON, VD OCH KONCERNCHEF, HEMTEX: Har du blivit mer eller mindre stressad sedan du började använda mobiltelefon? Definitivt mindre stressad. Nu slipper jag de backloggar det innebär att möta en hel hög med lappar varje gång man kommer till kontoret. Hur använder du din mobiltelefon? Jag använder bara den till att prata i. Och så skickar jag sms då och då. Saknar du något i din telefon? Nej. Men jag är inte negativ till att använda vissa funktioner, bara jag ser poängen. Kanske kommer jag att använda en e-postfunktion. BENGT JANSSON, VD, SIGTUNA HEM, MÄRSTA: Är du mobildinosaurie eller modern yuppiekille? Jag tror visserligen inte att jag klarar mig utan mobilen i arbetet. Men jag använder den bara för att ringa och skicka sms. Jag tycker att alla de andra funktionerna tar för lång tid. Jag tror det är mycket en generationsfråga; de som växer upp nu är vana vid det och klarar det mycket bättre. Går det att använda mobilen för att stressa av? Det beror på. Mobilen hjälper mig att stöka av arbetsuppgifter. Det är en trygghet som sänker stressen. JOAKIM ERIKSSON, VD, VÄGAB, VÄSTERÅS: Vad vill du ha i en ny mobil? I första hand lång standby-tid. Men jag håller faktiskt på att titta på nya mobiler med kalenderfunktioner. Jag tror det skulle vara avstressande att ha tillgång till kalendern och kunna samköra den med mitt kalenderprogram i datorn. Däremot har jag inget behov av att ha en e-postfunktion i datorn. Kan man använda mobilen för att stressa av? Ursäkta mig, min mobil ringer... (tystnad)...var var vi? Jo, att ha mobilen med sig innebär ändå en trygghet som i sig kan verka avstressande. prima nr

16 FRISKPROFILEN SÄNKTE SJUKFRÅNVARON Nyttigare matlådor, pigga anställda och färre antal sjukdagar. På Folktandvården i Sörmland har man verkligen lyckats nå målet med Friskprofilen att bli en attraktiv arbetsplats där de anställda trivs och är glada när de går till arbetet. ordetext sandra bengtsson foto ulf berglund vårt mål att uppnå varje dag är ett proffsigt mottagande av våra kunder. För att kunna nå det, och samtidigt vara glad, måste man må bra, säger Peter Vrager, personalchef på Folktandvården i Sörmland. Och må bra är just vad hela företaget visat sig göra efter det att Friskprofilen drogs igång i november förra året. Friskprofilen är en metod som tydliggör livsstilens och arbetsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande. Friskprofilen blev mycket uppskattad. Det märks inte minst på samtalsämnena mellan personalen på jobbet, säger Peter Vrager. Än så länge finns det inga uträkningar som visar på hur mycket pengar Folktandvården tjänat på Friskprofilen, men Peter Vrager är övertygad om att varje satsad hundralapp ska ge minst lika mycket tillbaka i det långa loppet. Hittills har det resulterat i färre sjukdagar. Förra året låg de totala sjuktalen i snitt på sju procent, målet är fyra. Men det blev ett ordentligt genomslag detta år. Vi har bland annat sänkt antalet långtidssjukskrivna över 90 dagar med en tredjedel under detta halvår. Så det går verkligen åt rätt håll, säger Peter Vrager. Innan årsskiftet hamnar sjuktalen i bästa fall kring fem procent. Att Friskprofilen har en stor betydelse i det är han övertygad om. Projektet startade med ett inspirationsseminarium för att väcka de anställdas lust att göra personliga livsstilsförändringar. Därefter togs en rad olika prover, tester genomfördes och alla fick en personlig profil och handlingsplan över sin hälsa att utgå ifrån. med jämna mellanrum har uppföljningar och nya provtagningar gjorts. Sammanlagt deltar 390 av totalt 442 anställda i projektet. Vi märkte snabbt en stor förändring. Matlådorna såg annorlunda ut, de började innehålla mycket mer grönsaker. Det hände ögonblickligen och jag tror att morotsförsäljningen i Sörmland gick upp en del, säger Peter Vrager och skrattar. Satsningen på friskvård inleddes med stort seminarium för alla anställda i Folktandvården. CHEFEN OMTYCKT AV NÄSTAN ALLA Åtta av tio anställda tycker ändå att deras närmaste chef gör ett bra arbete, enligt en undersökning som Temo gjort på uppdrag av chefsorganisationen Ledarna. När det kommer till kritan tror bara två av tio tillfrågade att de skulle göra ett bättre arbete än sin nuvarande chef om de fick chansen. Av undersökningen framgår också att endast var fjärde anställd själv aspirerar på en chefsbefattning med personalansvar. En anmärkningsvärt låg siffra som oroar Per Hedelin, verkställande chef för Ledarna. Vår ambition är att få många fler att vilja bli chefer och att på olika sätt stödja cheferna i deras chefsroll. Det förutsätter bland annat att chefsrollens status stärks, det ska vara roligt och lönsamt att vilja ta chefsansvar.»vi har fortfarande förutsättningar för vinstökningar i svenska bolag.«jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken, siar om framtiden på en konjunkturlunch. 16 prima nr

17 PÅ FOLKTANDVÅRDEN FOLKTANDVÅRDEN I SÖRMLAND ANTAL ANSTÄLLDA: 442 (83 procent kvinnor, 17 procent män). MEDELÅLDER: 48 år. ANTAL KLINIKER: 25. OMSÄTTNING: 240 mkr ANTAL PATIENTER PER ÅR: (av totalt invånare i länet). Projektet med Friskprofilen är tänkt att pågå fram till februari 2006 men Folktandvården i Sörmland har redan funderingar på att förlänga projektet. Kanske kommer vi att erbjuda Friskprofilen vart tredje år för alla över 40. Det är bra att fånga upp problem i ett tidigt stadium, och det är precis samma logik som i tandvården där vi arbetar förebyggande, säger Peter Vrager. redan nu arbetar man vidare med resultaten genom att sätta in olika åtgärder för att fortsätta hålla företaget friskt. En av dem är att satsa på tidig rehabilitering då en sköterska från Previa, två gånger per månad, besöker de kliniker som har en hög sjukfrånvaro. Inom kort kommer även alla rökare att erbjudas rökavvänjningskurser. Ett enkelt program för nacke och axlar håller också på att tas fram med Previas hjälp. Det ska vara kul att gå till arbetet. Arbetar man med de förutsättningarna så får man kickar, säger Peter Vrager. PAUSER HÅLLER OSS ALERTA En bra arbetsplats med rätt utrustning är grunden. Men att skapa egna, goda rutiner för att undvika skador och sjukdom är också viktigt för vårt välbefinnande på arbetet, enligt Christina Jonsson, sakkunnig i datorarbete vid Arbetsmiljöverket. Återhämtning får vi när vi rör på oss och tar en paus. Det behöver inte alltid vara en kaffepaus, det kan också vara ett avbrott för att arbeta med andra arbetsuppgifter, säger Christina Jonsson till tidningen Mikrodatorn. Det är även skönt för hjärnan att byta arbetssätt, till exempel genom en diskussion med arbetskamraterna.»det är centralt att ta tag i frånvaron så tidigt som möjligt«stressen på svenska arbetsplatser är ett verkligt bekymmer. Tidigare kunde forskarna konstatera att människor med litet beslutsutrymme och svårigheter att påverka vardagen var mest utsatta men det stämmer inte längre. Idag kan vi se att långtidssjukskrivningarna ökar i helt andra grupper, som yngre medarbetare och välutbildade välbetalda. För första gången ser vi även att människor med stor möjlighet att påverka sin arbetssituation blir utbrända eller deprimerade. De arbetar många timmar, älskar sitt arbete och är framstående chefer och specialister som trivs. Vilken orsaken är till att dessa grupper drabbas av stressens skadeverkningar är ännu inte klarlagt. Oavsett anledningen blir det allt viktigare att ingripa redan vid de första tecknen på att allt inte står bra till. Ett sätt är att ta upp det i de återkommande utvecklings- och planeringssamtalen. om det går till en sjukskrivning är det centralt att ta tag i frånvaron så tidigt som möjligt. Det kan förhindra att den går över i en långtidssjukskrivning. Via vår tjänst Sjuk- och friskanmälan får sjuka medarbetare tala med en sjuksköterska som kan erbjuda råd och hjälp redan första sjukdagen. Previa återkopplar sedan till företaget, så att vi vid behov kan sätta in relevanta åtgärder. Skulle medarbetaren förbli sjuk en tid bör frånvaron följas upp med en snabb och tydlig rehabiliteringsplan. Att koppla ihop sjuk- och friskanmälan med vår tjänst Tidig Rehab ger enligt min uppfattning ett mycket starkt program som förebygger onödiga långtidssjukskrivningar. För den som blivit utbränd är vägen tillbaka ofta lång. Det kostar på, både för individen i lidande och för företaget i ekonomiska termer. Av det skälet är det så viktigt att ingripa snabbt. Kombinationen av tjänsterna ovan vet vi ger snabbt resultat. för att lyckas sänka sjukfrånvaron och skapa arbetsplatser där medarbetarna trivs och presterar samarbetar Previa med framstående forskare. Vi har täta kontakter och bland annat sponsrar vi en idrottsprofessur vid Idrottshögskolan i Göteborg. För närvarande innehar Bengt Johansson tjänsten och en ny gästprofessor kommer att offentliggöras i december. Vi har också i samarbete med IPF tagit fram en mätmetod som ger svart på vitt på både vad företagets sjukfrånvaro kostar och vilka insatser som behövs för att sänka den. Där finns pengar att tjäna. För sjukfrånvaron, och stressen som orsakar mycket av den, är som sagt ett allvarligt problem. hans bergenheim, vd previa DENNIS BLOMBERG prima nr

18 Rätt hälsoinvesteringar skapar su vad gör previa, för vem och med vilket värde? Previa samarbetar med företag och organisationer för att skapa sunda, lönsamma och attraktiva arbetsplatser. Genom många års erfarenhet vet vi att strategiskt hälsoarbete står i direkt relation till ökad trivsel, prestation och lönsamhet. Vårt arbete syftar till att uppnå tydliga och mätbara resultat i kundens verksamhet, genom bättre arbetsmiljö, ledarskap och livsstil. Målet är att bidra till förbättrade prestationer och mätbara resultat både på företags- och individnivå. Previa är en professionell rådgivare. Vårt mål är att arbetsgivaren själv ska kunna ta sitt arbetsmiljöansvar och förverkliga sina ambitioner som attraktiv arbetsplats. Previa har omfattande kunskap om de lagar och regler som arbetsgivare påverkas och styrs av i förhållande till sina medarbetare och sin omvärld. framgångsfaktorer för hälsoarbete Vår erfarenhet pekar på tre framgångsfaktorer för ett lyckat hälsoarbete. 1. delaktighet och engagemang Hälsoarbetet ska bidra till att företaget eller organisationen når sina verksamhetsmål. Ledningens engagemang och delaktighet i planering och uppföljning av hälsoarbetet är därför en förutsättning för att lyckas. 2. fokus på helheten Hälsoarbetet bör utgå ifrån en helhetssyn och inriktas på organisationen, gruppen och individen, och omfatta både hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. 3. proaktivt och systematiskt arbete Långsiktigt förebyggande arbete är effektivare än att reparera skador som redan uppstått. Risker för fysisk eller psykosocial ohälsa kan kartläggas, mätas och åtgärdas och riskerna kan hanteras genom förebyggande arbete. För att nå ända fram krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete med tydliga, mätbara mål och konkreta åtgärder som följs upp och anpassas efter behov. Previa hjälper företag och organisationer att göra korrekta och lönsamma investeringar för hälsa och arbetsmiljö. Tillsammans med arbetsgivaren fokuserar Previa på att skapa en sund arbetsplats där alla trivs och presterar bra. Det är en investering i företagets lönsamhet och attraktionskraft. arbetsgivare i att utveckla bra ledarskap. Bra ledare minskar osäkerheten, ökar motivationen och skapar förutsättningar för sunda arbetsplatser med medarbetare som trivs. Det gynnar företagets affärsmål. Hälsofrämjande Förebyggande Rehabiliterande Individ Grupp Organisation hälsofrämjande insatser för att skapa en trivsam och lönsam arbetsplats Genom en analys av organisationen och ledarskapet kan man se samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Därigenom kan man identifiera de friskfaktorer som stärker det goda i organisationen. Med detta arbetssätt kan man stärka det som bygger sunda arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra. Proaktivt agerande skapar hälsosamma organisationer. Samtidigt sparar det tid och pengar för arbetsgivaren. förebyggande insatser upptäck skadan innan den uppstår Skador och sjukdagar kan minskas genom att förebygga och undanröja hälsorisker. Genom beskrivning av sambandet mellan arbetsmiljö, hälsa och livsstil kan man också identifiera riskfaktorer och förebygga sjukdom. grafik jimmy blomqvist previas filosofi För att skapa goda och långsiktigt hållbara resultat fokuserar Previa på hälsofrämjande insatser, förebyggande insatser och rehabiliterande insatser. Previa menar också att det är nödvändigt att hälsoarbetet inriktas på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Den enskilde medarbetarens långvariga hälsa och prestationer främjas av en sund organisation. Verksamhetens effektivitet främjas av medarbetare som har engagemang, motivation och energi. Ledarskapet i organisationen påverkar också hur medarbetare mår och hur effektiv en organisation är. Previa stödjer rehabiliterande insatser tidig insats viktigt När en anställd har nedsatt arbetsförmåga för Previa en dialog med arbetsgivaren och medarbetaren. Previa ger råd om insatser för att medarbetaren ska kunna fortsätta att arbeta efter sjukskrivning. Bästa resultat av rehabiliteringen når man med mycket tidiga och tydligt mätbara insatser. 18 prima nr

19 nda och attraktiva arbetsplatser previas arbetssätt Previa arbetar strukturerat och systematiskt för att nå uppsatta hälsomål för den specifika organisationen. Varje arbetsplats är unik. För att lyckas med hälsoarbetet krävs därför att man vet exakt vilka förutsättningarna är och kan skräddarsy lösningar som passar den specifika arbetsplatsen. Hälsoläge Behovsanalys Strategi, mål och handlingsplan Genomförande och löpande återrapportering Uppföljning och utvärdering Mål Samarbetet med Previa inleds med att man gör en nulägesbeskrivning och en analys av organisationens behov. Analysen lyfter fram de områden som behöver stärkas. Utifrån detta formuleras en handlingsplan med tydliga mål som baseras på det allmänna hälsoläget och organisationens affärs- eller verksamhetsmål. Åtgärderna prioriteras utifrån företagets behov och ambitioner. När åtgärderna genomförs följs de upp och anpassas efter behov. Systematiken i arbetet skapar goda förutsättningar för att nå de mål som formulerats. erfarenhet och nytänkande Previa har över 25 års erfarenhet av arbete med arbetsmiljö och hälsa. Vårt breda nätverk och samarbete med bland annat universitet, högskolor och andra forskningsinstitutioner gör att vi är uppdaterade om de senaste rönen och ligger i framkant i utvecklingen. Previa använder metoder och arbetssätt som kan utvärderas och som grundar sig på etik, vetenskap och beprövad erfarenhet. All Previas verksamhet är kvalitetscertifierad enligt iso 9001:2000. vårt mål lönsamma hälsoinvesteringar Previas mål är att göra kundernas hälsoinvesteringar både lönsamma och effektiva. Vi lägger stor vikt vid att mäta, utvärdera, följa upp och anpassa de åtgärder som genomförs och tydligt beskriva uppnådda resultat. Previa förfinar kontinuerligt metoderna för mätning och uppföljning. Sänk stressen på arbetsplatsen Previa kan hjälpa dig att sänka stressen i din organisation. Det tjänar både du och dina medarbetare på. text christer fälldin foto samir soudah Vilka typer av stressrelaterade tjänster kan Previa erbjuda? Alla yrkesgrupper på Previa är involverade i dessa tjänster, och specifikt inom det beteendevetenskapliga området har vi flertalet tjänster med direkta stressåtgärder, till exempel stresshanteringskurser för grupper eller individuellt anpassad stresshantering, säger Per Larsson, centralt beteendevetenskapligt ledningsansvarig på Previa. Vi har även ett stort utbud av utbildningar. Allt fler insatser genomförs på chefsnivå, inte minst skräddarsydda utbildningar. En hälsofrämjande tjänst är coachning där chefen får professionell hjälp att utveckla en sund, integrerad ledarstil. Varför satsar Previa på det här? För den enskilda människan innebär stress ofta avsevärda personliga lidanden och ekonomiskt bortfall, säger Per Larsson. För företagen är baksidan av stressen bland annat dyra produktionsstörningar, kvalitetsbristkostnader och rekryteringsproblem. Just nu märks en tydlig förändring när det gäller företagens intresse och incitament för helhetslösningar. Det är nödvändigt att söka reda på de samverkande orsakerna bakom ohälsan. Vilka av era stressrelaterade tjänster är mest efterfrågade? Hittills har det varit mest efterfrågan på rehabilitering av stresskadade, utbildningar och individuella stressprofiler samt nulägesanalyser med åtgärdsförslag. Det finns mycket att vinna på att agera, både för företaget och för den enskilde individen. PER LARSSON, PREVIA. Per Larsson är beteendevetare och centralt beteendevetenskapligt ledningsansvarig på Previa. Han nås på eller per.larsson@previa.se prima nr

20 posttidning B returadress: box Solna porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på info@previa.se ab previa box solna besöksadress: hemvärnsgatan 8 tel fax e-post: info@previa.se PREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTER BLEKINGE LÄN: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby DALARNAS LÄN: Borlänge, Falun GOTLANDS LÄN: Visby GÄVLEBORGS LÄN: Gävle HALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad, Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg JÖNKÖPINGS LÄN: Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö KALMAR LÄN: Borgholm, Kalmar, Nybro, Oskarshamn KRONOBERGS LÄN: Alvesta, Ljungby, Växjö, Älmhult NORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå SKÅNE LÄN: Bjuv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö/Kasinogatan, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm STOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/ Gävlegatan, Stockholm/Hötorget, Stockholm/Östermalm, Södertälje SÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs UPPSALA LÄN: Ultuna, Uppsala VÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vindeln VÄSTERNORRLANDS LÄN: Härnösand, Sundsvall VÄSTMANLANDS LÄN: Köping, Västerås VÄRMLANDS LÄN: Karlstad VÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping, Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan, Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/ Rosenlundsgatan, Skövde, Stenungsund, Strömstad, Tanumshede, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla ÖREBRO LÄN: Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro 10 prima nr ÖSTERGÖTLANDS LÄN: Linköping, Motala, Norrköping