KONSTEN OCH PUBLIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONSTEN OCH PUBLIKEN"

Transkript

1 KONSTEN OCH PUBLIKEN

2 Regionalt konstpedagogiskt forum 2007: Konsten och publiken Välkommen till en dokumentation av seminariet Konsten och publiken på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn den 19 november Syftet med seminariet var att lyfta publikarbetet på de regionala konstinstitutionerna och skapa en mötesplats med möjlighet att diskutera relationer mellan konst och publik. Seminariet var ett samarbete mellan Konst- och kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Nordiska Akvarellmuseet och Bohusläns museum. Regionalt konstpedagogiskt forum har utvecklats av konstkonsulenterna på Konst- och kulturutveckling. Under arrangeras fem forum som tillsammans ska bidra till att samla, stärka och utveckla det publika arbetet och det konstpedagogiska förhållningssättet samt utgöra en mötesplats för ett strategiskt arbete. Varje forum planeras av konstkonsulenterna i samarbete med en årligt utsedd arbetsgrupp med representanter från regionala konstinstitutioner och frilansande inom konstfältet. Alla vi som arbetar med konst behöver granska och jämföra vår syn på publiken och inte minst våra föreställningar om konstens syfte. Vi måste verka för diskussion och medvetenhet. Det är en förutsättning för att utveckla en ändamålsenlig konstverksamhet med publiken i fokus. Ett forum där olika yrkesroller möts och kommer till tals kan synliggöra nya möjligheter till samverkan och bygga upp ett helhetstänkande års arbetsgrupp: Marie Bergdahl, konstkonsulent Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen Lena Eriksson, pedagogisk ledare Nordiska Akvarellmuseet Karin Lundmark, konstpedagog Bohusläns museum Elenor Noble, konstpedagog/kulturproducent Noble&Haag konst, media och kulturarv

3 Catti Brandelius i en performance ur utställningen»jag är Evert Taube«på vernissagen av Göteborgs internationella konstbiennal 2007, Röda Sten. Foto: Mia Christersdotter Norman Innehåll Bera Nordal Välkomna till konsten och publiken... 4 Emma Thomas Det pedagogiska arbetet på Baltic... 5 Kristian Berg Om konsten och politiken i Västra Götalandsregionen... 9 Regionala erfarenheter och framtidsvisioner Virpi Näsänen Göteborgs fjärde internationella konstbiennal Hasse Persson Borås Konstmuseum och offentlig konst Anna Carlsson Från en publikinvolverande konstnärs perspektiv Vad ska göras och vems är uppgiften? Fortsättning följer Produktion Utgivare: Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, Regionens Hus, Göteborg. Text: Elenor Noble/Noble&Haag konst, media och kulturarv. Redigering och layout: Staffan Melin/Oscillator. Fotograf: Nicke Johansson (omslag»ljudboksdiggande lagerarbetare«, sid 10»Kristian Berg«, sid 18»Sigge, polisälva«). Logotyp»Regionalt konstpedagogiskt forum«: Elisabeth Sivertsson/Mera text & form. Tryck: Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping, 2008.

4 Välkomna till Konsten och publiken Bera Nordal chef för Nordiska Akvarellmuseet Foto: Georg Oddner»Konsten och publiken är ett angeläget tema för konstinstitutionerna idag, när det är ett sådant tryck på institutionerna. Mycket har hänt sedan 80-talet då jag började i den här branschen. Jag vet inte hur många utställningar jag har gjort sammanlagt, men jag tycker att det är ett nervöst moment när man lämnar över en utställning till publiken. Jag tycker att det är som en graviditet vilket vi här på Nordiska Akvarellmuseet går igenom fem till åtta gånger per år. Man är helt slut och vet inte vad som kommer att hända, hur det kommer att gå. Ibland går det mycket bra och ibland går det mindre bra och man förstår inte alltid varför. Jag tycker att ni idag ska tänka på att det finns mycket rädsla för konsten och många missförstånd. Därför är det här seminariet intressant och viktigt. Under mina 30 år i museivärlden är det bland annat två uttalanden som jag har förhållit mig till. Det ena lyder: Det spelar ingen roll hur många som kommer, bara de rätta personerna gör det. Jag hade aldrig tidigare hört ett sånt förakt för publiken som från den mannen. Det andra kommer från Louisianas grundare, en man från näringslivet: De som kommer genom min dörr är inte min publik utan mina gäster, jag tar emot dem på samma sätt som jag tar emot gäster i mitt hem. Det han menade var att man måste visa sin publik respekt. Han talade också om att man måste ge sin publik både varma och kalla duschar. Varma duschar är sådana utställningar som man vet kommer att dra en publik och de kalla är de som är svårare och som väcker debatt. De är kanske den största utmaningen för oss. Här på Nordiska Akvarellmuseet är publiken alltid i fokus; hur vi möts och hur vi kommunicerar. Här blandar vi också varma och kalla duschar. Tänk på det under dagen. Njut av dagen och det här stället. Tack!Här på Nordiska Akvarellmuseet är publiken alltid i fokus; hur vi möts och hur vi kommunicerar.«4

5 Baltic ligger i en före detta mjölkvarnsbyggnad i Gateshead, Storbritannien. Foto: Colin Davison Det pedagogiska arbetet på BALTIC Emma Thomas BALTIC Centre for Contemporary Art 5

6 Under tidigt 1990-tal lyfte The British Arts Council fram underutvecklingen inom kulturområdet i den nordöstra delen av England. Regionen karaktäriserades av hög arbetslöshet orsakad av det avvecklade industrisamhället. Man skapade därför en femtonsårsplan för utveckling på bred front där det satsades 500 miljoner pund (nära 7 miljarder svenska kronor). Baltic Centre for Contemporary Art blev en del av detta. Emma Thomas har sedan Baltic öppnade varit ansvarig för publikarbetet. Målet med centret var att skapa en lätttillgänglig institution som bidrog till en regional och kulturell identitet. Entusiasm, aktivitet och interaktion var pedagogiska ledord. Förberedelser inför invigningen Emma Thomas tillträdde sin tjänst två år innan centret öppnades. Framförallt arbetade hon med att skapa relationer mellan olika aktörer och publikgrupper, av vilka många fortlever. Innan allmänheten bjöds in fick konstnärer göra verk i spektakulära skalor. De skulle signalera att något var på gång och locka en ny, konstovan publik. Inför invigningen stimulerade man»snacket på stan«genom att arrangera särskilda evenemang för exempelvis taxichaufförer och hårfrisörer. Emma Thomas arbetade tillsammans med konstnären Alec Finlay som inför öppnandet producerade vykort med frågetecken. De spreds bland annat på förskolor och lågstadieskolor och bjöd på så sätt in publiken att själva ställa frågor. Vykorten skickades sedan tillbaka till Baltic som producerade tidningar med texter bestående av hundratals av de inskickade frågorna. Dessutom hamnade de på banderoller som hängdes upp i området. Emma Thomas ville på detta sätt förbereda publiken på att centret inte skulle komma att ge svar utan istället öppna upp för nya frågor. Den pedagogiska satsningen Den pedagogiska avdelningen på Baltic, Baltic Learning, består av sex fast anställda personer. Sexton frilanskonstnärer är knutna till centret genom tvåårskontrakt. Deras färdigheter matchas med olika pedagogiska projekt och de utbildas och arbetar från någon gång per månad till ett par dagar i veckan. De är inte garanterade en viss mängd arbete men förmedlas även till skolor. I utställningshallarna finns även Baltic Crew, det vi i Sverige kallar för utställningsvärdar. De åker på studiebesök hos konstnärerna för att ta del av tillkomstprocessen och de verk som ska visas. Baltic Learning strävar efter att tänja gränserna för museibaserad pedagogik och letar gärna efter inspiration utanför konstområdet. Arbetet ska främja deltagande och tillgänglighet. Möte mellan publik och personal På centrets femårsdag invigdes Quay, ett nytt lärcenter/ verkstad. Till invigningen bjöds etthundra femåringar. Till Quay kan man komma spontant, men också för att delta i särskilda helg- eller lovaktiviteter. Varje lördag och söndag kommer runt 150 besökare för att delta i konstnärsledda workshops. Om folk har roligt i verkstaden vandrar de ofta vidare och utforskar andra rum i byggnaden. Även på Quay visas verk av etablerade konstnärer men utan tydlig avgränsning från de arbeten som skapas av besökarna. Det finns ett kök, internetanslutna datorer samt Quay Studio som rymmer 30 barn. Quay TV visar ett stort antal filmer producerade på Baltic, exempelvis konstnärsintervjuer, filmer som dokumenterar installationsarbeten, intervjuer med publiken med mera. Praktiskt arbete i Quay, Baltics lärcenter. Dit kan man bland annat komma för att delta i konstnärsledda helgaktiviteter. 6 Foto: Colin Davison

7

8 En viktig grundtanke för Baltic är att skapa en kreativ och välkomnande stämning. Foto: Colin Davison I regionen finns ett stort antal skolor och fem regionala universitet som det pedagogiska arbetet riktar sig till. Dessutom arbetar man med studenter från The Open University, ett universitet specialiserat på distansutbildning, samt internationella universitet. Baltic Learning erbjuder även gruppbesök med föreläsningar och guidade turer, konstnärsledda workshops samt olika fördjupningar för lärare. Man försöker att i stor utsträckning arbeta med skräddarsydda besök. Målet är att träna upp lärare så att de själva kan guida eleverna. Därför lägger Baltic ut olika resurser på internet, exempelvis Powerpoint-presentationer. De erbjuder även olika former av hjälp till de som vill jobba med besöksgrupper, exempelvis lärarträning, nätverk samt längre projekt ute på skolorna. Baltic har ett bibliotek och ett arkiv med en databas tillgänglig via internet. Allt från gästkonstnärer till besöksreaktioner dokumenteras och görs tillgängliga. För att nå nya målgrupper arrangerar Baltic Learning även evenemang för och med ungdomar. Ett exempel är The Teen Takeover där en grupp tonåringar fick resurser att själva anordna ett evenemang års grupp rekryterade sedan följande års grupp.»sträva efter att tänja gränserna för museibaserad pedagogik«(ur visionen för Baltic Learning) 8

9 Om konsten och politiken i Västra Götalandsregionen Kristian Berg kulturchef i Västra Götalandsregionen Det pågår en omfattande nationell kulturpolitisk utredning i Sverige sedan sommaren Enligt Kristian Berg finns det två stora frågor inom kulturpolitiken idag. Nummer ett: Varför har så litet hänt gällande brukare och ickeanvändare sedan kulturutredningen 1974? Idag har vi fler som använder de offentliga medlen, men det är trots tydliga mål kring tillgänglighet och delaktighet precis samma socioekonomiska grupper som tidigare. Nummer två: Var sker de intressanta, dynamiska och kreativa kulturverksamheterna? Vi behöver fråga oss om det bästa verkligen är att ha en kategori för varje konstform eller om det är bättre med gränsöverskridande nya konstellationer, inte bara vad det gäller aktörer utan även bidragssystem och scener. Idag är vi både konsumenter och producenter och det kulturpolitiska landskapet måste hantera detta. Västra Götalandsregionen är extremt framgångsrikt kulturpolitiskt sett. Här satsas det flest pengar per person på kultur i landet. Här diskuteras också kultur inom andra politiska områden. Här finns inga vattentäta skott mellan sektorerna. Det är en bra utgångspunkt för att arbeta med de kulturpolitiska instrumenten i regionen. Många av arenorna för kultur finansieras av regionen genom direkt eller indirekt institutionsstöd, kulturpolitiska uppdrag och projektstöd. Kulturpolitiken är till två tredjedelar, här precis som i en stor del av övriga Europa, ett institutionsstöd. För att undvika en»institutionell förpuppning«är det dock viktigt att spränga gränserna och hitta nya former och publikgrupper. Som tidigare chef för Historiska museet i Stockholm har Kristian Berg egna erfarenheter av reformen med fri entré. Genom fri entré vann man två saker: På Historiska museet förändrades publiksammansättningen. Till exempel sjönk utbildningsnivån på besökarna, och många fler, både unga och personer födda i andra länder, kom till museet. Därigenom ställdes helt nya krav på museet och personalen. Det andra var att det lärande arbetets status höjdes. Diskussionerna om verksamheten och dess relation till publik och samhälle kan man inte föra utan att likställa det lärande arbetet med det övriga museiarbetet. Enligt Kristian Berg kommer det att bli fri entré på ett fåtal regionala museer samt ett ökat arrangörsstöd. Det kommer dessutom bli fri entré upp till man fyller 26 år på fler museer. Det är det första steget mot helt fri entré på regionens museer och konsthallar. Västra Götalandsregionen arbetar nu främst med två saker. Dels försöker man att förändra inriktning inom kulturen och röra sig mot»gränslandet«och»det som står 9

10

11 vid sidan av«istället för att ha ett huvudfokus på konst. Ambitionen är att hitta vägar ut i regionen för att skapa bättre geopolitiska förhållanden. Dels diskuterar man hur man kan se på konstens uppdrag. En extern analys av regionens tillväxt under de senaste fyra åren har tittat på regionen ur tre perspektiv. Enligt Kristian Berg ser det ekonomiska perspektivet bra ut, vad det gäller miljön ser det hyfsat ut, men vad det gäller social hållbarhet ser det katastrofalt ut med en tilltagande segregation. Men kultur kan bidra till social hållbarhet. Konst kan ge perspektiv, hjälpa en att förstå sig själv, andra och världen. Den kan hjälpa oss att möta den globala samtiden och det internationella systemet. Därför är konsten en utgångspunkt och en demokratisk nödvändighet. Lärandet är otroligt viktigt, men det kräver metod och substans. Låt konsten fortsätta utmana och vara en reflektiv hjälp i skapandet av ett humant samhälle. Ett gott liv innebär ett kritiskt reflekterande.»låt konsten fortsätta utmana och vara en reflektiv hjälp i skapandet av ett humant samhälle. Ett gott liv innebär ett kritiskt reflekterande.«11

12 Thomas Hirschhorns installation på Göteborgs konsthall under Göteborgs fjärde internationella konstbiennal. Thomas Hirschhorn/BUS Foto: Dorota Lukianska 12

13 Regionala erfarenheter och framtidsvisioner Göteborgs fjärde internationella konstbiennal Virpi Näsänen projektledare För fjärde gången arrangerades 2007 en internationell konstbiennal i Göteborg, Rethinking dissent om politikens begränsningar och motståndets möjligheter. Biennalens curatorer Edi Muka och Joa Ljungberg undersökte hur dagens internationella konstnärer behandlar globala och samhällskritiska frågor. 28 konstnärer och konstnärsgrupper deltog på fem platser samt i sex satellitutställningar, samtliga på centrala ställen i Göteborg. Biennalen hade cirka besökare varav en tiondel barn och unga. De kanaler som användes för att nå en potentiell publik var dels professionella sammanhang som Venedigbiennalen, men också kulturmedier, lärare, skolor, internet, bibliotek, volontärvärdar och praktikanter. Besökarna har mötts genom informationsmaterial, biennalpass, visuella element i staden, visningar, museilektioner och biennalvandringar. Virpi Näsänen ville intensifiera arbetet med en begränsad, men redan konstintresserad målgrupp, där skolor och ungdomar ingick. För varje biennal har en ny institution varit arrangör. En ny organisation av projektledning, referensgrupp, curatorer, pedagoger, värdar och administratörer har byggts upp, för att tillsammans arbeta med den biennal som under några månader tar över gallerier och utställningshallar runt om i staden. De kulturpolitiska målsättningarna är att förmedla samtidskonst, särskilt till barn och unga, nå nya besöksgrupper, öka besöksantalet samt profilera Göteborg som kulturstad. Efter endast fyra internationella konstbiennaler i Göteborg är det för tidigt att påstå att det finns en biennalkultur i staden, så Virpi Näsänen vill därför satsa på en ökad medvetenhet för att medborgarna ska tycka att biennalen är viktig för regionen. Thomas Hirschhorns installation på Göteborgs konsthall under Göteborgs fjärde internationella konstbiennal. Thomas Hirschhorn/BUS Foto: Dorota Lukianska 13

14 Borås senaste skulpturinköp, Catafalque, är placerad utanför högskolan i Borås. Den brittiska konstnären Sean Henry beskriver sitt verk på följande sätt:»catafalque handlar om vår plats i världsalltet. Jag försöker förstå vad vi gör och varför vi finns till. Det är tankar som hela tiden finns med mig«. Foto: Jan Berg Borås Konstmuseum och offentlig konst Hasse Persson museichef för Borås konstmuseum 14 Idag är människors största problem att fylla tiden med något meningsfullt därför är konstinstitutionerna viktiga. Under de två år som Hasse Persson har arbetat i Borås har museet dubblerat sitt besöksantal. För en tid sedan mötte han konstnären Jim Dine på ett vernissage. Det ena ledde till det andra och om några månader kommer Jim Dines tio meter höga staty av Pinocchio att stå färdig i Borås. Den kommer att väga ca 3,5 ton och har skapat en intensiv debatt i kommunen med bland annat över 300 publicerade insändare. I Borås finns i dagsläget cirka 90 skulpturer. För att förhindra skadegörelse och skapa ett intresse för den offentliga konsten införde Hasse Persson ett faddersystem. 140 invånare anmälde sitt intresse. Kravet för att få bli fadder var att man bodde nära konstverket, gärna med utsikt mot skulpturen, och att man var beredd att rapportera om något hänt. Lund är ett föredöme. Där går två procent av de ekonomiska resurserna till konst i ny- och ombyggnad samt reparation i det offentliga rummet.

15 Från en publikinvolverande konstnärs perspektiv Anna Carlsson konstnär I sitt eget konstnärsskap arbetar Anna Carlsson bland annat med olika slags performance och teater, ibland i rockkonsertstil eller som tal och föreläsningar. Hon befinner sig ofta mitt i publiken och tycker om att jobba med överraskningar och att utmana förväntningar och krav. I sin presentation visade hon en film från sitt performance Elvis has left the building. På den göteborgska nattklubben Nefertiti dansar hon tillsammans med ett antal amatörer till sången Viva las vegas. Alla dansare bär röda t- shirtar med ett glittrande»elvis«på magen. I hennes arbeten är det viktigt med förberedelserna inför mötet med publiken:»vare sig vi står framför eller mitt i publiken, är det viktiga att vi står samman och att vi alla behövs för att verket ska bli så bra som möjligt.«anna Carlsson.»Repetition inför något större.när jag gick på Valand pratade nästan ingen om relationen till publiken. Jag skulle gärna ha gått en kurs i vernissage eftersom det är viktigt att kunna föra sig i sådana situationer.«15

16 Vad ska göras och vems är uppgif För att stimulera till ett aktivt förhållningssätt och göra sig av med lite förförståelse kring konsten och publiken fick seminariets deltagare förhålla sig till följande påståenden. 1. Om konst är bra eller inte det är något som man som publik känner i kroppen. 2. Ge publiken vad publiken vill ha! 3. Den som har flest besökare vinner! 4. Konsten är en spjutspetsforskning som inte alla kan förstå. 5. Konstinstitutionen är en plats för debatt. 6. Konstinstitutionens viktigaste uppgift är att uppfylla politikens mål. Konstnärerna ska Komma ut i det offentliga rummet! Skapa konst som ej har trösklar utan kan användas! Tänka på at t konsten är en öppen institution både inåt och utåt. Möta publiken på institutionen och i utställningen! Söka upp publiken öka tillgängligheten! Samarbeta mera! Publiken är inte intresserad av konsten, utan bara ute efter att ha trevligt. 8. Konstinstitutionen är en plats för synliggörande av konstnären. 9. Konstinstitutionen är en plats för kontemplation. 10. Den konst som alla förstår har låg kvalitet. 11. Konstinstitutionen bör göra konsten angelägen för så många som möjligt. 12. Konstinstitutionen är en fristad i samhället. 13. Ge publiken det de inte visste att de behövde! 14. Om inte konsten kan tala för sig själv ska den inte ställas ut. Därefter ställdes frågan: Hur skulle ni vilja att det vore om allt var möjligt? Om ni som grupp fritt fick besluta över offentliga medel, konstinsitutioner, konsthögskolor, konstnärer och publiken vad skulle ni då se som den viktigaste uppgiften för att förverkliga en vision om den framtida relationen mellan konsten och publiken? Vad ska göras och vems är uppgiften? Alla ska Sluta använda begreppet finkultur (jämför med»finsport«)! Se till t vå viktiga trender i vår tid: Do It Yourself, det vill säga att alltfler utövar konst och kultur själva, bland annat tack vare teknik och tillgänglighet, vilket leder till ett uppluckrande av gränser. Längtan efter mer andrum och konsten för sin egen skull. Skapa förutsät tningar för fler at t få följa med på en resa där ingen inte ens konstnären/ ledaren vet målet. Lyssna bättre på konsten! Låt konsten få samma självklara plats i samhället som forskningen!

17 ten? Konstinstitutionerna ska Skolan ska Sträva ef ter at t i barns utbildning ge bilden samma vikt som ordet! Erbjuda alla barn en konstnärlig utbildning, likt den norska Skolesekken, där alla barn under sin skoltid kommer i kontakt med alla konstformer! Se till at t alla barn har rät t at t besöka en konstinstitution! Ha mer direktkontakt med elever i planeringen! Skapa bät tre förutsät tningar för växelverkan mellan konst och publik vad det gäller bildtolkning. Respektera professionalism och samtidigt stärka amatörerna. Arbeta mycket med barn och unga, men samtidigt också med vuxna så at t de kan bekräf ta, stärka och se det som barnen och de unga upplever. Bli en at traktiv mötesplats skapa»happy hour«! Stödja egna utövare, fler AIRIS-projekt, det vill säga projekt med konstnärer ute på andra arbetsplatser. Ta sitt stora ansvar! Planera utställningar f ramåt i dialog med omgivande samhälle och debatt. Utöka öppettiderna! Nå målen först, se till budgeten senare! Politikerna ska Skapa fler möten med publiken på institutionerna! Formulera tydliga politiska direktiv! Släppa in fler konstnärer på institutionerna! Förstå sina roller. Tillägna sig kunskap! Professionaliseras. Införa f ri entré! Det för publiken till konsten. Publiken ska kunna komma och återkomma utan ekonomiskt motstånd. Ge konstpedagogiken som område bät tre resurser för at t kunna möta olika publikgrupper! Skapa ersät tningssystem för konstnärerna! Uppfylla påståendet»konstinstitutionen bör göra konsten angelägen för så många som möjligt«, ef tersom institutionerna finansieras med allmänna medel. För at t uppnå en vision om institutionen som mötesplats vill vi använda oss av generösa öppet tider, läshörna, kaféer, breda och smala utställningar, andra medier (exempelvis t v), konst blandat med andra ut tryck, många täta diskussioner, möjlighet för arbetsgivare at t f rigöra tid för de anställda at t uppleva kultur (jämför med f riskvårdstimme) och ha fri entré! Erbjuda vägledare, det är viktigt för at t mötet med konsten ska bli bra! Vända sig till barn ef tersom de inte har hunnit få fördomar och man når fler grupper genom barnen! Utbilda och bilda politikerna! 17

18

19 Fortsättning följer Nätverket för konst- och publikfrågor»konstmuseer och andra konstinstitutioner står idag inför en rad utmaningar när det gäller arbetet med sin publik. Konstpedagogikens roll har under senare år upplevt en kraftig expansion och uppdraget har blivit mer komplext. Institutionerna förväntas öka konstens räckvidd ut i samhället genom skiftande program för olika målgrupper. De ska också kunna anpassa sitt tilltal till en medialiserad yngre publik som obehindrat rör sig mellan flera bildoch mediaspråk. Man står också inför en ny kategori av kultur- och konstkonsumenter som inte vill vara passiva utan söker delaktighet och vill kommunicera. Den nya tekniken innebär dessutom nya möjligheter till livslångt lärande. Genom samverkan vill vi öka vårt utbyte av idéer kring publikarbete och verka för forskning och högre utbildning inom fältet. Vi avser också att sätta ljus på vad som sker inom området internationellt.«(ur programmet till seminariet Vår konst publik, maj 2008, Världskulturmuseet, Göteborg) Idag driver flera institutioner konst- och publikfrågor, men det saknas samordning och nationell samverkan. År 2007 startades ett nationellt nätverk, Nätverket för konstoch publikfrågor, kring hur samspelet mellan konsten, dess mottagare, konstinstitutionen och konstnären kan vitaliseras för att nå sin fulla potential. Nätverket består av representanter från Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, Kultur Skåne Region Skånes kulturförvaltning, Moderna Museet, Nationalmuseum, Riksutställningar och Statens konstråd. Genom seminarier, i Göteborg den maj 2008 (i samverkan med Nordiska Akvarellmuseet och Museion vid Göteborgs universitet) och i Malmö den maj 2009, har de nordiska konstinstitutionerna möjlighet att föra en dialog om konsten och dess publik i framtiden. Regionalt konstpedagogiskt forum Dialogen och utvecklingsarbetet pågår dessutom inom Västra Götaland. Under en femårsperiod kommer Konstoch kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, i samverkan med de regionala konstinstitutionerna erbjuda ett årligt, regionalt seminarium. Startskottet var just seminariet Konsten och publiken kommer Röda Sten att vara värd för seminariet Frontpersonalen, chefen och krögaren. Syftet är att diskutera hur man skapar en helhet i arbetet med sin konstpublik från den första ögonkontakten i entré och reception till utformning av det publika rummet och 2010 står Borås Konstmuseum respektive Göteborgs konsthall för värdskapet. Konst och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, arbetar för att regionens konstinstitutioner ska bli nationellt ledande vad gäller bemötande, konstpedagogik och strategiskt publikarbete. 19

20 Att skapa bra rum för möten med konst är grunden för varje utställning. Man anpassar lokaler, målar och sätter ljus, men vad händer sedan? Är publikens möte med konst något som konstinstitutioner, konstnärer och gallerier kan och bör ha ansvar för? Vilka tankar leder oss i det publikarbete vi gör idag? Ser vi konsten som en subversiv kraft för samhällskritik, är våra utställningar något som konkurrerar med upplevelse- och underhållningsindustrin eller kanske en del i ett demokratiarbete för att skapa lärande och delaktighet för alla medborgare? Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Foto: Christer Hallgren Dokumentation från Regionalt konstpedagogiskt forum 2007: Konsten och publiken på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn den 19 november Bakom seminariet stod konstkonsulenterna på Konst- och kulturutveckling/ Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, i samarbete med Nordiska Akvarellmuseet och Bohusläns museum. Syftet med seminariet var att lyfta publikarbetet i regionen, titta på metoder och skapa en mötesplats med möjlighet att diskutera konst och publikrelationer för olika aktörer inom fältet. Regionalt konstpedagogiskt forum har utvecklats av konstkonsulenterna.

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017 1 (13) Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post:

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Marie Bergdahl. Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13

Marie Bergdahl. Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13 Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13 CV Marie Bergdahl Marie Bergdahl Tel. hem: 031-18 42 85 Spaldingsgatan 9 Tel arb: 031-705 17 08 412 59 Göteborg Mob.: 0702-55 72 39 Personnr: 650824-2408 E-post: mia.bergdahl@gmail.com

Läs mer

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet.

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet. 1. Revidering av detaljbudget 2. Budget strategiområden 2015 Kulturnämnden beslutar: 1. Kulturnämnden reviderar detaljbudgeten för 2015 enligt bifogade förslag Budgetförändringar avseende statliga medel

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

En undersökning om konstnärskap i Västmanland

En undersökning om konstnärskap i Västmanland Information från Kulturutveckling konst En undersökning om konstnärskap i Västmanland 2014-04-08 Under våren 2014 har tretton konstnärer svarat på frågor kring sitt konstnärskap och arbete som konstnär.

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

UKM Riksfestival 2014 Halmstad

UKM Riksfestival 2014 Halmstad UKM Riksfestival 2014 Halmstad Program UKM riksfestival 2014 Halmstad Lördag 14 juni 14.00 16.00 Incheckning på Sturegymnasiet 14.00 16.00 Målning och kostympimp på Nolltrefem 16.00-17.30 Middag på Sturegymnasiet

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

att uppdra åt kulturförvaltning att under hösten 2015 följa upp utfallet av satsningarna.

att uppdra åt kulturförvaltning att under hösten 2015 följa upp utfallet av satsningarna. Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Pia Sörås Staflin Daniel Werkmäster Datum 2015-04-01 Diarienummer KTN 2015- Kulturnämnden Fri entré på Uppsala konstmuseum och Bror Hjorths Hus Förslag

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Att förstå språket bakom den konstnärliga upplevelsen

Att förstå språket bakom den konstnärliga upplevelsen Att förstå språket bakom den konstnärliga upplevelsen Utredande rapport, Marcus Gustafsson, Kulturverkstan våren 2010 Index -----------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER INFORMATION FÖR KONSTNÄRER Vill du vara med? Om du är konstnär och vill vara med på hemsidan Konst i Västmanland, eller ändra dina befintliga uppgifter, är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Creative Force Västra Balkan

Creative Force Västra Balkan Dokument: Beslutslista Datum: 2012.05.28 Dnr: 00359/2012 Sida: 1 (3) Creative Force Västra Balkan beviljade stöd 2012-05-07 Organisation Stöd till Land Belopp Bang (00600/2012) feministisk kultur och debatt

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving

FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving 1. BAKGRUND FashionDAYS är eventet som syftar till att uppmärksamma och stärka vår region inom mode, textil och design. Ambitionen är att genomföra

Läs mer

Försäkringskassans arbete med lokala omställningsmedel och Trygghetsstiftelsens tankar om ett gott omställningsarbete

Försäkringskassans arbete med lokala omställningsmedel och Trygghetsstiftelsens tankar om ett gott omställningsarbete Försäkringskassans arbete med lokala omställningsmedel och Trygghetsstiftelsens tankar om ett gott omställningsarbete 22 september kl. 13-16 Försäkringskassan, Stockholm Grupper Riksutställningar Statens

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla Verksamhetsplan för Ronneby Kunskapskälla 2013 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Utgångsläge..4 Mission 2012... 4 Vision december 2012... 6 Verksamhetsidé, värdegrund och målgrupp... 6 Effektmål...

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE KONTAKT Telefon: Mathias Worbin 0768 652 305 Mail: mr_wigmannen@bildfobi.se Hemsidor: www.nilssoncrwth.se, www.bildfobi.se Facebook: Konstgruppen Bildfobi

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer