KONSTEN OCH PUBLIKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONSTEN OCH PUBLIKEN"

Transkript

1 KONSTEN OCH PUBLIKEN

2 Regionalt konstpedagogiskt forum 2007: Konsten och publiken Välkommen till en dokumentation av seminariet Konsten och publiken på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn den 19 november Syftet med seminariet var att lyfta publikarbetet på de regionala konstinstitutionerna och skapa en mötesplats med möjlighet att diskutera relationer mellan konst och publik. Seminariet var ett samarbete mellan Konst- och kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Nordiska Akvarellmuseet och Bohusläns museum. Regionalt konstpedagogiskt forum har utvecklats av konstkonsulenterna på Konst- och kulturutveckling. Under arrangeras fem forum som tillsammans ska bidra till att samla, stärka och utveckla det publika arbetet och det konstpedagogiska förhållningssättet samt utgöra en mötesplats för ett strategiskt arbete. Varje forum planeras av konstkonsulenterna i samarbete med en årligt utsedd arbetsgrupp med representanter från regionala konstinstitutioner och frilansande inom konstfältet. Alla vi som arbetar med konst behöver granska och jämföra vår syn på publiken och inte minst våra föreställningar om konstens syfte. Vi måste verka för diskussion och medvetenhet. Det är en förutsättning för att utveckla en ändamålsenlig konstverksamhet med publiken i fokus. Ett forum där olika yrkesroller möts och kommer till tals kan synliggöra nya möjligheter till samverkan och bygga upp ett helhetstänkande års arbetsgrupp: Marie Bergdahl, konstkonsulent Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen Lena Eriksson, pedagogisk ledare Nordiska Akvarellmuseet Karin Lundmark, konstpedagog Bohusläns museum Elenor Noble, konstpedagog/kulturproducent Noble&Haag konst, media och kulturarv

3 Catti Brandelius i en performance ur utställningen»jag är Evert Taube«på vernissagen av Göteborgs internationella konstbiennal 2007, Röda Sten. Foto: Mia Christersdotter Norman Innehåll Bera Nordal Välkomna till konsten och publiken... 4 Emma Thomas Det pedagogiska arbetet på Baltic... 5 Kristian Berg Om konsten och politiken i Västra Götalandsregionen... 9 Regionala erfarenheter och framtidsvisioner Virpi Näsänen Göteborgs fjärde internationella konstbiennal Hasse Persson Borås Konstmuseum och offentlig konst Anna Carlsson Från en publikinvolverande konstnärs perspektiv Vad ska göras och vems är uppgiften? Fortsättning följer Produktion Utgivare: Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, Regionens Hus, Göteborg. Text: Elenor Noble/Noble&Haag konst, media och kulturarv. Redigering och layout: Staffan Melin/Oscillator. Fotograf: Nicke Johansson (omslag»ljudboksdiggande lagerarbetare«, sid 10»Kristian Berg«, sid 18»Sigge, polisälva«). Logotyp»Regionalt konstpedagogiskt forum«: Elisabeth Sivertsson/Mera text & form. Tryck: Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping, 2008.

4 Välkomna till Konsten och publiken Bera Nordal chef för Nordiska Akvarellmuseet Foto: Georg Oddner»Konsten och publiken är ett angeläget tema för konstinstitutionerna idag, när det är ett sådant tryck på institutionerna. Mycket har hänt sedan 80-talet då jag började i den här branschen. Jag vet inte hur många utställningar jag har gjort sammanlagt, men jag tycker att det är ett nervöst moment när man lämnar över en utställning till publiken. Jag tycker att det är som en graviditet vilket vi här på Nordiska Akvarellmuseet går igenom fem till åtta gånger per år. Man är helt slut och vet inte vad som kommer att hända, hur det kommer att gå. Ibland går det mycket bra och ibland går det mindre bra och man förstår inte alltid varför. Jag tycker att ni idag ska tänka på att det finns mycket rädsla för konsten och många missförstånd. Därför är det här seminariet intressant och viktigt. Under mina 30 år i museivärlden är det bland annat två uttalanden som jag har förhållit mig till. Det ena lyder: Det spelar ingen roll hur många som kommer, bara de rätta personerna gör det. Jag hade aldrig tidigare hört ett sånt förakt för publiken som från den mannen. Det andra kommer från Louisianas grundare, en man från näringslivet: De som kommer genom min dörr är inte min publik utan mina gäster, jag tar emot dem på samma sätt som jag tar emot gäster i mitt hem. Det han menade var att man måste visa sin publik respekt. Han talade också om att man måste ge sin publik både varma och kalla duschar. Varma duschar är sådana utställningar som man vet kommer att dra en publik och de kalla är de som är svårare och som väcker debatt. De är kanske den största utmaningen för oss. Här på Nordiska Akvarellmuseet är publiken alltid i fokus; hur vi möts och hur vi kommunicerar. Här blandar vi också varma och kalla duschar. Tänk på det under dagen. Njut av dagen och det här stället. Tack!Här på Nordiska Akvarellmuseet är publiken alltid i fokus; hur vi möts och hur vi kommunicerar.«4

5 Baltic ligger i en före detta mjölkvarnsbyggnad i Gateshead, Storbritannien. Foto: Colin Davison Det pedagogiska arbetet på BALTIC Emma Thomas BALTIC Centre for Contemporary Art 5

6 Under tidigt 1990-tal lyfte The British Arts Council fram underutvecklingen inom kulturområdet i den nordöstra delen av England. Regionen karaktäriserades av hög arbetslöshet orsakad av det avvecklade industrisamhället. Man skapade därför en femtonsårsplan för utveckling på bred front där det satsades 500 miljoner pund (nära 7 miljarder svenska kronor). Baltic Centre for Contemporary Art blev en del av detta. Emma Thomas har sedan Baltic öppnade varit ansvarig för publikarbetet. Målet med centret var att skapa en lätttillgänglig institution som bidrog till en regional och kulturell identitet. Entusiasm, aktivitet och interaktion var pedagogiska ledord. Förberedelser inför invigningen Emma Thomas tillträdde sin tjänst två år innan centret öppnades. Framförallt arbetade hon med att skapa relationer mellan olika aktörer och publikgrupper, av vilka många fortlever. Innan allmänheten bjöds in fick konstnärer göra verk i spektakulära skalor. De skulle signalera att något var på gång och locka en ny, konstovan publik. Inför invigningen stimulerade man»snacket på stan«genom att arrangera särskilda evenemang för exempelvis taxichaufförer och hårfrisörer. Emma Thomas arbetade tillsammans med konstnären Alec Finlay som inför öppnandet producerade vykort med frågetecken. De spreds bland annat på förskolor och lågstadieskolor och bjöd på så sätt in publiken att själva ställa frågor. Vykorten skickades sedan tillbaka till Baltic som producerade tidningar med texter bestående av hundratals av de inskickade frågorna. Dessutom hamnade de på banderoller som hängdes upp i området. Emma Thomas ville på detta sätt förbereda publiken på att centret inte skulle komma att ge svar utan istället öppna upp för nya frågor. Den pedagogiska satsningen Den pedagogiska avdelningen på Baltic, Baltic Learning, består av sex fast anställda personer. Sexton frilanskonstnärer är knutna till centret genom tvåårskontrakt. Deras färdigheter matchas med olika pedagogiska projekt och de utbildas och arbetar från någon gång per månad till ett par dagar i veckan. De är inte garanterade en viss mängd arbete men förmedlas även till skolor. I utställningshallarna finns även Baltic Crew, det vi i Sverige kallar för utställningsvärdar. De åker på studiebesök hos konstnärerna för att ta del av tillkomstprocessen och de verk som ska visas. Baltic Learning strävar efter att tänja gränserna för museibaserad pedagogik och letar gärna efter inspiration utanför konstområdet. Arbetet ska främja deltagande och tillgänglighet. Möte mellan publik och personal På centrets femårsdag invigdes Quay, ett nytt lärcenter/ verkstad. Till invigningen bjöds etthundra femåringar. Till Quay kan man komma spontant, men också för att delta i särskilda helg- eller lovaktiviteter. Varje lördag och söndag kommer runt 150 besökare för att delta i konstnärsledda workshops. Om folk har roligt i verkstaden vandrar de ofta vidare och utforskar andra rum i byggnaden. Även på Quay visas verk av etablerade konstnärer men utan tydlig avgränsning från de arbeten som skapas av besökarna. Det finns ett kök, internetanslutna datorer samt Quay Studio som rymmer 30 barn. Quay TV visar ett stort antal filmer producerade på Baltic, exempelvis konstnärsintervjuer, filmer som dokumenterar installationsarbeten, intervjuer med publiken med mera. Praktiskt arbete i Quay, Baltics lärcenter. Dit kan man bland annat komma för att delta i konstnärsledda helgaktiviteter. 6 Foto: Colin Davison

7

8 En viktig grundtanke för Baltic är att skapa en kreativ och välkomnande stämning. Foto: Colin Davison I regionen finns ett stort antal skolor och fem regionala universitet som det pedagogiska arbetet riktar sig till. Dessutom arbetar man med studenter från The Open University, ett universitet specialiserat på distansutbildning, samt internationella universitet. Baltic Learning erbjuder även gruppbesök med föreläsningar och guidade turer, konstnärsledda workshops samt olika fördjupningar för lärare. Man försöker att i stor utsträckning arbeta med skräddarsydda besök. Målet är att träna upp lärare så att de själva kan guida eleverna. Därför lägger Baltic ut olika resurser på internet, exempelvis Powerpoint-presentationer. De erbjuder även olika former av hjälp till de som vill jobba med besöksgrupper, exempelvis lärarträning, nätverk samt längre projekt ute på skolorna. Baltic har ett bibliotek och ett arkiv med en databas tillgänglig via internet. Allt från gästkonstnärer till besöksreaktioner dokumenteras och görs tillgängliga. För att nå nya målgrupper arrangerar Baltic Learning även evenemang för och med ungdomar. Ett exempel är The Teen Takeover där en grupp tonåringar fick resurser att själva anordna ett evenemang års grupp rekryterade sedan följande års grupp.»sträva efter att tänja gränserna för museibaserad pedagogik«(ur visionen för Baltic Learning) 8

9 Om konsten och politiken i Västra Götalandsregionen Kristian Berg kulturchef i Västra Götalandsregionen Det pågår en omfattande nationell kulturpolitisk utredning i Sverige sedan sommaren Enligt Kristian Berg finns det två stora frågor inom kulturpolitiken idag. Nummer ett: Varför har så litet hänt gällande brukare och ickeanvändare sedan kulturutredningen 1974? Idag har vi fler som använder de offentliga medlen, men det är trots tydliga mål kring tillgänglighet och delaktighet precis samma socioekonomiska grupper som tidigare. Nummer två: Var sker de intressanta, dynamiska och kreativa kulturverksamheterna? Vi behöver fråga oss om det bästa verkligen är att ha en kategori för varje konstform eller om det är bättre med gränsöverskridande nya konstellationer, inte bara vad det gäller aktörer utan även bidragssystem och scener. Idag är vi både konsumenter och producenter och det kulturpolitiska landskapet måste hantera detta. Västra Götalandsregionen är extremt framgångsrikt kulturpolitiskt sett. Här satsas det flest pengar per person på kultur i landet. Här diskuteras också kultur inom andra politiska områden. Här finns inga vattentäta skott mellan sektorerna. Det är en bra utgångspunkt för att arbeta med de kulturpolitiska instrumenten i regionen. Många av arenorna för kultur finansieras av regionen genom direkt eller indirekt institutionsstöd, kulturpolitiska uppdrag och projektstöd. Kulturpolitiken är till två tredjedelar, här precis som i en stor del av övriga Europa, ett institutionsstöd. För att undvika en»institutionell förpuppning«är det dock viktigt att spränga gränserna och hitta nya former och publikgrupper. Som tidigare chef för Historiska museet i Stockholm har Kristian Berg egna erfarenheter av reformen med fri entré. Genom fri entré vann man två saker: På Historiska museet förändrades publiksammansättningen. Till exempel sjönk utbildningsnivån på besökarna, och många fler, både unga och personer födda i andra länder, kom till museet. Därigenom ställdes helt nya krav på museet och personalen. Det andra var att det lärande arbetets status höjdes. Diskussionerna om verksamheten och dess relation till publik och samhälle kan man inte föra utan att likställa det lärande arbetet med det övriga museiarbetet. Enligt Kristian Berg kommer det att bli fri entré på ett fåtal regionala museer samt ett ökat arrangörsstöd. Det kommer dessutom bli fri entré upp till man fyller 26 år på fler museer. Det är det första steget mot helt fri entré på regionens museer och konsthallar. Västra Götalandsregionen arbetar nu främst med två saker. Dels försöker man att förändra inriktning inom kulturen och röra sig mot»gränslandet«och»det som står 9

10

11 vid sidan av«istället för att ha ett huvudfokus på konst. Ambitionen är att hitta vägar ut i regionen för att skapa bättre geopolitiska förhållanden. Dels diskuterar man hur man kan se på konstens uppdrag. En extern analys av regionens tillväxt under de senaste fyra åren har tittat på regionen ur tre perspektiv. Enligt Kristian Berg ser det ekonomiska perspektivet bra ut, vad det gäller miljön ser det hyfsat ut, men vad det gäller social hållbarhet ser det katastrofalt ut med en tilltagande segregation. Men kultur kan bidra till social hållbarhet. Konst kan ge perspektiv, hjälpa en att förstå sig själv, andra och världen. Den kan hjälpa oss att möta den globala samtiden och det internationella systemet. Därför är konsten en utgångspunkt och en demokratisk nödvändighet. Lärandet är otroligt viktigt, men det kräver metod och substans. Låt konsten fortsätta utmana och vara en reflektiv hjälp i skapandet av ett humant samhälle. Ett gott liv innebär ett kritiskt reflekterande.»låt konsten fortsätta utmana och vara en reflektiv hjälp i skapandet av ett humant samhälle. Ett gott liv innebär ett kritiskt reflekterande.«11

12 Thomas Hirschhorns installation på Göteborgs konsthall under Göteborgs fjärde internationella konstbiennal. Thomas Hirschhorn/BUS Foto: Dorota Lukianska 12

13 Regionala erfarenheter och framtidsvisioner Göteborgs fjärde internationella konstbiennal Virpi Näsänen projektledare För fjärde gången arrangerades 2007 en internationell konstbiennal i Göteborg, Rethinking dissent om politikens begränsningar och motståndets möjligheter. Biennalens curatorer Edi Muka och Joa Ljungberg undersökte hur dagens internationella konstnärer behandlar globala och samhällskritiska frågor. 28 konstnärer och konstnärsgrupper deltog på fem platser samt i sex satellitutställningar, samtliga på centrala ställen i Göteborg. Biennalen hade cirka besökare varav en tiondel barn och unga. De kanaler som användes för att nå en potentiell publik var dels professionella sammanhang som Venedigbiennalen, men också kulturmedier, lärare, skolor, internet, bibliotek, volontärvärdar och praktikanter. Besökarna har mötts genom informationsmaterial, biennalpass, visuella element i staden, visningar, museilektioner och biennalvandringar. Virpi Näsänen ville intensifiera arbetet med en begränsad, men redan konstintresserad målgrupp, där skolor och ungdomar ingick. För varje biennal har en ny institution varit arrangör. En ny organisation av projektledning, referensgrupp, curatorer, pedagoger, värdar och administratörer har byggts upp, för att tillsammans arbeta med den biennal som under några månader tar över gallerier och utställningshallar runt om i staden. De kulturpolitiska målsättningarna är att förmedla samtidskonst, särskilt till barn och unga, nå nya besöksgrupper, öka besöksantalet samt profilera Göteborg som kulturstad. Efter endast fyra internationella konstbiennaler i Göteborg är det för tidigt att påstå att det finns en biennalkultur i staden, så Virpi Näsänen vill därför satsa på en ökad medvetenhet för att medborgarna ska tycka att biennalen är viktig för regionen. Thomas Hirschhorns installation på Göteborgs konsthall under Göteborgs fjärde internationella konstbiennal. Thomas Hirschhorn/BUS Foto: Dorota Lukianska 13

14 Borås senaste skulpturinköp, Catafalque, är placerad utanför högskolan i Borås. Den brittiska konstnären Sean Henry beskriver sitt verk på följande sätt:»catafalque handlar om vår plats i världsalltet. Jag försöker förstå vad vi gör och varför vi finns till. Det är tankar som hela tiden finns med mig«. Foto: Jan Berg Borås Konstmuseum och offentlig konst Hasse Persson museichef för Borås konstmuseum 14 Idag är människors största problem att fylla tiden med något meningsfullt därför är konstinstitutionerna viktiga. Under de två år som Hasse Persson har arbetat i Borås har museet dubblerat sitt besöksantal. För en tid sedan mötte han konstnären Jim Dine på ett vernissage. Det ena ledde till det andra och om några månader kommer Jim Dines tio meter höga staty av Pinocchio att stå färdig i Borås. Den kommer att väga ca 3,5 ton och har skapat en intensiv debatt i kommunen med bland annat över 300 publicerade insändare. I Borås finns i dagsläget cirka 90 skulpturer. För att förhindra skadegörelse och skapa ett intresse för den offentliga konsten införde Hasse Persson ett faddersystem. 140 invånare anmälde sitt intresse. Kravet för att få bli fadder var att man bodde nära konstverket, gärna med utsikt mot skulpturen, och att man var beredd att rapportera om något hänt. Lund är ett föredöme. Där går två procent av de ekonomiska resurserna till konst i ny- och ombyggnad samt reparation i det offentliga rummet.

15 Från en publikinvolverande konstnärs perspektiv Anna Carlsson konstnär I sitt eget konstnärsskap arbetar Anna Carlsson bland annat med olika slags performance och teater, ibland i rockkonsertstil eller som tal och föreläsningar. Hon befinner sig ofta mitt i publiken och tycker om att jobba med överraskningar och att utmana förväntningar och krav. I sin presentation visade hon en film från sitt performance Elvis has left the building. På den göteborgska nattklubben Nefertiti dansar hon tillsammans med ett antal amatörer till sången Viva las vegas. Alla dansare bär röda t- shirtar med ett glittrande»elvis«på magen. I hennes arbeten är det viktigt med förberedelserna inför mötet med publiken:»vare sig vi står framför eller mitt i publiken, är det viktiga att vi står samman och att vi alla behövs för att verket ska bli så bra som möjligt.«anna Carlsson.»Repetition inför något större.när jag gick på Valand pratade nästan ingen om relationen till publiken. Jag skulle gärna ha gått en kurs i vernissage eftersom det är viktigt att kunna föra sig i sådana situationer.«15

16 Vad ska göras och vems är uppgif För att stimulera till ett aktivt förhållningssätt och göra sig av med lite förförståelse kring konsten och publiken fick seminariets deltagare förhålla sig till följande påståenden. 1. Om konst är bra eller inte det är något som man som publik känner i kroppen. 2. Ge publiken vad publiken vill ha! 3. Den som har flest besökare vinner! 4. Konsten är en spjutspetsforskning som inte alla kan förstå. 5. Konstinstitutionen är en plats för debatt. 6. Konstinstitutionens viktigaste uppgift är att uppfylla politikens mål. Konstnärerna ska Komma ut i det offentliga rummet! Skapa konst som ej har trösklar utan kan användas! Tänka på at t konsten är en öppen institution både inåt och utåt. Möta publiken på institutionen och i utställningen! Söka upp publiken öka tillgängligheten! Samarbeta mera! Publiken är inte intresserad av konsten, utan bara ute efter att ha trevligt. 8. Konstinstitutionen är en plats för synliggörande av konstnären. 9. Konstinstitutionen är en plats för kontemplation. 10. Den konst som alla förstår har låg kvalitet. 11. Konstinstitutionen bör göra konsten angelägen för så många som möjligt. 12. Konstinstitutionen är en fristad i samhället. 13. Ge publiken det de inte visste att de behövde! 14. Om inte konsten kan tala för sig själv ska den inte ställas ut. Därefter ställdes frågan: Hur skulle ni vilja att det vore om allt var möjligt? Om ni som grupp fritt fick besluta över offentliga medel, konstinsitutioner, konsthögskolor, konstnärer och publiken vad skulle ni då se som den viktigaste uppgiften för att förverkliga en vision om den framtida relationen mellan konsten och publiken? Vad ska göras och vems är uppgiften? Alla ska Sluta använda begreppet finkultur (jämför med»finsport«)! Se till t vå viktiga trender i vår tid: Do It Yourself, det vill säga att alltfler utövar konst och kultur själva, bland annat tack vare teknik och tillgänglighet, vilket leder till ett uppluckrande av gränser. Längtan efter mer andrum och konsten för sin egen skull. Skapa förutsät tningar för fler at t få följa med på en resa där ingen inte ens konstnären/ ledaren vet målet. Lyssna bättre på konsten! Låt konsten få samma självklara plats i samhället som forskningen!

17 ten? Konstinstitutionerna ska Skolan ska Sträva ef ter at t i barns utbildning ge bilden samma vikt som ordet! Erbjuda alla barn en konstnärlig utbildning, likt den norska Skolesekken, där alla barn under sin skoltid kommer i kontakt med alla konstformer! Se till at t alla barn har rät t at t besöka en konstinstitution! Ha mer direktkontakt med elever i planeringen! Skapa bät tre förutsät tningar för växelverkan mellan konst och publik vad det gäller bildtolkning. Respektera professionalism och samtidigt stärka amatörerna. Arbeta mycket med barn och unga, men samtidigt också med vuxna så at t de kan bekräf ta, stärka och se det som barnen och de unga upplever. Bli en at traktiv mötesplats skapa»happy hour«! Stödja egna utövare, fler AIRIS-projekt, det vill säga projekt med konstnärer ute på andra arbetsplatser. Ta sitt stora ansvar! Planera utställningar f ramåt i dialog med omgivande samhälle och debatt. Utöka öppettiderna! Nå målen först, se till budgeten senare! Politikerna ska Skapa fler möten med publiken på institutionerna! Formulera tydliga politiska direktiv! Släppa in fler konstnärer på institutionerna! Förstå sina roller. Tillägna sig kunskap! Professionaliseras. Införa f ri entré! Det för publiken till konsten. Publiken ska kunna komma och återkomma utan ekonomiskt motstånd. Ge konstpedagogiken som område bät tre resurser för at t kunna möta olika publikgrupper! Skapa ersät tningssystem för konstnärerna! Uppfylla påståendet»konstinstitutionen bör göra konsten angelägen för så många som möjligt«, ef tersom institutionerna finansieras med allmänna medel. För at t uppnå en vision om institutionen som mötesplats vill vi använda oss av generösa öppet tider, läshörna, kaféer, breda och smala utställningar, andra medier (exempelvis t v), konst blandat med andra ut tryck, många täta diskussioner, möjlighet för arbetsgivare at t f rigöra tid för de anställda at t uppleva kultur (jämför med f riskvårdstimme) och ha fri entré! Erbjuda vägledare, det är viktigt för at t mötet med konsten ska bli bra! Vända sig till barn ef tersom de inte har hunnit få fördomar och man når fler grupper genom barnen! Utbilda och bilda politikerna! 17

18

19 Fortsättning följer Nätverket för konst- och publikfrågor»konstmuseer och andra konstinstitutioner står idag inför en rad utmaningar när det gäller arbetet med sin publik. Konstpedagogikens roll har under senare år upplevt en kraftig expansion och uppdraget har blivit mer komplext. Institutionerna förväntas öka konstens räckvidd ut i samhället genom skiftande program för olika målgrupper. De ska också kunna anpassa sitt tilltal till en medialiserad yngre publik som obehindrat rör sig mellan flera bildoch mediaspråk. Man står också inför en ny kategori av kultur- och konstkonsumenter som inte vill vara passiva utan söker delaktighet och vill kommunicera. Den nya tekniken innebär dessutom nya möjligheter till livslångt lärande. Genom samverkan vill vi öka vårt utbyte av idéer kring publikarbete och verka för forskning och högre utbildning inom fältet. Vi avser också att sätta ljus på vad som sker inom området internationellt.«(ur programmet till seminariet Vår konst publik, maj 2008, Världskulturmuseet, Göteborg) Idag driver flera institutioner konst- och publikfrågor, men det saknas samordning och nationell samverkan. År 2007 startades ett nationellt nätverk, Nätverket för konstoch publikfrågor, kring hur samspelet mellan konsten, dess mottagare, konstinstitutionen och konstnären kan vitaliseras för att nå sin fulla potential. Nätverket består av representanter från Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, Kultur Skåne Region Skånes kulturförvaltning, Moderna Museet, Nationalmuseum, Riksutställningar och Statens konstråd. Genom seminarier, i Göteborg den maj 2008 (i samverkan med Nordiska Akvarellmuseet och Museion vid Göteborgs universitet) och i Malmö den maj 2009, har de nordiska konstinstitutionerna möjlighet att föra en dialog om konsten och dess publik i framtiden. Regionalt konstpedagogiskt forum Dialogen och utvecklingsarbetet pågår dessutom inom Västra Götaland. Under en femårsperiod kommer Konstoch kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, i samverkan med de regionala konstinstitutionerna erbjuda ett årligt, regionalt seminarium. Startskottet var just seminariet Konsten och publiken kommer Röda Sten att vara värd för seminariet Frontpersonalen, chefen och krögaren. Syftet är att diskutera hur man skapar en helhet i arbetet med sin konstpublik från den första ögonkontakten i entré och reception till utformning av det publika rummet och 2010 står Borås Konstmuseum respektive Göteborgs konsthall för värdskapet. Konst och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, arbetar för att regionens konstinstitutioner ska bli nationellt ledande vad gäller bemötande, konstpedagogik och strategiskt publikarbete. 19

20 Att skapa bra rum för möten med konst är grunden för varje utställning. Man anpassar lokaler, målar och sätter ljus, men vad händer sedan? Är publikens möte med konst något som konstinstitutioner, konstnärer och gallerier kan och bör ha ansvar för? Vilka tankar leder oss i det publikarbete vi gör idag? Ser vi konsten som en subversiv kraft för samhällskritik, är våra utställningar något som konkurrerar med upplevelse- och underhållningsindustrin eller kanske en del i ett demokratiarbete för att skapa lärande och delaktighet för alla medborgare? Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Foto: Christer Hallgren Dokumentation från Regionalt konstpedagogiskt forum 2007: Konsten och publiken på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn den 19 november Bakom seminariet stod konstkonsulenterna på Konst- och kulturutveckling/ Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, i samarbete med Nordiska Akvarellmuseet och Bohusläns museum. Syftet med seminariet var att lyfta publikarbetet i regionen, titta på metoder och skapa en mötesplats med möjlighet att diskutera konst och publikrelationer för olika aktörer inom fältet. Regionalt konstpedagogiskt forum har utvecklats av konstkonsulenterna.

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016 1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum Jenny Lindhe/ Malmö Museer Mimmi Tegnér 2014-12-01 Idag Varför dialog och delaktighet? Vad krävs för att bli en lärande organisation? Praktiska erfarenheter

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad Utbildningens innehåll: Utbildningen ger en fördjupning inom ett stort antal konstnärliga områden. Exempel på

Läs mer

Kulturgaranti. för barn och unga

Kulturgaranti. för barn och unga Kulturgaranti för barn och unga Kulturplan för barn och unga I Varbergs kommun samarbetar skolor, förskolor och kulturverksamheter för att göra kultur till en del av barnens vardag. Vi ser kultur som en

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017 1 (13) Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post:

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet Alla Alla barn barn har samma har samma rättigheter rättigheter och lika och värde. li rje barn har rätt att få få sina grundläggande behov uppfyllda. rje barn har rätt att att få få syttjande. rje rje

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM Denna handledning är framtagen med förhoppning att ge pedagogiska ingångar till våra tillfälliga utställningar. Handledningen finns tillgänglig på eskilstuna.se/konstmuseet

Läs mer

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad 2015 2022 Sida: 2 (7) Inledning Kulturen spelar en allt viktigare roll för samhällsutvecklingen. Därför har också Mariestads kommun tagit fram en

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

ARTIST IN MY RESIDENCE

ARTIST IN MY RESIDENCE ARTIST IN MY RESIDENCE Rekrytering av konstnärer till deltagande i projekt ARTIST IN MY RESIDENCE Jag heter Gisela Fleischer och är aktiv konstvetare, konstpedagog och konstnär. Under senare delen av sommaren

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet.

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet. 1. Revidering av detaljbudget 2. Budget strategiområden 2015 Kulturnämnden beslutar: 1. Kulturnämnden reviderar detaljbudgeten för 2015 enligt bifogade förslag Budgetförändringar avseende statliga medel

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

SKAPANDE SKOLA 2015-16

SKAPANDE SKOLA 2015-16 2015-16 Nu finns möjlighet att under läsåret 15-16 göra Skapande skola-projekt på Din skola. Falkenbergs kommun har av Kulturrådet beviljats medel för att genomföra konstnärliga projekt för årskurs F-9

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Danskompaniet Spinn och Producentbyrån presenterar MOVING BEYOND INCLU- SION

Danskompaniet Spinn och Producentbyrån presenterar MOVING BEYOND INCLU- SION Danskompaniet Spinn och Producentbyrån presenterar MOVING BEYOND INCLU- SION MOVING BEYOND INCLU- SION 2016 2018 2016 23/8 2/9 Danskompaniet Spinn och Candoco Dance Company bjuder in till Lab Sweden ett

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Foto: Mattias Lindbäck

Foto: Mattias Lindbäck Foto: Mattias Lindbäck PROGRAM HÖSTEN 2015 KONTAKTINFORMATION ÖREBRO LÄNS MUSEUM Besöksadress: Engelbrektsgatan 3 Telefon: 019-602 87 00 Webb: www.olm.se E-post: info@olm.se FRI ENTRÉ @lansmuseum @orebrolansmuseum

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Israelsson KFN 2014/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Israelsson KFN 2014/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Israelsson 2014-01-30 KFN 2014/0032 50733 Kultur- och fritidsnämnden Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar

Läs mer

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Vid pennan: Anders Gustavsson KRO/KIF Introduktion Konstkonsulent Anne Lang hälsade alla välkomna. Sven Lundström, museichef Hallands

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

United Networks Agency ett verk av Sofie Sweger

United Networks Agency ett verk av Sofie Sweger United Networks Agency ett verk av Sofie Sweger United Networks Agency är en fiktiv agentur för samtidskonst som förmedlar immateriella och idébaserade värden i konsten. Utställningen presenterar 10 möten

Läs mer

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Till Västra Götalandsregionens kulturnämnd Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Syfte Ansökan

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Konstepidemin utökar!

Konstepidemin utökar! Konstepidemin utökar! Konstepidemin i Göteborg har nu existerat i 20 år. Förutom att vara en arbetsplats för 100-talet konstnärer som verkar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, drivs också

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Datum Dnr Omdisponeringar inom ramen för budget 2014

Datum Dnr Omdisponeringar inom ramen för budget 2014 Kulturnämnden Vesna Weber Ekonomicontroller 040-675 37 33 Vesna.Weber@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-28 Dnr 1302588 1 (5) Kulturnämnden Omdisponeringar inom ramen för budget 2014 Ordförandens förslag

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014

RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014 RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014 Print Visby 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Riksutställningar ska enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 utforma en strategi för sin barn- och

Läs mer

Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015

Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015 Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015 Hur uppfattar ni att pedagogik och lärande prioriteras i dag i museiverksamheter? Vilka resurser ges genom t.ex. budget, planering

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

KONSTEN OCH KONSTNÄRSCENTRUM

KONSTEN OCH KONSTNÄRSCENTRUM KONSTEN OCH KONSTNÄRSCENTRUM ETT PROJEKT OM KONSTENS ROLLER I KOMMUNALA VERKSAMHETER Genomfört med stöd av Sjuhärads kommunal förbund i Borås-regionen. Under projekttiden 2014 och 2015 var offentlig konst

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Auktionsverket Kulturarena 12 13 november 2015 Vad behövs för att fler ska ta del av och delta i det offentligt finansierade kulturlivet?

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer