KONSTEN OCH PUBLIKEN

Transkript

1 KONSTEN OCH PUBLIKEN

2 Regionalt konstpedagogiskt forum 2007: Konsten och publiken Välkommen till en dokumentation av seminariet Konsten och publiken på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn den 19 november Syftet med seminariet var att lyfta publikarbetet på de regionala konstinstitutionerna och skapa en mötesplats med möjlighet att diskutera relationer mellan konst och publik. Seminariet var ett samarbete mellan Konst- och kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Nordiska Akvarellmuseet och Bohusläns museum. Regionalt konstpedagogiskt forum har utvecklats av konstkonsulenterna på Konst- och kulturutveckling. Under arrangeras fem forum som tillsammans ska bidra till att samla, stärka och utveckla det publika arbetet och det konstpedagogiska förhållningssättet samt utgöra en mötesplats för ett strategiskt arbete. Varje forum planeras av konstkonsulenterna i samarbete med en årligt utsedd arbetsgrupp med representanter från regionala konstinstitutioner och frilansande inom konstfältet. Alla vi som arbetar med konst behöver granska och jämföra vår syn på publiken och inte minst våra föreställningar om konstens syfte. Vi måste verka för diskussion och medvetenhet. Det är en förutsättning för att utveckla en ändamålsenlig konstverksamhet med publiken i fokus. Ett forum där olika yrkesroller möts och kommer till tals kan synliggöra nya möjligheter till samverkan och bygga upp ett helhetstänkande års arbetsgrupp: Marie Bergdahl, konstkonsulent Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen Lena Eriksson, pedagogisk ledare Nordiska Akvarellmuseet Karin Lundmark, konstpedagog Bohusläns museum Elenor Noble, konstpedagog/kulturproducent Noble&Haag konst, media och kulturarv

3 Catti Brandelius i en performance ur utställningen»jag är Evert Taube«på vernissagen av Göteborgs internationella konstbiennal 2007, Röda Sten. Foto: Mia Christersdotter Norman Innehåll Bera Nordal Välkomna till konsten och publiken... 4 Emma Thomas Det pedagogiska arbetet på Baltic... 5 Kristian Berg Om konsten och politiken i Västra Götalandsregionen... 9 Regionala erfarenheter och framtidsvisioner Virpi Näsänen Göteborgs fjärde internationella konstbiennal Hasse Persson Borås Konstmuseum och offentlig konst Anna Carlsson Från en publikinvolverande konstnärs perspektiv Vad ska göras och vems är uppgiften? Fortsättning följer Produktion Utgivare: Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, Regionens Hus, Göteborg. Text: Elenor Noble/Noble&Haag konst, media och kulturarv. Redigering och layout: Staffan Melin/Oscillator. Fotograf: Nicke Johansson (omslag»ljudboksdiggande lagerarbetare«, sid 10»Kristian Berg«, sid 18»Sigge, polisälva«). Logotyp»Regionalt konstpedagogiskt forum«: Elisabeth Sivertsson/Mera text & form. Tryck: Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping, 2008.

4 Välkomna till Konsten och publiken Bera Nordal chef för Nordiska Akvarellmuseet Foto: Georg Oddner»Konsten och publiken är ett angeläget tema för konstinstitutionerna idag, när det är ett sådant tryck på institutionerna. Mycket har hänt sedan 80-talet då jag började i den här branschen. Jag vet inte hur många utställningar jag har gjort sammanlagt, men jag tycker att det är ett nervöst moment när man lämnar över en utställning till publiken. Jag tycker att det är som en graviditet vilket vi här på Nordiska Akvarellmuseet går igenom fem till åtta gånger per år. Man är helt slut och vet inte vad som kommer att hända, hur det kommer att gå. Ibland går det mycket bra och ibland går det mindre bra och man förstår inte alltid varför. Jag tycker att ni idag ska tänka på att det finns mycket rädsla för konsten och många missförstånd. Därför är det här seminariet intressant och viktigt. Under mina 30 år i museivärlden är det bland annat två uttalanden som jag har förhållit mig till. Det ena lyder: Det spelar ingen roll hur många som kommer, bara de rätta personerna gör det. Jag hade aldrig tidigare hört ett sånt förakt för publiken som från den mannen. Det andra kommer från Louisianas grundare, en man från näringslivet: De som kommer genom min dörr är inte min publik utan mina gäster, jag tar emot dem på samma sätt som jag tar emot gäster i mitt hem. Det han menade var att man måste visa sin publik respekt. Han talade också om att man måste ge sin publik både varma och kalla duschar. Varma duschar är sådana utställningar som man vet kommer att dra en publik och de kalla är de som är svårare och som väcker debatt. De är kanske den största utmaningen för oss. Här på Nordiska Akvarellmuseet är publiken alltid i fokus; hur vi möts och hur vi kommunicerar. Här blandar vi också varma och kalla duschar. Tänk på det under dagen. Njut av dagen och det här stället. Tack!Här på Nordiska Akvarellmuseet är publiken alltid i fokus; hur vi möts och hur vi kommunicerar.«4

5 Baltic ligger i en före detta mjölkvarnsbyggnad i Gateshead, Storbritannien. Foto: Colin Davison Det pedagogiska arbetet på BALTIC Emma Thomas BALTIC Centre for Contemporary Art 5

6 Under tidigt 1990-tal lyfte The British Arts Council fram underutvecklingen inom kulturområdet i den nordöstra delen av England. Regionen karaktäriserades av hög arbetslöshet orsakad av det avvecklade industrisamhället. Man skapade därför en femtonsårsplan för utveckling på bred front där det satsades 500 miljoner pund (nära 7 miljarder svenska kronor). Baltic Centre for Contemporary Art blev en del av detta. Emma Thomas har sedan Baltic öppnade varit ansvarig för publikarbetet. Målet med centret var att skapa en lätttillgänglig institution som bidrog till en regional och kulturell identitet. Entusiasm, aktivitet och interaktion var pedagogiska ledord. Förberedelser inför invigningen Emma Thomas tillträdde sin tjänst två år innan centret öppnades. Framförallt arbetade hon med att skapa relationer mellan olika aktörer och publikgrupper, av vilka många fortlever. Innan allmänheten bjöds in fick konstnärer göra verk i spektakulära skalor. De skulle signalera att något var på gång och locka en ny, konstovan publik. Inför invigningen stimulerade man»snacket på stan«genom att arrangera särskilda evenemang för exempelvis taxichaufförer och hårfrisörer. Emma Thomas arbetade tillsammans med konstnären Alec Finlay som inför öppnandet producerade vykort med frågetecken. De spreds bland annat på förskolor och lågstadieskolor och bjöd på så sätt in publiken att själva ställa frågor. Vykorten skickades sedan tillbaka till Baltic som producerade tidningar med texter bestående av hundratals av de inskickade frågorna. Dessutom hamnade de på banderoller som hängdes upp i området. Emma Thomas ville på detta sätt förbereda publiken på att centret inte skulle komma att ge svar utan istället öppna upp för nya frågor. Den pedagogiska satsningen Den pedagogiska avdelningen på Baltic, Baltic Learning, består av sex fast anställda personer. Sexton frilanskonstnärer är knutna till centret genom tvåårskontrakt. Deras färdigheter matchas med olika pedagogiska projekt och de utbildas och arbetar från någon gång per månad till ett par dagar i veckan. De är inte garanterade en viss mängd arbete men förmedlas även till skolor. I utställningshallarna finns även Baltic Crew, det vi i Sverige kallar för utställningsvärdar. De åker på studiebesök hos konstnärerna för att ta del av tillkomstprocessen och de verk som ska visas. Baltic Learning strävar efter att tänja gränserna för museibaserad pedagogik och letar gärna efter inspiration utanför konstområdet. Arbetet ska främja deltagande och tillgänglighet. Möte mellan publik och personal På centrets femårsdag invigdes Quay, ett nytt lärcenter/ verkstad. Till invigningen bjöds etthundra femåringar. Till Quay kan man komma spontant, men också för att delta i särskilda helg- eller lovaktiviteter. Varje lördag och söndag kommer runt 150 besökare för att delta i konstnärsledda workshops. Om folk har roligt i verkstaden vandrar de ofta vidare och utforskar andra rum i byggnaden. Även på Quay visas verk av etablerade konstnärer men utan tydlig avgränsning från de arbeten som skapas av besökarna. Det finns ett kök, internetanslutna datorer samt Quay Studio som rymmer 30 barn. Quay TV visar ett stort antal filmer producerade på Baltic, exempelvis konstnärsintervjuer, filmer som dokumenterar installationsarbeten, intervjuer med publiken med mera. Praktiskt arbete i Quay, Baltics lärcenter. Dit kan man bland annat komma för att delta i konstnärsledda helgaktiviteter. 6 Foto: Colin Davison

7

8 En viktig grundtanke för Baltic är att skapa en kreativ och välkomnande stämning. Foto: Colin Davison I regionen finns ett stort antal skolor och fem regionala universitet som det pedagogiska arbetet riktar sig till. Dessutom arbetar man med studenter från The Open University, ett universitet specialiserat på distansutbildning, samt internationella universitet. Baltic Learning erbjuder även gruppbesök med föreläsningar och guidade turer, konstnärsledda workshops samt olika fördjupningar för lärare. Man försöker att i stor utsträckning arbeta med skräddarsydda besök. Målet är att träna upp lärare så att de själva kan guida eleverna. Därför lägger Baltic ut olika resurser på internet, exempelvis Powerpoint-presentationer. De erbjuder även olika former av hjälp till de som vill jobba med besöksgrupper, exempelvis lärarträning, nätverk samt längre projekt ute på skolorna. Baltic har ett bibliotek och ett arkiv med en databas tillgänglig via internet. Allt från gästkonstnärer till besöksreaktioner dokumenteras och görs tillgängliga. För att nå nya målgrupper arrangerar Baltic Learning även evenemang för och med ungdomar. Ett exempel är The Teen Takeover där en grupp tonåringar fick resurser att själva anordna ett evenemang års grupp rekryterade sedan följande års grupp.»sträva efter att tänja gränserna för museibaserad pedagogik«(ur visionen för Baltic Learning) 8

9 Om konsten och politiken i Västra Götalandsregionen Kristian Berg kulturchef i Västra Götalandsregionen Det pågår en omfattande nationell kulturpolitisk utredning i Sverige sedan sommaren Enligt Kristian Berg finns det två stora frågor inom kulturpolitiken idag. Nummer ett: Varför har så litet hänt gällande brukare och ickeanvändare sedan kulturutredningen 1974? Idag har vi fler som använder de offentliga medlen, men det är trots tydliga mål kring tillgänglighet och delaktighet precis samma socioekonomiska grupper som tidigare. Nummer två: Var sker de intressanta, dynamiska och kreativa kulturverksamheterna? Vi behöver fråga oss om det bästa verkligen är att ha en kategori för varje konstform eller om det är bättre med gränsöverskridande nya konstellationer, inte bara vad det gäller aktörer utan även bidragssystem och scener. Idag är vi både konsumenter och producenter och det kulturpolitiska landskapet måste hantera detta. Västra Götalandsregionen är extremt framgångsrikt kulturpolitiskt sett. Här satsas det flest pengar per person på kultur i landet. Här diskuteras också kultur inom andra politiska områden. Här finns inga vattentäta skott mellan sektorerna. Det är en bra utgångspunkt för att arbeta med de kulturpolitiska instrumenten i regionen. Många av arenorna för kultur finansieras av regionen genom direkt eller indirekt institutionsstöd, kulturpolitiska uppdrag och projektstöd. Kulturpolitiken är till två tredjedelar, här precis som i en stor del av övriga Europa, ett institutionsstöd. För att undvika en»institutionell förpuppning«är det dock viktigt att spränga gränserna och hitta nya former och publikgrupper. Som tidigare chef för Historiska museet i Stockholm har Kristian Berg egna erfarenheter av reformen med fri entré. Genom fri entré vann man två saker: På Historiska museet förändrades publiksammansättningen. Till exempel sjönk utbildningsnivån på besökarna, och många fler, både unga och personer födda i andra länder, kom till museet. Därigenom ställdes helt nya krav på museet och personalen. Det andra var att det lärande arbetets status höjdes. Diskussionerna om verksamheten och dess relation till publik och samhälle kan man inte föra utan att likställa det lärande arbetet med det övriga museiarbetet. Enligt Kristian Berg kommer det att bli fri entré på ett fåtal regionala museer samt ett ökat arrangörsstöd. Det kommer dessutom bli fri entré upp till man fyller 26 år på fler museer. Det är det första steget mot helt fri entré på regionens museer och konsthallar. Västra Götalandsregionen arbetar nu främst med två saker. Dels försöker man att förändra inriktning inom kulturen och röra sig mot»gränslandet«och»det som står 9

10

11 vid sidan av«istället för att ha ett huvudfokus på konst. Ambitionen är att hitta vägar ut i regionen för att skapa bättre geopolitiska förhållanden. Dels diskuterar man hur man kan se på konstens uppdrag. En extern analys av regionens tillväxt under de senaste fyra åren har tittat på regionen ur tre perspektiv. Enligt Kristian Berg ser det ekonomiska perspektivet bra ut, vad det gäller miljön ser det hyfsat ut, men vad det gäller social hållbarhet ser det katastrofalt ut med en tilltagande segregation. Men kultur kan bidra till social hållbarhet. Konst kan ge perspektiv, hjälpa en att förstå sig själv, andra och världen. Den kan hjälpa oss att möta den globala samtiden och det internationella systemet. Därför är konsten en utgångspunkt och en demokratisk nödvändighet. Lärandet är otroligt viktigt, men det kräver metod och substans. Låt konsten fortsätta utmana och vara en reflektiv hjälp i skapandet av ett humant samhälle. Ett gott liv innebär ett kritiskt reflekterande.»låt konsten fortsätta utmana och vara en reflektiv hjälp i skapandet av ett humant samhälle. Ett gott liv innebär ett kritiskt reflekterande.«11

12 Thomas Hirschhorns installation på Göteborgs konsthall under Göteborgs fjärde internationella konstbiennal. Thomas Hirschhorn/BUS Foto: Dorota Lukianska 12

13 Regionala erfarenheter och framtidsvisioner Göteborgs fjärde internationella konstbiennal Virpi Näsänen projektledare För fjärde gången arrangerades 2007 en internationell konstbiennal i Göteborg, Rethinking dissent om politikens begränsningar och motståndets möjligheter. Biennalens curatorer Edi Muka och Joa Ljungberg undersökte hur dagens internationella konstnärer behandlar globala och samhällskritiska frågor. 28 konstnärer och konstnärsgrupper deltog på fem platser samt i sex satellitutställningar, samtliga på centrala ställen i Göteborg. Biennalen hade cirka besökare varav en tiondel barn och unga. De kanaler som användes för att nå en potentiell publik var dels professionella sammanhang som Venedigbiennalen, men också kulturmedier, lärare, skolor, internet, bibliotek, volontärvärdar och praktikanter. Besökarna har mötts genom informationsmaterial, biennalpass, visuella element i staden, visningar, museilektioner och biennalvandringar. Virpi Näsänen ville intensifiera arbetet med en begränsad, men redan konstintresserad målgrupp, där skolor och ungdomar ingick. För varje biennal har en ny institution varit arrangör. En ny organisation av projektledning, referensgrupp, curatorer, pedagoger, värdar och administratörer har byggts upp, för att tillsammans arbeta med den biennal som under några månader tar över gallerier och utställningshallar runt om i staden. De kulturpolitiska målsättningarna är att förmedla samtidskonst, särskilt till barn och unga, nå nya besöksgrupper, öka besöksantalet samt profilera Göteborg som kulturstad. Efter endast fyra internationella konstbiennaler i Göteborg är det för tidigt att påstå att det finns en biennalkultur i staden, så Virpi Näsänen vill därför satsa på en ökad medvetenhet för att medborgarna ska tycka att biennalen är viktig för regionen. Thomas Hirschhorns installation på Göteborgs konsthall under Göteborgs fjärde internationella konstbiennal. Thomas Hirschhorn/BUS Foto: Dorota Lukianska 13

14 Borås senaste skulpturinköp, Catafalque, är placerad utanför högskolan i Borås. Den brittiska konstnären Sean Henry beskriver sitt verk på följande sätt:»catafalque handlar om vår plats i världsalltet. Jag försöker förstå vad vi gör och varför vi finns till. Det är tankar som hela tiden finns med mig«. Foto: Jan Berg Borås Konstmuseum och offentlig konst Hasse Persson museichef för Borås konstmuseum 14 Idag är människors största problem att fylla tiden med något meningsfullt därför är konstinstitutionerna viktiga. Under de två år som Hasse Persson har arbetat i Borås har museet dubblerat sitt besöksantal. För en tid sedan mötte han konstnären Jim Dine på ett vernissage. Det ena ledde till det andra och om några månader kommer Jim Dines tio meter höga staty av Pinocchio att stå färdig i Borås. Den kommer att väga ca 3,5 ton och har skapat en intensiv debatt i kommunen med bland annat över 300 publicerade insändare. I Borås finns i dagsläget cirka 90 skulpturer. För att förhindra skadegörelse och skapa ett intresse för den offentliga konsten införde Hasse Persson ett faddersystem. 140 invånare anmälde sitt intresse. Kravet för att få bli fadder var att man bodde nära konstverket, gärna med utsikt mot skulpturen, och att man var beredd att rapportera om något hänt. Lund är ett föredöme. Där går två procent av de ekonomiska resurserna till konst i ny- och ombyggnad samt reparation i det offentliga rummet.

15 Från en publikinvolverande konstnärs perspektiv Anna Carlsson konstnär I sitt eget konstnärsskap arbetar Anna Carlsson bland annat med olika slags performance och teater, ibland i rockkonsertstil eller som tal och föreläsningar. Hon befinner sig ofta mitt i publiken och tycker om att jobba med överraskningar och att utmana förväntningar och krav. I sin presentation visade hon en film från sitt performance Elvis has left the building. På den göteborgska nattklubben Nefertiti dansar hon tillsammans med ett antal amatörer till sången Viva las vegas. Alla dansare bär röda t- shirtar med ett glittrande»elvis«på magen. I hennes arbeten är det viktigt med förberedelserna inför mötet med publiken:»vare sig vi står framför eller mitt i publiken, är det viktiga att vi står samman och att vi alla behövs för att verket ska bli så bra som möjligt.«anna Carlsson.»Repetition inför något större.när jag gick på Valand pratade nästan ingen om relationen till publiken. Jag skulle gärna ha gått en kurs i vernissage eftersom det är viktigt att kunna föra sig i sådana situationer.«15

16 Vad ska göras och vems är uppgif För att stimulera till ett aktivt förhållningssätt och göra sig av med lite förförståelse kring konsten och publiken fick seminariets deltagare förhålla sig till följande påståenden. 1. Om konst är bra eller inte det är något som man som publik känner i kroppen. 2. Ge publiken vad publiken vill ha! 3. Den som har flest besökare vinner! 4. Konsten är en spjutspetsforskning som inte alla kan förstå. 5. Konstinstitutionen är en plats för debatt. 6. Konstinstitutionens viktigaste uppgift är att uppfylla politikens mål. Konstnärerna ska Komma ut i det offentliga rummet! Skapa konst som ej har trösklar utan kan användas! Tänka på at t konsten är en öppen institution både inåt och utåt. Möta publiken på institutionen och i utställningen! Söka upp publiken öka tillgängligheten! Samarbeta mera! Publiken är inte intresserad av konsten, utan bara ute efter att ha trevligt. 8. Konstinstitutionen är en plats för synliggörande av konstnären. 9. Konstinstitutionen är en plats för kontemplation. 10. Den konst som alla förstår har låg kvalitet. 11. Konstinstitutionen bör göra konsten angelägen för så många som möjligt. 12. Konstinstitutionen är en fristad i samhället. 13. Ge publiken det de inte visste att de behövde! 14. Om inte konsten kan tala för sig själv ska den inte ställas ut. Därefter ställdes frågan: Hur skulle ni vilja att det vore om allt var möjligt? Om ni som grupp fritt fick besluta över offentliga medel, konstinsitutioner, konsthögskolor, konstnärer och publiken vad skulle ni då se som den viktigaste uppgiften för att förverkliga en vision om den framtida relationen mellan konsten och publiken? Vad ska göras och vems är uppgiften? Alla ska Sluta använda begreppet finkultur (jämför med»finsport«)! Se till t vå viktiga trender i vår tid: Do It Yourself, det vill säga att alltfler utövar konst och kultur själva, bland annat tack vare teknik och tillgänglighet, vilket leder till ett uppluckrande av gränser. Längtan efter mer andrum och konsten för sin egen skull. Skapa förutsät tningar för fler at t få följa med på en resa där ingen inte ens konstnären/ ledaren vet målet. Lyssna bättre på konsten! Låt konsten få samma självklara plats i samhället som forskningen!

17 ten? Konstinstitutionerna ska Skolan ska Sträva ef ter at t i barns utbildning ge bilden samma vikt som ordet! Erbjuda alla barn en konstnärlig utbildning, likt den norska Skolesekken, där alla barn under sin skoltid kommer i kontakt med alla konstformer! Se till at t alla barn har rät t at t besöka en konstinstitution! Ha mer direktkontakt med elever i planeringen! Skapa bät tre förutsät tningar för växelverkan mellan konst och publik vad det gäller bildtolkning. Respektera professionalism och samtidigt stärka amatörerna. Arbeta mycket med barn och unga, men samtidigt också med vuxna så at t de kan bekräf ta, stärka och se det som barnen och de unga upplever. Bli en at traktiv mötesplats skapa»happy hour«! Stödja egna utövare, fler AIRIS-projekt, det vill säga projekt med konstnärer ute på andra arbetsplatser. Ta sitt stora ansvar! Planera utställningar f ramåt i dialog med omgivande samhälle och debatt. Utöka öppettiderna! Nå målen först, se till budgeten senare! Politikerna ska Skapa fler möten med publiken på institutionerna! Formulera tydliga politiska direktiv! Släppa in fler konstnärer på institutionerna! Förstå sina roller. Tillägna sig kunskap! Professionaliseras. Införa f ri entré! Det för publiken till konsten. Publiken ska kunna komma och återkomma utan ekonomiskt motstånd. Ge konstpedagogiken som område bät tre resurser för at t kunna möta olika publikgrupper! Skapa ersät tningssystem för konstnärerna! Uppfylla påståendet»konstinstitutionen bör göra konsten angelägen för så många som möjligt«, ef tersom institutionerna finansieras med allmänna medel. För at t uppnå en vision om institutionen som mötesplats vill vi använda oss av generösa öppet tider, läshörna, kaféer, breda och smala utställningar, andra medier (exempelvis t v), konst blandat med andra ut tryck, många täta diskussioner, möjlighet för arbetsgivare at t f rigöra tid för de anställda at t uppleva kultur (jämför med f riskvårdstimme) och ha fri entré! Erbjuda vägledare, det är viktigt för at t mötet med konsten ska bli bra! Vända sig till barn ef tersom de inte har hunnit få fördomar och man når fler grupper genom barnen! Utbilda och bilda politikerna! 17

18

19 Fortsättning följer Nätverket för konst- och publikfrågor»konstmuseer och andra konstinstitutioner står idag inför en rad utmaningar när det gäller arbetet med sin publik. Konstpedagogikens roll har under senare år upplevt en kraftig expansion och uppdraget har blivit mer komplext. Institutionerna förväntas öka konstens räckvidd ut i samhället genom skiftande program för olika målgrupper. De ska också kunna anpassa sitt tilltal till en medialiserad yngre publik som obehindrat rör sig mellan flera bildoch mediaspråk. Man står också inför en ny kategori av kultur- och konstkonsumenter som inte vill vara passiva utan söker delaktighet och vill kommunicera. Den nya tekniken innebär dessutom nya möjligheter till livslångt lärande. Genom samverkan vill vi öka vårt utbyte av idéer kring publikarbete och verka för forskning och högre utbildning inom fältet. Vi avser också att sätta ljus på vad som sker inom området internationellt.«(ur programmet till seminariet Vår konst publik, maj 2008, Världskulturmuseet, Göteborg) Idag driver flera institutioner konst- och publikfrågor, men det saknas samordning och nationell samverkan. År 2007 startades ett nationellt nätverk, Nätverket för konstoch publikfrågor, kring hur samspelet mellan konsten, dess mottagare, konstinstitutionen och konstnären kan vitaliseras för att nå sin fulla potential. Nätverket består av representanter från Konst- och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, Kultur Skåne Region Skånes kulturförvaltning, Moderna Museet, Nationalmuseum, Riksutställningar och Statens konstråd. Genom seminarier, i Göteborg den maj 2008 (i samverkan med Nordiska Akvarellmuseet och Museion vid Göteborgs universitet) och i Malmö den maj 2009, har de nordiska konstinstitutionerna möjlighet att föra en dialog om konsten och dess publik i framtiden. Regionalt konstpedagogiskt forum Dialogen och utvecklingsarbetet pågår dessutom inom Västra Götaland. Under en femårsperiod kommer Konstoch kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, i samverkan med de regionala konstinstitutionerna erbjuda ett årligt, regionalt seminarium. Startskottet var just seminariet Konsten och publiken kommer Röda Sten att vara värd för seminariet Frontpersonalen, chefen och krögaren. Syftet är att diskutera hur man skapar en helhet i arbetet med sin konstpublik från den första ögonkontakten i entré och reception till utformning av det publika rummet och 2010 står Borås Konstmuseum respektive Göteborgs konsthall för värdskapet. Konst och kulturutveckling/kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, arbetar för att regionens konstinstitutioner ska bli nationellt ledande vad gäller bemötande, konstpedagogik och strategiskt publikarbete. 19

20 Att skapa bra rum för möten med konst är grunden för varje utställning. Man anpassar lokaler, målar och sätter ljus, men vad händer sedan? Är publikens möte med konst något som konstinstitutioner, konstnärer och gallerier kan och bör ha ansvar för? Vilka tankar leder oss i det publikarbete vi gör idag? Ser vi konsten som en subversiv kraft för samhällskritik, är våra utställningar något som konkurrerar med upplevelse- och underhållningsindustrin eller kanske en del i ett demokratiarbete för att skapa lärande och delaktighet för alla medborgare? Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Foto: Christer Hallgren Dokumentation från Regionalt konstpedagogiskt forum 2007: Konsten och publiken på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn den 19 november Bakom seminariet stod konstkonsulenterna på Konst- och kulturutveckling/ Kultur i Väst, Västra Götalandsregionen, i samarbete med Nordiska Akvarellmuseet och Bohusläns museum. Syftet med seminariet var att lyfta publikarbetet i regionen, titta på metoder och skapa en mötesplats med möjlighet att diskutera konst och publikrelationer för olika aktörer inom fältet. Regionalt konstpedagogiskt forum har utvecklats av konstkonsulenterna.