Personalfrågor. Nytt i denna uppdatering är markerat med kantlinje. Föregående uppdatering skedde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personalfrågor. Nytt i denna uppdatering är markerat med kantlinje. Föregående uppdatering skedde 2005 04 01"

Transkript

1 Uppdaterat Nytt i denna uppdatering är markerat med kantlinje Föregående uppdatering skedde Observera att direkt efter innehållsförteckningen finns en ny opaginerad sida med information som gäller de samfund och församlingar som gått med i Arbetsgivaralliansen. Infört Författare Christer Eklöf. Avsnitten om Medbestämmande och Uppsägning, Permittering och Avskedande bygger på ett arbetskompendium av Roine Eriksson. Sveriges Frikyrkosamråd

2 Uppdaterat INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kort presentation av kapitlets innehåll 1 2 Rekryteringsfrågor 2 3 Anställningsavtal 8 4 Anställningsstöd och samhällsbidrag Lönebidrag 6 5 Anställningsformer 6 6 Arbetstid 7 7 Ledighet och semester Utbildning Svenskundervisning Föreningsuppdrag Militärtjänst Vård av anhörig Permission Föräldraledighet Semester 11 8 Sjukledighet och sjuklön Ersättningsnivåer Återinsjuknanderegel Allmänt högriskskydd Sjuklön Rätt till sjuklön Beräkning av sjuklön Sjukdom under semester Arbetsskada eller olycksfall Tystnadsplikt Avisering till försäkringskassan Sjukfall över 21 dagar Rehabilitering 17 9 Utvecklingssamtal Medbestämmande Jämställdhet och lagstiftning mot diskriminering Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen 20

3 Uppdaterat Uppsägning, permittering och avskedande Egen uppsägning Uppsägning från arbetsgivaren Uppsägning på grund av arbetsbrist Uppsägning på grund av personliga skäl avskedande 25

4 Uppdaterat Information angående Arbetsgivaralliansen och facket SKTF Ekumeniska För de delar i Praktikan som rör arbetsgivarfrågor och arbetsrätt som kan avtalas i kollektivavtal/branschavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare så gäller dessa avtal istället för det som står i Praktikan. För de samfund, församlingar och ekumeniska organisationer som tillhör arbetsgivarorganisationen Arbetsgivaralliansen gäller kollektivavtalet/branschavtalet för branschen Trossamfund och ekumeniska organisationer (TEO). Är ni osäkra om ni är medlemmar eller vilket branschavtal som gäller för er ta då kontakt med Arbetsgivaralliansens kansli, adress se nedan. Alla medlemmar kan finna lättillgänglig och alltid uppdaterad information om arbetsgivar- och personalfrågor på Arbetsgivaralliansens hemsida Församlingar och samfund som inte tillhör Arbetsgivaralliansen kan ha hängavtal med SKTF Ekumeniska eller någon annat fackförbund. För information kontakta respektive samfund eller SKTF Ekumeniska, adress se nedan. Svenska Baptistsamfundet (SB) har kollektivavtal med SB Personalförbund och Svenska Alliansmissionen (SAM) har kollektivavtal med SAM Medarbetarförbund. Saknas kollektivavtal/branschavtal regleras anställningsvillkor genom enskilda anställningsavtal. Kontakt information: Arbetsgivaralliansen Tel nr: E-post: Hemsida: SKTF Ekumeniska Kontaktperson: Thomas Dahl, tel E-post: Hemsida:

5 1. Kort presentation av kapitlets innehåll Denna sammanställning är tänkt att utgöra en orientering i personalfrågor och också ge en orientering om arbetsrättsliga frågor, som kan vara tillämpliga i en församlings arbete. Det är alltså inte en uttömmande beskrivning av personalområdet. Kapitlets uppläggning är att följa en anställning från rekryteringen till att anställningen avslutas. En redovisning av gällande lagstiftning och regelverk görs i varje avsnitt. Vissa generella rekommendationer görs i anslutning till detta. För mer exakta anvisningar hänvisas till de olika trossamfundens föreskrifter och bestämmelser. Det kan alltså vara lämpligt att samtidigt som det aktuella avsnittet i detta kapitel studeras också titta igenom de lokala bestämmelser som gäller. I arbetsrättslig lagstiftning kan vissa delar vara tvingande medan andra är dispositiva (kan disponeras av avtalsparterna). På grund av det särpräglade beroendeförhållandet som kännetecknar arbetsmarknaden har därför flera av de bestämmelser som tidigare återfunnits i kollektivavtalslagen specialbehandlats i ett antal lagar. Följande lagar är viktiga: Medbestämmandelagen (MBL) (SFS 1976:580 med ändringar) Lag om anställningsskydd (LAS) (SFS 1982:80 med ändringar) Semesterlagen (SFS 1977:480 med ändringar) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160 med ändringar) Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166 med ändringar) Lag om arbetstid (SFS 1982:673 med ändringar) Jämställdhetslagen (SFS 1991:433 med ändringar) Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet (SFS 1999:130 med ändringar) Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (SFS 1999:133 med ändringar) Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder (SFS 1999:132 med ändringar) Lag om anställningsfrämjande åtgärder (SFS 1974:13 med ändringar) Lag om allmän försäkring, AFL (SFS 1962:381 med ändringar) samt Sjuklönelagen, SjL (SFS 1991:1047 med ändringar I detta kapitel kan endast ges en kortfattad översikt över det viktigaste i lagstiftningen om personalfrågor. Personalområdet är i många avseenden komplicerat och ofta fordras det riktig expertis för att lösa vissa frågor. Särskilt gäller detta vid uppsägning av en anställd där en lång rad av formkrav ska uppfyllas för att maximal rättssäkerhet för den anställde och 1

6 för arbetsgivaren ska uppnås. Därför är det viktigt att inte dra sig för att konsultera experter på området. De kan finnas inom det egna trossamfundet eller på en juristbyrå i närheten. Församlingar anslutna till arbetsgivarorganisation som t.ex. Arbetsgivaralliansen får stöd i dessa frågor genom sitt medlemskap. Lönefrågor och församlingen som arbetsgivare behandlas i kapitel om Skattefrågor. Försäkringsfrågor behandlas i kapitel om Försäkringar. Det finns en utmärkt handbok för personalfrågor som är betydligt mera detaljerad och omfattande än detta häfte: Anställda. Praktisk handbok för arbetsgivare av Lotta Dahlin och Björn Lundén. Observera att det är viktigt att ha tillgång till senaste upplagan, eftersom lagstiftningen förändras snabbt. 2. Rekryteringsfrågor Det finns mycket skrivet om just rekrytering av anställda. Det är för varje företag eller organisation en mycket viktig fråga. Det gäller ju att få rätt person på rätt plats. Detta är inte minst viktigt i ett trossamfund där församlingarna i regel har få anställda. Blir det fel kan det få stora konsekvenser för såväl församlingen som den anställde. Oavsett om det är en ny tjänst eller en gammal tjänst till vilken en ny medarbetare ska rekryteras är det viktigt att man inventerar arbetsuppgifterna ordentligt. Kanske några basala frågor måste ställas. Vilka är arbetsuppgifterna? Vad är det församlingen vill ha utfört? I ett första steg skrivs sedan dessa krav ned. De ger de allmänna förutsättningarna för anställningen. Utifrån de uppställda kraven kan sedan en mera detaljerad arbetsbeskrivning göras. Denna blir en grund för själva rekryteringen. Arbetsbeskrivningen bör utformas så att den blir möjlig att följa upp. Är arbetsuppgifterna tillfälliga eller har arbetet mera projektkaraktär kanske det är tillräckligt att undersöka om det finns personer att hyra för en mera begränsad tid. Det kanske är möjligt att mot ersättning låna en person, som sedan återgår till sin ordinarie anställning. I så fall kan rekryteringen förenklas och arbetsgivaren/församlingen kanske inte behöver ikläda sig ett så stort arbetsgivaransvar. För kontorsuppgifter eller bokföring kanske det är tillräckligt att träffa avtal med något företag på orten som har till specialitet att ställa personal för sådana ändamål till förfogande. Om anställningen är mera varaktig bör man undersöka om det i den omedelbara närheten finns någon som kan fylla just den arbetsuppgiften. Fördelen med intern rekrytering är ju att den personen ofta väl känner till de lokala förhållandena och snabbt kan komma in i arbetsuppgiften. Samtidigt måste man väga detta emot att då uppstår det kanske en vakans på en annan tjänst. 2

7 För församlingarnas del är det mycket vanligt att man gör sonderingar, särskilt när det gäller anställning av pastorer, evangelister, ungdomsarbetare och liknande. I sådana fall kanske församlingen inte alls annonserar utan räknar med att det är möjligt att utnyttja sitt kontaktnät för att få fatt i en ny medarbetare. Det börjar bli vanligare med annonser även för pastorer och församlingsföreståndare, särskilt om församlingen kanske inte har ett så stort kontaktnät. Flera trossamfund har särskilda centrala organ s k församlingsråd eller personalråd som hjälper församlingarna vid rekrytering av pastorer och andra församlingsanställda. Då kan arbetssättet bli något annorlunda vid tillsättningen av tjänsterna än vad som skissats ovan. En annons bör naturligtvis beskriva det arbete det är fråga om. En kort beskrivning av församlingen bör finnas liksom en kort presentation av församlingens verksamhetsområde, dvs den ort i vilken församlingen finns. Speciella krav för tjänsten, t ex tänkt ålder om det är en ungdomsarbetare, bör anges. Tillträdesdag eller motsvarande bör anges liksom sista dag för ansökan. Den sökande bör i annonsen uppmanas lämna in en kort beskrivning om vem hon/ han är och en meritförteckning. Om det inte bedöms som absolut nödvändigt bör inte betygskopior medfölja en ansökan, eftersom det lätt blir ohanterligt om det kommer in många ansökningar. En kontorsanställning som annonseras i en dagstidning kan lätt dra över 100 ansökningar. Det är bättre att vid behov uppmana de sökande som väljs ut för intervju att lämna in betygen. I annonsen bör kontaktpersoner och telefontider anges, så att presumtiva sökande kan höra sig för om anställningen. När ansökningarna kommit bör man gå igenom dessa omedelbart och göra ett urval av personer som på något sätt skall kontaktas för vidare samtal. När detta urval gjorts är det bra att meddela samtliga sökande om det och att ett antal personer tagits ut för fortsatta samtal. Vid en anställningsintervju som bör vara minst en timme, bör den eller de som gör intervjun vara väl förberedda och pålästa. Presentera arbetsplatsen ordentligt och de särskilda förutsättningar som gäller anställningen. Anställningsintervjun första mål är att vara kontaktskapande, så att det blir ett bra samtal mellan den sökande och de som intervjuar. I början ställer man mera lätta orienterande frågor. Då är det sedan lättare att gå över till mera djupa frågor och komma in på personliga egenskaper och förhållanden. De löneanspråk som angivits i ansökan kanske behöver klargöras. Många utgår i ansökan från den lön man har i sin nuvarande anställning. Anställningsintervjun är en möjlighet för både arbetsgivaren och den sökande att få ett ömsesidigt utbyte av information om anställningen och anställningsförhållandena. Intervjun bör sammanfattas i någon form av minnesanteckning. Det är inte minst viktigt när det är många som ska intervjuas. Det är svårt att efter fem 3

8 tio intervjuer dra sig till minnes vad den första personen som intervjuades egentligen sade. Kanske det behövs ytterligare intervjuer med några sökande för att välja ut den bäst lämpade. Det är viktigt att när man väl bestämt vilken sökande som ska få en tjänst utarbeta ett ordentligt anställningsavtal (se 3) där alla för anställningen relevanta uppgifter finns med. Det är också viktigt att förbereda en inskolning i anställningen eller i förekommande fall utforma den första tiden som en provanställning. Enligt Jämställdhetslagen är arbetsgivaren skyldig att verka för att både kvinnor och män kan söka det arbete som erbjuds. Om det inte är jämn könsfördelning, dvs om det underrepresenterade könet utgör mindre än 40 % av de anställda är arbetsgivaren skyldig att anstränga sig så att det sker en utjämning. Om det i övrigt är lika meriter är då arbetsgivaren skyldig att i första hand anställa den som tillhör underrepresenterat kön. Arbetsgivaren skall verka för att personer mer olika etnisk tillhörighet får möjlighet att söka anställning. Med etnisk tillhörighet avses ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung samt trosbekännelse. Sexuell läggning anses vara en privat angelägenhet och får inte påverka arbetsgivaren vid anställning. Med sexuell läggning avses i lagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Några andra typer omnämns inte i lagen. Funktionsnedsättning i lagens mening är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. 3. Anställningsavtal Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) är en arbetsgivare skyldig att ge den anställde skriftlig information om anställningsvillkoren. Detta måste ske inom en månad efter det att anställningen börjat eller anställningsvillkoren förändrats. Det kan alltså vara lämpligt att samtidigt upprätta ett skriftligt anställningsavtal. Ett anställningsavtal är en överenskommelse mellan den enskilde och arbetsgivaren till skillnad från kollektivavtalet som är ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation. Anställningsavtalet måste alltid bygga på de lagbestämmelser som finns och på de kollektivavtal som upprättats. Om församlingen tillämpar något kollektivavtal kan flera av nedanstående punkter vara reglerade där och en hänvisning till kollektivavtalet skrivs då in. Följande information är obligatorisk: Arbetsgivarens namn och adress och verksamhetsort liksom arbetstagarens namn och adress. 4

9 Tillträdesdag och vid tidsbegränsad anställning slutdatum. Typ av anställning; tillsvidareanställning, visstidsanställning eller provanställning. Vid visstidsanställning ska slutdag för anställningen anges liksom prövotiden för provanställning och de villkor som kan vara förknippade för att få fast anställning. Vid tillsvidareanställning ska uppsägningstider m m framgå även om det kan räcka med en hänvisning till bestämmelserna i LAS. Huvudsakliga arbetsuppgifter. Detta kan vidgas till en komplett arbetsbeskrivning om så önskas. Eventuell tjänstetitel eller tjänstebenämning. Begynnelselön. Andra förmåner. Löneutbetalningsdatum liksom löneperioder. Vad som är normal arbetstid. Observera att det gäller såväl för den som arbetar alla vardagar som den som har oregelbunden arbetstid. Villkor för semester Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och om dessa bestämmelser i sin helhet eller i vissa delar även gäller anställda som inte är anslutna till facket. Om förutsättningarna ändras ska arbetstagaren meddelas skriftligt om de nya anställningsvillkoren inom en månad. Förutom den obligatoriska delen bör ett anställningsavtal även innehålla andra uppgifter. Här nedan följer en lista över de villkor som kan vara tillämpliga för en församlingsanställd: Tystnadsplikt. Särskilt viktigt är att ange vad som kan gälla efter det att anställningen upphört. Det finns dessutom en särskild lag om skydd för företagshemligheter som stadgar att en anställd inte har rätt att avslöja en sådan hemlighet. Försäkringar. Vilka avtalsförsäkringar som finns i anställningen. Reglering av eventuell förskottssemester. Regler för kostnadsersättningar; reseersättning, traktamenten, telefonersättning, ersättning för representation m m. Förmåner; t ex fri eller subventionerad bostad, fria eller subventionerade måltider, fri bil eller liknande. Deltagande i gemensamma konferenser eller liknande (t ex generalkonferens eller motsvarande). Mötesbesök i andra församlingar. Reglering av ledighet. En församlingsanställds arbete är ju ofta förlagt till helgerna och det fordras särskild överenskommelse för att reglera detta. 5

10 4. Anställningsstöd och samhällsbidrag Samhället kan ge olika former av bidrag för anställning av personal. Ofta är de förknippade med åtgärder för att minska arbetslösheten. Detta medför att de förändras från tid till annan. Arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnden kan liksom i vissa fall kommunen eller försäkringskassan bistå med upplysningar om de aktuella reglerna. Observera att vissa bestämmelser kan vara lokala för just det området eller den kommunen. Bland de viktigaste stöden är olika anställningsstöd för långtidsarbetslösa och för ungdomar, arbetsplatspraktik och lönebidrag. Aktuell information finns hos Arbetsförmedlingen och AMS hemsida 4.1 Lönebidrag Om en arbetsgivare anställer en person med nedsatt arbetsförmåga eller som stödperson för en arbetstagare med funktionshinder kan lönebidrag utgå för hela eller delar av lönekostnaden. Bidraget beror på den anställdes arbetsförmåga. Maximalt utgår 80 % av lönekostnaden, dvs bruttolön inklusive sjuklön, semesterlön och semesterersättning, sociala avgifter samt avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar. Vid det första beslutet omfattar lönebidrag endast ett år. Sedan kan det förlängas upp till fyra år med en årlig omprövning. 5 Anställningsformer Lagen om anställningsskydd (LAS) ger bara utrymme för två typer av anställningar: Tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. Huvudregeln är att anställningen, om inte annat i förväg har avtalats, är tillsvidare, det som tidigare kallades fast anställning. Tidsbegränsade anställningar kan endast förekomma i vissa fall. Är arbetsuppgifterna permanenta kan endast tillsvidareanställning komma i fråga. Nya regler om tidsbegränsade anställningar gäller från 1 juli I det följande finns några exempel på tidsbegränsade anställningar: Provanställning i högst sex månader kan vara en bra möjlighet för en arbets- givare att pröva om en nyanställd fungerar bra i sina arbetsuppgifter. Om inte den anställde sägs upp övergår provanställningen automatiskt till en tillsvidareanställning. En ny allmän visstidsanställning införs 1 juli 2007 som innebär att en arbetsgivare får visstidsanställa en och samma individ högst 2 år sammanlagt inom de senaste 5 åren utan att ange särskild orsak. Överskrider anställningstiden dessa 2 år så blir den anställde automatiskt tillsvidareanställd. (I och med detta så försvinner de tidigare visstidsanställningsformerna arbete av särskild beskaffehet s.k. 6

11 projektanställning, praktik- och feriearbete, tillfälliga arbetstoppar och överenskommen visstidsanställning.) Vikariat. En vikarie anställs när någon ordinarie arbetstagare har en längre ledighet. Vikarien ersätter alltid en bestämd person och i villkoren ingår alltid vilken tid vikariatet omfattar. En vikarie som varit vikarie hos en och samma arbetsgivare i mer än tre under en femårsperiod blir numera automatiskt tillsvidareanställd. OBS! från och med 1 januari 2008 ändras lagen så att det endast krävs 2 års vikariatsanställning under en femårsperiod för att bli automatiskt tillsvidareanställd. En ålderspensionär över 67 år anställs normalt med en tidsbegränsad anställning. För samtliga anställningsformer gäller att det skall finnas ett skriftligt anställningsavtal som reglerar den tidsbegränsade anställningen och vad den innebär. 6 Arbetstid Bestämmelserna om arbetstid återfinns i arbetstidslagen. Det finns vissa undantag: Arbete som utförs i hemmet, arbete som utförs under sådana förhållanden att arbetsgivaren inte kan kontrollera tiderna, anställda som har ledande befattning hos arbetsgivaren, anställda som på grund av arbetsuppgifterna har förtroendet att själva få disponera sin arbetstid samt arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll. I ett kollektivavtal går det att avtala om ytterligare undantag. De församlingar som följer kollektivavtal har ofta möjligheten att ta ställning till om den anställde ska ha reglerad eller oreglerad arbetstid. Ställningstagandet görs utifrån den tjänst det är fråga om. Med reglerad arbetstid avses att arbetstiden är fastställd till ett visst antal timmar i veckan eller i månaden. Den ordinarie reglerade arbetstiden ska utgöra högst 40 timmar per vecka. För anställda som på grund av arbetsuppgifternas karaktär har förtroendet att själva disponera sin arbetstid tillämpas oreglerad arbetstid eller förtroendearbetstid. Detta är vanligt för pastorer, evangelister och diakoner. Ibland kan det även vara tillämpligt för ungdomsledare. Arbetsgivaren har i dessa fall ansvar för att tillsammans med den anställde komma överens om arbetstidens förläggning, rätt till antal lediga dagar och helger m m. Tillämpas oreglerad arbetstid finns inga regler om övertid. Särskilt viktigt är att vid deltidsanställning komma överens om hur arbetstiden i dessa fall ska förläggas och vad som ingår i anställningen. Det är arbetsgivaren som bestämmer hur arbetstiderna och rasterna ska läggas ut om inte ett kollektivavtal reglerar detta. De anställda måste ges möjlighet till minst 35 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod. Veckovilan ska om möjligt förläggas till veckoslut. Raster ska läggas ut så att en anställd aldrig behöver arbeta mer än 5 timmar i följd. Vidare ska arbetsgivaren se till att arbetet läggs upp så att anställda 7

12 själva kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Dessa pauser räknas in i arbetstiden och de anställda får i normala fall inte lämna arbetsplatsen. Om en heltidsanställd arbetar mer än sin ordinarie arbetstid räknas detta som övertid. Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 200 timmar under ett kalenderår. Efter lokal överenskommelse med den fackliga organisationen kan dispens ges för extra övertid under högst en månad. Om en deltidsanställd arbetar mer än sin ordinarie arbetstid räknas detta som mertid. Allmän mertid får tas ut med högst 200 timmar under ett kalenderår. Om delar av mertiden ligger utöver ordinarie heltidsarbetstid kallas detta överskjutande mertid. Efter dispens från Arbetarskyddsstyrelsen kan en arbetsgivare lägga ut ytterligare mertid med högst 150 timmar per kalenderår. Arbetad övertid kan tas ut som kompensationsledighet genom att den anställde har ledigt under sin ordinarie arbetstid. En arbetsgivare är skyldig att föra noggranna noteringar om övertid och mertid. Även uttagen kompensationsledighet ska noteras. Det kan i lokala avtal finnas bestämmelser om hur övertiden och mertiden ska räknas, t ex när det blir enkel eller kvalificerad övertid eller hur övertid ska räknas i förhållande till kompensationsledighet. På många arbetsplatser har man idag flexibel arbetstid. Detta innebär att den anställde själv inom vissa gränser kan välja när arbetsdagen ska börja respektive sluta liksom lunchrastens förläggning. Detta kräver att arbetsgivaren har en noggrann kontroll av arbetad tid, ofta i form av att den anställde får lämna en månadsrapport. 7 Ledighet och semester Det finns lagstadgad rätt för en arbetstagare att utöver semester få beviljad ledighet från arbetet, i vissa fall med bibehållen hel eller del av lön. Här tas endast de viktigaste bestämmelserna upp. Observera att ett träffat kollektivavtal kan innehålla ytterligare bestämmelser om ledighet. 7.1 Utbildning En arbetstagare som varit anställd de senaste sex månaderna i följd eller sammanlagt under tolv månader de senaste två åren har rätt till ledighet utan lön för studier. Denna rätt gäller oavsett vilken typ av utbildning det är. Det behöver alltså inte vara förknippat med arbetsuppgifterna. Det får dock inte röra sig om en hobbykurs eller liknande. Om ledigheten innebär problem för arbetsgivaren kan rätten till ledighet uppskjutas maximalt två år. Efter ledigheten har den anställde rätt till samma eller likvärdig anställning. 8

13 7.2 Svenskundervisning Invandrare har rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning. Den anställde kan vara helt ledig vid heltidsstudier eller förkorta arbetstiden med hälften vid deltidsstudier. 7.3 Föreningsuppdrag En arbetstagare har rätt att få ledigt för att utföra vissa uppdrag åt en ideell förening eller liknande som han är medlem i. Det ska vara fråga om uppdrag som föreningen åtagit sig gentemot kommunen under en skoldag i grundskolan eller i anslutning till en fritidsverksamheten som anordnas för ungdomar i skolpliktig ålder och i anslutning till skoldagen. För kvällsaktiviteter gäller inte rätten till ledighet. Ledigheten är maximerad till 90 timmar för ett helt kalenderår. Arbetsgivaren kan vägra ledighet mer än 20 timmar en månad eller mer än 15 % av den tid som den anställde ska arbeta under månaden. 7.4 Militärtjänst Oberoende av hur länge en arbetstagare varit anställd gäller rätt till ledighet för värnpliktstjänstgöring, såväl grundutbildning som repetitionstjänstgöring, reservbefälstjänst, civilförsvarstjänst samt FN-tjänst. Den anställde är skyldig att omedelbart underrätta arbetsgivaren om ledigheten. Det finns också en skyldighet för den anställde att om ledigheten omfattar mer än tre månader underrätta arbetsgivaren om när hon/han ska komma tillbaka. 7.5 Vård av anhörig Om en arbetstagare får ersättning från försäkringskassan för vård av en svårt sjuk anhörig har hon/han rätt att få ledighet i samma utsträckning som ersättningen från försäkringskassan avser. Ledigheten är maximerad till sammanlagt 60 dagar för vård av en och samma person. 7.6 Permission Med permission avses en kort ledighet för en del av dag eller i undantagsfall några dagar med bibehållen lön. Ofta finns permissioner reglerade i kollektivavtal. Några vanliga anledningar till permission är egen 50-årsdag, eget bröllop, nära anhörigs dödsfall och begravning, besök hos sjukgymnast, kiropraktor eller läkare, plötsligt svårt sjukdomsfall hos någon hemmaboende nära anhörig. 7.7 Föräldraledighet Utförlig och senast aktuell information om rätt till föräldraledighet finns hos Försäkringskassan och dess hemsida 9

14 I samband med barns födelse och uppväxttid har mamman och föräldrarna rätt till ledighet. Denna rätt gäller också vid adoption. Det finns flera olika typer av föräldraledighet. Gemensamt (utom för tillfällig vård av barn) är att man måste anmäla ledigheten till arbetsgivaren senast två månader i förväg eller snarast möjligt. Man måste också anmäla vilken tid ledigheten ska omfatta. Följande typer av ledighet finns. Mamman har rätt till ledighet sju veckor innan och sju veckor efter barnets födelse samt under hela tiden barnet ammas. En förälder har rätt att vara ledig under tid som föräldrapenning utgår upp till det att barnet är 18 månader och för tid därefter om föräldern tar ut hel föräldrapenning. En förälder har rätt till förkortad arbetstid (12,5 %, 25 %, 50 % eller 75 %) under tid som motsvarande föräldrapenning utgår. En förälder har rätt till förkortad arbetstid upp till 25 % fram till det att barnet fyllt åtta år, dvs ledigheten är inte knuten till att föräldrapenning utgår. En förälder har rätt till tillfällig ledighet för vård av sjukt barn under tid som tillfällig föräldrapenning utgår. Sådan ledighet får omfatta högst 120 dagar per barn och kalenderår. Utöver detta gäller att en kvinna har rätt till ledighet under tid som havandeskapspenning utgår. Om arbetet är för tungt under graviditeten har kvinnan rätt till omplacering till mindre ansträngande arbetsuppgifter. Generellt gäller att föräldrar har rätt till hel ledighet ett och ett halvt år efter barns födelse eller att barnet tagits om hand efter en adoption. Denna rätt är inte knuten till att föräldrapenning utgår. Reglerna för att erhålla föräldrapenning är något olika de som gäller rätten till ledighet. Föräldrarna har rätt till sammanlagt 480 dagars ledighet med föräldrapenning varav 90 dagar med lägre garantiersättning. Denna ersättning utgår till och med det år barnet fyller åtta år eller till och med utgången av det första skolåret. Vilken av föräldrarna som ska vara ledig kan man själv bestämma med undantag av att 60 dagar är personliga och inte får överlåtas. För att få rätt till föräldraledighet måste man varit anställd antingen under sex månader omedelbart innan föräldraledigheten eller sammanlagt 12 månader under de senaste två åren. En kvinna som inte uppfyller detta har ändå rätt till sju veckors ledighet före och efter barnets födelse och under tid som barnet ammas. Den anställde har alltid rätt till ledighet för föräldrautbildning och besök på daghem. Nyblivna pappor har alltid rätt till 10 dagars ledighet med tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller i samband med adoption av barn som är yngre än 10 år. Ledigheten ska tas ut inom 60 dagar efter barnets hemkomst. Det är numera möjligt att någon annan person än pappan får s k pappadagar. 10

15 För att erhålla tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn gäller att barnet måste vara minst 240 dagar gammalt (ca 8 månader) och yngre än tolv år. I kollektivavtal kan det finnas andra och kompletterande bestämmelser t.ex. rätt till föräldralön under ett visst antal månader. 7.8 Semester Den senaste semesterlagstiftningen från 1977 (med ändringar) innehåller flera tvingande regler, som endast kan disponeras av centrala förbundsparter, samt ett antal regler som kan disponeras av enskild individ. Här redogörs enbart för en del principer i semesterlagen. I ett lokalt avtal eller ett anställningsavtal kan vissa bestämmelser avtalas bort t ex huvudsemesterns förläggning, hur lördagar och söndagar ska bedömas vid beräkning av semestern, hur semesterlön och semesterersättning ska betalas ut osv. Lagen stadgar, att arbetstagare som har en anställning under minst tre månader och som omfattar högst 60 timmar har rätt till fem veckors semester (= 25 semesterdagar) varje semesterår. Denna rätt inträder från första anställningsdagen för den arbetstagare som anställs t o m den 31 augusti. Den som anställs efter den 31 augusti har endast rätt till fem semesterdagar under den kvarvarande delen av semesteråret. Semesterår och intjänandeår räknas i lagen från den 1 april till den 31 mars påföljande år. Intjänandeåret är semesteråret före det nu aktuella semesteråret. För att beräkna antalet betalda semesterdagar måste man ta reda på antalet anställningsdagar (inklusive lördagar, söndagar och helgdagar) under intjänandeåret och göra en beräkning enligt formeln antalet anställningsdagar x 25 = antalet semesterdagar 365 (skottår 366) Beräknas med tre decimaler och avrundas uppåt till närmast hela antal semesterdagar. Resterande dagar upp till 25 blir obetalda semesterdagar som den anställde har rätt att ta ut men inte att spara. Den anställde kan avstå från att ta ut obetalda semesterdagar. Semesterlönen är enligt lagen 12 % av lönen under intjänandeåret. Detta är huvudregeln och gäller även vecko- och månadsavlönade utan speciella avtal. Semesterlönen enligt lagen beräknas förenklat genom formeln a 12 % (1 + b ) c 11

16 a = förfallen lön under intjänandeåret inkl ob- och övertidsersättning b = semesterlönegrundande frånvarotimmar c = antalet arbetade timmar under intjänandeåret Man bör för dessa beräkningar kontrollera att det inte finns lokala avtal med annat innehåll. Semesterlönegrundande frånvaro är: Sjukdom, upp till 180 dagar under två intjänandeår i följd. Arbetsskada, upp till två hela intjänandeår i följd, viss samordning med sjukdom. Föräldraledighet med föräldrapenning Ledighet vid havandeskap, högst 50 dagar. Tillfällig vård av barn med föräldrapenning. Smittbärare, upp till 180 dagar. Utbildning (studieledighet) med kortidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode eller facklig utbildning, upp till 180 dagar per intjänandeår. Obligatorisk militär- och civilförsvarstjänst, vid grundutbildning som varar högst 60 dagar eller repetitionstjänstgöring, högst 60 dagar per intjänandeår. Ledighet enligt lag för grundläggande svenskundervisning. Ledighet enligt lag för närståendevård. Ledighet för fackligt förtroendeuppdrag liksom ledighet för uppdrag som skyddsombud. Allt beräknat kalendariskt, vilket innebär att även arbetsfria dagar under perioden konsumeras av antalet dagar men utfyllnad görs bara för arbetsdagarna enligt arbetsschema för den enskilde. Beträffande semesterns förläggning är detta i lag fastställt som en förhandlingsfråga beträffande huvudsemestern. Regler finns vidare om att arbetstagare som har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar per år också har rätt att spara av de betalda dagarna över 20 dagar per år, inom en femårsperiod, om man så önskar. För dessa sparade semesterdagar finns särskilda beräkningsregler, som innebär, att semesterlönen skall beräknas på lönen året innan uttagsåret. Man kan inte spara semester samma år som man tar ut tidigare sparade semesterdagar. Den anställde har laglig rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni augusti, om man inte avtalar om annat. Semesterlagen gäller också för deltidsanställd, men lagen förutsätter att förläggningen sker så att man får samma ledighet i längd kalendariskt som 12

17 en heltidsanställd. Exempelvis kan en anställd som arbetar måndag och torsdag inte enbart räkna dessa dagar som semesterdagar utan även fridagarna räknas som semester. Detta innebär att för den som arbetar koncentrerad deltid kan en semesterledig arbetsdag räknas som två uttagna semesterdagar om det rör sig om halvtidsarbete. Om en anställd arbetar 80 % av en heltid fyra dagar i veckan, räknas en semesterledig arbetsdag som om den anställde tagit ut 1,25 semesterdagar. I annat fall skulle ju en deltidsanställd kunna få väsentligt större semesterledighet än en heltidsanställd. Semesterlagen anger också regler för hur okontrollerbar arbetstagare skall behandlas beträffande semesterrätt och hur semesterlönen i detta fall beräknas. 8 Sjukledighet och sjuklön Regler om ersättning vid sjukdom regleras dels i lagen om allmän försäkring (AFL SFS 1962:381 med ändringar), dels i sjuklönelagen (SjLL SFS 1991:1047 med ändringar). Information finns hos Försäkringskassan Om anställningstiden är kortare än en månad har den anställde rätt till sjuklön först efter en anställning om 14 dagar i en följd (jmf 8.4). 8.1 Ersättningsnivåer Från arbetsgivaren utbetalas sjuklön enligt följande: Dag 1 = karensdag Dag 2-14 = 80 % Från dag 15 utbetalas ingen sjuklön från arbetsgivaren utan ersättning från Försäkringskassan. I vissa falla kan sjuklön på 10 % från arbetsgivaren utgå under dag vilket i så fall är reglerat i kollektivavtal (motsv.). Uppdragstagare och egenföretagare berörs inte av sjuklönesystemet. För dessa betalas sjukersättningen genom försäkringskassan. Ersättningsreglerna är något annorlunda mot de som gäller för anställda i övrigt. Försäkringskassan står till tjänst med upplysningar. 8.2 Återinsjuknanderegel Om den anställde blir sjuk inom fem dagar från föregående sjukperiod räknas sjukfallen som en sjukperiod vad avser karensdag, kompensationsnivå och sjuklöneperiodens längd. 13

18 8.3 Allmänt högriskskydd Högst tio karensdagar under den senaste 12-månadersperioden. Perioden räknas då från den första karensdagen. 8.4 Sjuklön Arbetsgivare ska betala sjuklön till anställd som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Sjuklön kan betalas ut för 1/4, 1/2, 3/4 eller hel sjukfrånvaro. Arbetstagare som är anställd för minst en månad har rätt till sjuklön från första dagen av anställningstiden. Den som anställs för kortare tid än en månad har rätt till sjuklön om man har börjat arbetet och därefter varit anställd under sammanhängande period av 14 kalenderdagar. Föräldrapenningförmåner berörs inte utan betalas som tidigare av försäkringskassan. Det är viktigt att som arbetsgivare ge de anställda klar information om vart de vänder sig för att anmäla frånvaro, lämna sjuk- och friskanmälan osv. 8.5 Rätt till sjuklön Sjuklön utges enligt lagen om sjuklön. Vid frånvaro på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada ska arbetstagaren omgående göra anmälan till arbetsgivaren. Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön för tid innan sådan anmälan gjorts. Vidare ska arbetstagaren så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå till arbete. Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat. Vid frånvaro på grund av sjukdom som varar längre tid än sju dagar är arbetstagaren skyldig enligt lagen om sjuklön att uppvisa läkarintyg. Om arbetsgivaren så begär ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg. Kostnaderna för begärt intyg betalas av arbetsgivaren. Har arbetsgivaren begärt intyg från viss läkare, är han inte skyldig att ersätta kostnaderna för intyg från annan läkare. 8.6 Beräkning av sjuklön Sjuklön utges för sådan tid som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk. Den första frånvarodagen enligt föregående stycke i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön. Se dock återinsjuknanderegel och allmänt högriskskydd. För månadsavlönade: Sjukdom andra till 14:e dagen i sjuklöneperioden 14

19 För varje timme arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt nedan från den fasta månadslönen inklusive fasta tillägg. Övriga lönedelar och ersättningar som avser ersättning för ordinarie arbetstid ingår i beräkningsunderlaget. Under den första arbetsdagen (karensdagen) i sjukperioden görs avdrag per timme med månadslönen x 12,2 100 % x x veckoarbetstiden och under den andra till den 14:e arbetsdagen i sjuklöneperioden görs avdrag per timme med månadslönen x 12,2 20 % x x veckoarbetstiden Sjukdomsfall längre än 14 kalenderdagar. Avdrag fr o m 15:e kalenderdagen Om arbetsgivaren enligt avtal står för 10 % av sjuklönen mellan dag görs avdrag enligt följande: I övrigt görs helt sjukavdrag. För timavlönade: månadslönen x 12,2 90 % x x veckoarbetstiden För varje timme arbetstagaren är frånvarande p g a sjukdom under den första arbetsdagen i sjukperioden utges ingen ersättning. Under den andra t o m den 14:e arbetsdagen i sjukperioden utgör sjuklönen 80 % av arbetstagarens medeltimförtjänst. För arbetstagare med enbart timlön utgör sjuklönen 80 % av denna timlön. Övriga lönedelar och ersättningar som avser ersättning för ordinarie arbetstid ingår i beräkningsunderlaget. Fr o m 15:e sjukfrånvarodagen t o m 90:e kalenderdagen utgör sjuklönen för varje sjuklöneberättigad dag 90 % av beräkningsunderlaget enligt ovan. 8.7 Sjukdom under semester För arbetstagare som är sjuk under semesterledighet och enligt semesterlagen begär att semestern ska tas ut senare, beräknas sjuklönen som om arbetstagaren utfört arbete enligt ovan. 15

20 8.8 Arbetsskada eller olycksfall Vid besök efter arbetsgivarens anvisning på sjukhus eller hos läkare för behandling av olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller ostridigt inträffat under färd till eller från arbetsplatsen lämnar arbetsgivaren ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Samma regel gäller vid återbesök, som föreskrivs av läkare. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst lämnas även till arbetstagare som arbetat del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen under återstoden av arbetsdagen på grund av arbetsskada. Med förlorad arbetsförtjänst avses vederbörande arbetstagares genomsnittsförtjänst enligt senast tillgängliga kvartalsstatistik. För månadsavlönad arbetstagare görs inte löneavdrag. Förutsättning för ersättning är att arbetstagaren inte uppbär eller kunnat uppbära ersättning för frånvarotiden från försäkringskassan eller TFA. Arbetsgivaren lämnar även ersättning för styrkta resekostnader som inte ersätts av allmän försäkringskassa samt för kostnaden för läkarbesöket enligt fastställd taxa. Samma regel (även i fråga om av läkaren föreskrivet återbesök) gäller vidare när arbetstagaren efter rekommendation kallas att genomgå yrkesmedicinsk undersökning. 8.9 Tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller i arbetsgivarens personaladministrativa verksamhet för uppgifter om den anställdes hälsotillstånd, personliga förhållanden o s v som lämnats genom försäkran om sjukfrånvaro, läkarintyg eller vid samtal Avisering till försäkringskassan Arbetsgivaren har skyldighet att lämna uppgift till försäkringskassan om alla sjukfall som givit anställd rätt till sjuklön. Uppgiften ska lämnas senast månaden efter den månad då sjuklöneperioden avslutats. De uppgifter som skall lämnas är den anställdes personnummer arbetsgivarens organisationsnummer datum för första och sista dag i sjuklöneperioden (OBS. Karensdagen är första dagen i perioden.) ersatta frånvarodagar samt om ersättningen gällt hel eller halvdag karensdagen ska ingå i antalet ersatta dagar Blanketter som ska användas för denna avisering kan erhållas kostnadsfritt hos försäkringskassan. 16

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Semester. Skatte- och ekonomikurs i Thailand 2010 1

Semester. Skatte- och ekonomikurs i Thailand 2010 1 Nya semesterregler från 1 april 2010 Från 1 april 2010 gäller nya semesterregler. Semesterlagen har förenklats och en sammalöneregel och en förenklad version av procentregeln har införts i semesterlagen.

Läs mer

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor Bilaga 2 SIF & CF Ändringar i Allmänna anställningsvillkor 1 Omfattning Stycke ett får följande nya lydelse Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företag anslutna i Almega Tjänsteförbunden, Almega

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans med kopia på lönespecifikationen. Kontaktperson Tfn/mobil Tfn/växel på företaget

Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans med kopia på lönespecifikationen. Kontaktperson Tfn/mobil Tfn/växel på företaget Ansökan om ersättning för semesterlönegrundande frånvaro enligt 17 Semesterlagen för arbetare inom MEs kollektivavtalsområden ARBETSGIVARE Företagsnamn Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Kort & Znabbt Om Avtalet

Kort & Znabbt Om Avtalet Kollektivavtalet, som tecknats mellan Maskinentreprenörerna och SEKO, gäller under perioden 2013-05-01 2016-05-31. Den här sammanställningen omfattar perioden 2013-05-01 2014-04-30. REGEL: Alla lönebelopp

Läs mer

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen Personalstrategiska avdelningen Marie Halvardsson Förhandlare 040-675 32 91, 0768-890161 marie.halvardsson@skane.se Datum 2011-09-12 1 (8) Medarbetarinformation kring anställningsvillkor Som anställd i

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Semesterlag 1 Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Sådana förmåner är semesterledighet, semesterlön

Läs mer

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG Personaljuridik Tjugoandra upplagan TOMMY ISESKOG Norstedts Juridik AB Innehåll 1. Kollektivavtal 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Bundenhet vid kollektivavtal 18 1.3 Fredsplikt och stridsrätt 25 1.4 Undantag från

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Rutiner. Förteckning över ledigheter

Rutiner. Förteckning över ledigheter Rutiner Förteckning över ledigheter Klicka på den typ av ledighet du är intresserad av för att läsa tillhörande kommentarer och anvisningar. Föräldraledighet...2 1. Havandeskapspenning...2 2. För kvinna

Läs mer

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst 2007-07-01 SJUKLÖN M.M. Särtryck ur kollektivavtal mellan å ena sidan Svensk Scenkonst och å andra sidan Sveriges Yrkesmusikerförbund riksavtal avseende tillsvidare och tillfälligt anställda musiker, korister

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. KFOs lilla lathund Om ferielön Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Om ferielön 3 Så räknar du ferielön 3 Vad är ferielön? 3 Beräkning av ferielön 4 Några exempel

Läs mer

Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013.

Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013. Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013 Folkets hus och folkparkrörelsens förhandlingsorganisation Avtal 1/10

Läs mer

Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen

Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen Cirkulärnr: 10:19 Diarienr: 10/1293 Arbetsgivarpolitik: 10-2:8 Nyckelord: Semesterlagen, semester Handläggare: Malin Looberger Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Anställningsvillkor. Personalavdelningen

Anställningsvillkor. Personalavdelningen Personalavdelningen Anställningsvillkor Uppdaterad 2011-10-21 Du som är anställd vid Uppsala universitet har kanske många frågor rörande din anställning. Här ges en kort information om det vi tror är mest

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer

KFOs LATHUND OM FERIELÖN. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

KFOs LATHUND OM FERIELÖN. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. KFOs LATHUND OM FERIELÖN Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Så räknar du ferielön I korthet innebär ferielönesystemet att läraren måste tjäna in sin ferielön,

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen Din anställning i Västra Götalandsregionen regleras av olika lagar och centrala/lokala kollektivavtal. Genom avtalen har du som regionanställd bättre villkor

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Ansökan om ledighet ska rapporteras i Egenrapporteringen i så god tid som möjligt innan ledigheten börjar eller förlängs.

Ansökan om ledighet ska rapporteras i Egenrapporteringen i så god tid som möjligt innan ledigheten börjar eller förlängs. Innehåll Semester... 2 Antal semesterdagar... 2 Föräldraledighet... 2 Vård av sjukt barn... 3 Vård av sjukt barn från dag 11... 3 Föräldraledighet, föräldrapenning... 3 Föräldraledighet, lägstanivådagar...

Läs mer

Frågor och svar om föräldraledighet

Frågor och svar om föräldraledighet Frågor och svar om föräldraledighet Att vara föräldraledig kan vara problematiskt på dagens arbetsmarknad. Uppsägning under ledigheten, omplacering vid återkomsten och sämre löneutveckling är saker som

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Hockeyavtal 2010-2012

Hockeyavtal 2010-2012 Idrott/Hockey Hockeyavtal 2010-2012 Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott Utskottet för elitishockey Unionen Innehåll Sida 1 Avtalets omfattning... 5 2 Allmänna åligganden... 5 3 Lön... 6 4 Anställning...

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Semesterlagen. på enkelt språk

Semesterlagen. på enkelt språk Semesterlagen på enkelt språk 2014 Från 0 till 25 dagars semester 3 Grundregler 4 Utläggning av semester 6 Uträkning av semesterledighet 8 Semesterlönegrundande frånvaro 9 Så räknas semesterdagar 10 Semesterlön

Läs mer

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Syfte: Att skapa förståelse för rättigheter och skyldigheter inom arbetslivet. Genomgång: 1. Arbetsmarknadens parter. Beskriv kort arbetsmarknadens parter; att

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Förhandlingsprotokoll 2014-12-11 Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän

Läs mer

Semesterlagen. på enkelt språk

Semesterlagen. på enkelt språk Semesterlagen på enkelt språk 2011 Från 0 till 25 dagars semester 3 Grundregler 4 Utläggning av semester 6 Uträkning av semesterledighet 8 Semesterlönegrundande frånvaro 9 Så räknas semesterdagar 10 Semesterlön

Läs mer

Avtal för VÄG & BAN 2013-2016

Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Huvudsakliga förändringar 37 månaders avtal, 2013 04 01 till 2016-04-30» Uppsägningsbart sista år Utgående lön för yrkesarbetare höjs totalt

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

LATHUND. Registrering av Föräldraledigheter

LATHUND. Registrering av Föräldraledigheter Version 2, 2011-04-12 1 av 6 LATHUND Registrering av Föräldraledigheter Föräldraledigheter ska egenrapporteras i Primula. Kontakta din lönehandläggare före du rapporterar din ledighet om du är osäker över

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i privat/enskild sektor INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Anställningsvillkor i lag och avtal... 3 3. Anställningsformer... 3 Tillsvidareanställning... 3 Tidsbegränsade

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Ny möjlighet att tecknat lokala kollektivavtal om andra ersättningar gällande färdtid

Ny möjlighet att tecknat lokala kollektivavtal om andra ersättningar gällande färdtid Kyrkans AB 11 Bilaga 2 Kyrkans AB 11 Särskilda ersättningar t.o.m. 11-03-31 fr.o.m. 11-04-01 AB 21 Ersättning obekväm arbetstid 1. O - tilläggstid A 95,70 97,10 2. O - tilläggstid B 47,80 48,50 3. O -

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i privat/enskild sektor Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen.

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen. 1 Avtal om facklig verksamhet inom bolaget SJ AB. 1 Tillämpningsområde Avtalet tillämpas i förhållandet mellan SJ AB och facklig organisation, som är part i detta avtal. Facklig förtroendeman utsedd av

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

LöneNytt!APRIL 2005 Semesterårsskifte innebär semesterberäkning

LöneNytt!APRIL 2005 Semesterårsskifte innebär semesterberäkning LöneNytt!APRIL 2005 Semesterårsskifte innebär semesterberäkning Semesterberäkning gör du vid intjänandeårets slut för att beräkna semesterförmåner för det nya semesteråret. Hanterar man semester enligt

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Lag (1991:1047) om sjuklön

Lag (1991:1047) om sjuklön 1 of 6 21/09/2010 14:55 SFS 1991:1047 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1991-06-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:421 Lag (1991:1047)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR REGIONKANSLIET, REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET, KULTURSEKRETARIATET, MILJÖSEKRETARIATET, PATIENTNÄMNDERNAS KANSLIER OCH REVISIONSENHETEN 2006-2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KO, KS, Vårdföretagarna,, E,, H Eva Pålsson februari 2013 1 Innehåll ÖRHANLINGSPROTOKOLL... 3 LÖNEAVTAL... 4 ANSTÄLLNINGSVILLKOR... 5 HÄLSOUNERSÖKNING... 6 UPPSÄGNING...

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

PM 2014-12-05. Dnr 2014/0847

PM 2014-12-05. Dnr 2014/0847 PM 2014-12-05 Dnr 2014/0847 Anvisningar för uppgiftslämning till tidsanvändningsstatistik för användare av Palasso Arbetsgivarverkets syfte med dessa anvisningar är att underlätta myndigheternas förberedelse-

Läs mer

Samverkat i FÖS 2014-01-17. Rutiner kring Ledigheter

Samverkat i FÖS 2014-01-17. Rutiner kring Ledigheter Samverkat i FÖS 2014-01-17 Rutiner kring Ledigheter Förteckning över ledigheter Föräldraledighet... 2 1. Havandeskapspenning... 2 2. För kvinna i samband med förlossning... 2 3. Ledighet för amning...

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare. 2015-02. Anställning med lönebidrag Du kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Ersättningen

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Bransch- och löneavtal 2013-2016

Bransch- och löneavtal 2013-2016 Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Bransch- och löneavtal 2013-2016 Reviderad version september 2013 Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden

Läs mer

Cirkulär 3/2012 2012-03-13

Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Grönt cirkulär distribueras till arbetsplatserna Avtalsuppgörelse med SEKO 2012 Bilagor Lönetabeller för Väg och Banavtalet. INNEHÅLL 1. Avtalsperiod och ikraftträdande 2. Lön

Läs mer

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik 2007-12-14 1 (5) CIRKULÄR 07:72 Arbetsgivarpolitik: 07-2:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Sara Kullgren Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor

FACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i privat/enskild sektor FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i privat/enskild sektor Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer INNEHÅLL Facklig

Läs mer

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS KOMPLETTERANDE INFORMATION 2012-11-19 Utbetalning av lönegaranti i november och framgent kommer inte att kunna ske genom s.k. förskott som i september

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr 300-1340-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid:

Läs mer

Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar

Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar 2013-06-13 16 115:59094 Sida 1 (5) Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar Allmänt 1 Detta avtal är träffat med stöd av 2 kap. 2 villkorsavtalet

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

Utvecklingsanställning

Utvecklingsanställning Lättläst svenska Utvecklingsanställning Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL för personal i gym och friskvårdsföretag. Giltighetstid: 2013-09-01 2016-08-31

KOLLEKTIVAVTAL för personal i gym och friskvårdsföretag. Giltighetstid: 2013-09-01 2016-08-31 KOLLEKTIVAVTAL för personal i gym och friskvårdsföretag 2013 2016 Giltighetstid: 2013-09-01 2016-08-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 6 1.1 Omfattning... 6 1.2 Tillämpning... 6 1.3 Undantag...

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer