Marie-Louise Ekeström Visby Stockholms Sjukhem

Transkript

1 Marie-Louise Ekeström Visby

2 Dagens syfte Informera om LCP Delge erfarenheter av att införa LCP på sin arbetsplats Genomgång av dokumentet + patientfall

3 Vad är en värdig död? Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta. Att behålla kontrollen över vad som händer. Att få behålla värdighet och integritet. Att ha kontroll över lindring av smärta och andra symtom. Att ha valmöjligheter och kunna bestämma var man ska dö, det vill säga hemma eller på sjukhus. Att få andliga och religiösa behov tillgodosedda. Att ha rätt till palliativ vård, inte bara på sjukhus. Att ha kontroll över vem eller vilka som är närvarande på slutet. Att ha möjlighet att sätta upp direktiv som garanterar att önskningar respekteras. Att ha tid att ta farväl och få bestämma andra viktiga tidpunkter. Att få dö när det är dags och inte få livet förlängt när det inte längre finns någon mening. British Geriatrics Society översättning SvD.

4 How we care for the dying must surely be an indicator of how we care for all our sick and vulnerable patients. Care of the dying is urgent care; with only one opportunity to get it right to create a potential lasting memory for relatives and carers." Professor Mike Richards Chair: EOLC Strategy Adv. Board

5 Hur kan vi bevara värdigheten vid livets slut? Patienten och närstående är informerade om sin situationen Patienten är smärtlindrad lindrad från övriga symtom Det finns läkemedel att ge vid: smärtgenombrott, oro, illamående, andningsbesvär Patienten behöver inte dö ensam ges möjlighet att dö på den plats hon själv önskar Närstående erbjuds stöd under vårdtiden och uppföljande samtal efter dödsfallet

6 LCP bakgrund Utvecklat vid Marie Curie Hospice i Liverpool John Ellershaw Kunskap från hospice till vården i övrigt Instrument för att kvalitetssäkra vården av döende Bas för utbildning kring döendet

7 Kunskapsbaserad standard Vägledning vid olika aspekter i vården Multiprofessionellt Användbar inom olika typer av vård (sjukhus, palliativa enheter, hemsjukvård, särskilt boende) Ersätter all annan dokumentation förutom läkemedelslistan Består av 3 faser med specifika mål

8 De tre faserna 1. Initial bedömning när patienten diagnostiseras som döende 2. Kontinuerlig bedömning 3. Omhändertagande efter dödsfall

9 Allt längre perioder av uttalad trötthet Sängbunden Slutar äta och dricka Svårt att ta tabletter Desorientering

10 Sen palliativ fas Terminalt skede

11 Cirkulation Försvagad och oregelbunden hjärtverksamhet och puls Kyla och missfärgning av framförallt perifera kroppsdelar Kallsvett och ibland lätt förhöjd kroppstemperatur

12 Andning Försvagad kontroll av skelettmuskelatur Rosslig andning Avtagande svälj och hostförmåga Avtagande och oregelbunden andning, ibland med långa andningsuppehåll (Cheyne-Stoke s andning)

13 Övrigt Upphörande av tarm och njurfunktion Sänkt medvetandenivå

14 Brytpunkten döende Varför? Rätt diagnos. Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet ska ha övervägts Behandlingen ändrar inriktning och mål Brytpunkten är tydlig för personal och patient/närstående Brytpunkten är tydlig för personal men otydlig för patient/närstående Brytpunkten är otydlig för både personal och patient/närstående Brytpunkten är otydlig för personal men tydlig för patient/närstående

15 Initial bedömning Att identifiera patienten som döende Att ge patient och anhöriga samstämmig information Att kunna ge en adekvat symtomkontroll Mål 1-11

16 LCP mål initial bedömning 1. Ställningstagande till aktuell medicinering 2. Vid behovs mediciner ordineras 3. Onödiga insatser avslutas 4. Kommunikationsförmågan på svenska bedöms 5. Insikt om tillståndet (patient och närstående) bedöms 6. Religiösa behov bedöms 7. Ta reda på hur vi ska informera om försämring/dödsfall 8. Anhöriga informeras om enhetens rutiner 9. Inremitterande/husläkare informeras om patientens tillstånd 10. Vården diskuteras med patient och närstående 11. Närstående/anhöriga förstår vårdens planering

17 Närståendestöd Närstående ska känna sig trygga och välkomna och kunna fokusera på det som är viktigt genom att känna sig delaktiga och ha kontroll över det som sker Skriftlig information kan underlätta för anhöriga att komma ihåg all information.

18 Multidisciplinära noteringar Kortfattade anteckningar om sådant som inte går att få fram på annat sätt i LCP t ex - Ett specifikt samtal med namngiven närstående - Information omedelbart efter en rond - Specifik information om ett särskilt symtom eller försämring

19 Kontinuerlig bedömning Att kontrollera och förebygga symtom Att ge adekvat behandling och omvårdnadsåtgärder Att ge stöd till närstående, identifiera riskanhöriga Grundar sig främst på kliniska observationer Dokumenteras var 4:e och var 12:e timme eller vid varje hembesök men kan göras oftare vid behov

20 Regelbunden bedömning var 4:e timme 1. Smärta 2. Oro 3. Andnöd 4. Rosslingar 5. Illamående Munvård, vattenkastningsproblem, medicinering

21 Regelbundet ställningstagande var 12:e timme 1. Rörlighet/trycksårsprofylax 2. Tarmfunktion 3. Insikt/psykologiskt stöd 4. Religiöst andligt stöd 5. Omsorg om närstående

22 Dokumentation av bristande Datum och klockslag symtomkontroll Vad som hände och varför Åtgärd Resultat Dokumentationen ligger till grund för fortsatt symtomkontroll och förbättringsarbete

23 Omhändertagande efter dödsfall Handläggning sker efter gällande rutin så att inga onödiga misstag sker Information och rådgivning ges till närstående Mål 12-18

24 LCP mål efter dödsfallet 12. Inremitterande/husläkare informerad 13. Omhändertagande av den döde enligt rutiner 14. Handläggning enligt rutiner 15. Information till närstående om avd rutiner 16. Omhändertagande av tillhörigheter enligt rutin 17. Info om formella rutiner 18. Skriftlig information om sorg/sorgarbete

25 Erfarenheter från användare Brytpunkten blir tydlig alla har samma inställning till vården LCP förbättrar informationsbytet underlättar för nästa arbetslag att överta patientansvaret LCP ger tydliga riktlinjer för effektiv symtomlindring och omvårdnadsåtgärder LCP ökar medvetenheten om psykologiska/existentiella aspekter LCP hjälper ny personal i palliativt tänkande och skapar trygghet och säkerhet inom teamet Läkare och sjuksköterskor är mer aktiva med information och planering av vård i livets slutskede - Patienten/närstående är införstådda i den planerade vården LCP är ett kvalitetssäkringsintrument även för palliativa enheter

26 LCP i Sverige Samarbete nationellt och internationellt Översättning Pilottest på fyra enheter (Stockholms Sjukhem, Ersta hospice, Långbro Parks palliativa avdelning, Palliativa teamet i Ludvika) Projekt med syfte att stödja införandet av LCP på enheter som vårdar döende patienter Webbsida;

27

28 Här används LCP idag England Sverige Holland Italien Slovenien Schweiz Tyskland Spanien Irland Argentina Nya Zeeland Australien Indien Kina Japan

29 Dokumentation av kontinuerlig bedömning före LCP Percentage Pain Agitation RTS 25 Nausea Dyspnoea Yes No Missing Goal

30 Dokumentation av kontinuerlig bedömning före LCP Percentage Mouth Care Micturition Medication Syringe Driver Bowels Yes No N/a Missing Goal

31 Vet vi att vi ger en god vård? Kvalitetssäkring God vård? LCP Dokumentation? Nöjda patienter/närstående?

32 Dokumentation av kontinuerlig bedömning med LCP Percentage Pain Agitation RTS Nausea Achieved Variance Missing Dyspnoea Mouth Care Goals Micturition Medication 10 90

33 7-steg implementeringsprogram 1. Informationsmöte 2. Överenskommelse med verksamhetsledning - kontaktsjuksköterska finns med tid avsatt för att stötta teamet i arbetet med LCP - enheten registrerar i palliativa kvalitetsregistret - godkänner att enheten registreras i Liverpool (görs av svenska LCPteamet) - LCP bör finnas med som ett kvalitetsmål i verksamhetsplaneringen 3 Introduktion för kontaktsjuksköterskor 4 Retrospektiv granskning av 10 journaler eller två år tillbaka i tiden 5 Introduktion och utbildning på enheten 6 Pilot på 10 patienter eller under ett år 7 Utvärdering och kartläggning av vidare utbildningsbehov och stöd

34 Marie-Louise Ekeström Mary-Jane Windus