DIETER. Sjukdomsdieter. Hälsodieter. J-E Sundström Matera medica

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIETER. Sjukdomsdieter. Hälsodieter. J-E Sundström Matera medica"

Transkript

1 DIETER Sjukdomsdieter Hälsodieter Allmänt, naturmedicin och kost Råkost Konsumtion av frukt/grönsaker och förebyggande av sjukdomar Typer av dieter eller dietistiska inriktningar Diettyper Lågkaloridieter Högproteindieter Medelhavsdiet Vegetarisk diet Sjukdomsdieter Naturmedicinen använder praktiskt taget samma sorts specialdietföreskrifter som konventionell medicin i behandlingen av diabetes, njursjukdomar och gikt. För naturmedicinen unika dieter finns för vissa sjukdomar och tillstånd som t.ex MS, RA, ADHD (ibland), kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och hjärtkärlsjukdomar. Sistnämnda överenstämmer dock i stora delar med konventionella medicinska dietråd. Olika typer av fasteterapier (varierande grad av födofrånvaro), råkostkurer och vissa grönsaksdieter är också utmärkande vid naturmedicinska dietåtgärder. Hälsodieter Allmänt, naturmedicin och kost Naturmedicinens vardagliga blandkost är identisk med den allmänt erkända tallriksmodellen men med några (önskvärda) modifikationer. 1. Minskad mängd animalier, undantaget fisk och skaldjur. Rent magert kött på bekostnad av charkuteriprodukter som t.ex korv. Proteintillförseln ska i stor utsträckning bestå av vegetabiliska proteinkällor som t.ex bön- och baljväxter. 2. Råkost närmast obligatoriskt! Se nedan. 3. Undvikandet av hård stekning, fritering. Istället ångkokning, ungsbakning och grillning. 4. Införandet av periodiskt återkommande fastor, mjuk- eller skonfasta går utmärkt. Fasta ska dock undvikas vid vissa tillstånd. 5. Livsmedel ska vara så ursprungliga som möjligt, det vill säga inte försedda med livsmedelstillsatser som t.ex natriumglutamat eller färgämnen, inte utgöras av livsmedel innehållande transfettsyror, som t.ex kex och kakor. 6. Födan ska tuggas ordentligt för att undvika överätning och för frigörandet av tillräckligt med kroppsegna enzymer för normal nedbrytning av födan. I de fall personer vill prova en mer vegetarisk diet ska detta stimuleras samt råd om vad man ska äta ska ges. Naturmedicinsk diet vid sjukdom består ofta av olika kombinationer av råkoster, skonkoster etc. beroende av vilket sjuktillstånd eller omständighet, och viktigast av allt individens behov. Råkost Med råkost avses grönsaker i allmänhet som inte behandlats på något sätt, inkluderat frön, nötter, frukter och bär samt sädesslag. Ekologiskt odlade grönsaker rekommenderas. Råkost utgör stommen i den naturmedicinska vitalkosten och har stor betydelse vad gäller dietistiska rekommendationer, både till vardags och vid sjukdom. Fördelarna med råkost är: Lågt energiinnehåll men samtidigt stora mängder vitaminer, mineraler, spårelement och enzymer

2 Högt fiberinnehåll; för normal tarmfunktion och bortforslande av avfallsämnen snabbare och grundligare. För undvikandet av uttalade svängningar i blodsockerhalten Gynnandet av normal tarmflora; enzymer som katalas och peroxidaser i råkosten verkar minskande på syre i tarmen och gynnar uppkomsten av fysiologiska tarmbakterier som behövs för nedbrytning av födan Minskat vätskebehov pga att råkostens kolhydrater förbränns till vatten och kolsyra Innehåll av naturliga smakämnen som minskar behovet av t.ex salt, peppar och ättika Konsumtion av frukt/grönsaker och förebyggande av sjukdomar Översikt av evidensgraden rörande sambandet mellan konsumtion av grönsaker och frukt och förebyggande av kroniska sjukdomar Evidensgrad Övertygande Sannolik Trolig Otillräcklig Obesitas o a b Typ-II diabetes o Hypertension Kranskärlssjukdom Stroke Cancer BID ~ RA KOL Astma Osteoporos Makulär degeneration Katarakt Glaukom ~ Diabetesretinopati ~ Demens = riskreduktion genom ökat intag av grönsaker och frukt o = inget samband ~ = otillräcklig evidens a Viktminskning b Viktökning Heiner Boeing, Angela Bechthold, Achim Bub, Sabine Ellinger, Dirk Haller, Anja Kroke, Eva Leschik-Bonnet, Manfred J. Müller, Helmut Oberritter, Matthias Schulze, Peter Stehle, Bernhard Watzl. Critical review: vegetables and fruit in the prevention of chronic diseases. Eur J Nutr September; 51(6): Diettyper Typer av diet eller dietistiska inriktningar Typ Vegetabilier Animaliska proteinkällor Kolhydratfria grönsaker Stärkelserika grönsaker Mejeriprodukter Ägg Animalier, samtliga Fisk och skaldjur VLCD (se nedan) Atkinsdiet Veganer Semivegetarianer

3 Laktovegetarianer Lakto-ovo-vegetarianer Pescetarianister Lågkaloridieter 11 RCT; n=402* Grupp Parametrar Utfall Lågkalori-gruppen HbA1c Signifikant minskning Lågkalori-gruppen Viktdifferens medelvärde -0,5% (95% KI: - 0,9 till -0,1), P = 0.02 Högkalori-gruppen -0,5% (95% KI: -1,0 till -0,1), P = 0.03 Lågkalori-gruppen Hypoglykemiska episoder -0,8 episoder per patient och månad, P < 0.01 Lågkalori-gruppen Hypoglykemiska episoder >15/mån. P = % Högkalori-gruppen 66% * Ingen av studierna rapporterade några resultat vad gällde dödlighet, sjuklighet eller kostnader. Lågkaloridieten VLCD (Very Low Calorie Diet) är kontraindicerad vid normalvikt (BMI < 25 kg/m 2 ), graviditet, amning, svår katabol sjukdom, juvenil diabetes, klinisk ätstörning och psykisk obalans. Försiktighet även vid personer under 18 år, BMI < 27 kg/m 2 ), hjärt-kärl-, lever- och njursjukdom samt radikalbehandlad cancer. Huvudsakliga indikationer är fetma (BMI 30 kg/m 2 ) eller betydande övervikt (BMI 27 kg/m 2 ) och samtidig sjuklighet/riskfaktorer. Lågkaloridieter är snabba och uttalade, recidivbenägenheten är stor och dieten måste för att fungera i ett längre perspektiv ingå i någon typ av större behandlingsstrategi (fysisk aktivitet!). Dieterna är beteendepåverkande och kan ge ökad risk för gallstensanfall (ca 5%), giktattacker, frusenhet, torr hud, håravfall, trötthet, lågt blodtryck och förstoppning. Uttalad kolhydratrestriktion (t.ex Atkins-dieten) och stenåldersdiet etc. har i studier visat sig vara relativt meningslösa i förhållande till en totalrestriktion av samtliga energibärande molekyler och samtidiga kostförslag samt fysisk aktivitet. Högproteindiet Samlad bedömd effektstorlek (95% konfidensintervall) uttryckt som uppmätt medelskillnad för effekterna av Högprotein- visavi Lågproteindieter vid kardiovaskulära och metabola riskfaktorer Som synes har proteinintaget ingen signifikant betydelse för hälsoparametrar med avseende på vikt, lipidprofil, blodsocker eller blodtryck Parametrar Antal studier Deltagare UMS 95% KI p-värde Inkonsekvens I 2 Vikt (kg) ,39 [-1,43 0,65] % MM (cm) ,98 [-3,32 1,37] ,00% FM (kg) ,59 [-1,32 0,13] % TK (mg/dl) ,51 [-7,74 2,71] % LDL (mg/dl) ,58 [-5,36 8,53] % HDL (mg/dl) ,90 [-0,09 1,89] % TG (mg/dl) [-11,13 5,38] % DBT (mmhg) [-1,37 0,54] % SBT (mmhg) ,61 [-3,45 0,23] % CRP (mg/dl) ,22 [-0,36 0,79] % FG (mg/dl) ,63 [-1,93 0,67] % FI (μie/ml) ,71 [-1,36, -0,05] %

4 HbA1c (%) ,07 [-0,17 0,31] % CRP, C reaktivt protein; DBT, diastoliskt blodtryck; FG, fasteglukos; FI, faste-insulin; FM, fettmassa; SBT, systoliskt blodtryck; TK, totalkolesterol, TG, triglycerider; MM, midjemått; UMS, uppmätt medelskillnad. Medelhavsdiet (Aragón F et al.) Medelhavsdieten är en diet som förbättrar hälsan. Medelhavsdieten kommer från Kreta. Enligt en studier som gjordes under 1950-talet, dör människor från Kreta i mindre utsträckning av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och kroniska sjukdomar och att detta beror på typen av mat som man äter där. Det är ett välkänt faktum att åldrande och cancer är en följd av oxidering av cellerna. Medelhavsdieten är rik på C- och E-vitaminer, som motverkar oxidationen. Under många år har forskare pratat om fördelarna med den här dieten. Det viktigaste är att reducera fett och socker. För det andra, skall man äta rätt matkvalitet - då mängden mat man äter spelar mindre roll. Dieten består av färska och torkade frukter, spannmålsprodukter, inte så mycket animalisk fett och olivoljan är huvudkällan till fett. Dieten innefattar fisk, vit kött och ägg några gånger i veckan liksom get- och fårost. Dieten 1 Ersätt margarin och smör med olivolja, rapsolja eller sojaolja, som är rik på enkelmättat fett (som ger lägre kolesterol). 2 Ersätt socker med honung. 3 Ersätt rött kött, som är rik på icke-mättat fett, med kyckling. 4 Ersätt produkter som tillverkas av komjölk med get- och fårost, fettsnåla yoghurter och skummad mjölk om det är möjligt. 5 Ät rå, kokt, och torkad frukt (400 g per dag). 6 Ät råa och kokta grönsaker, sallad, spannmål, fullkornsbröd. 7 Ät fisk minst tre ggr i veckan. 8 Drick 1-2 glad vin/dagen. 9 Lägg till färska örter som både gör maten välsmakande och som är nyttiga för hälsan. Sammanfattning av hälsofördelar med Medelhavsdieten (Korre M et al.) Evidens som stödjer fördelarna med dieten Effektmagnitud av dieten på sjukdomsprocesser Typ av studieevidens Reducering av CHD-mortalitet % risk Observations-longitud. RCT Reducering av of CVD-morbiditet % risk Observations-longitud.RCT Reducering av diabetes mellitus-incidens % risk Observations-longitud. RCT Minskad kroppsvikt, BMI, och bukomkrets Upp till 40 % reduktion Tvärsnitt, observations-longitud. RCT Förbättringar av komponenter i metabolt syndrom Variabelt, % reduktion Okontrollerade interventioner, tvärsnitt, observations-longitud. RCT Reducering av cancermortalitet % risk Observations-longitud. RCT Reducering av mortalitet samtliga orsaker % risk Observations-longitud. Vegetarisk diet Medelvärde BMI (kg/m 2 ) och prevalensen för diabetes och hypertension hos olika typer av vegetarianer jämfört med icke- vegetarianer hos medlemmar av California Seventh-day Adventists: preliminäranalyser ändrade för ålder, kön och ras 1 Dietgrupp BMI 1 Diabetes 2 Hypertension 2 Icke-vegetarianer 28,26 (28,22, 28,30) 1,00 1,00 Semi-vegetarianer 27,00 (26,96, 27,04) 0,72 (0,65, 0,79) 0,77 (0,72, 0,82) Pescetarianister 25,73 (25,69, 25,77) 0,49 (0,44, 0,55) 0,62 (0,59, 0,66) Lakto-ovo-vegetarianer 25,48 (25,44, 25,52) 0,39 (0,36, 0,42) 0,45 (0,44, 0,47)

5 Dietgrupp BMI 1 Diabetes 2 Hypertension 2 Veganer 23,13 (23,09, 23,16) 0,22 (0,18, 0,28) 0,25 (0,22, 0,28) P Anmärkning 5,5%, 6,5% och 8,2% av försökspersonerna i varje studie var exkluderade pga avsaknade data. För BMI, kalkylerades medelvärde och intervall till 50 års ålder, kön 50% män, ras vit. Diabetes och hypertension var själv-rapporterade, men läkardiagnosticerade samt behandlade de senaste 12 månaderna. 1 Medelvärden; 95% KI i parentes. 2 RR; 95% KI i parentes. 3 Nollhypotes förutsatt ingen skillnad mellan de olika grupperna. Dessa tester använde en delvis F-test för BMI och en sannolikhetsberäkning av risk för utvecklandet av diabetes och hypertension. I en studie med mer än män och kvinnor, med en medeluppföljningstid på 10,6 år, sågs en 24% minskning av dödligheten av ischemisk hjärtsjukdom hos vegetarianer i förhållande tilll ickevegetarianer (0,76; 95% KI, 0,62-0,94). I en kohortstudie innefattande män och kvinnor med en uppföljningstid på 11,6 år, uppvisade vegetarianer en 31% lägre risk (RR 0,69, 95% konfidensintervall 0,55-0,86) att utveckla divertikulos i förhållande till ickevegetarianer. Notera att vegankostare kan har mycket låga vitamin B 12 -värden (särskilt efter 3 år). Tillskott är i regel indicerat. Även tillskott av kalcium, järn, selen, zink och omega-3-fettsyror kan övervägas Ickevegetatiska källor Musslor, ostron. Nötlever. Forell. Lax. Nötkött. Yogurt. Kolja. Tonfisk. Mjölk. Ägg Mjölk. Hårdostar. Keso. Lax med ben. Sardiner med ben. Yogurt Hemjärn: Kycklinglever. Ostron. Nötkött. Musslor. Kalkon. Kyckling. Tonfisk Fet fisk: Sardeller. Blåfisk. Karp. Kattfisk. Blåkveita. Sill och strömming. Bäckforell. Makrill. Lax. Filead havsaborre (Uer). Sik. Tonfisk Vitamin B12 Vegetariska källor Berikade födoämnen: Frukostflingor. Vegetarisk buljong. Vegetabiliska- och solrosmargariner. Vegetariska burgare. Sojakött, soya chunks. Jästextrakter. Sojamjölk Kalcium Berikad sojamjölk. Berikad juice. Tofu gjort av kalciumsulfat. Sojabönor. Sojanöt. Kinakål. Grönkål. Mörk sirap Järn Ickehemjärn: Kikärter. Linser. Bönor. Berikade sädesslag. Berikat havremjöl. Tofu. Vete Omega-3 fettsyror Källor till EPA & DHA: Spirulina (ej kontaminerad med mikrocystiner) Vegetabiliska källor till EPA: Linolja. Linfrö. Raps. Kelp Referenser: Aragón F, Perdigón G, de Moreno de LeBlanc A. Modification in the diet can induce beneficial effects against breast cancer. World J Clin Oncol Aug 10;5(3): Atkins, R. Dr. Atkins' New Diet Revolution, 2002, Avon Books. Crowe FL, Appleby PN, Allen NE, Key TJ. Diet and risk of diverticular disease in Oxford cohort of European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC): prospective study of British vegetarians and non-vegetarians. BMJ Jul 19;343:d4131. Cunningham, E. Journal of the American Dietetic Association, October 2004;104: Donaldson, M. Annals of Nutrition & Metabolism, September-December 2000;44: Elmadfa I, Singer I. Vitamin B-12 and homocysteine status among vegetarians: a global perspective. Am J Clin Nutr May;89(5):1693S-1698S. Fontana, L. Archives of Internal Medicine, March 28, 2005;165:

6 Fraser GE. Vegetarian diets: what do we know of their effects on common chronic diseases? Am J Clin Nutr May;89(5):1607S-1612S. Review. Erratum in: Am J Clin Nutr Jul;90(1):248. Garcia, A. British Journal of Nutrition. June 2008 June;99: Key TJ, Fraser GE, Thorogood M, et al. Mortality in vegetarians and nonvegetarians: detailed findings from a collaborative analysis of 5 prospective studies. Am J Clin Nutr. 1999;70(3 suppl):516s 524S. Koebnick, C. Annals of Nutrition and Metabolism, 1999;43: Koebnick, C. Journal of Nutrition, October 2005;135: Korre M, Tsoukas MA, Frantzeskou E, Yang J, Kales SN. Mediterranean Diet and Workplace Health Promotion. Curr Cardiovasc Risk Rep. 2014;8(12):416. Review. Office of Dietary Supplements, NIH: "Dietary Supplements Fact Sheet: Vitamin B12." Position of the American Dietetic Association and Dietitians of Canada: Vegetarian diets, Journal of the American Dietetic Association, June 2003;103, Rauma, A. Journal of Nutrition, October 1995;125: Schwingshackl L, Hoffmann G. Long-term effects of low-fat diets either low or high in protein on cardiovascular and metabolic risk factors: a systematic review and meta-analysis. Nutr J Apr 15;12:48. Review.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD MAT FÖR LIVET På menyn idag Övervikt Undernäring Får vi i oss allt vi behöver Sarkopeni Allmänna kostråd Frågor? Patricia Pyri Badh NÄRINGSRÄTT Kostrådgivning Leg. Dietist och Idrottsnutritionsrådgivare

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se Frisk kropp och själ genom rätt mat Johanna Falk www.oih.se Min mat? GI? GB? Vegetariskt? Bantning??? Stenålderskost? Atkins? Snabbmat? Tallriksmodellen? Pulver??? Inget? Skräpmat? Tröstmat? Varje lång

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Grundläggande näringslära

Grundläggande näringslära Grundläggande näringslära Del 1 Av Elin Bjerding, dietist. I Grundläggande näringslära Del 1 förklaras grundläggande begrepp och vanliga funderingar kring vegankost berörs. Helheten Först skulle jag vilja

Läs mer

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Baljväxter Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Divya Jagasia Från Indien och uppväxt i USA Baljväxter stor del av kosten i Indien Vegetarian i 18

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

AnaFysen. AnaFysen FriskVård. FriskVård. Vi hjälper dig att må lite bättre. en Hårmineralanalys ditt behov av vitaminer/mineraler.

AnaFysen. AnaFysen FriskVård. FriskVård. Vi hjälper dig att må lite bättre. en Hårmineralanalys ditt behov av vitaminer/mineraler. AnaFysen Hårmineralanalys AnaFysen AnaFysen 22 22 år år 24 1991-2013 1991-2013 1991-2015 Vi hjälper dig att må lite bättre vårt vårt mål mål är är att att vara vara långtidsfrisk långtidsfrisk Kontrollera

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

FriskVård. Vi hjälper dig att må lite bättre vårt mål är att vara långtidsfrisk

FriskVård. Vi hjälper dig att må lite bättre vårt mål är att vara långtidsfrisk AnaFysen 22 år 1991-2013 Vi hjälper dig att må lite bättre vårt mål är att vara långtidsfrisk Kontrollera med en Hårmineralanalys ditt behov av vitaminer/mineraler. Tidsbokning/information 08 540 621 20

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

Äggkonsumtionen i USA har ökat med 2% och den organiska ägg konsumtionen med 21% under de senaste tolv månaderna.

Äggkonsumtionen i USA har ökat med 2% och den organiska ägg konsumtionen med 21% under de senaste tolv månaderna. Introduktion Hälsosam livsstil och förändrad livsstil har visat sig vara kraftfulla investeringsincitament under de senaste åren och spänner över ett brett utbud av både företag och branscher. Forskning

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN

LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN Utdrag från www.kostdemokrati.se http://www.kostdemokrati.se/anitasupe/2012/10/12/lchf-paleokost-den-ursprungliga-kosten/ LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN 12 oktober 2012 - Anita Supe (kostvetare)..

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Många fettsyror olika effekter

Många fettsyror olika effekter Maten rockar fett Fett bra och dåligt Vad säger forskningen? Tommy Cederholm Klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet Fett och fettsyror Positivt: Energikälla lagras i fettväv Byggsten i cellmembran

Läs mer