DIETER. Sjukdomsdieter. Hälsodieter. J-E Sundström Matera medica

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIETER. Sjukdomsdieter. Hälsodieter. J-E Sundström Matera medica"

Transkript

1 DIETER Sjukdomsdieter Hälsodieter Allmänt, naturmedicin och kost Råkost Konsumtion av frukt/grönsaker och förebyggande av sjukdomar Typer av dieter eller dietistiska inriktningar Diettyper Lågkaloridieter Högproteindieter Medelhavsdiet Vegetarisk diet Sjukdomsdieter Naturmedicinen använder praktiskt taget samma sorts specialdietföreskrifter som konventionell medicin i behandlingen av diabetes, njursjukdomar och gikt. För naturmedicinen unika dieter finns för vissa sjukdomar och tillstånd som t.ex MS, RA, ADHD (ibland), kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och hjärtkärlsjukdomar. Sistnämnda överenstämmer dock i stora delar med konventionella medicinska dietråd. Olika typer av fasteterapier (varierande grad av födofrånvaro), råkostkurer och vissa grönsaksdieter är också utmärkande vid naturmedicinska dietåtgärder. Hälsodieter Allmänt, naturmedicin och kost Naturmedicinens vardagliga blandkost är identisk med den allmänt erkända tallriksmodellen men med några (önskvärda) modifikationer. 1. Minskad mängd animalier, undantaget fisk och skaldjur. Rent magert kött på bekostnad av charkuteriprodukter som t.ex korv. Proteintillförseln ska i stor utsträckning bestå av vegetabiliska proteinkällor som t.ex bön- och baljväxter. 2. Råkost närmast obligatoriskt! Se nedan. 3. Undvikandet av hård stekning, fritering. Istället ångkokning, ungsbakning och grillning. 4. Införandet av periodiskt återkommande fastor, mjuk- eller skonfasta går utmärkt. Fasta ska dock undvikas vid vissa tillstånd. 5. Livsmedel ska vara så ursprungliga som möjligt, det vill säga inte försedda med livsmedelstillsatser som t.ex natriumglutamat eller färgämnen, inte utgöras av livsmedel innehållande transfettsyror, som t.ex kex och kakor. 6. Födan ska tuggas ordentligt för att undvika överätning och för frigörandet av tillräckligt med kroppsegna enzymer för normal nedbrytning av födan. I de fall personer vill prova en mer vegetarisk diet ska detta stimuleras samt råd om vad man ska äta ska ges. Naturmedicinsk diet vid sjukdom består ofta av olika kombinationer av råkoster, skonkoster etc. beroende av vilket sjuktillstånd eller omständighet, och viktigast av allt individens behov. Råkost Med råkost avses grönsaker i allmänhet som inte behandlats på något sätt, inkluderat frön, nötter, frukter och bär samt sädesslag. Ekologiskt odlade grönsaker rekommenderas. Råkost utgör stommen i den naturmedicinska vitalkosten och har stor betydelse vad gäller dietistiska rekommendationer, både till vardags och vid sjukdom. Fördelarna med råkost är: Lågt energiinnehåll men samtidigt stora mängder vitaminer, mineraler, spårelement och enzymer

2 Högt fiberinnehåll; för normal tarmfunktion och bortforslande av avfallsämnen snabbare och grundligare. För undvikandet av uttalade svängningar i blodsockerhalten Gynnandet av normal tarmflora; enzymer som katalas och peroxidaser i råkosten verkar minskande på syre i tarmen och gynnar uppkomsten av fysiologiska tarmbakterier som behövs för nedbrytning av födan Minskat vätskebehov pga att råkostens kolhydrater förbränns till vatten och kolsyra Innehåll av naturliga smakämnen som minskar behovet av t.ex salt, peppar och ättika Konsumtion av frukt/grönsaker och förebyggande av sjukdomar Översikt av evidensgraden rörande sambandet mellan konsumtion av grönsaker och frukt och förebyggande av kroniska sjukdomar Evidensgrad Övertygande Sannolik Trolig Otillräcklig Obesitas o a b Typ-II diabetes o Hypertension Kranskärlssjukdom Stroke Cancer BID ~ RA KOL Astma Osteoporos Makulär degeneration Katarakt Glaukom ~ Diabetesretinopati ~ Demens = riskreduktion genom ökat intag av grönsaker och frukt o = inget samband ~ = otillräcklig evidens a Viktminskning b Viktökning Heiner Boeing, Angela Bechthold, Achim Bub, Sabine Ellinger, Dirk Haller, Anja Kroke, Eva Leschik-Bonnet, Manfred J. Müller, Helmut Oberritter, Matthias Schulze, Peter Stehle, Bernhard Watzl. Critical review: vegetables and fruit in the prevention of chronic diseases. Eur J Nutr September; 51(6): Diettyper Typer av diet eller dietistiska inriktningar Typ Vegetabilier Animaliska proteinkällor Kolhydratfria grönsaker Stärkelserika grönsaker Mejeriprodukter Ägg Animalier, samtliga Fisk och skaldjur VLCD (se nedan) Atkinsdiet Veganer Semivegetarianer

3 Laktovegetarianer Lakto-ovo-vegetarianer Pescetarianister Lågkaloridieter 11 RCT; n=402* Grupp Parametrar Utfall Lågkalori-gruppen HbA1c Signifikant minskning Lågkalori-gruppen Viktdifferens medelvärde -0,5% (95% KI: - 0,9 till -0,1), P = 0.02 Högkalori-gruppen -0,5% (95% KI: -1,0 till -0,1), P = 0.03 Lågkalori-gruppen Hypoglykemiska episoder -0,8 episoder per patient och månad, P < 0.01 Lågkalori-gruppen Hypoglykemiska episoder >15/mån. P = % Högkalori-gruppen 66% * Ingen av studierna rapporterade några resultat vad gällde dödlighet, sjuklighet eller kostnader. Lågkaloridieten VLCD (Very Low Calorie Diet) är kontraindicerad vid normalvikt (BMI < 25 kg/m 2 ), graviditet, amning, svår katabol sjukdom, juvenil diabetes, klinisk ätstörning och psykisk obalans. Försiktighet även vid personer under 18 år, BMI < 27 kg/m 2 ), hjärt-kärl-, lever- och njursjukdom samt radikalbehandlad cancer. Huvudsakliga indikationer är fetma (BMI 30 kg/m 2 ) eller betydande övervikt (BMI 27 kg/m 2 ) och samtidig sjuklighet/riskfaktorer. Lågkaloridieter är snabba och uttalade, recidivbenägenheten är stor och dieten måste för att fungera i ett längre perspektiv ingå i någon typ av större behandlingsstrategi (fysisk aktivitet!). Dieterna är beteendepåverkande och kan ge ökad risk för gallstensanfall (ca 5%), giktattacker, frusenhet, torr hud, håravfall, trötthet, lågt blodtryck och förstoppning. Uttalad kolhydratrestriktion (t.ex Atkins-dieten) och stenåldersdiet etc. har i studier visat sig vara relativt meningslösa i förhållande till en totalrestriktion av samtliga energibärande molekyler och samtidiga kostförslag samt fysisk aktivitet. Högproteindiet Samlad bedömd effektstorlek (95% konfidensintervall) uttryckt som uppmätt medelskillnad för effekterna av Högprotein- visavi Lågproteindieter vid kardiovaskulära och metabola riskfaktorer Som synes har proteinintaget ingen signifikant betydelse för hälsoparametrar med avseende på vikt, lipidprofil, blodsocker eller blodtryck Parametrar Antal studier Deltagare UMS 95% KI p-värde Inkonsekvens I 2 Vikt (kg) ,39 [-1,43 0,65] % MM (cm) ,98 [-3,32 1,37] ,00% FM (kg) ,59 [-1,32 0,13] % TK (mg/dl) ,51 [-7,74 2,71] % LDL (mg/dl) ,58 [-5,36 8,53] % HDL (mg/dl) ,90 [-0,09 1,89] % TG (mg/dl) [-11,13 5,38] % DBT (mmhg) [-1,37 0,54] % SBT (mmhg) ,61 [-3,45 0,23] % CRP (mg/dl) ,22 [-0,36 0,79] % FG (mg/dl) ,63 [-1,93 0,67] % FI (μie/ml) ,71 [-1,36, -0,05] %

4 HbA1c (%) ,07 [-0,17 0,31] % CRP, C reaktivt protein; DBT, diastoliskt blodtryck; FG, fasteglukos; FI, faste-insulin; FM, fettmassa; SBT, systoliskt blodtryck; TK, totalkolesterol, TG, triglycerider; MM, midjemått; UMS, uppmätt medelskillnad. Medelhavsdiet (Aragón F et al.) Medelhavsdieten är en diet som förbättrar hälsan. Medelhavsdieten kommer från Kreta. Enligt en studier som gjordes under 1950-talet, dör människor från Kreta i mindre utsträckning av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och kroniska sjukdomar och att detta beror på typen av mat som man äter där. Det är ett välkänt faktum att åldrande och cancer är en följd av oxidering av cellerna. Medelhavsdieten är rik på C- och E-vitaminer, som motverkar oxidationen. Under många år har forskare pratat om fördelarna med den här dieten. Det viktigaste är att reducera fett och socker. För det andra, skall man äta rätt matkvalitet - då mängden mat man äter spelar mindre roll. Dieten består av färska och torkade frukter, spannmålsprodukter, inte så mycket animalisk fett och olivoljan är huvudkällan till fett. Dieten innefattar fisk, vit kött och ägg några gånger i veckan liksom get- och fårost. Dieten 1 Ersätt margarin och smör med olivolja, rapsolja eller sojaolja, som är rik på enkelmättat fett (som ger lägre kolesterol). 2 Ersätt socker med honung. 3 Ersätt rött kött, som är rik på icke-mättat fett, med kyckling. 4 Ersätt produkter som tillverkas av komjölk med get- och fårost, fettsnåla yoghurter och skummad mjölk om det är möjligt. 5 Ät rå, kokt, och torkad frukt (400 g per dag). 6 Ät råa och kokta grönsaker, sallad, spannmål, fullkornsbröd. 7 Ät fisk minst tre ggr i veckan. 8 Drick 1-2 glad vin/dagen. 9 Lägg till färska örter som både gör maten välsmakande och som är nyttiga för hälsan. Sammanfattning av hälsofördelar med Medelhavsdieten (Korre M et al.) Evidens som stödjer fördelarna med dieten Effektmagnitud av dieten på sjukdomsprocesser Typ av studieevidens Reducering av CHD-mortalitet % risk Observations-longitud. RCT Reducering av of CVD-morbiditet % risk Observations-longitud.RCT Reducering av diabetes mellitus-incidens % risk Observations-longitud. RCT Minskad kroppsvikt, BMI, och bukomkrets Upp till 40 % reduktion Tvärsnitt, observations-longitud. RCT Förbättringar av komponenter i metabolt syndrom Variabelt, % reduktion Okontrollerade interventioner, tvärsnitt, observations-longitud. RCT Reducering av cancermortalitet % risk Observations-longitud. RCT Reducering av mortalitet samtliga orsaker % risk Observations-longitud. Vegetarisk diet Medelvärde BMI (kg/m 2 ) och prevalensen för diabetes och hypertension hos olika typer av vegetarianer jämfört med icke- vegetarianer hos medlemmar av California Seventh-day Adventists: preliminäranalyser ändrade för ålder, kön och ras 1 Dietgrupp BMI 1 Diabetes 2 Hypertension 2 Icke-vegetarianer 28,26 (28,22, 28,30) 1,00 1,00 Semi-vegetarianer 27,00 (26,96, 27,04) 0,72 (0,65, 0,79) 0,77 (0,72, 0,82) Pescetarianister 25,73 (25,69, 25,77) 0,49 (0,44, 0,55) 0,62 (0,59, 0,66) Lakto-ovo-vegetarianer 25,48 (25,44, 25,52) 0,39 (0,36, 0,42) 0,45 (0,44, 0,47)

5 Dietgrupp BMI 1 Diabetes 2 Hypertension 2 Veganer 23,13 (23,09, 23,16) 0,22 (0,18, 0,28) 0,25 (0,22, 0,28) P Anmärkning 5,5%, 6,5% och 8,2% av försökspersonerna i varje studie var exkluderade pga avsaknade data. För BMI, kalkylerades medelvärde och intervall till 50 års ålder, kön 50% män, ras vit. Diabetes och hypertension var själv-rapporterade, men läkardiagnosticerade samt behandlade de senaste 12 månaderna. 1 Medelvärden; 95% KI i parentes. 2 RR; 95% KI i parentes. 3 Nollhypotes förutsatt ingen skillnad mellan de olika grupperna. Dessa tester använde en delvis F-test för BMI och en sannolikhetsberäkning av risk för utvecklandet av diabetes och hypertension. I en studie med mer än män och kvinnor, med en medeluppföljningstid på 10,6 år, sågs en 24% minskning av dödligheten av ischemisk hjärtsjukdom hos vegetarianer i förhållande tilll ickevegetarianer (0,76; 95% KI, 0,62-0,94). I en kohortstudie innefattande män och kvinnor med en uppföljningstid på 11,6 år, uppvisade vegetarianer en 31% lägre risk (RR 0,69, 95% konfidensintervall 0,55-0,86) att utveckla divertikulos i förhållande till ickevegetarianer. Notera att vegankostare kan har mycket låga vitamin B 12 -värden (särskilt efter 3 år). Tillskott är i regel indicerat. Även tillskott av kalcium, järn, selen, zink och omega-3-fettsyror kan övervägas Ickevegetatiska källor Musslor, ostron. Nötlever. Forell. Lax. Nötkött. Yogurt. Kolja. Tonfisk. Mjölk. Ägg Mjölk. Hårdostar. Keso. Lax med ben. Sardiner med ben. Yogurt Hemjärn: Kycklinglever. Ostron. Nötkött. Musslor. Kalkon. Kyckling. Tonfisk Fet fisk: Sardeller. Blåfisk. Karp. Kattfisk. Blåkveita. Sill och strömming. Bäckforell. Makrill. Lax. Filead havsaborre (Uer). Sik. Tonfisk Vitamin B12 Vegetariska källor Berikade födoämnen: Frukostflingor. Vegetarisk buljong. Vegetabiliska- och solrosmargariner. Vegetariska burgare. Sojakött, soya chunks. Jästextrakter. Sojamjölk Kalcium Berikad sojamjölk. Berikad juice. Tofu gjort av kalciumsulfat. Sojabönor. Sojanöt. Kinakål. Grönkål. Mörk sirap Järn Ickehemjärn: Kikärter. Linser. Bönor. Berikade sädesslag. Berikat havremjöl. Tofu. Vete Omega-3 fettsyror Källor till EPA & DHA: Spirulina (ej kontaminerad med mikrocystiner) Vegetabiliska källor till EPA: Linolja. Linfrö. Raps. Kelp Referenser: Aragón F, Perdigón G, de Moreno de LeBlanc A. Modification in the diet can induce beneficial effects against breast cancer. World J Clin Oncol Aug 10;5(3): Atkins, R. Dr. Atkins' New Diet Revolution, 2002, Avon Books. Crowe FL, Appleby PN, Allen NE, Key TJ. Diet and risk of diverticular disease in Oxford cohort of European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC): prospective study of British vegetarians and non-vegetarians. BMJ Jul 19;343:d4131. Cunningham, E. Journal of the American Dietetic Association, October 2004;104: Donaldson, M. Annals of Nutrition & Metabolism, September-December 2000;44: Elmadfa I, Singer I. Vitamin B-12 and homocysteine status among vegetarians: a global perspective. Am J Clin Nutr May;89(5):1693S-1698S. Fontana, L. Archives of Internal Medicine, March 28, 2005;165:

6 Fraser GE. Vegetarian diets: what do we know of their effects on common chronic diseases? Am J Clin Nutr May;89(5):1607S-1612S. Review. Erratum in: Am J Clin Nutr Jul;90(1):248. Garcia, A. British Journal of Nutrition. June 2008 June;99: Key TJ, Fraser GE, Thorogood M, et al. Mortality in vegetarians and nonvegetarians: detailed findings from a collaborative analysis of 5 prospective studies. Am J Clin Nutr. 1999;70(3 suppl):516s 524S. Koebnick, C. Annals of Nutrition and Metabolism, 1999;43: Koebnick, C. Journal of Nutrition, October 2005;135: Korre M, Tsoukas MA, Frantzeskou E, Yang J, Kales SN. Mediterranean Diet and Workplace Health Promotion. Curr Cardiovasc Risk Rep. 2014;8(12):416. Review. Office of Dietary Supplements, NIH: "Dietary Supplements Fact Sheet: Vitamin B12." Position of the American Dietetic Association and Dietitians of Canada: Vegetarian diets, Journal of the American Dietetic Association, June 2003;103, Rauma, A. Journal of Nutrition, October 1995;125: Schwingshackl L, Hoffmann G. Long-term effects of low-fat diets either low or high in protein on cardiovascular and metabolic risk factors: a systematic review and meta-analysis. Nutr J Apr 15;12:48. Review.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD MAT FÖR LIVET På menyn idag Övervikt Undernäring Får vi i oss allt vi behöver Sarkopeni Allmänna kostråd Frågor? Patricia Pyri Badh NÄRINGSRÄTT Kostrådgivning Leg. Dietist och Idrottsnutritionsrådgivare

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom

Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom - vad säger egentligen dagens kunskap Björn Sundström, PhD, Leg Sjukgymnast Fil kand kostvetenskap Umeå Universitet Historia: Hippokrates Hippokrates (460-370f.kr)

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se Frisk kropp och själ genom rätt mat Johanna Falk www.oih.se Min mat? GI? GB? Vegetariskt? Bantning??? Stenålderskost? Atkins? Snabbmat? Tallriksmodellen? Pulver??? Inget? Skräpmat? Tröstmat? Varje lång

Läs mer

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA Hitta ditt sätt Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig MILJÖ OCH HÄLSA HÖR IHOP Här kan du läsa om hur du kan äta rätt för att både må bra och skydda miljön.

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Kost under uppbyggnad cancerpreventiv kost under rehabilitering. På menyn idag. Vad är normalvikt? INDIVIDUELLA KOSTRÅD. Matvanor spelar roll

Kost under uppbyggnad cancerpreventiv kost under rehabilitering. På menyn idag. Vad är normalvikt? INDIVIDUELLA KOSTRÅD. Matvanor spelar roll Kost under uppbyggnad cancerpreventiv kost under rehabilitering Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Grundläggande näringslära

Grundläggande näringslära Grundläggande näringslära Del 1 Av Elin Bjerding, dietist. I Grundläggande näringslära Del 1 förklaras grundläggande begrepp och vanliga funderingar kring vegankost berörs. Helheten Först skulle jag vilja

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för

Läs mer

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping Nutri&on och inflamma&on Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping An&inflammatorisk mat - finns det? 10 i topp: Lax Kelp (brunalg) Olivolja Grönsaker,

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 14 Vegetariska koster Laktovegetarisk kost 139 Vegankost 141 Nutritionspärm kap 14 139 LAKTOVEGETARISK KOST, LV Kosten är avsedd för laktovegetarianer. I kosten uteslutes

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

LIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING

LIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING LIQUIDS AR FÖR SONDMATNING KONVALESCENS INTENSIVVÅRD RENAL DIETARY MANAGEMENT ADAPTED ENERGY kcal COMPLETE NUTRITION ANTIOXIDANT COMPLEX Sammansatt för att stödja njurfunktionen vid njurinsufficiens: högkvalitativt

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer