nytt #3 JUNI 2006 Anna älskar produktion Leder jakten på koldioxid Holografi in i cancerforskning Forskar & Växer

Transkript

1 #3 JUNI 2006 nytt Anna älskar produktion Leder jakten på koldioxid Holografi in i cancerforskning Forskar & Växer

2 I dag är våra arbetare produktionstekniker och operatörer i samma personer. Dessa kunniga arbetare ger Sverige en enorm konkurrenskraft. PORTRÄTT SID 19 innehåll # NYHETER 3 TEMA 6 Företagen som ska forska och växa FOKUS 11 SenseAir leder jakten på koldioxid INNOVATION 12 Holografi ser cellen FOKUS 13 Svensk fixtur på världsturné DEBATT 14 Satsa en procent på civil FoU FOKUS 16 Kunskapscentrum för konkurrenskraft KRÖNIKA 18 Så sprider vi Made in Sweden i världen VINNOVA LEDNING 22 Vår förhoppning är att kunna skapa ett bättre instrument för att studera celldelning, vilket kommer att bidra till cancerforskningen. INNOVATION 12 REDAKTION ANSVARIG UTGIVARE: PER ERIKSSON REDAKTÖR: KRYSTYNA NILSSON SKRIBENTER: TOMAS ERIKSSON, KRYSTYNA NILSSON ADRESS: UTKOMMER: SEX NUMMER PER ÅR GRAFISK FORM: ETC LAYOUT & REPRO: ETC TRYCK: ELANDERS BERLINGS AB, 2005 ISSN: OMSLAGET: STINA ASPLUND VID IMPACT COATINGS FOTO: MELKER DAHLSTRAND

3 NYHETER Satsa mer på innovativa småföretag Småföretag har en nyckelroll i att driva på tillväxten med nya idéer. Men Sverige måste agera mer kraftfullt för att hänga med i den globala konkurrensen. Ett av de mest lyckade exemplen på hur småföretag kan få stöd finns i USA. TEXT: ANDREAS NILSSON När VINNOVAs program Forska&Väx lanserades ville över trehundra småföretag få stöd för att satsa på forskning och produktutveckling. Det stora intresset visar att Sverige har många innovativa företag som vill utvecklas, säger innovationsforskaren Charles Wessner vid USA:s vetenskapsorgan National Academies. Med lång erfarenhet som rådgivare både åt den amerikanska regeringen och andra länder gav han sin syn på att stödja innovativa småföretag när VINNOVA ordnade en konferens med fokus på globalisering och nationell konkurrenskraft i samarbete med George Washington University. SBIR inspirerar Just nu leder Charles Wessner en utvärdering av USA:s statliga stöd Small Business Innovation Research Program, SBIR. Satsningen fungerar som inspiration, inte bara för Forska&Väx, utan även för likande program i Finland och fler EU-länder såväl som i Taiwan och Ryssland. SBIR har över tjugo år på nacken och har idag en årlig budget på 15 miljarder kronor, genom att olika departement avstår några procent av sin FoU-budget och samtidigt beställer behovsmotiverad forskning av småföretagen. Lösningen ger dels en stabil budget, dels kan programmet ha många olika mål och ändå klara sig med minimal administration, förklarar Charles Wessner. Bland framgångsrika företag som fått stöd finns allt från ett nytt sonarsystem för ubåtar och miljövänlig halvledarproduktion till nyttigare modersmjölksersättning. God inblick i Sverige Genom tidigare uppdrag för VINNOVA har han god inblick i svensk innovationspolitik och tror att ett behovsstyrt program som Forska&Väx kan dra nytta av Sveriges stora investeringar i offentlig forskning. Att den typen av program är framgångsrika beror enligt Charles Wessner på att det finns en rad myter om den perfekta marknaden där en bra idé alltid hittar kapital. Men så ser det inte ut. Det stora intresset för Forska&Väx visar att Sverige har många innovativa företag som vill utvecklas, säger Charles Wessner. Förutom problem med tidig finansiering gäller det också för innovativa företag att hitta de första köparna. Genom att SBIR styrs av behov hos departementen skapas en tidig marknad. I USA finns även ett annat program kallat ATP Advanced Technology Program som stöder högriskprojekt för teknikutveckling. Här är det istället industrin som föreslår projekt. Mindre företag håller sig framme och får två tredjedelar av pengarna, oftast i samarbete med lärosäten eller större företag. I Sverige behöver ni kombinera båda dessa program för att lyckas. Forska&Väx är bra, men satsningen måste minst tredubblas för att få någon effekt, säger Charles Wessner. Han vill också se en konkurslagstiftning som passar entreprenörer, och förklarar att han ser på innovativt företagande som en fotbollsmatch. De som spelar blir inte utvisade om de missar en boll. Istället gäller det att komma igen och skjuta så mycket som möjligt för att lyckas i slutändan. Når inte tidiga småföretag Endast några få procent av riskkapitalet i USA går till såddfinansiering. Situationen är densamma i Sverige och många andra länder, förklarade Michael Borrus på riskkapitalföretaget MDV under globaliseringskonferensen. Anledningen är att investeringarna blir svåra att överblicka om de sprids för smått och på för många företag. Det är bättra att satsa stort på färre företag, även om merparten misslyckas. MDV tjänar in 80 procent av intäkterna från 8 procent av sina företag. Enligt Michael Borrus är statlig såddfinansiering i form av SBIR eller andra nationella program avgörande för att få fram innovativa småföretag. FOTO: ANETTE ANDERSSON Upphandlarna ska driva utvecklingen Regeringen har uppdragit åt VINNOVA och Nutek att i samråd med Nämnden för offentlig upphandling utreda hur offentlig upphandling ska kunna bidra till ökad innovation och kreativ förnyelse. Det innebär bland annat att utreda hur upphandlingar kan utformas så att de i större utsträckning driver på teknikutveckling och affärsmöjligheter. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober

4 NYHETER VINNOVA och Banverket fi nansierar detta forskningsprojekt där man förutom själva demonstrationen av duospårfordonet även undersöker vilka anpassningar som är nödvändiga för att kunna trafi kera linjenätet med duospårfordon. Ett tåg för alla spår En mer dynamisk arbetsmarknad, förenklat resande, förbättrad kollektivtrafik och en bättre regional ekonomi kan bli följden av ett helt nytt koncept för resande. Konceptet innefattar ett nytt spårfordon, en duospårvagn som kan köra på både spårvagnsnätet och järnvägsnätet. Spårfordonet har nu testats för första gången i Sverige och kördes i Östergötland, Helsingborg, Göteborg och Lund under maj med en inlånad vagn från den tyska staden Kassel. Projektet genomförs av VTI. Den stora vinsten är färre byten för resenärerna. Människor som tågpendlar i Östgötaregionen tvingas i dagsläget byta till buss eller spårvagn när de kommer fram till de olika orternas centralstationer. Med duospårväg skulle de kunna fortsätta ända till sin resas mål. Delar av järnvägsnätet i Östergötland saknar elektricitet och då kan duofordonen drivas av el i tätorter och diesel utanför tätorterna. En möjlighet är att ersätta dieseln med biogas. Försöket har gått över förväntan. Ibland har det varit så fullt att en del passagerare fått stå. Vi har delat ut enkäter för att ta reda på hur de upplevt resorna och om de kan tänkas åka på detta sätt i framtiden. Resultaten är inte klara ännu men det ser positivt ut. Flera har frågat när tågen börjar rulla, berättar projektledaren, Ragnar Hedström, VTI. VINNVÅRD för mer kunskap i vården Allt fler källor pekar på att gapet mellan tillgänglig kunskap och praktik växer inom hälso- och sjukvården, inklusive omsorgen. Det finns ett stort behov av att skapa en svensk, praktiskt tillämpbar kunskapsbas som handlar om vilka betingelser som är viktiga för att öka vårdens förmåga att omsätta kunskap till praktik. VINNOVA och Vårdalstiftelsen gör nu, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, en storsatsning på ett nytt forskningsprogram. Det ska bidra till ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem som på ett effektivt sätt skapar resultat av högsta kvalitet. Tanken är att uppnå en förbättrad organisation med nöjdare personal och tillfredsställda vårdtagare. Programmet VINNVÅRD Från kunskap till praktik omfattar totalt 100 miljoner kronor, som ska fördelas på fem år perioden Projekten ska utgå från identifierade behov och bygga på en djup och strategisk samverkan mellan forskning och praktik, det vill säga interaktiv forskning, aktionsforskning eller motsvarande. Utlysningen öppnas den 20 juni på hemsidan där även information och anvisningar kring ansökningsprocessen finns. En första ansökan (idéskiss på 5-10 sidor) ska vara insänd elektroniskt senast 13 oktober.

5 NYHETER Ny nationell forskningsstrategi för elektronikområdet Det behövs ett nytt forskningsprogram inom elektronikområdet på 400 miljoner kronor per år. Forskningen bör främst inriktas på de för svensk industri viktiga områdena inbyggda system, nanoelektronik och fotonik. Målet är att svensk elektronikindustri ska nå en årlig tillväxt på minst tio procent Det är huvuddragen i en forskningsstrategi för elektronikområdet som VINNOVA överlämnat till regeringen. Elektronik och programvaruteknik är en del av vår vardag. Inbyggda system finns i bilar, medicinteknik, flygplan, robotar, i vardagsrummet och på våra arbetsplatser. Vi bär också omkring på inbyggda system i mobiltelefoner, bilnycklar, elektroniska kalendrar och smarta kort. Elektronik och programvaruteknik har därför en avgörande betydelse för Sveriges framtid. Det föreslagna programmet ska stärka svensk industri inom styrkeområden samt satsa på ny möjliggörande teknik inom svenska nischområden. Hälften av medlen bör enligt förslaget satsas på forskning, utveckling och demonstratorprojekt vid universitet, högskolor och institut. Projekten ska ha minst 50 procents medfinansiering från företag. 100 miljoner kronor vardera bör dessutom satsas i FoU-aktiviteter för såväl stora som små och medelstora företag. Företagen ska medfinansiera projekten med minst 50 procent och ta hjälp av universitet, högskolor och institut i utförandet. Om Sverige ska kunna stärka sin ställning inom elektronikområdet behövs stora satsningar. Detta både för att möta konkurrensen på den globala marknaden men också för att kompensera de neddragningar som sker inom området, säger Jonas Wallberg, enhetschef på VINNOVA. Europainstitut ska sätta fart på Lissabon-processen EU-kommissionen lanserar nu idén om ett European Institute of Technology. Inspirationen kommer från MIT i USA och ska förena kunskapstriangeln högklassig utbildning, forskning och innovation. Institutet ska kunna dra till sig toppkrafter inom forskning och motverka forskarflykt från Europa. Kommissionen tror att ett institut kan vara igång tidigast Initiativet är en del av försöken att väcka liv i Lissabonprocessen, det vill säga den plan som syftar till att stärka Europas tillväxt och ekonomiska konkurrenskraft. Förhoppningen är att institutet ska kunna ta upp kampen med internationella toppuniversitet. Det här ska bli ett flaggskepp i Europas kunskapsvärld och kunna attrahera de bästa hjärnorna och bästa företagen, säger kommissionär Jan Figel på EU:s utbildningsdirektorat. Institutet ska byggas i två nivåer med en central styrelse och ett antal så kallade kunskapssamhällen som ska bestå av excellenta forskargrupper från universitet, institut och företag. Jämfört med det Europeiska forskningsrådet, som finns med i planerna för det sjunde ramprogrammet, ska institutet bedriva egen forskning och utbildning i stället för att bara finansiera andras. EU-kommissionens förslag har inte oväntat väckt blandade reaktioner. Europeiska universitet fruktar att egen finansiering kan försvinna eller att det Europeiska forskningsrådet får minskade resurser. EU-kommissionens egna rådgivare i forskningsfrågor, EURAB, har varnat att initiativet är för mycket uppifrån och ned. Även EU:s forskningskommissionär Potocnik är tveksam till att skapa en ny forskningsorganisation. Samtidigt har förstås dragkampen redan börjat om var det prestigefulla institutet ska placeras, och Frankrikes premiärminister har redan börjat lobba för Paris... En spännande fortsättning lär följa! Användarnas ITpris till Karolinska Karolinska Universitetssjukhusets journalsystem TakeCare har utsetts till vinnare av årets Användarnas IT-pris. Priset delas ut av organisationen UsersAward, där bland andra VINNOVA, LO och TCO ingår. Med TakeCare-systemet kan personalen följa varje patients vårdhistoria inom hela sjukhuset, vilket minskar risken för felbehandling. Systemet gör att personalen snabbt och enkelt kan få fram provsvar, röntgensvar och all annan dokumentation om patienten. Att patienter får felaktig behandling på grund av ofullständig bakgrundsinformation ses internationellt som det kanske enskilt största säkerhetsproblemet inom sjukvården. Juryn gav också ett särskilt hederspris till skolhälsan i Upplands Väsby för dess journalsystem

6 TEMA: FORSKA&VÄX Företagen som växer med sin forskning I Linköping ska Impact Coating industrialisera sina Maxfas-belagda kontakter. I Målerås tittar Målerås Glas på möjligheten att tillverka gravurnor i glas. I Nyköping vill Wedholms Mekaniska analysera möjligheten att tillverka en ny miljövänlig matförpackning. Alla tre företagen samarbetar med högskolor och universitet. Alla tre fick finansiering vid det första bedömningstillfället inom VINNOVAs nya program Forska&Väx. TEXT: TOMAS ERIKSSON FOTO: MELKER DAHLSTRAND Hösten 2005 kom en uppfinnare till Dan Nilsson, vd och ägare till Wedholms Komponenter i Nyköping. Han hade en idé kring en ny typ av plastförpackningar som skulle ersätta plastfolie. Han visste att Wedholms-gruppen arbetat med förpackningsindustrin, bland annat Tetra Pak. Han visste också att de hade väl upparbetade kontakter på institutionen för konstruktions- och produktionsteknik vid Linköpings universitet och på KTH. Utan de kontakterna hade vi tackat nej till hans idé, säger Dan Nilsson och berättar att det är förmågan att få företagen att se saker från en annan horisont som är en av forskningens stora förtjänster sett från hans egen företagarhorisont. Vi företagare lever ofta i en snäv värld. Det handlar om lean production, att satsa på kärnverksamhet och att skapa kundnytta. Då finns det inget utrymme för några utsvävningar, säger han. Tåligare än guld Det är ungefär en timmes motorvägskörning från Nyköping till Linköping. Där, i Wahlbäcks Företagspark, finns Impact Coatings. Företaget startades 1997, affärsidén var att hitta nya former att höja produktiviteten vid ytbeläggning. I dag arbetar åtta anställda med bland annat dekorativa beläggningar på plast och nötningsbeständiga beläggningar med materialet niobsupergitter. Men sedan 2003 arbetar Impact Coatings också med supermaterialet Maxfas, som kom till företaget från ABB. Materialet är en produkt efter ett misslyckat försök att skapa en superhård legering av titan, kisel och kol och förenar metallers förmåga att leda elektricitet med keramers hårdhet och värmebeständighet. Impact Coatings låter en film av Maxfas ersätta guld i elektriska kontakter. Maxfas är tåligare än guld, men framförallt billigare; 350 kronor kilot mot kronor kilot för guld. Maxfas-projektet har gått igenom två av tre planerade faser för att komma ut på marknaden, berättar vd:n och grundaren Henrik Ljungcrantz. Fas 1 handlade om grundläggande arbete tillsammans med universiteten i Linköping och Uppsala. Det slutade med att vi kunde belägga en slät yta på 1x1 cm, säger Henrik Ljungcrantz. I Fas 2 arbetade vi med 3D-prover och en ökad beläggningshastighet, i samarbete med forskningsinstitutet Acreo. Vi gick också igenom kundtillämpningar där vi ersatte guld med Maxfas på kretskort, stickkontakter, glidande kontakter och kontakter på band. Vi såg att allt fungerade, och en del positiva effekter som exempelvis att glidkontakternas livslängd blev 40 gånger längre. VINNOVA har varit med som finansiär i de två första stegen. Utomordentligt lämpligt kom då utlysningen av Forska&Väx som gav Impact Coatings möjligheten att gå in i den tredje fasen industrialisering av tillverkningen. Kontakter med Maxfas måste bli både bättre och billigare än kontakter med guld. Då måste vi öka beläggningshastigheten avsevärt. Det påverkar i sin tur mikrostrukturen på materialet och ändrar dess egenskaper. Detta måste kompenseras och här samarbetar vi med universiteten i Linköping och Uppsala och ett antal kundföretag, berättar Henrik Ljungcrantz. Arbetet med Fas 3 ska vara klart i mars 2007.

7 Målerås Glasbruk har fått pengar från VINNOVAs Forska&Väx för att titta på möjligheten att tillverka gravurnor i glas

8 TEMA: FORSKA&VÄX Henrik Ljungcrantz betraktar stödet från Forska&Väx som unikt. Unikt för att det ger pengar till det sista industrialiseringssteget. Men också ett nödvändigt stöd, för det steget är lika dyrt som den tidiga forskningen. Mördande konkurrens på bruksglas Genom Kisa, Vimmerby, Målilla och Virserum snirklar sig vägen ner till Glasriket i Småland. Här finns Målerås Glasbruk, grundat 1890 när järnvägen mellan Kalmar och Nässjö byggdes. En gång var bruket stor leverantör till KF och hade som mest 180 anställda. I dag jobbar 70 personer på Målerås Glasbruk som omsätter miljoner kronor. Drygt hälften av produktionen går på export till ett 50-tal länder. Pengarna gav oss också en spark i baken. Det är lätt att avsluta ett experiment om man får små problem Men marknaden för de svenska glasbruken har krympt. Konkurrensen på bruksglas är mördande. Det blir också allt ovanligare med glas som gåva vid bröllop och födelsedagar, berättar Mats Jonasson, formgivare och vd. De exklusiva glasbutikerna har också försvunnit. I dag domineras den branschen av butikskedjor där glasen får trängas med osthyvlar och andra husgeråd. En dag hörde en gammal kollega av sig till Mats Jonasson. Hon ville begrava askan efter sin mor i en urna av glas och bad Mats tillverka en. Tillsammans fick de dessutom en helt ny affärsidé. Vi satte igång och kollade vad som krävdes av en gravurna. Det var ganska mycket, exempelvis att den måste vara gjort i ett nedbrytbart material om den ska få användas i hela Europa. Det gjorde mig lite nedslagen, vi ser ju glas som ett material som ska hålla hur länge som helst. Men jag tog kontakt med Glasforskningsinstitutet i Växjö. Där sa de att det skulle vara ganska lätt. Inte heller var kraven på att glaset skulle vara lätt att arbeta med och att det inte fick vara transparent några problem. I samband med det arbetet kom utlysningen av Forska&Väx. De sökte också pengar och fick kronor till en förstudie. Pengar som var nödvändiga för att komma vidare, enligt Mats Jonasson. I den här branschen är det våldsamt dyrt att experimentera. Pengarna ger oss en spark i baken. Det är lätt att avsluta ett experiment om man får små problem. Men nu måste vi göra klart arbetet. Ser en stor marknad För Mats Jonasson var det inget nytt att arbeta med institutets forskare. Institutet är en bra samarbetspartner om man ska försöka hitta på nya saker. Det ger också en trygghet om vi får problem. Börjar ett glas att spricka då kan vi snabbt få en analys därifrån. Han ser en stor marknad för sina nerbrytbara urnor. Funkar det som vi tänkt oss måste vi lyckas tränga undan dagens urnor. Men glas klirrar ju bättre än spånskivor. Men vi tänker också hela tiden på att hitta nya användningsområden för ett nedbrytbart glas, säger Mats Jonasson. Det kräver att vi tänker annorlunda. Vi är ju vana vid att glas ska hålla länge. Vi måste också inse att vi gör saker som ingen behöver för sin överlevnad och istället tänka på hur vi ska få folk att välja våra glasprodukter istället för något annat. Till andra företag i samma storlek ger han rådet att närma sig forskningen. Men med en väl genomtänkt idé. Vi har lärt oss att forskarna gärna vill hjälpa företag med idéer. Men är idéerna inte vettiga eller för flummiga tar de sig inte an det. Självförslutande plastförpackning Flummig var inte den idé som uppfinnaren i Nyköping presenterade för Dan Nilsson på Wedholms Komponenter. Det handlade Gravurnor i glas. om en självförslutande plastförpackning, som kan liknas vid en duschmössa. Det finns liknande förpackningar i USA, men eftersom tillverkningen till de förpackningarna kräver en del handarbete görs de i Kina. Det som uppfinnaren tagit fram var en idé till en maskin som kunde göra hela processen. Några snabba uträkningar visade att det enbart i Skandinavien fanns en marknad på 75 miljoner förpackningar, det handlade i första hand om att ersätta plastfolie. Fördelen är bland annat att den påsen är betydligt bättre för små portioner. Utvecklingen av maskinen var något att sätta tänderna i för institutionen för konstruktions- och produktionsteknik i Linköping. Men Dan Nilsson ville gå ett steg längre. Vi visste att man på KTH lyckats ta fram en nedbrytbar plast utan emulgeringsmedel och andra giftiga ämnen och som därmed gick att använda till mat. Den ville vi ha med i projektet, berättar han. När företagen och universiteten var överens ansökte de om pengar för en analys av idén från Forska&Väx. I analysen ska vi utreda förutsättningarna för att exploatera den här produkten, ta reda på om det går att bygga maskinen och att plasten går att använda. Vi ska

9 Henrik Ljungcrantz, grundare av Impact Coatings, kallar stödet till industrialiseringen av nya produkter inom Forska&Väx för unikt. också titta på konsumentpriset, produkten får inte bli nämnvärt dyrare än plastfolie, säger Dan Nilsson. Dan Nilsson berättar om ett givande samarbete mellan universitetet i Linköping och hans företag. Det har bland annat utmynnat i en doktorsavhandling och ett 15-tal examensarbeten. I gengäld har företaget fått stöd med IT, materialteknik och produktionsteknik. För att spara tid och resurser låter Wedholms Komponenter konsulten Taisto Nyström sköta de löpande kontakterna med forskningsvärlden. Forska&Väx är en mycket bra möjlighet för små företag att komma igång med mer högteknologisk tillämpning i samarbete med forskarvärlden. De har inte råd att anställa de mycket kvalificerade medarbetare som krävs och som regel ingen tradition att umgås med forskare. Samtidigt behöver de ta del av forskningsresultaten för att överleva, förklarar Taisto Nyström, som tycker att verkstadsföretagen för sällan tar kontakter med högskolorna. Det är oftast högskolorna som tar kontakt. Jag tror att det finns en skepsis från många verkstadsföretag. De tycker att forskarna lever på sitt sätt på skolorna medan de själva är ute i verkligheten. Företagen ska kunna ta ett kliv framåt 106 företag har hittills fått 112 miljoner kronor i Forska&Väx-pengar från VINNOVA. Ytterligare ett antal vinnare kommer att utses i höst. Forska&Väx ska sammanföra små och mellanstora svenska företag med svensk forskning. Alla företag med högst 250 anställda kan söka pengar i tre kategorier: Genomförande av FoU-projekt. Förstudie för FoU-projekt. Behovsidentifiering av FoU-projekt. Hittills har 655 företag sökt pengar från Forska&Väx. De pengar som företagen får ska gå till forskning och utveckling för att vidareutveckla eller skapa nya produkter. Målet är att företaget ska kunna stärka sin konkurrenskraft och därmed ta ett kliv framåt på marknaden, säger Helen Andréasson, programledare för Forska&Väx. En del i Forska&Väx är att företagen får använda forskning och utveckling till att stärka sin produktportfölj, något man hittills inte kunnat få offentligt stöd för i någon större omfattning. Med Forska&Väx har flera företag fått den möjligheten. Målet med Forska&Väx är förstås att skapa tillväxt. Det kommer framförallt att ske genom att det skapas nya nätverk mellan forskare och företagare. Men också genom att forskning kommer till nytta i befintliga företag, vilket jag anser kan vara en bra väg att skapa tillväxt, säger Helen Andréasson. Regeringen har permanentat ett stöd till Forska&Väx på 100 miljoner per år. Att mer än så delats ut redan första halvåret beror på att en del av projekten går in i 2007 och därmed dras inte kostnaden förrän De två återstående bedömningstillfällena för Forska&Väx under 2006 hålls den 1 augusti och 2 oktober

10 TEMA: FORSKA&VÄX 60 nya företag fick pengar från Forska&Väx I programmet Forska&Väx andra omgång får 60 småföretag sammanlagt 66 miljoner kronor i finansiering till sina FoU-satsningar. Följade 24 företag fick vid det andra bedömningstillfället pengar för finansiering av FoU-projekt: ning på termiska solfångare. Syntune, Kista: kr, ställbar halvledarlaser. Tylö, Halmstad: kr, ny teknik för uppvärmning och värmealstring i bastuaggregat och ånggeneratorer. Xylophane, Göteborg: kr, effektivare produktion av råvara till förnyelsebar syrgasbarriär. Aircontainer i Åkersberga har fått kronor för att med hjälp av forskningen ta fram en ny kylanläggning för fl ygfrakt Actar, Stockholm: kr, antiinflammatoriskt läkemedel. Aircontainer, Åkersberga: kr, kylanläggning för flygfrakt. Aureola, Stockholm: kr, ny tyst kylteknik för elektronikprodukter. Avalanche Studios, Stockholm, kr, visualisering av urbana miljöer. Cobolt, Stockholm: kr, kompakt UV laser för biomedicinska tillämpningar. Food Radar Systems in Sweden, Göteborg: kr, närfältsradar och sensorsystem för inspektion av innehållet i livsmedel. Icepeak, Stockholm: kr, språkteknologi. Innate Pharmaceuticals, Umeå: kr, läkemedel mot klamydia. Lagafors, Laholm: kr, ny teknik för spårbarhet inom livsmedelsindustrin. Magle, Lund: kr, stärkelsemikrosfärer för medicinska och medicintekniska ändamål. Midsummer, Stockholm: kr, ny framställning av tunnfilmssolceller. Network Automation Mxc, Stockholm: kr, MEMS mikroväljare för automatiserad konfigurering av telefonnät. Nord-emballage Förpackning, Ystad: kr, ny förpackning för bland annat vätskor. Panthera Produktion, Spånga: kr, aktivrullstolar med kompositmaterial. PhoXtal Communication, Kista: kr, monolitisk optochip för bredband via fiber. PP Polymer, Vällingby: kr, miljövänliga flammskyddsmedel. Rerail, Södra Sunderbyn: kr, ny teknik för lägre underhållskostnad av räls. Rolling Optics, Uppsala: kr, teknik för massproduktion av mikrooptiska folier. SIDEC Technologies, Kista: kr, mjukvara för analys av proteiners struktur. Smokefree Systems, Stockholm: kr, luftrening för en rökfri miljö. Sunstrip, Finspång: kr, ytbelägg- Pengar till förestudier Dessutom har 20 företag fått finansiering av förstudier inför FoU-projekt: Alligator, Lund: kr, framtagning av blivande inflammatoriska läkemedel. Aluwave, Göteborg: kr, förbättrad isolationsförmåga hos värmeavledande elektroniksubstrat. CC Systems, Alfta: kr, testning av inbäddad programvara. Gigacom, Göteborg: kr, fiberoptisk kontakt för tuffa miljöer. Håkanssons Sågblad, Åmål: kr, ökad livslängd hos bandsågblad. JABA Group, Högsäter: kr, miljöanpassade panelmaterial för fordonsindustrin. Kiram, Saltsjöbaden: kr, fermationsbaserade alternativ till oljebaserade material. Lamera, Göteborg: kr, simuleringsteknik för sandwichmaterial i stål. Metamatrix Developement & Consulting, Stockholm: kr, metodutveckling för kravgestaltning. MicVac, Mölndal: kr, simulering av uppvärmningsjämnhet med mikrovågsteknik. Motorelektriska verket Meva, Skellefteå: kr, kol- och biomassaförgasare för kraftgenerering. Musiclink Hultsfred, Hultsfred: kr, automatiserad kommunikation mellan upphovsrättsorganisationer. Nova Diamant, Uppsala: kr, abrasivrör i diamant. Omnio, Umeå: kr, detektionsmetodik för högkänslig point-of-carediagnostik. QR Tech, Göteborg: kr, säker och feltålig fordonselektronik. Swepharm, Lund: kr, isolering av antivirala substanser ur växter. Tractechnology, Stockholm: kr, ITbaserad identitetshandling inom köttstyckning. Cobolt i Stockholm har fått kr för att ta fram en kompakt UV-laser för biomedicinska tillämpningar. Tylö i Halmstad har fått kronor för att ta fram ny teknik för uppvärmning och värmealstring i bastuaggregat och ånggeneratorer. Trekollan, Traryd: kr, förbättrad vidhäftning av slit- och stötskydd till båtskrov. Stocksbroverken, Stora Skedvi: kr, ackumulatortank för värmelagring. Åberg & Söner, Lönsboda: kr, simuleringsverktyg för framtagning av nya produkter av skiktlimning av björk och bok. Dessutom finansieras 16 företag med kronor vardera för behovsidentifiering inför FoU-projekt. Bioteknikföretag och företag inom IT/ telekom får nästan en tredjedel vardera av de 66 miljonerna. En knapp femtedel går till företag inom produktion/material.

11 FOKUS: SENSEAIR Mindre larm ska bygga större företag Koldioxid är en billig och effektiv gas som får fler och fler användningsområden. Det är bara ett problem, koldioxid kan döda om det kommer ut i luften i för höga halter. SenseAir i Delsbo är ett av de företag i världen som leder utvecklingen mot bättre och billigare koldioxidsensorer. Nu tar det ytterligare ett steg med hjälp av Forska&Väx. TEXT: TOMAS ERIKSSON BILD: SENSEAIR Koldioxid har visas sig vara ett billigt och miljövänligt substitut som kan ersätta alla möjliga farliga och miljöovänliga ämnen. Koldioxid används i köldmedier, som desinfektionsmedel, i brandvarnare, och för att driva upp öl i pumparna på puben för att nämna några områden. Det enda problemet är risken för läckage. Koldioxid syns inte och luktar inte, de som utsätts för det i luften i för höga halter somnar bara in i värsta fall för alltid. Därför krävs detektorer som slår larm om halten av koldioxid i luften är för hög. Det finns sådana, de är byggda kring en känd och säker teknik med infraröda detektorer. Men det finns ett stort problem; detektorerna är mycket dyra. Men SenseAir i Delsbo i Hälsingland forskar nu fram allt billigare lösningar. För några år sedan kostade ett larmsystem runt kronor. I dag kan man få det för några hundralappar, säger Hans Martin, forskningschef och grundare av SenseAir. Plast mot kisel Det är främst genom att ersätta dyrt kisel med billig plast som SenseAir fått ner priserna. Eftersom tekniken är känd handlar allt om att förbilliga tekniken. Det gör vi genom att större volymer, men också genom nya material, nya koncept och mindre detaljer i våra sensorer, förklarar Hans Martin. Världsmarknadens behov av koldioxiddetektorer är närmast omättligt. Marknaden är så gigantisk att det inte finns anledning att ens försöka vara seriös i att uppskatta dess storlek. Räkna med några hundra miljoner brandvarnare och några hundra miljoner bilar med kylsystem. Lägger man sedan till pubarna kan man lika gärna sluta räkna, menar Hans Martin. En stor del av världens hus värms med fotogenvärmare, som förbrukar mycket syre och bara lämnar kvar koldioxiden i luften. SenseAir har byggt ett system som släcker lågan när koldioxidhalten blir för hög. Vi har avtal med hälften av de största tillverkarna i världen, de finns i Kina, Japan och Korea, berättar Hans Martin. SenseAir har under ett tiotal år samarbetat med kompetenscentrum SUMMIT. Ett i många delar värdefullt arbete. Vi har samarbetat i dialog och haft väldigt roligt och fått ett bra nätverk. Men vi är ett litet företag som ska utveckla produkter och tjäna pengar för att överleva. Glappet från att ha löst ett processteg i ett labb till att ta fram en produkt är för stort, säger Hans Martin. Värmedetektor De fem miljoner kronor som SenseAir fick från VINNOVAs Forska&Väx-program för att forska fram en infraröd värmedetektor, som är betydligt billigare än de som i dag finns på marknaden, passar företaget som hand i handske, menar Hans Martin. De pengarna är fokuserade kring forskning som krävs för att få fram en ny unik komponent som kan ingå i en produkt. Dessutom är det så stora pengar att vi själva kan anställa forskare här. Genom dessa pengar kan vi fortsätta att ligga först i teknikutvecklingen. Det är en grogrund för hur vi skulle kunna bli ett nytt svenskt Ericsson-företag, vilket är vårt mål

12 INNOVATION FOKUS: Digital holografi PHI AB har tagit fram en elektronisk krets för beräkning av digitala hologram Mikroskop som jobbar med hologram Genom att låta ett mikroskop skapa ett digitalt hologram hoppas Skåne-företaget PHI AB kunna utveckla cancerforskningen. TEXT: TOMAS ERIKSSON BILD: BO REINERDAHL När Peter Egelberg för fem år sedan arbetade med mikroskopering såg han ett antal begränsningar med de traditionella mikroskopen. Eftersom han var fysiker kände han till holografi, och började titta på möjligheterna att skapa digitala hologram i mikroskopen istället för de traditionella fotografiska bilderna. I dag är han VD för företaget PHI AB som ligger långt framme i arbetet med mikroskopbilder ur digitala hologram. Det är när man vill se transparenta objekt, exempelvis mänskliga celler, som ett holografi är överlägset ett traditionellt mikroskop. För att se celler i ett vanligt mikroskop måste man först färga in dem. Då dör cellen. Dessutom måste man redan vid färgning välja vad det är man vill se. I ett holografisk mikroskop kan man titta på levande celler och dessutom göra det förutsättningslöst, förklarar Peter Egelberg. Holografi är dessutom naturligt tredimensionellt. Det gör att vi kan fotografera små och levande objekt tredimensionellt i en enda exponering. PHI AB har specialiserat sig på cellodlingar. I en stamcellsodling måste man med dagens teknik ta ut cellerna ur odlingen, när dessa ska analyseras. Då förstörs odlingen. Med vår metod kan man följa utvecklingen av samma prov, vilket ger nya möjligheter att följa celltillväxten. Vår förhoppning är att skapa ett bättre instrument för att studera celldelning, vilket kommer att bidra positivt till cancerforskningen. Digitalkamerarevolutionen och allt billigare lasrar gör att ett holografiskt mikroskop dessutom blir mycket billigare än ett mikroskop byggt med traditionell linsteknik. Bara i Malmö-Lundregionen finns ett 100-tal kunder för vårt mikroskop. I hela Sverige pratar vi om runt 500 mikroskop. Sedan finns det en hel världsmarknad, säger Peter Egelberg. VINNOVA har stött arbetet inom ramen för Kompetenscentrum-programmet. 1 Det finns problem med att göra cellanalys på transparenta celler. 2 En lösning är att synliggöra cellen genom infärgning, en metod som dessvärre dödar cellerna. 3 En för cellen ofarlig metod är att istället mäta fasförskjutningen på laserljus som passerar genom cellen. 4 Resultatet blir ett digitalt hologram där fasförskjutningar kan ges dedikerade kulörer. Nackdelen är att varje hologram kräver en enorm mängd beräkningar. 5 Den av PHI AB framtagna kretsen kan beräkna dessa digitala hologram med 25 bilder/sek (videofrekvens). Det ger en tredimensionell cellanalys med rörliga bilder i realtid.

13 FOKUS: FIXTUR Svenskt nätverksarbete ute på världsturné ABB hade i sin forskning tagit fram en ny mjukvara som avsevärt kunde korta svetstider. IVF ville visa hur ett nätverk av små företag kunde ta fram fixturer med IT-stöd. Nu visas resultatet på utställningar i hela världen. Arbetet finansierades av VINNOVA. TEXT: TOMAS ERIKSSON BILD: IVF Vi stöttade arbetet på grund av dess nätverksinriktade innehåll, det visade att små företag kommer längre genom att arbeta tillsammans med varandra, med stora företag och med forskare, säger Margareta Groth vid VINNOVA. Det började med att ABB och IVF planerade en workshop i Laxå där man ville visa upp ett arbetssätt med datorstöd för fixturframtagning och ABBs nya mjukvara för svetsning. Vi försökte hitta ett spännande upplägg där vi kunde använda nya arbetssätt på en befintlig produkt och med visa hur ny teknik kan hjälpa svensk tillverkningsindustri framåt, säger Magnus Widfeldt, projektledare vid IVF, Industriforskning och utveckling AB. Inte långt från Laxå ligger Skyllbergs Industri AB. Där tillverkas en hållare i stål till trästolpar för el- och teleledningar. Vid den här tiden gick tillverkningen för högtryck i Skyllberg eftersom stormen Gudrun hade skapat ett enormt behov av nya el- och telefonstolpar. Vi valde hållaren eftersom det var en enkel produkt. På så sätt blev det tydligt att vi kan komma framåt inom svensk produktion. Vi ville visa att det är skillnad på låg kostnad och låg lön, och att vi faktiskt kan producera till låga kostnader i Sverige, säger Magnus Widfeldt. Ny svetsfixtur krävdes Så det beslutades att man med hjälp av ABBs svetsmjukvara skulle visa hur produktionstakten av hållaren i Skyllberg kunde fördubblas. Men för att uppfylla hela målet, krävdes en ny svetsfixtur. En lång kedja drogs igång, med spelare från helt olika divisioner, allt från globala ABB ner till små familjeföretag som Cawick som ritade den nya fixturen och JES Industriteknik som byggde den. Nätverksarbetet, som stöttades ekonomiskt via VINNOVAs Effektiv produktionsberedning genom samarbete, lyckades halvera svetstiden. På så sätt skickade vi ut en signal till våra tillverkande företag att man mycket väl kan utgå från dagens produktion och förbättra den, säger Magnus Widfeldt. Arbetade i nätverk Arbetet var också ett sätt att skapa nya vägar för kompetensen i svenska företag. En av poängerna var att vi arbetade i nätverk med expertkompetens från både små och stora företag. Det finns många duktiga personer som göms i små företag, utan de resurser och IT-stöd som behövs för utveckling, menar Magnus Widfeldt. Workshopen i Laxå var så imponerande att demonstrationsanläggningen har gått på export. Den visades upp på en teknisk mässa i Paris av ABB. Korea är nästa anhalt. Samtidigt fortsätter utvecklingsarbetet. Bland annat genom en studie med Högskolan i Jönköping, för en mjukvara kallad FasTRIM för ultrasnabb fixturframtagning, berättar Magnus Widfeldt

14 DEBATT En procent av BNP bör gå till civil FoU VINNOVAs generaldirektör vill se en historisk svensk satsning på FoU regeringen vill att den offentliga forskningsfinansieringen ska vara en procent av BNP. Det är viktigt för framtida tillväxt och nya jobb men det krävs ökade statliga insatser eftersom den militära forskningen förväntas minska. Ett djärvare mål är en procent av BNP till civil FoU. En sådan svensk satsning skulle betyda närmare sex nya forskningsmiljarder. regeringens mål är att den offentliga forskningsfinansieringen, civil och militär, ska uppgå till en procent av BNP. Förvarets kraftiga neddragningar och omstrukturering innebär dock med största sannolikhet en minskning av den statliga militära finansieringen av forskning och utveckling (FoU). Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, står av allt att döma inför en anslagsminskning på cirka 500 miljoner kronor de närmaste åren. För att upprätthålla enprocentmålet måste då den militära forskningsfinansieringen styras över till civil forskning eller till en gemensam civil/militär forskning i olika teknologiplattformar, så kallad dual use. Detta kan förslagsvis ske i gemensamma FoU-program från VINNOVA och FMV, bland annat inom säkerhetsområdet, telekom och sensorer. Vi måste bli duktigare på att civilt utnyttja de konkurrensfördelar som den militära forskningen ger. VINNOVA ledde till exempel förra året arbetet med en svensk säkerhetsforskningsstrategi. Det är ett område där Sverige har både starka forskningsmiljöer och industriella styrkeområden. den senaste forskningspropositionen föreslog att de statliga FoU-anslagen successivt ska öka med 2,3 miljarder till Enligt den senaste SCB-statistiken ligger svenska statens och de statliga forskningsstiftelsernas FoU-finansiering på sammanlagt cirka 26,4 miljarder SEK. Detta motsvarar ungefär 0,94 procent av BNP, varav cirka 0,79 procent till civil FoU och 0,15 procent till militär FoU. Motsvarande belopp för Finland var förra året 15 miljarder SEK och 1,04 procent av BNP, varav endast 0,03 procent gick till militär FoU. Finland uppfyller alltså redan nu målet om en procent av BNP till civil FoU. VINNOVA föreslog inför forskningspropositionen, tillsammans med de andra statliga forskningsfinansiärerna, högskolorna och vetenskapsakademierna, att även Sverige borde satsa en procent av BNP på civil FoU

15 FOKUS: MOBILTY CENTRE Mobility Centre ska ge forskarrörlighet EU satsar nu på att öka forskarrörligheten i Europa, bland annat genom att minska de praktiska svårigheterna när en forskare flyttar till ett annat land. Ett nytt initiativ är ett nätverk med mobility centres. I Sverige finns centret på VINNOVA. TEXT: BJÖRN KJERLIN den ökande globala konkurrensen kräver fler svenska kunskapsbaserade och innovativa företag. Företag som Autoliv och Micronic. Detta kräver ökade FoU-insatser och ett nära samspel mellan näringsliv, akademi och politik/offentlig verksamhet. Den tekniska forskningen vid högskolor och institut måste stärkas. Forskningsprogram med deltagande och medfinansiering från näringslivet behöver utvidgas liksom det internationella forskningssamarbetet. Det krävs också ökade satsningar på FoU i småföretag. Det sker delvis redan nu genom VINNOVAprogrammet Forska&Väx, en satsning på 100 miljoner kronor per år. Närmare 900 miljoner har redan sökts och småföretagen är beredda att satsa minst lika mycket av egna medel. den positiva ekonomiska utvecklingen i Sverige kombinerad med regeringens enprocentmål ger utrymme för ökade insatser. Den svenska tillväxten är nu inte långt från fyra procent. En så kraftig tillväxt ger utifrån enprocentmålet ökade statliga FoU-anslag på cirka en miljard kronor per år. Om dessutom enprocentmålet stärktes till att gälla en procent av BNP till civil forskning, så skulle det ge en ökning på ytterligare nära sex miljarder kronor. Det skulle innebära en historisk satsning på forskning, utveckling och innovation i Sverige! Per Eriksson Generaldirektör, VINNOVA Initiativet är ett bland många som ska förbättra karriärmöjligheterna för forskare i Europa, vilket i sin tur ska bidra till att det blir fler forskare. Det är en jättelik utmaning eftersom Europa behöver hundratusentals nya forskare de närmaste åren. Ett mobility centre finns i varje EU-medlemsland för att främja forskarrörlighet inom och till Europa. Varje center ska hjälpa till genom att svara på praktiska frågor innan och under vistelsen i det nya landet. Mobility Centre Sweden finns på VINNOVA. Verksamheten bygger på två delar, en webbplats som beskriver Sverige och det svenska forskarlandskapet samt ett nationellt nätverk. Webbplatsen är sammanlänkad med övriga mobility centres i Europa, liksom med EU-kommissionens centrala webbplats. Eva Carnestedt är projektledare: Webbplatsen är ett viktigt arbetsverktyg med information på engelska om hur det är att leva och arbeta i Sverige. Där finns svar på praktiska frågor som kan uppstå innan man kommer till Sverige för att forska. Det kan gälla försäkringar, skatter, visum och liknande. Dessutom annonseras forskningsrelaterade jobb. Arbetsgivare når enkelt och kostnadsfritt ut till hela den europeiska forskarmarknaden, det är en möjlighet som fler arbetsgivare borde utnyttja, enligt Eva Carnestedt. Lika smidigt kan forskare lägga in sitt CV och på så sätt exponera sig för den europeiska arbetsmarknaden. Det nationella nätverket består av människor från universitet, forskningsråd, forskningsinstitut och andra personer som på olika sätt arbetar med att främja forskarrörlighet. Företag saknas ännu men Eva Carnestedt vill gärna ha med även dessa. Nätverket träffas ungefär två gånger per år. Cecilia Grevby arbetar vid Forskningsservice på Göteborgs universitet och har hjälpt inkommande forskare i många år liksom svenska forskare som vill ut i världen och jobba. Det är mycket viktigt att öka rörligheten globalt, och speciellt viktigt är det att göra det lättare för forskare med familj att vara rörliga. En bra idé är att börja på det nationella planet som Vetenskapsrådet har gjort på ett bra sätt med sina post-doc-tjänster. Mobility centre är också ett bra försök som borde permanentas enligt Cecilia Grevby, och enligt henne kanske det till och med ska finnas flera centra på olika håll i Sverige. Mobility Centre Sweden finns på

16 FOKUS: INSTITUTE EXELLENCE CENTRES 300 miljoner till åtta kun Gjuteriföreningen, SICS, FOI, SP Trätek, MEFOS, Ytkemiska institutet och Acreo ska starta kunskapscentrum inom forskningsområden som är viktiga för framtida svensk konkurrenskraft. Varje centrum får upp till 40 miljoner kronor under sex år. Satsningen ska matchas av minst motsvarande belopp från näringslivet. TEXT: HENRIK BRÅNSTAD BILD: LARS NYMAN Institute Excellence Centres är en satsning av VINNOVA, KK-stiftelsen och Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. Sammanlagt minst 600 miljoner kronor satsas under sex år på uppbyggnad av internationellt starka miljöer för forskning, utveckling och innovation vid forskningsinstituten. VINNOVA går in med 180 miljoner kronor, medan KK-stiftelsen och SSF går in med 60 miljoner kronor var. Den resterande finansieringen kommer från medverkande företag. Kunskapscentrumen byggs upp vid instituten i samverkan med universitet, högskolor, näringsliv och samhälle. Satsningarna ska resultera i internationellt starka miljöer för forskning, utveckling och innovation av stor betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft och tillväxt. Instituten kan på så sätt komplettera universitet och högskolor som viktiga kunskapsnoder för att utveckla svensk forskning och för att företagen ska kunna stärka sin konkurrenskraft. Följande satsningar finansieras: Casting Innovation Center, CIC (Svenska Gjuteriföreningen) Ett samarbete mellan bland andra Gjuteriföreningen, Ingenjörshögskolan/Högskolan i Jönköping, Volvo och Scania. Området har stor betydelse för fordonsindustrin och andra tillverkare av maskinell utrustning. Center for Networked Systems, CNS (Swedish Institute of Computer Science, SICS) Ett samarbete mellan bland andra SICS, KTH, Uppsala universitet, Mälardalens högskola, Ericsson, ABB och TeliaSonera. CNS fokuserar på kombinationen av telekommunikationsnätverk och tjänster, och då särskilt drift- och underhållsaspekter i systemnätverk. Satsningen möjliggör en svensk positionering inom ett internationellt högaktuellt område. Centrum för avancerade sensorer, multisensorer och sensornät, FOCUS-FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI) Ett samarbete mellan bland andra FOI, Linköpings universitet, Ericsson, SAAB och Consilium. Satsningen innebär att den internationellt framstående forskningen inom sensorer och sensornätverk, som i dag har tydlig försvarsinriktning, kan breddas åt det civila hållet. Centrum för eko-effektiva och beständiga träbaserade material, EcoBuild (SP Trätek) Ett samarbete mellan bland andra SP Trätek, KTH och IKEA. Satsningen koncentrerar sig på träteknikområdet och utnyttjande av trä som ett ekologiskt hållbart, förnyelsebart konstruktionsmaterial. Controlled Delivery and Release, CODIRECT (Ytkemiska institutet) Samarbete mellan bland andra Ytkemiska institutet, Institutionen för ytkemi vid KTH, Oorganisk kemi och psykologi vid Stockholms universitet, AGA, Holmen och Akzo Nobel. Kontrollerad frisättning

17 FOKUS: INSTITUTE EXELLENCE CENTRES skapscentrum Bilderna är från SICS Center for Networked Systems vid SICS i Kista som är ett av de kunskapscentrum som beviljats fi nansiering i Institute Excellence Centres. av aktiva substanser används främst inom läkemedelsindustri, kosmetisk industri och nu även inom tryckpappersframställning. Ska arbeta med nätverksbaserade system Fiber Optic Center (Acreo) Ett samarbete mellan bland andra Acreo, Mittuniversitetet, Artema, Comlase och Optoskand. Satsningen i Hudiksvall ska bidra till att en livskraftig fiberoptisk industri utvecklas i Sverige. Fiberoptiken har stor betydelse för främst telekommunikation men även industriella och medicinska tillämpningar. Center for Process Integration in Steelmaking, PRISMA (MEFOS) Ett samarbete mellan bland andra ME- FOS, Luleå tekniska universitet, SSAB och LKAB. Satsningen ska bygga upp en långsiktig forskning kring processintegration i ståltillverkning. Imaging Integrated Components, IMAGIC (Acreo) Ett samarbete mellan bland andra Acreo, KTH, Autoliv, FLIR Systems och Micronic. Satsningen i Kista ska utveckla integrerade detektorer och modulatorer för icke-synlig elektromagnetisk strålning som röntgen och infrarött ljus. SICS Center for Networked Systems vid SICS i Kista är ett av de kunskapscentrum som beviljats finansiering i VINNOVAs, KKstiftelsens och SSFs satsning på Institute Excellence Centres. För oss innebär detta att vi kan ta ett lite bredare grepp över flera kompetensområden och att vi kan starta en del ny verksamhet, säger centrets ledare Bengt Ahlgren. Ett för SICS nytt område som centret kommer att arbeta med är drift och övervakning av nätverksbaserade system. De flesta IT-baserade tillämpningar är idag nätverksbaserade, inklusive affärs- och säkerhetskritiska system. Det ställer högre krav på nätverket i sig, men också på hur tillämpningarna kan samspela med nätverket för att uppnå nödvändig tillförlitlighet, säger Bengt Ahlgren. Vi kommer bland annat att arbeta med är drift och övervakning av nätverksbaserade system, säger Bengt Ahlgren vid SICS

18 KRÖNIKA MIRKA MIKES-LINDBÄCK Kreativitet skapar svensk export de mest framgångsrika företagen i världen är de som är mest innovativa och gör allt för sina kunder. Att vara innovativ betyder att vara kreativ och omvandla de bästa idéerna till nya produkter. Att göra allt för kunder betyder att finnas där de finns, förstå vad de behöver och hjälpa dem att bli framgångsrika i deras verksamhet. Det är mycket som har förändrats med åren med dessa två huvudregler gäller än. Vad behöver vi för att stärka våra positioner? framgångsrika företag behöver människor med hög kompetens. När jag flyttade från Tjeckien till Sverige 1968 och började på ASEA, var Västerås ASEAs stad. Det har hänt mycket på 37 år. Företaget har blivit internationellt och varje avdelning unik i världen. Vi samarbetar med kollegor över hela jorden, vi jagar kunder och jagas av yngre än fem år. Att komma först till kunden med innovativa lösningar förutsätter intim samverkan mellan industrin och akademin. Akademin har blivit en viktig del i ett företags kreativitets- och innovationsprocess. För landets och företagens bästa behöver vi bygga stabila kunskapsbroar mellan akademin och industrin. nationell samverkan som drivkraft för ny teknik är en klassisk metod. Den är nyckeln till ASEA/ABBs tekniska framgång hittills. Till exempel byggdes 1883 landets fösta trefas kraftöverföring, 1954 togs världens första HVDC-överföring till Gotland i bruk, på 60-talet levereras Sveriges första kärnkraftverk. Listan kan göras lång, satsningen på starka branschspecifika eller generiska branschövergripande satsningar med koppling till svensk exportindustri är mycket viktiga Svensk utbildning måste stå sig väl i internationell jämförelse för att behålla studenter. konkurrenter. Jag tror att utbildningssystemet står inför en liknande utveckling. Svensk utbildning måste stå sig väl i internationell jämförelse för att behålla studenter. Får vi välutbildade tekniker till industrin, klarar vi den internationella konkurrensen. produkternas livslängd är kortare i dag, samverkan med universitet är en viktig tidsfaktor. Produkternas utveckling drivs i dag av tre generella tekniktrender: IT och datateknik, mikroelektronik och nya material. 70 procent av ABB leveranser innehåller i dag tekniker som är i en innovationsprocess är samspel mellan uppfinnare och finansiärer viktig. När den snillrike uppfinnaren Jonas Wenström 1882 träffade Ludvig Fredholm, en affärsman med teknisk blick, uppstod om inte ljuv musik så i alla fall fröet till dagens ABB. Fredholm ville introducera elektriskt ljus i Sverige. Wenström hade just uppfunnit en elektrisk dynamomaskin och erbjöd Fredholm rätten till kommande patent. Jonas och Ludvig sammanförde riskkapitalet med framtidens teknik. Vi har i dag flera Jonas men få Ludvig, därför behöver vi underlätta för affärsmän med teknisk blick. europeisk och internationell samverkan bör stärka svensk exportindustri. Sverige är ett litet land med stark forskning. De flesta innovationerna sker dock utanför Sverige och de flesta kunderna finns utanför Europa. Sveriges industristruktur är inte en spegelbild av Europa och världen. Sveriges forskning måste fokuseras, samordnas och svara mot långskitiga behov av dagens och morgondagens industri. Har vi en klar strategi och har koordinerat oss nationellt, har vi mycket lättare att välja internationella samarbetspartner så att det känns meningsfullt och är av nytta för Sverige. Lyckas vi med kreativitet och kundnärhet, kommer vi se made in Sweden överallt i världen. Mirka Mikes-Lindbäck är forskningssamordnare på ABB Corporate Research.

19 PORTRÄTT Anna älskar sin produktion NAMN: ANNA RAGÉN POSITION: VD OCH DELÄGARE I JUBO MECHATRONICS, STYRELSEORDFÖRANDE OCH DELÄGARE I FINTLINGS YTBEHANDLING, STYRELSEORDFÖRANDE I ALMI FÖRETAGS- PARTNER I ÖREBRO LÄN. FRITIDSINTRESSEN: IDROTTAR MYCKET, ÅKER OFTA SKIDOR. SER PÅ ISHOCKEY. FAMILJ: MAKEN MIKAEL, JESPER, 14 ÅR OCH SOFIE, 17. TROLIGEN EN NYFÖDD BABY NÄR DETTA LÄSES. Hon beskrevs som en ny Alfred Nobel i lokaltidningen. Men det är Madonna som är hennes förebild. Hon älskar industriproduktion och är övertygad om Sverige kan fortsätta att vara ett ledande produktionsland. Men hon tycker att svenska riskkapitalister försvårar arbetet genom sin kortsiktighet. Anna Ragén har dessutom lärt sig att sportkunskaper är ett sätt att bryta mansväldet. Och att manliga nätverk har roligare än kvinnliga. TEXT: TOMAS ERIKSSON FOTO: MAGNUS FOND I industriområdet Storängen vid sjön Möckelns västra strand, nästan halvvägs till Degerfors, ligger maskintillverkaren Jubo Mechatronics. En gång var det ett börsnoterat företag med över 80 anställda. Men de gamla ägarna var beroende av ett fåtal kunder, bland annat Ericssons nedlagda telefontillverkning i Kumla, och hade beslutat om att lägga ner när en ny ägargrupp köpte företaget. I dag har Jubo Mechatronics 17 anställda och delar hus med en tillverkare av griptänger till robotar. I tvåvåningshusets övervåning har Anna Ragén sitt kontor. Inom en inte allt för avlägsen framtid ska hon sitta här och njuta av det hon varit med om att bygga. Om tio år vi ett fint företag med runt 100 anställda som hjälper våra kunder att utveckla sig. Då ska jag njuta av att jag kan tänka långsiktigt. Det är inte pengarna som driver mig, jag tror inte att det är pengarna man tjänat man minns när man blir gammal utan vad man gjorde, säger Anna Ragén. Annars har pengar, långsiktiga tillväxtpengar, varit en av de saker som upptagit hennes tankar kring företagande. Eller snarare bristen på de pengarna. Det finns riskkapital, men de flesta riskkapitalister vill göra en exit med en stor avkastning efter 2-3 år. Det fungerar inte i tillverkningsindustrin, anser Anna Ragén. Jag vill bygga långsiktigt, det är min utmaning. Då är det ibland frustrerande att kommunicera med riskkapitalister som har helt andra drivkrafter

20 Svenska företag har lyckats riva väggarna mellan tjänstemän och arbetare. I dag är arbetarna både produktionstekniker och operatörer. När maskinen går gör de klart nästa jobb, något som normalt utförs av en tjänsteman. Dessa kunniga arbetare ger Sverige en enorm konkurrenskraft, enligt Anna Ragén Men samtidigt, vem är jag att döma dem? Jag kan förstå att de inte tycker det är spännande när man säger att detta kommer att ge pengar om 20 år. Men stora verksamheter lever tack vare långsiktighet. Titta på Nobel Biocare. Ägarna har säkert lagt in 500 miljoner. Men i dag, 20 år efter starten, är det en vinstmaskin. Bankerna är inte heller till någon hjälp för mindre företag, hävdar Anna Ragén. De säger att de inte är riskkapitalister. Men när blev affärer riskfria? Det har också blivit sämre sedan bankerna blev mer centralstyrda. Den bank som på allvar tar sig an småföretagarna kommer att tjäna bra med pengar, säger hon. Svårt hitta finansiärer I Västerås har Jubo Mechatronics dotterbolaget Sensor Control, en avknoppning från ABB som arbetar med robot/vision och avancerad bildbehandling. Företaget har en egen produktutveckling av ITprogramvara för bildbehandling. Dit är det ännu svårare att hitta finansiärer än till verkstadsföretaget Jubo Mechatronics. Här har vi åtminstone maskinerna att låna pengar på. I Sensor Control har vi bara en mjukvara, säger Anna Ragén. Så mindre företag får lita till ägarkapital, eventuella egna vinster, kreativ cash management och kanske pengar från Almi eller VINNOVA. Att ge långsiktig finansiering till mindre företag borde därför vara en prioriterad verksamhet för staten, anser Anna Ragén, som själv sitter med i delar av det systemet som styrelseledamot i Innovationsbrons moderbolag och som ordförande i Almi företagspartner i Örebro län. Aktörer som Industrifonden och Sjätte AP-fonden borde göra sina pengar mer tillgängliga för mindre företag. Och jag tycker att staten borde ge Almi friare ramar. Ibland har jag också som representant för Almi svårt att motivera de höga räntorna, säger hon. Innovationsbron är fortfarande i ett startskede. Men vi har fått förutsättningar att skapa något bra, bland annat genom att vi med Almi som länk utåt kan ge den lille företagaren tillgång till Innovationsbrons medel. Detta måste vi göra tydligt för omvärlden. Sensor Control har ett samarbete med Örebro universitet i det VINNOVA-finansierade Robotdalen. Vi har ett antal mötesplatser i tekniska institutionen. Men fortfarande är det svårt för små företagare att tillgodogöra sig forskningen inom universitetet. Vi måste hitta fler mötesplatser, och på så sätt få ännu mer behovsinriktad forskning, menar Anna Ragén. Blev erbjuden en vd-tjänst Anna Ragén är utbildad inom produktionsteknik och företagsekonomi. Hon blev den första kvinnliga verkstadschefen på Bofors i mitten av 1990-talet. Via ett antal värmländska företag satt hon som chef för ett EU-finansierat projekt som arbetade med friformning inom Karlskoga Plastic Engineering när hon fick en förfrågan om att bli vd och delägare i Jubo Mechatronics som då precis räddats från nedläggning genom att få nya ägare. Jag hade ju alltid gillat Jubo. Jag skrev min C-uppsats om företaget för att de var så duktiga, så jag förstod inte vad som hade hänt. Men jag kände att det fanns energi i