Länstransportplan för Blekinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länstransportplan för Blekinge 2014-2025"

Transkript

1 Länstransportplan för Blekinge Fastställd Länstransportplan för Blekinge

2 Länstransportplan för Blekinge Region Blekinge Dnr: Fastställd av regionstyrelsen 11 juni /Pether Foto framsida uppifrån och ned, vänster till höger: Mats Samuelsson, Joakim Lenell, Joakim Lenell, Olof Fredholm samt Hans-Peter Blom 2 Länstransportplan för Blekinge

3 Förord Den regionala tillväxtarenan förändras allt mer. Regionerna får större ansvar och möjlighet att arbeta strategiskt utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller inte minst inom området infrastruktur och transporter som utgör en viktig del i att skapa ett attraktivt Blekinge. I Blekingestrategin anges den gemensamma färdriktningen för hur vi ska utveckla länet. Länsplanen för transporter har sin utgångspunkt i Blekingestrategin och ska medverka till god tillgänglighet som bl. a gör det möjligt att utveckla länets strategiska läge i södra Östersjöregionen. Goda transportmöjligheter är en förutsättning för en fortsatt god regional utveckling i Blekinge, för såväl medborgare som för näringsliv och besökare. Genom vår strategiska placering vid Östersjön med närhet till växande ekonomier i östra Europa, Centraleuropa och till den dynamiska Öresundsregionen är ett välfungerande transportsystem av stor betydelse ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Detta ställer dock höga krav på välfungerande infrastruktur i form av effektiva, tillgängliga och säkra kommunikationsmöjligheter. I ett funktionellt transportsystem måste det finnas sammanhängande stråk av tillräcklig kvalitet. Ett betydligt ökat godsflöde över Östersjön via Blekinges hamnar ställer därför krav på förbättringar som åtgärdas via länsplanen och den nationella transportplanen i samverkan. Ökad rörlighet och ökade pendlingsströmmar medför samtidigt en negativ miljöpåverkan. Målkonflikten mellan tillgänglighet och miljömässig hållbarhet blir tydlig. Genom planförslaget bidrar vi till att skapa ett hållbart transportsystem genom att stödja en utveckling där godstransporter i högre utsträckning sker med sjöfart kopplat till järnvägen. Vidare avsätter vi medel i planen för att utveckla och bygga ut kollektivtrafiken för att knyta samman kommunerna i länet och med grannlänen i större och mer kompletta arbetsmarknads- och utbildningsområden. Utbyggnaden av cykelvägar i pendlingsavstånd gör det möjligt för flera att välja bort bilen och att cykla säkert till jobb och utbildning. Christina Mattisson Regionstyrelsens ordförande Länstransportplan för Blekinge

4 Innehåll Sammanfattning 5 1. Bakgrund Process Länstransportplan 6 2. Blekinge en port i sydöstra Sverige till omvärlden 8 3. Nationella planens samverkan med länsplanen Regional systemanalys Vikten av samverkan Transportpolitiken De transportpolitiska målen Transporterna och miljön Fyrstegsprincipen Nytt planeringssystem från Trafikverkets hastighetsöversyn Principer för sam- och medfinansiering Den regionala politiken Blekingestrategin Klimat- och energistrategi för Blekinge ReDA den regionala digitala agendan Länets transportsystem Det överordnande vägnätet Järnvägarna Sjövägarna Flyget Godstransporter Mål Länets hamnar i TEN-T -nätverket Prognos för utvecklingen i Östersjöregionen Resor Mål Trafikförsörjningsprogrammet Resvaneundersökningen Pendling och övrigt resande Prognoser och utveckling Ekonomisk översikt Utgångspunkter och motiv för prioriteringar Plansammanställning Stråkbeskrivning Riksväg Riksväg Riksväg Riksväg E Blekinge Kustbana Kust till Kustbanan Sydostlänken 78 Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning (separat handling) 4 Länstransportplan för Blekinge

5 Sammanfattning Blekinges länsplan för transportinfrastruktur för åren omfattar investeringar på det regionala vägnätet som utgörs av samtliga vägar utom E22. Utöver investeringar i vägnätet har en överenskommelse tecknats med Trafikverket om samfinansiering av kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana. Länstransportplanen syftar till att skapa ett attraktivt och hållbart transportsystem och utgör därmed en viktig del i den regionala utvecklingsstrategin för länet, Blekingestrategin OECD rapporten om Småland-Blekinge pekar på brister i infrastrukturen där länet har sämre tillgänglighet via väg- och järnvägnätet till EU-marknaderna än regioner som ligger geografiskt längre bort. Emellertid har Blekinge ett strategiskt läge i södra Östersjöregionen som är en styrka för länet. Vår position som den naturliga porten mot stora befolkningscentra i östra Europa och Centraleuropa gör länet till ett viktigt transitlän för ökade godstransporter mot dessa växande marknader. Emellertid är Blekinge en liten region med liten befolkning och har därmed marginella resurser att investera för att stödja transportsystemets utveckling. Betydelsen för Sverige av att erhålla ett funktionellt transportnät över Östersjön via Blekinge måste därför ge avtryck i Nationell plan för transportsystemet. Medlen i länsplanen går främst till att öka tillgängligheten mellan länets båda TEN-T hamnar i Karlshamn och Karlskrona och landets utpekade väg- och järnvägsnät för gods. Riksvägarna i länet har i detta en framträdande roll i att knyta samman transportsystemet där rv 27 har betydande NETHERLANDS NORWAY Frederikshavn DENMARK Aarhus Fredericia Hamburg Travemünde Hannover GERMANY SWEDEN Gothenburg Karlshamn Helsingborg brister som behöver åtgärdas. Närheten till jobb och utbildning ställer krav på god kollektivtrafik. Det ska gå att bo och verka i Blekinge eller att pendla till arbete och utbildning i grannlänen. Närheten till Öresundsregionen och mellan länens universitets- och högskoleorter är viktig för länets Oresund Ystad Trelleborg utveckling. Därför vill vi öka kapaciteten på Blekinge kustbana och bidra till investeringar i kollektivtrafikens utbyggnad. Tillsammans med kommunerna kan vi med gemensamma Sassnitz Karlskrona resurser fortsätta att bygga ut cykelvägnätet för ökad pendling. Baltijsk LATVIA Klaipeda Kaliningrad POLAND Warsaw Riga ESTONIA LITHUANIA Kaunas Vilnius BELARUS Minsk UKRAINE RUSSIA I kapitel 9 redogörs för vilka utgångspunkter som ligger till grund för prioriteringarna i länsplanen. Länstransportplan för Blekinge

6 Bakgrund 1. Bakgrund Regeringen har uppdragit åt de regionala länsplaneupprättarna att under 2013 upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Syftet med dessa planer är att beskriva länets transportsystem med dess funktioner och brister, utifrån mål och behov. Vidare syftar de till att utgöra underlag till infrastrukturåtgärder inom länet. De åtgärder som prioriteras ska, utifrån största möjliga samhällsekonomiska nytta, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt stå i samklang med de regionala och nationella målen inom transportpolitiken. Regeringens förslag till inriktning utgår från ett trafikslagsövergripande synsätt. Trafikåtgärderna ska på bästa möjliga sätt komplettera varandra för att skapa ett effektivt transportssystem till gagn för näringsliv, medborgare och besökare. Ett väl fungerande transportsystem nyttjar alla trafikslag på ett effektivt, säkert och miljömässigt hållbart sätt. Planen ska också vara jämställd, dvs. beakta olika resmönster och transportbehov hos män respektive kvinnor. Länsplaneupprättarna ska redovisa de remitterade och sammanställda förslagen till Näringsdepartementet senast den 16 december Process Framtagningen av länstransportplanen har skett under de knappa tidsramar som regeringen i praktiken givit planupprättarna. Dialogen mellan Trafikverksregionen och Region Blekinge har varit tät med underhand lämnade underlag och uppgifter åt båda håll. Underhandskontakter har skett med angränsande län. Regionstyrelsen har via arbetsutskottet kontinuerligt följt och styrt arbetet. Samverkan har skett med länets kommuner, i de så kallade kommundialogerna under mars och april. Samråd har skett inför miljöbedömningen av planen. Tid för en bredare dialog har däremot saknats. Inriktningen har varit att remittera planförslaget i juni samtidigt som den nationella planen remitteras för att ge remissinstanserna rimlig tid att ta del av planen och lämna synpunkter. 1.2 Länstransportplan Den nya planperioden gäller åren 2014 till och med Anslagen från tidigare plan är indexuppräknade, och förlängs för åren med de genomsnittliga årliga nivåerna från tidigare år. Regeringen har i beslut fastställt den ekonomiska ramen för Blekinge till 514 mkr. Planen är utifrån Trafikverkets nya planprocess indelad i tidsintervaller, där år 1-3 är projekt klara att genomföras och 4-6 är planerade projekt. Från år 7 och framåt benämns åtgärderna som brister där åtgärdsvalsstudie ska påbörjas, såvida det inte är projekt som redan nu ligger i något planeringsskede. Tidsindelning gör planeringen mer överskådlig 6 Länstransportplan för Blekinge

7 Bakgrund och avsikten är att projekten i större utsträckning ska ha följsamhet till finansieringen. Namngivna projekt är de med en budget på 25 mkr och däröver. Enligt riksdagsbeslut upprättar planeringsorganen på länsnivå tillsammans med Trafikverket förslag till hur de ekonomiska ramarna inom länstransportplanen ska disponeras under planperioden. Länstransportplan för Blekinge

8 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden 2. Blekinge en port i sydöstra Sverige till omvärlden Blekinges läge i södra Östersjöregionen är en tillgång. Sveriges huvudsakliga handelsvägar har historiskt sett löpt från norr till söder på grund av västeuropas ekonomiska betydelse. De globala ekonomiska axlarna och handelsvägarna har flyttats och fler länkar till och igenom Blekinge är i allra högsta grad motiverade. Allt sedan efterkrigstiden har infrastrukturen i sydöstra Sverige varit lågprioriterad. Detta har lett till en föråldrad och ineffektiv infrastruktur. Blekinges geografiska läge invid Östersjön bör utnyttjas bättre, främst som port mot de växande ekonomierna i östra Europa. OECD- studien för Småland-Blekinge bekräftar att efterkrigstidens politik har gynnat ett västligt transportnät och negligerat de mer östliga, vilket visat sig i form av ett järnvägsnät i Sydöstra Sverige, som är både glest och av dålig kvalitet. I början av denna planperioden är det 25 år sedan järnridån upplöstes. Med utvidgning av EU och nya handelsvägar har situationen radikalt förändrat förutsättningarna för en ny politik i södra Östersjöområdet. Trafiken över Blekinges hamnar har utvecklats och färjelinjer och kontakter över Östersjön har etablerats. Emellertid saknas en nationell strategi som visar hur sydöstra Sveriges infrastruktur ska utvecklas för att möta upp utvecklingen. Regionens viktiga hamnar och infrastruktur är dåligt anslutna till det övergripande transportsystemet, båda gällande väg- och järnvägsanslutningar. Skillnaden i väg- och järnvägstillgänglighet jämfört med övriga Sverige är oroande enligt studien. Slutsatsen var att Småland och Blekinge, på grund av brister i infrastrukturen, har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger geografiskt längre bort. I Trafikverkets rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (även kallad kapacitetsutredningen) med prognoser för 2050 framgår att den internationella handeln förväntas öka, särskilt mot östra Europa, men EU-marknadernas tillgänglighet från svenska regioner, Siffrorna väger in befolkningstäthet, BNP och restid mellan svenska regioner och alla andra regioner i EU där lägre värden innebär sämre tillgänglighet till de andra EU-regionerna. Källa: Småland Blekinge OECD-rapport och Europeiska kommissionen 8 Länstransportplan för Blekinge

9 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden även vidare mot Ryssland och Asien. Importen och exporten österut förväntas växa förbi den som riktas västerut. Detta kommer innebära en kraftig ökning av godstransporter genom sydöstra Sverige och Blekinge i synnerhet. Import och export 2006, övre kartan, respektive prognos Källa Trafikverkets kapacitetsutredning Våra grannländer i Östersjön har på senare tid genomgått en explosionsartad utveckling och vi ser hur denna fortsätter att öka. Samtidigt fortsätter de att prioritera transportstråken, både på väg och järnväg, mot Sverige och Skandinavien genom korridorerna mot Gdynia/Gdansk i Polen, Järnvägar och hamnar i Ten-T Core och Comprehensive Network i södra Östersjöregionen. Källa EU Kommissionen. Länstransportplan för Blekinge Klaipeda i Litauen och Ventspils i Lettland. 9

10 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden Detta sker utan att Sverige tillvaratar denna strukturförändring och anpassar sig till densamma. Transportsystemet är inte anpassat för att möta de expanderande marknaderna i Öst- och Centraleuropa, Asien och Ryssland. Med ökad handel kommer sydöstra Sverige spela en mer strategisk roll än tidigare, men en nationell strategi saknas för att möta dessa utmaningar. Den potential som redan finns i form av hamnar, väg och järnväg måste därför nyttjas på ett mer effektivt sätt, genom att förstärka och bygga ut där det behövs. I Kapacitetsutredningen konstateras att det utpekade väg- och järnvägsnätet för gods ska vara utgångspunkt för åtgärder att möta en sådan utveckling som prognoserna visar. Hamnarna i Karlshamn, Karlskrona och Oskarshamn är utpekade som centrala hamnar för gods. Utredningen konstaterar dessutom att fler godstransporter bör utföras via järnväg och sjöfart för att uppnå klimatmålen. Detta skulle också stärka företagens konkurrenskraft och motverka kapacitetsbristen på våra vägar. Vidare konstateras att transportsystemet som helhet behöver infrastruktur av god kvalitet såväl inom som utanför det utpekade nätet! Detta för att binda samman och förstärka transportinfrastrukturen. Blekinge förutsätter att regionens hamnar får en framskjuten roll i ett sammanhållet nationellt godstransportnät, i synnerhet Karlshamn och Karlskrona som ingår i TEN-T nätets Motorways of the Sea (MoS) korridorer. Sydöstra Sverige förväntar sig att se ett strategiskt väg- och järnvägsnät med funktionella anslutningar till regionens hamnar och att staten medverkar kraftfullt i en sådan för hela nationen viktig utveckling. I det avseendet har vi valt att verka för en sådan funktionalitet genom prioriteringar av medlen i länstransportplanen så långt det varit möjligt. Källa: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050, Trafikverket 10 Länstransportplan för Blekinge

11 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden Trots vår geografiska närhet till de växande marknaderna på andra sidan Östersjön så kan Blekinge alltså inte utan nationellt stöd vidta åtgärder i infrastrukturen och medverka till ett mer robust transportsystem. Detta gör att Sverige riskerar att bromsa utvecklingen i södra Östersjöområdet genom att negligera transportplaneringen och därmed gå miste om stora tillväxtmöjligheter. Begränsningarna i infrastrukturen minskar inte bara möjligheterna att dra fördel av läget nära Europa utan påverkar också den interna dynamiken inom regionen. NORWAY ESTONIA SWEDEN RUSSIA Frederikshavn Gothenburg LATVIA Riga DENMARK Aarhus Fredericia Karlshamn Helsingborg Oresund Karlskrona Klaipeda LITHUANIA Kaunas Ystad Trelleborg Baltijsk Kaliningrad Vilnius Sassnitz Minsk Hamburg Travemünde GERMANY POLAND BELARUS NETHERLANDS Hannover Warsaw UKRAINE Skiss över transporter, östra Europa och Centraleuropa. Källa: Region Blekinge Vår strategi för ett robust och miljömässigt hållbart system bygger på att Sverige använder det väg- och järnvägsnät som faktiskt finns, förstärker detta och bygger ut där så behövs. Tillkomsten av den upprustade järnvägen mellan Alvesta och Karlskrona skapar nya möjligheter för såväl gods- som persontrafik vilket är ett viktigt tillskott, men inte tillräckligt. En saknad länk i transportnätet är Sydostlänken som stärker den regionala och nationella konkurrenskraften genom transportslagsövergripande lösningar mellan järnvägssystemet och sjöfarten. En fördelning av flera funktionella stråk i södra Sverige erbjuder näringslivet ett mer robust transportsystem med högre grad av flexibilitet. Det finns många små företag i regionens näringsliv men också många stora industrier som i större utsträckning skulle kunna använda järnvägen för transporter men hindras av brister i systemet. Det är också en hjälp för att åtgärda de kapacitetsproblem som redan idag finns i sydvästra Skåne och som i Trafikverkets prognos dessutom förväntas öka. I de större transportstråken och i storstadsregionerna innebär dessutom dessa kapacitetsproblem svårlösta miljöoch klimatutmaningar som mildras om transportsystemet kan utnyttja flera funktionella stråk. Vi behöver knyta samman oss med våra grannar runt Östersjön och de transportvägar som nu byggs ut och som leder vidare ner i Centraleuropa och österut. Redan nu rullar det tåg mellan Gdynia i Polen och Adriatiska havet på upprustade järnvägsnät som bara fanns i tanken för några år sedan. Kiev Länstransportplan för Blekinge

12 Nationella planens samverkan med länsplanen 3. Nationella planens samverkan med länsplanen Den nationella transportplanen för perioden innefattar investeringar, drift och underhåll av det statliga stamvägnätet samt järnvägarna. För Blekinges del omfattar den nationella planeringen E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Blekinge Kustbana och Sydostlänken mellan Olofström och Älmhult med en ev. förlängning till Blekinge kustbana. Vilka investeringar i Blekinge som den nya planperioden omfattar framgår av planen efter regeringens beslut I planförslaget finns redovisat ett antal brister i två av de stråk som berör länet. I stråk 3 (Malmö-Kristianstad-Karlskrona-Kalmar-Norrköping/ Linköping) tas E22 Sölve-Stensnäs (klar 2014) och Lösen-Jämjö upp som namngivna åtgärder därutöver planskildhet i Bergåsa och som namngiven brist kapacitetsbrist på Blekinge kustbana med fördjupad utredning under E22 Lösen-Jämjö föreslås byggas vilket är en senareläggning jämfört med nuvarande plan. Sträckan Björketorp-Nättraby bedöms vara en kvarstående brist efter I stråk 7 Göteborg-Växjö-Kalmar/Blekinge tas bristen upp att det saknas en nationell väg från Blekingehamnarna mot E4 och Västsverige och att det saknas en gen järnvägsförbindelse norrut från hamnen i Karlshamn, att godstågen på Sydostlänken drivs med diesel, eftersom banan inte är elektrifierad. En utbyggnad av Sydostlänken skulle vara lösningen på de två sistnämnda bristerna men Trafikverkets bedömning är att bristerna kvarstår efter Den ekonomiska ramen för åtgärder inom den statliga transportinfrastrukturen uppgår till 522 miljarder kr för planperioden. Planeringsramen består av tre större delar; 86 miljarder kr för drift och underhåll av statliga järnvägar. 155 miljarder kr för drift och underhåll av vägar. 281 miljarder kr för utveckling av transportsystemet 3.1 Regional systemanalys Systemalysen för transportinfrastrukturen i östra Götaland 2008 var ett underlag för investeringar inför planperioden Systemanalysen kompletterade länstransportplanerna varvid mellanregionala och nationella stråk gav en enhetlig bild av transportsystemets viktigaste samband i regionen. Systemanalysen är i högsta grad fortfarande aktuell och visar på behovet av att förstärka de viktiga stråken. Särskilt pekas på vikten av regionförstoring, att kollektivtrafiken blir ännu mer attraktiv och att transportinfrastrukturen hänger samman i Sverige men även stödjer den ökande internationaliseringen inom transportområdet. Genom regionen går bl. a Södra stambanan, E4 och E22. Att förstärka dessa stråk har betydelse för hela Sveriges utveckling av ett robust och hållbart transportsystem. Kapaciteten på järnvägsnätets huvuddel i regionen, Södra stambanan är begränsad. 12 Länstransportplan för Blekinge

13 Nationella planens samverkan med länsplanen Matningen till denna måste fungera och för ett robust system med redundans behövs avlastande förbindelser. Det järnvägsnät vid sidan om Södra stambanan som förbinder, eller har potential att förbinda, städer och hamnar kan om de förbättras dels lösa nationella problem på Södra stambanan och dels bidra till tillväxt i regionen. En fördelning av flera funktionella stråk för godstransporter i Sydöstra Sverige erbjuder näringslivet ett mer robust transportsystem med högre grad av flexibilitet och med fler hamnar mot omvärlden. I detta avseende spelar de centrala hamnarna i Karlshamn och Karlskrona en viktig roll mot bakgrund av den allt ökade handeln med östra Europa, Centraleuropa och Asien. De viktigaste sambanden för östra Götaland. Rött = Stråk till de viktigaste kunskapsoch tillväxtnoderna. Blått = Stråk mellan de viktigaste godstransportnoderna för transporter till nationella och internationella destinationer. Grönt = Stråk till de viktigaste turistområdena. Lila = Stråk i södra Sveriges glesbygd. Källa: Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, Vikten av samverkan Det regionen ser som kanske allra viktigast är att förverkliga det transportsystem som svenskt näringsliv och arbetsmarknad behöver för att vi ska följa med utvecklingen som sker i vår omvärld. Det innebär inte enbart att transportera varor och gods utan också människor i utbildning och till och från arbete. Ökade godstransporter och ökat resande medför ett ökat ansvarstagande för att klara miljö- och klimatmål. Region Blekinge arbetar aktivt i Södra Östersjöregionen via EU-finansierade Interregprojekt med fokus på gröna transporter. Blekinge är en liten region med liten befolkning och har därmed marginella resurser att investera i infrastruktur. Viktiga anslutningar till centralt utpekade hamnar är av värde inte endast för länets utveckling utan också för övriga delar av landet. På motsvarande sätt som staten tar ett ansvar för nationella flygplatser och terminalbyggnader bör också staten ta ett ansvar för investeringar i centralt utpekade hamnar. Det kan inte enbart vara en regional och lokal uppgift att finansiera deras utbyggnader. En titt i backspegeln på tidigare planperioder visar att upptagna objekt och åtgärder inte kunnat förverkligas i den takt som var tänkt när planerna fastställdes. Denna omständig- Länstransportplan för Blekinge

14 Nationella planens samverkan med länsplanen het har fått till följd att Region Blekinge inför planperioden tagit initiativ eller medverkat till att genomföra för Blekinge viktiga förbättringar i statlig infrastruktur som annars skulle ligga i nationell plan. Byggnation av ett mötesspår, Ångsågsmossen, öster om Karlshamn på Blekinge kustbana 2012 för ca 60 mkr. Förstudie och järnvägsutredning för Sydostlänken Älmhult Olofström Blekinge kustbana i samverkan med andra intressenter. Förstudie och vägutredning för E22 Karlskrona Kalmar, delen Lösen Jämjö. Transportsystemet fungerar bäst om den nationella planens satsningar samverkar med den regionala planen. I länstransportplanen för Blekinge prioriterar vi de viktigaste riksvägarna jämte Blekinge kustbana i syfte att stödja hamnutvecklingen och knyta samman hamnarna med det nationella transportsystemet och med Nordiska Triangeln inom TEN-T. Att förbättringar sker i följande nationella stråk är av väsentlig betydelse för transportsystemet i regionen; E22 ingår i förslaget till TEN-T i det stödjande nätverket (Comprehensive Network) och förbinder flera centrala hamnar längs Östersjön. Två sträckor i länet är i stort behov av förbättring; E22 Lösen - Jämjö ligger i plan för möjlig utbyggnad 2019, beslut efter vägutredning är tagen. Tvåfältsväg med nedsatt hastighet och mycket jordbrukstrafik går genom Jämjö samhälle. E22 Björketorp - Nättraby, väster om Karlskrona. Till övervägande delen mötesfri landsväg med begränsad hastighet och delvis dålig väggeometri, årsdygnstrafik varav tung trafik 9 %. Vägutredning med förordat alternativ för begäran om tillåtlighetsprövning. Viktig länk till och från hamnen och för arbetspendling gemensam med riksväg 27 mellan Karlskrona och Ronneby. Förbättring av Sydostlänken samt förlängning av järnvägen med anslutning till Blekinge Kustbana som en viktig åtgärd för att uppnå målen om mer gods på järnväg. Avlastar det hårt trafikerade skånska järnvägsnätet och ger näringslivet möjlighet att använda fler transportvägar för gods med färjeförbindelser kopplat till östra Europa och med fartyg till andra destinationer. Kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge Kustbana för att möta ökat resande i kombination med ökad godstrafik till och från hamnen i Karlshamn. Sjöfartsverket har lämnat förslag till prioriterade sjöfartsprojekt inom ramen för den nationella transportplanen. Större gods- och passagerarvolymer på färjelinjen mellan Karlskrona och Gdynia har lett till större fartyg. Därför bör farleden rätas och breddas mellan Karlskrona angöring och Västra Försänkningen. Sjöfartsverkets förslag har inte prioriterats i förslaget till nationell plan. 14 Länstransportplan för Blekinge

15 Karlskrona - Gdynia E20 E6 Gislaved E22 Varberg 27 Värnamo Kust till kustbanan Transportpolitiken Falkenberg Alvesta Växjö Västkustbanan Halmstad E4 Upprustning befintligt spår Södra stambanan Emmaboda Kalmar E20 E6 Skånebanan Helsingborg Eslöv E20 E6 Lund Köpenhamn Malmö 15 Ny järnväg 29 Olofström Blekinge kustbana Hässleholm Karlshamn Bromölla Sölvesborg Kristianstad Höör E22 Mötesstation Gammalstorp Kust till kustbanan Mötesstation Kallinge Ronneby Utbyggnad Björketorp - Nättraby Ny sträckning Lösen - Jämjö Karlskrona Karlshamn - Klaipeda Angelägna Åtgärder föreslagna åtgärder i plan i Blekinge i det nationella Färjelinje transportsystemet. Järnväg med koppling till Blekinge E22 Europaväg 29 Riksväg med koppling till Blekinge 4. Transportpolitiken km Regeringen har i sitt direktiv till länsplaneupprättarna framhållit vikten av att anpassa transportsystemet och tillhörande infrastuktur till de krav som en långsiktigt hållbar utveckling ställer, såväl ekonomiska, miljömässiga och sociala. Åtgärderna ska riktas mot att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. Vidare ska de viktigaste stråken stärkas för att främja hållbara arbets- och godstransporter. Länsplaneupprättarna ska därtill i sin prioritering inta ett länsöverskridande, nationellt och internationellt perspektiv. I propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem 2012/13:25 presenteras Regeringens ställningstagande, samt förutsättningar och utgångspunketer för den fortsatta infrastrukturplaneringen, som särskilt ska beaktas vid val och prioriteringar av åtgärder under arbetet med den regionala trafikplaneringen. Propositionen syftar till att skapa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Detta för att skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet. Vägledande är att skapa goda möjligheter till arbetspendling genom att arbeta bort flaskhalsar och öka kapaciteten, samtidigt som klimat- och miljömålen måste beaktas. Viktiga aspekter för propositionen är utvecklingen av gränsöverskridande trafik och bättre tillgänglighet såväl inom som mellan regioner. Transportsystemet ska vara jämställt och utformas så att det svarar både mot kvinnors och mot mäns transportbehov. Män använder exempelvis bilen mer än kvinnor för arbetspendling. Kvinnor reser mer kollektivt lokalt medan män tenderar att köra bil längre sträckor. Länstransportplan för Blekinge

16 Transportpolitiken Åtgärder som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykelvägar ger bättre valmöjligheter att utnyttja transportsystemet på ett mer jämställt sätt. Den nationella transportplanen samt länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande. Ett trafikslagsövergripande synsätt på infrastrukturen är angeläget för att kunna uppfylla de transportpolitiska målen. Ett välfungerande transportsystem innefattar att alla trafikslag var för sig ska fungera väl, men ska därtill kunna samverka med andra trafikslag för att hela resan eller transporten ska kunna fungera optimalt. Det är viktigt att cykel ses som ett eget trafikslag bl. a eftersom åtgärder som inverkar på att nå de miljöpolitiska målen innefattar överförande av korta bilresor till cykel, vilket också har positiv påverkan på hälsa. Kapacitetsutredningen Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (Trafikverket publ. 2012:101) utgör ett viktigt underlag till regeringens infrastrukturproposition och åtgärdsplaneringen. Den fastslår att samtidigt som såväl person- som godstransporterna förväntas öka kraftigt till år 2050, finns det stora kapacitetsbrister i transportsystemet. Bristerna är störst i storstadsregionerna och på starkt trafikerade järnvägar och vägar. Att öka kapaciteten och minska trängseln ligger i ökad kollektivtrafik och i cykel- och gångtrafik. För godstrafiken prioriteras åtgärder inom ett strategisk utpekat nät av vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler. Till grund för kapacitetsutredningen ligger även Trafikverket Region syds Målbild 2050 där Trafikverket tillsammans med regionförbunden i södra Sverige skapar en gemensam målbild för och perspektivet Här sammanfattas omvärldstrender som spelar roll för regionens fortsatta utveckling. Utifrån socioekonomiska och geografiska perspektiv delar de in regionen i: -Storstad, Öresundsregionen. Detta är södra Sveriges viktigaste tillväxtmotor. Det är idag landets näst störst FA-område, näst efter Stockholm. Kan till 2050 gått om beroende på vilken harmonisering som sker mellan Danmark och Sverige. -Högskole- och universitetsorter utanför storstad; Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad. Dessa är viktiga regionala motorer för näringsliv, utbildning och handel. Det anses viktigt att stärka sambanden mellan dessa orter liksom kontaktvägarna till storstaden. Här finns en betydande potential till omställning från bilberoende till kollektivtrafik eller cykling. -Små arbetsmarknadsregioner med glesbygdskaraktär. Flera företag har svårigheter att få tag på kvalificerad arbetskraft trots utbud av tjänster. Här finns en betydande tillväxtpotential inom besöksnäringen som idag är Sveriges största näring. Regeringens framtidskommission har i sin slutrapport Svenska framtidsutmaningar Ds 2013:19 särskilt fokuserat på fyra samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre 16 Länstransportplan för Blekinge

17 Transportpolitiken sikt; den demografiska utvecklingen, hållbar tillväxt, integration m.m. samt rättvisa och sammanhållning. Slutrapporten har i någon mån behandlat transporter dels ur ett tillväxtperspektiv och dels transportbehovet utifrån den demografiska utvecklingen. Koncentrationen av växthusgaser har stigit varje år samtidigt som redan gjorda utsläpp som finns kvar i atmosfären bedöms leda till fortsatta temperaturökningar. Regeringen har antagit visionen att Sverige år 2050 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det betyder inte att vi ska handla mindre. Fortsatt globalisering och ökad frihandel kommer att vara avgörande för välståndsutvecklingen i de flesta länder. För att klara ökad handel på hållbara villkor är internationella miljöregler och överenskommelser nödvändiga. En allt större andel av, en dessutom åldrande befolkning, bor i storstäder och glesbygden avfolkas. Det ställer bland annat krav på att kollektivtrafiken kan ta en större andel av biltrafiken i redan hårt belastade städer. 4.1 De transportpolitiska målen Det övergripande målet för åtgärdsplaneringen inom transportpolitiken kan sammanfattas genom ställningstagandet i Funktions- och hänsynsmålen, där det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i landet. Det övergripande målet förtydligas genom två jämbördiga delmål, ett funktionsmål Tillgänglighet, samt ett hänsynsmål Säkerhet, Miljö och Hälsa. Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet och bidra till utvecklingskraft i hela Källa: Trafikverket landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Säkerhet, miljö och hälsa Transportpolitiken och transportsystemet ska utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmartare, energieffektivare och säkrare lösningar. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och att ökad hälsa uppnås. Länstransportplan för Blekinge

18 Transportpolitiken 4.2 Transporterna och miljön Klimat- och miljöfrågor är några av vår tids största utmaningar. Här behöver Sverige vara ett av föregångsländerna. En viktig målsättning för Sverige är att bryta sambandet mellan fler transporter och en negativ miljöpåverkan. Den svenska transportsektorn svarar för ungefär en tredjedel av växthusgasutsläppen. Riksdagen har beslutat att Sverige bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen till Samtidigt har Regeringen en vision om ett klimatneutralt Sverige år Detta ska uppnås stegvis genom ökad energieffektivitet och brutet fossilberoende. Idag minskar utsläppen trots ett ökat antal fordon på vägarna, tack vare teknikutveckling och ökad andel biodrivmedel. Men hittills beslutade åtgärder och styrmedel kommer inte att vara tillräckliga utan ser man framåt bedöms det inte bli någon minskning av transportsektorns utsläpp bl. a på grund av förväntad trafikökning. (Trafikverkets miljörapport 2012) I sin rapport Vision för Sverige 2025 fastslår Boverket att transportsektorn står inför mycket stora utmaningar för att minska utsläppen av klimatgaser och bidra till att nå klimatmålen. Sektorn har ökat sin energianvändning med 71 % sedan För att vända trenden behöver kraftfulla åtgärder vidtas. Teknisk utveckling av fordon och drivmedel kan bidra till minskning av utsläppen, men räcker inte, enligt Boverkets prognos. För att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre fossilberoende, krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet. Samhället som helhet måste bli mer transporteffektivt och transportsnålt. För att uppnå detta måste andelen bilresor minska. Detta genom åtgärder som minskar bilismens attraktivitet över andra trafikslag, så som införande och ökning av olika former av avgifter, samt fysiska åtgärder för att motverka bilismen. Som svar på mins kad bilanvändning vill man samtidigt se ökade satsningar på kollektivtrafiklösningar samt utökade gång- och cykelstråk. Man ser en framtid där regioner sammanbinds genom välfungerande kollektivlösningar. Detta ger människor större tillgång till arbetsmarknader och svarar mot att uppnå miljökraven trots en allt större befolkning. Hållbara städer och regioner i samspel Utvecklingen av bebyggelsestrukturen spelar långsiktigt en mycket stor roll för möjligheterna att utveckla transportsystemet i linje med de transportpolitiska målen. Ett effektivt transportsystem är å andra sidan en förutsättning för att kunna nå generella samhällsmål som regional utveckling och hållbar tillväxt. Det är nödvändigt med en samordning av de olika planeringsprocesserna för trafik, trafikinfrastruktur samt övrig fysisk samhällsplanering på olika organisatoriska nivåer i samhället, d.v.s. nationell, regional och kommunal nivå. 18 Länstransportplan för Blekinge

19 4.3 Fyrstegsprincipen Transportpolitiken Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen av förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet vilket ställer ökade krav på ett effektivt, klimat- och miljöanpassat transportsystem. Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Regeringen anser att användningen av befintlig infrastruktur bör optimeras före nybyggnation, det vill säga få ut mesta möjliga kvalitet och kapacitet i det befintliga transportsystemet. Källa: Trafikverket Fyrstegsprincipen i länsplanen I planen hanteras fyrstegsprincipen på två sätt. Dels ingår principen som en naturlig del i åtgärdsvalsstudierna i arbetet med identifierade projekt. Dels kan man använda en steg ett eller två åtgärd för att förstärka en om- eller tillbyggnad. Exempelvis ett cykelpendlingsstråk, där en steg 1 åtgärd skulle kunna vara en cyklingskampanj för att uppmuntra folk till ökat cyklande eller en informationskampanj för att informera om att det nu går att cykla mellan två punkter där denna möjlighet tidigare saknats. I planen avsätts en särskild pott för steg 1 och 2 åtgärder. Länstransportplan för Blekinge

20 Transportpolitiken 4.4 Nytt planeringssystem från 2013 Syftet med det nya planeringssystemet är göra processen mer effektiv och att förkorta ledtiderna. Den ekonomiska planeringen kommer att knyta infrastrukturplaneringen tydligare till den statliga budgetprocessen. Den nya modellen för den ekonomiska planeringen innebär att en rullande planering kommer att tillämpas där det finns möjlighet att årligen ändra i regeringens planbeslut när ny information kommer fram eller när projekt blir fördröjda. De långsiktiga åtgärdsplanerna följs därmed upp genom årliga beslut om vilka åtgärder som ska genomföras med hänsyn till anslagna budgetramar och aktuellt planeringsläge. År 1-3( i den nya planen) är projekt som Trafikverket anser klara för byggstart. Här är även de ekonomiska ramarna fastställda. År 4-6 ( ) är projekt som är planeringsklara och väntar på att flyttas upp till grupp år 1-3. År 7-12 beskrivs som projekt som inte är klara för byggstart då de inte är utredda eller där finansiering inte ännu är fullt klarlagd. Dessa ska istället beskrivas som namngivna brister. Regeringens förslag innebär att planeringen sker i en sammanhållen process i stället för som tidigare, process i flera steg (förstudie, utredning och plan) samt att en förberedande studie görs inom ramen för den långsiktiga ekonomiska planeringen. Denna kallas åtgärdsvalsstudie. Källa: Trafikverket, Handbok för Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudien ger underlag för en prioritering av effektiva lösningar inom ramen för tillgängliga resurser och bidrar till vidareutveckling av hela transportsystemets funktion som en del i en hållbar samhällsutveckling. De ska ses som ett förberedande steg i valet av åtgärder. Den kan, kopplad till fyrstegsprincipen, bidra till tydligare metodik för de tidiga planeringsstadierna. Det kan innebära en arena för dialog för berörda aktörer, där också lösningar kan framkomma som inte direkt har med trafik och transporter att göra. Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1 i fyrstegsprincipen) har hittills saknat en naturlig finansiering. I planen kan nu steg 1 åtgärder från genomförda åtgärdsvalsstudier prioriteras och finansieras genom en särskild pott vilket kan var viktigt i de fall studien inte alls eller i närtid leder vidare till en investering. Prioriterade satsningar är de som leder till minskat bilresande, ökad cykling och ökad kollektivtrafik. 20 Länstransportplan för Blekinge

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Infrastruktur i Blekinge

Infrastruktur i Blekinge Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1682 av Peter Jeppsson och Magnus Manhammar (båda S) Infrastruktur i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 13 november 2013 kl Kaffe serveras från kl. 08.

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 13 november 2013 kl Kaffe serveras från kl. 08. 2013-11-04 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 13 november 2013 kl 09.00 Kaffe serveras från

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,

Läs mer

Kommunförbundet Skåne TC-konferens

Kommunförbundet Skåne TC-konferens TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kommunförbundet Skåne TC-konferens 2015-11-06 Peter Bernström PLsys Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029)

Läs mer

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator 2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Karlskrona 2013-09-04 Dnr 502-159-2013 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar diarienummer N2013/2942/TE Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Region

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Remissversion juni 2013 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Dialogmöte 2 Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Workshop om inriktning och övergripande prioriteringar Den fortsatta

Läs mer

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Kalmar län 2030 Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Fosilbränslefri regionförstoring 2030 Tågpendling Cykelparkering Pendlarparkering Attityder

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

1 Bakgrund och syfte. 1.1 Historik

1 Bakgrund och syfte. 1.1 Historik 1 Bakgrund och syfte 1.1 Historik Runt år 1940 hade såväl hamnarna i Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby som i Karlskrona direkta järnvägförbindelser inåt landet. Från Olofström fanns två järnvägar söderut

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Maj 2014 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Hållbara resor och transporter Seminarium tillsammans med Region Skåne. Att välja rätt väg

Hållbara resor och transporter Seminarium tillsammans med Region Skåne. Att välja rätt väg Hållbara resor och transporter Seminarium tillsammans med Region Skåne Att välja rätt väg LEIF ZETTERBERG Helsingborg 7 december 2007 Hur ser morgondagen ut? Globalisering Teknikutveckling Värderingsförändringar

Läs mer

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTKAST 2017-01-20 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 1 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige

Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige Christina Mattisson Ordförande Infrastrukturutskottet Regionsamverkan i Sydsverige Skåne Blekinge Kronoberg Kalmar län Jönköpings län Halland Regional utveckling,

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Transport-, tillväxt-,

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427) Yttrande Sida 1 av 5 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427), regional planupprättare och regionalt utvecklingsansvarig i länet,

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021

NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 Vägverkets styrelse 11 augusti 2009 1 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät 1 2 Vilket vägnät är viktigast? Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Transportsystemet är till för att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

regional infrastrukturplan för halland 2014 2025

regional infrastrukturplan för halland 2014 2025 regional infrastrukturplan för halland 2014 2025 fastställd av regionfullmäktige 18 juni 2014 FÖRORD Halland - Bästa Livsplatsen, är vår gemensamma vision i Halland. Ett Halland där människor har bästa

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET' Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-00526-13 Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne kerstin.aklundh@skane.se 0703-588512 MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE 2015-04-09

Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne kerstin.aklundh@skane.se 0703-588512 MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE 2015-04-09 Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne kerstin.aklundh@skane.se 0703-588512 MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE 2015-04-09 Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi Region Skåne har statens

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/1061 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län 2014-2025 KS-2012/1061 Förslag

Läs mer