På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 13 november 2013 kl Kaffe serveras från kl. 08.

Transkript

1 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 13 november 2013 kl Kaffe serveras från kl Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Regionstyrelsen Föredragningslista Tid Onsdagen den 13 november 2013, kl Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: Beslutsärenden 1. Länstransportplan för Blekinge bilaga 2. Trafikförsörjningsprogram komplettering bilaga 3. Reviderat reglemente för Trafiknämnden samt reviderade bilaga delegationsordningar för Regionstyrelsens arbetsutskott och regiondirektören 4. Avsiktsförklaring kultur & hälsa bilaga Projekt 5. Regional innovationsstruktur bilaga Valärende 6. Nominering till politiska styrgrupper Sydsvensk regionbildning komplettering 7. Motioner & medborgarförslag Informationsärenden 8. Resultat bussupphandlingen 9. Art Line Delegationsbeslut Projekt beslutade av AU Handla i Olofström och i Blekinge bifall Genomförandestrategi för besöksnäringen bifall Delegationsbeslut av regiondirektören, Yttrande; Miljömålsberedningens delbetänkande Långsiktig hållbar markanvändning Anmälningsärenden Robert Gajos; Avsägelse från politiska uppdrag Revisorerna; Utlåtande avseende delårsrapport januari juni 2013 Trafikverket; Meddelande om ställningstagande avseende Sydostlänken Regeringsbeslut; Uppdrag att öka kunskapen om geologins betydelse för samhällsbyggnad och tillväxt Regeringsbeslut; Uppdrag att undersöka flyttmönster i samband med omfattande renoveringar

3 Regeringsbeslut; Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende länsstyrelserna Regeringsbeslut; Uppdrag till Trafikverket att lämna förslag till vilka åtgärder som ska byggstartas och vilka åtgärder som ska förberedas för byggstart

4 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Peter Hermansson Länstransportplan för Blekinge Regeringen har uppdragit åt länsplaneupprättarna att upprätta förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden I Blekinge län är Region Blekinge länsplaneupprättare. Länsplanen beskriver länets transportsystem med dess funktioner och brister, utifrån mål och behov. Vidare utgör länsplanen underlag till infrastrukturåtgärder inom länet. Förslaget till länsplanen har varit ute på bred remiss Remissvaren har sammanställts (bilagt) och planförslaget har reviderats med utgångspunkt från inkomna yttranden. Regionstyrelsen ska efter beslut redovisa det remitterade och sammanställda förslaget till regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 december Regeringen kommer därefter att fatta beslut om vilka definitiva ramar som tilldelas. Senast två månader efter beslutet ska Regionstyrelsen fastställa länsplanen. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Reviderat förslag till länstransportplan Remissammanställning Förslag till beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta att till regeringen överlämna förslag till länstransportplan för Blekinge med de ändringar som gjorts efter remissbehandlingen Expedieras: Trafiknämnden Länets kommuner Landstinget Blekinge Länsstyrelsen i Blekinge Trafikverket Region Syd Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 Länstransportplan för Blekinge Sammanställt förslag RS 13/11 Länstransportplan spor tpla för Blekinge Sida 1 (80)

6 Länstransportplan för Blekinge Region Blekinge Dnr: Version sammanställt förslag RS 13/ /Pether Foto framsida uppifrån och ned, vänster till höger: Mats Samuelsson, Joakim Lenell, Joakim Lenell, Olof Fredholm samt Hans-Peter Blom Sida 2 (80) Länstransportplan för Blekinge

7 Förord Den regionala tillväxtarenan förändras allt mer. Regionerna får större ansvar och möjlighet att arbeta strategiskt utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller inte minst inom området infrastruktur och transporter som utgör en viktig del i att skapa ett attraktivt Blekinge. I Blekingestrategin anges den gemensamma färdriktningen för hur vi ska utveckla länet. Länsplanen för transporter har sin utgångspunkt i Blekingestrategin och ska medverka till god tillgänglighet som bl. a gör det möjligt att utveckla länets strategiska läge i södra Östersjöregionen. Goda transportmöjligheter är en förutsättning för en fortsatt god regional utveckling i Blekinge, för såväl medborgare som för näringsliv och besökare. Genom vår strategiska placering vid Östersjön med närhet till växande ekonomier i östra Europa, Centraleuropa och till den dynamiska Öresundsregionen är ett välfungerande transportsystem av stor betydelse ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Detta ställer dock höga krav på välfungerande infrastruktur i form av effektiva, tillgängliga och säkra kommunikationsmöjligheter. I ett funktionellt transportsystem måste ringar som åtgärdas via länsplanen och den nationella transportplanen i samverkan. Ökad rörlighet och ökade pendlingsströmmar medför samtidigt en negativ het blir tydlig. Genom planförslaget bidrar vi till att skapa ett hållbart transportsystem genom att stödja en utveckling där godstransporter i högre utsträckning sker med sjöfart kopplat till järnvägen. Vidare avsätter vi samman kommunerna i länet och med grannlänen i större och mer kompletta arbetsmarknads- och utbildningsområden. Utbyggnaden av cykelvägar säkert till jobb och utbildning. Christina Mattisson Regionstyrelsens ordförande Länstransportplan för Blekinge Sida 3 (80)

8 Innehåll Sammanfattning 5 2. Bakgrund Process Länstransportplan 6 3. Blekinge en port i sydöstra Sverige till omvärlden 8 4. Nationella planens samverkan med länsplanen Regional systemanalys Vikten av samverkan Transportpolitiken De transportpolitiska målen Transporterna och miljön Fyrstegsprincipen Nytt planeringssystem från Tra kverkets hastighetsöversyn Principer för sam och med nansiering Den regionala politiken Blekingestrategin Klimat- och energistrategi för Blekinge ReDA den regionala digitala agendan Länets transportsystem Det överordnande vägnätet Järnvägarna Sjövägarna Flyget Godstransporter Mål Länets hamnar i TEN-T -nätverket Prognos för utvecklingen i Östersjöregionen Resor Mål Tra kförsörjningsprogrammet Resvaneundersökningen Pendling och övrigt resande Prognoser och utveckling Ekonomisk översikt Utgångspunkter och motiv för prioriteringar Plansammanställning Stråkbeskrivning Riksväg Riksväg Riksväg Riksväg E Blekinge Kustbana Kust till Kustbanan Sydostlänken 78 Bilagor: Miljökonsekvensbeskrivning (separat handling) Sida 4 (80) Länstransportplan för Blekinge

9 Sammanfattning Blekinges länsplan för transportinfrastruktur för åren omfattar investeringar på det regionala vägnätet som utgörs av samtliga vägar utom E22. Utöver investeringar i kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana. Länstransportplanen syftar till att skapa ett attraktivt och hållbart transportsystem och utgör därmed en viktig del i den regionala utvecklingsstrategin för länet, Blekingestrategin OECD rapporten om Småland-Blekinge pekar på brister i infrastrukturen där länet har sämre tillgänglighet via väg- och järnvägnätet till EU-marknaderna än södra Östersjöregionen som är en styrka för länet. Vår position som den naturliga porten mot stora befolkningscentra i östra Europa och Centraleuropa gör länet till ett viktigt transitlän för ökade godstransporter mot dessa växande marknader. Emellertid är Blekinge en liten region med liten befolkning och har därmed marginella resurser att investera för att stödja transportsystemets utveckling. Betydelsen för Sverige av att erhålla ett funktionellt transportnät över Östersjön via Blekinge måste därför ge avtryck i Nationell plan för transportsystemet. Medlen i länsplanen går NORWAY ESTONIA främst till att öka tillgängligheten SWEDEN mellan länets båda TEN-T hamnar i Karlshamn Frederikshavn Gothenburg Riga LATVIA LITHUANIA och Karlskrona och landets DENMARK Karlshamn Karlskrona Helsingborg Klaipeda Aarhus Oresund Fredericia utpekade väg- och järnvägsnät Kaunas Ystad för gods. Riksvägarna i Baltijsk Trelleborg Kaliningrad Vilnius länet har i detta en framträdande roll i att knyta samman transportsystemet där rv 27 har betydande Sassnitz POLAND Hamburg Travemünde GERMANY Hannover Warsaw brister som behöver åtgär- och verka i Blekinge eller att pendla till arbete och utbildning i grannlänen. Närheten till Öresundsregionen och mellan länens universitets- och högskoleorter är viktig för länets utveckling. Därför vill vi öka kapaciteten på Blekinge kustbana och bidra till investeringar resurser fortsätta att bygga ut cykelvägnätet för ökad pendling. I kapitel 9 redogörs för vilka utgångspunkter som ligger till grund för prioriteringarna i länsplanen. BELARUS Länstransportplan för Blekinge Sida 5 (80)

10 Bakgrund 1. Bakgrund Regeringen har uppdragit åt de regionala länsplaneupprättarna att under 2013 upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Syftet med dessa planer är att beskriva länets transportsystem med dess funktioner och brister, utifrån mål och behov. Vidare syftar de till att utgöra underlag till infrastrukturåtgärder inom länet. De åtgärder som prioriteras ska, utifrån största möjliga samhällsekonomiska nytta, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt stå i samklang med de regionala och nationella målen inom transportpolitiken. transportssystem till gagn för näringsliv, medborgare och besökare. Ett väl fungerande sätt. Planen ska också vara jämställd, dvs. beakta olika resmönster och transportbehov hos män respektive kvinnor. Länsplaneupprättarna ska redovisa de remitterade och sammanställda förslagen till Näringsdepartementet senast den 16 december Process Framtagningen av länstransportplanen har skett under de knappa tidsramar som reger- Blekinge har varit tät med underhand lämnade underlag och uppgifter åt båda håll. Underhandskontakter har skett med angränsande län. Regionstyrelsen har via arbetsutskottet kontinuerligt följt och styrt arbetet. Samverkan har skett med länets kommuner, i de så kallade kommundialogerna under mars och april. Samråd har skett inför miljöbedömningen av planen. Tid för en bredare dialog har däremot saknats. Inriktningen har varit att remittera planförslaget i juni samtidigt som den nationella planen remitteras för att ge remissinstanserna rimlig tid att ta del av planen och lämna synpunkter. 1.2 Länstransportplan Den nya planperioden gäller åren 2014 till och med Anslagen från tidigare plan är indexuppräknade, och förlängs för åren med de genomsnittliga årliga nivåerna från tidigare år. Blekinge har i förslagsramen tilldelas 514 mkr för tidsperioden, vilket i princip innebär 42,8 mkr per år. projekt klara att genomföras och 4-6 är planerade projekt. Från år 7 och framåt benämns åtgärderna som brister där åtgärdsvalsstudie ska påbörjas, såvida det inte är projekt som redan nu ligger i något planeringsskede. Tidsindelning gör planeringen mer överskådlig Sida 6 (80) Länstransportplan för Blekinge

11 Bakgrund Namngivna projekt är de med en budget på 25 mkr och däröver. Enligt riksdagsbeslut ekonomiska ramarna inom länstransportplanen ska disponeras under planperioden. Länstransportplan för Blekinge Sida 7 (80)

12 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden 2. Blekinge en port i sydöstra Sverige till omvärlden Blekinges läge i södra Östersjöregionen är en tillgång. Sveriges huvudsakliga handelsvägar har historiskt sett löpt från norr till söder på grund av västeuropas ekonomiska betydelse. igenom Blekinge är i allra högsta grad motiverade. Allt sedan efterkrigstiden har infrastrukturen i sydöstra Sverige varit lågprioriterad. Detta Östersjön bör utnyttjas bättre, främst som port mot de växande ekonomierna i östra Europa. OECD- studien för Småland-Blekinge bekräftar att efterkrigstidens politik har gynnat ett västligt transportnät och negligerat de mer östliga, vilket visat sig i form av ett järnvägsnät i Sydöstra Sverige, som är både glest och av dålig kvalitet. I denna planperiodens början är det 25 år sedan järnridån upplöstes. Med utvidgning av EU och nya handelsvägar har situationen radikalt förändrat förutsättningarna för en ny politik i södra kontakter över Östersjön har etablerats. Emellertid saknas en nationell strategi som visar hur sydöstra Sveriges infrastruktur ska utvecklas för att möta upp utvecklingen. Regionens viktiga hamnar och infrastruktur är dåligt anslutna till det övergripande transportsystemet, båda gällande väg- och järnvägsanslutningar. Skillnaden i väg- och järnvägstillgänglighet jämfört med övriga Sverige är oroande enligt studien. Slutsatsen var att Småland och Blekinge, på grund av brister i infrastrukturen, har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (även kallad kapacitetsutredningen) med prognoser för 2050 framgår att den internationella handeln förväntas öka, särskilt mot östra Europa, men EU-marknadernas tillgänglighet från svenska regioner, Siffrorna väger in befolkningstäthet, BNP och restid mellan svenska regioner och alla andra regioner i EU där lägre värden innebär sämre tillgänglighet till de andra EU-regionerna. Källa: Småland Blekinge OECD-rapport och Europeiska kommissionen Sida 8 (80) Länstransportplan för Blekinge

13 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden även vidare mot Ryssland och Asien. Importen och exporten österut förväntas växa förbi den som riktas västerut. Detta kommer innebära en kraftig ökning av godstransporter genom sydöstra Sverige och Blekinge i synnerhet. Import och export 2006, övre kartan, respektive prognos Källa ra kverkets kapacitetsutredning Förslag till vägar, järnvägar och hamnar i Ten-T Core Network i södra Östersjöregionen. Källa EU Kommissionen, DG MOVE Våra grannländer i Östersjön har på senare tid genomgått en explosionsartad utveckling och vi ser hur denna fortsätter att öka. Samtidigt fortsätter de att prioritera transportstråken, både på väg och järnväg, mot Sverige och Skandinavien genom korridorerna mot Gdynia/Gdansk i Polen, Klaipeda i Litauen och Ventspils i Lettland. Länstransportplan för Blekinge Sida 9 (80)

14 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden Detta sker utan att Sverige tillvaratar denna strukturförändring och anpassar sig till densamma. Transportsystemet är inte anpassat för att möta de expanderande marknaderna i Öst- och Centraleuropa, Asien och Ryssland. Med ökad handel kommer sydöstra Sverige spela en mer strategisk roll än tidigare, men en nationell strategi saknas för att måste därför nyttjas på ett mer effektivt sätt, genom att förstärka och bygga ut där det behövs. I Kapacitetsutredningen konstateras att det utpekade väg- och järnvägsnätet för gods ska vara utgångspunkt för åtgärder att möta en sådan utveckling som prognoserna visar. Hamnarna i Karlshamn, Karlskrona och Oskarshamn är utpekade som centrala hamnar för gods. sjöfart för att uppnå klimatmålen. Detta skulle också stärka företagens konkurrenskraft och motverka kapacitetsbristen på våra vägar. Vidare konstateras att transportsystemet som helhet behöver infrastruktur av god kvalitet såväl inom som utanför det utpekade nätet! Detta för att binda samman och förstärka transportinfrastrukturen. Blekinge förutsätter att regionens hamnar får en framskjuten roll i ett sammanhållet nationellt godstransportnät, i synnerhet Karlshamn och Karlskrona som ingår i TEN-T nätets Motorways of the Sea (MoS) korridorer. Sydöstra Sverige förväntar sig att se ett strategiskt väg- och järnvägsnät med funktionella anslutningar till regionens hamnar och att staten medverkar kraftfullt i en sådan för hela nationen viktig utveckling. I det avseendet har vi valt att verka för en sådan funktionalitet genom prioriteringar av medlen i länstransportplanen så långt det varit möjligt. Källa: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 202 och utblick mot år 20 0, Tra kverket Sida 10 (80) Länstransportplan för Blekinge

15 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden Blekinge alltså inte utan nationellt stöd vidta åtgärder i infrastrukturen och medverka till ett mer robust transportsystem. Detta gör att Sverige riskerar att bromsa utvecklingen i södra Östersjöområdet genom att negligera transportplaneringen och därmed gå miste om stora tillväxtmöjligheter. Begränsningarna i infrastrukturen minskar inte bara möjligheterna att dra fördel av läget nära Europa utan påverkar också den interna dynamiken inom regionen. NORWAY SWEDEN ESTONIA Frederikshavn Gothenburg LATVIA Riga DENMARK Aarhus Fredericia Karlshamn Helsingborg Oresund Karlskrona Klaipeda LITHUANIA Kaunas Ystad Trelleborg Baltijsk Kaliningrad Vilnius Sassnitz Hamburg Travemünde GERMANY POLAND BELARUS Hannover Warsaw Skiss över transporter, östra Europa och Centraleuropa. Källa: Region Blekinge Vår strategi för ett robust och miljömässigt hållbart system bygger på att Sverige använder Tillkomsten av den upprustade järnvägen mellan Alvesta och Karlskrona skapar nya ligt. En saknad länk i transportnätet är Sydostlänken som stärker den regionala och nationella konkurrenskraften genom transportslagsövergripande lösningar mellan järn- - många små företag i regionens näringsliv men också många stora industrier som i större utsträckning skulle kunna använda järnvägen för transporter men hindras av brister i systemet. ken och i storstadsregionerna innebär dessutom dessa kapacitetsproblem svårlösta miljö- stråk. Vi behöver knyta samman oss med våra grannar runt Östersjön och de transportvägar som nu byggs ut och som leder vidare ner i Centraleuropa och österut. Redan nu rullar det tåg mellan Gdynia i Polen och Adriatiska havet på upprustade järnvägsnät som bara fanns i tanken för några år sedan. Länstransportplan för Blekinge Sida 11 (80)

16 Nationella planens samverkan med länsplanen 3. Nationella planens samverkan med länsplanen Den nationella transportplanen för perioden innefattar investeringar, drift och underhåll av det statliga stamvägnätet samt järnvägarna. För Blekinges del omfattar den nationella planeringen E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Blekinge Kustbana och Sydostlänken mellan Olofström och Älmhult med en ev. förlängning till Blekinge kustbana. Vilka investeringar i Blekinge som den nya planperioden omfattar framgår av planen efter som berör länet. I stråk 3 (Malmö-Kristianstad-Karlskrona-Kalmar-Norrköping/ Linköping) tas E22 Sölve-Stensnäs (klar 2014) och Lösen-Jämjö upp som namngivna åtgärder därutöver planskildhet i Bergåsa och som namngiven brist kapacitetsbrist på Blekinge kustbana med fördjupad utredning under E22 Lösen-Jämjö föreslås byggas vilket är en senareläggning jämfört med nuvarande plan. Sträckan Björketorp-Nättraby bedöms vara en kvarstående brist efter I stråk 7 Göteborg-Växjö-Kalmar/Blekinge tas bristen upp att det saknas en nationell väg från Blekingehamnarna mot E4 och Västsverige och att det saknas en gen järnvägsförbindelse norrut från hamnen i Karlshamn, att godstågen på Sydostlänken drivs med diesel, efter Den ekonomiska ramen för åtgärder inom den statliga transportinfrastrukturen uppgår till 522 miljarder kr för planperioden. Planeringsramen består av tre större delar; 86 miljarder kr för drift och underhåll av statliga järnvägar. 155 miljarder kr för drift och underhåll av vägar. 281 miljarder kr för utveckling av transportsystemet 3.1 Regional systemanalys Systemalysen för transportinfrastrukturen i östra Götaland 2008 var ett underlag för investeringar inför planperioden Systemanalysen kompletterade länstransportplanerna varvid mellanregionala och nationella stråk gav en enhetlig bild av transportsystemets viktigaste samband i regionen. Systemanalysen är i högsta grad fortfarande aktuell och visar på behovet av att förstärka de viktiga stråken. Särskilt pekas på vikten av turen hänger samman i Sverige men även stödjer den ökande internationaliseringen inom transportområdet. Genom regionen går bl. a Södra stambanan, E4 och E22. Att förstärka dessa stråk har betydelse för hela Sveriges utveckling av ett robust och hållbart transportsystem. Kapaciteten på järnvägsnätets huvuddel i regionen, Södra stambanan är begränsad. Sida 12 (80) Länstransportplan för Blekinge

17 Nationella planens samverkan med länsplanen Matningen till denna måste fungera och för ett robust system med redundans behövs avlastande förbindelser. Det järnvägsnät vid sidan om Södra stambanan som förbinder, eller har potential att förbinda, städer och hamnar kan om de förbättras dels lösa nationella problem på Södra stambanan och dels bidra till tillväxt i regionen. hamnar mot omvärlden. I detta avseende spelar de centrala hamnarna i Karlshamn och Karlskrona en viktig roll mot bakgrund av den allt ökade handeln med östra Europa, Centraleuropa och Asien. De viktigaste sambanden för östra Götaland. Rött = Stråk till de viktigaste kunskapsoch tillväxtnoderna. Blått = Stråk mellan de viktigaste godstransportnoderna för transporter till nationella och internationella destinationer. Grönt = Stråk till de viktigaste turistområdena. Lila = Stråk i södra Sveriges glesbygd. Källa: Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, Vikten av samverkan Det regionen ser som kanske allra viktigast är att förverkliga det transportsystem som svenskt näringsliv och arbetsmarknad behöver för att vi ska följa med utvecklingen som sker i vår omvärld. Det innebär inte enbart att transportera varor och gods utan också människor i utbildning och till och från arbete. Ökade godstransporter och ökat resande medför ett ökat ansvarstagande för att klara miljö- och klimatmål. Region Blekinge arbe- gröna transporter. Blekinge är en liten region med liten befolkning och har därmed marginella resurser att investera i infrastruktur. Viktiga anslutningar till centralt utpekade hamnar är av värde inte endast för länets utveckling utan också för övriga delar av landet. På motsvarande sätt ta ett ansvar för investeringar i centralt utpekade hamnar. Det kan inte enbart vara en En titt i backspegeln på tidigare planperioder visar att upptagna objekt och åtgärder inte kunnat förverkligas i den takt som var tänkt när planerna fastställdes. Denna omständig- Länstransportplan för Blekinge Sida 13 (80)

18 Nationella planens samverkan med länsplanen het har fått till följd att Region Blekinge inför planperioden tagit initiativ eller medverkat till att genomföra för Blekinge viktiga förbättringar i statlig infrastruktur som annars skulle ligga i nationell plan. Byggnation av ett mötesspår, Ångsågsmossen, öster om Karlshamn på Blekinge kustbana 2012 för ca 60 mkr. Förstudie och järnvägsutredning för Sydostlänken Älmhult Olofström Blekinge kustbana i samverkan med andra intressenter. Förstudie och vägutredning för E22 Karlskrona Kalmar, delen Lösen Jämjö. Transportsystemet fungerar bäst om den nationella planens satsningar samverkar med den regionala planen. I länstransportplanen för Blekinge prioriterar vi de viktigaste riksvägarna jämte Blekinge kustbana i syfte att stödja hamnutvecklingen och knyta samman hamnarna med det nationella transportsystemet och med Nordiska Triangeln inom TEN-T. Att förbättringar sker i följande nationella stråk är av väsentlig betydelse för transportsystemet i regionen; E22 ingår i förslaget till TEN-T i det stödjande nätverket (Comprehensive Network) behov av förbättring; E22 Lösen - Jämjö ligger i plan för möjlig utbyggnad 2019, beslut efter vägutredning är tagen. Tvåfältsväg med nedsatt hastighet och mycket jordbrukstra- E22 Björketorp - Nättraby, väster om Karlskrona. Till övervägande delen mötesfri tillåtlighetsprövning. Viktig länk till och från hamnen och för arbetspendling gemensam med riksväg 27 mellan Karlskrona och Ronneby. Förbättring av Sydostlänken samt förlängning av järnvägen med anslutning till Blekinge Kustbana som en viktig åtgärd för att uppnå målen om mer gods på järn- - Europa och med fartyg till andra destinationer. Kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge Kustbana för att möta ökat resande i kombi- Sjöfartsverket har lämnat förslag till prioriterade sjöfartsprojekt inom ramen för den nationella transportplanen. Större gods- och passagerarvolymer på färjelinjen mellan Karlskrona och Gdynia har lett till större fartyg. Därför bör farleden rätas och breddas mellan Karlskrona angöring och Västra Försänkningen. Sjöfartsverkets förslag har inte prioriterats i förslaget till nationell plan. Sida 14 (80) Länstransportplan för Blekinge

19 Karlskrona - Gdynia Transportpolitiken Falkenberg Västkustbanan kustbanan Alvesta Växjö Halmstad E4 Upprustning befintligt spår Södra stambanan Emmaboda Kalmar E20 E6 Skånebanan Helsingborg Eslöv E20 E6 Lund Köpenhamn Malmö 15 Ny järnväg 29 Olofström Blekinge kustbana Hässleholm Karlshamn Bromölla Sölvesborg Kristianstad Höör E22 Mötesstation Gammalstorp Kust till kustbanan Mötesstation Kallinge Ronneby Utbyggnad Björketorp - Nättraby Ny sträckning Lösen - Jämjö Karlskrona Karlshamn - Klaipeda Angelägna åtgärder i Blekinge i det nationella transportsystemet. 4. Transportpolitiken Regeringen har i sitt direktiv till länsplaneupprättarna framhållit vikten av att anpassa transportsystemet och tillhörande infrastuktur till de krav som en långsiktigt hållbar utveckling ställer, såväl ekonomiska, miljömässiga och sociala. Åtgärderna ska riktas mot att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. Vidare ska de viktigaste stråken stärkas för att främja hållbara arbets- och godstransporter. Länsplaneupprättarna ska därtill i sin prioritering inta ett länsöverskridande, nationellt och internationellt perspektiv. I propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem 2012/13:25 presenteras Regeringens ställningstagande, samt förutsättningar och utgångspunketer för den fortsatta infrastrukturplaneringen, som särskilt ska beaktas vid val och prioriteringar Propositionen syftar till att skapa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Detta för att skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet. halsar och öka kapaciteten, samtidigt som klimat- och miljömålen måste beaktas. Viktiga gänglighet såväl inom som mellan regioner. Transportsystemet ska vara jämställt och utformas så att det svarar både mot kvinnors och mot mäns transportbehov. Män använder exempelvis bilen mer än kvinnor för arbetspendling. Kvinnor reser mer kollektivt lokalt medan män tenderar att köra bil längre sträckor. Länstransportplan för Blekinge Sida 15 (80)

20 Transportpolitiken utnyttja transportsystemet på ett mer jämställt sätt. Den nationella transportplanen samt länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara tra kslagsövergripande angeläget för att kunna uppfylla de transportpolitiska målen. Ett välfungerande transport- inverkar på att nå de miljöpolitiska målen innefattar överförande av korta bilresor till cykel, vilket också har positiv påverkan på hälsa. Kapacitetsutredningen Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder position och åtgärdsplaneringen. Den fastslår att samtidigt som såväl person- som gods- Målbild 2050 målbild för och perspektivet Här sammanfattas omvärldstrender som perspektiv delar de in regionen i: -Storstad, Öresundsregionen. Detta är södra Sveriges viktigaste tillväxtmotor. Det är idag landets näst störst FA-område, näst efter Stockholm. Kan till 2050 gått om beroende på vilken harmonisering som sker mellan Danmark och Sverige. -Högskole- och universitetsorter utanför storstad; Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad. Dessa är viktiga regionala motorer för näringsliv, utbildning och handel. Det anses viktigt att stärka sambanden mellan dessa orter liksom kontaktvägarna till storstaden. cykling. -Små arbetsmarknadsregioner med glesbygdskaraktär. Flera företag har svårigheter att tential inom besöksnäringen som idag är Sveriges största näring. Regeringens framtidskommission har i sin slutrapport Svenska framtidsutmaningar Ds 2013:19 särskilt fokuserat på fyra samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre Sida 16 (80) Länstransportplan för Blekinge

21 Transportpolitiken utvecklingen, hållbar tillväxt, integration m.m. samt rättvisa och sammanhållning. Slutrapporten har i någon mån behandlat transporter dels ur ett tillväxtperspektiv och dels transportbehovet Källa: Tra kverket utvecklingen.koncentrationen av växthusgaser har stigit varje år samtidigt som redan Regeringen har antagit visionen att Sverige år 2050 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det betyder inte att vi ska handla mindre. Fortsatt globalisering och ökad frihandel handel på hållbara villkor är internationella miljöregler och överenskommelser nödvändiga. En allt större andel av, en dessutom åldrande befolkning, bor i storstäder och gles- 4.1 De transportpolitiska målen Det övergripande målet för åtgärdsplaneringen inom transportpolitiken kan sammanfattas genom ställningstagandet i Funktions- och hänsynsmålen, där det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i landet. Det övergripande målet förtydligas genom två jämbördiga delmål, ett funktionsmål Tillgänglighet, samt ett hänsynsmål Säkerhet, Miljö och Hälsa. Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Säkerhet, miljö och hälsa Transportpolitiken och transportsystemet ska utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmartare, energieffektivare och säkrare lösningar. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och att ökad hälsa uppnås. Länstransportplan för Blekinge Sida 17 (80)

22 Transportpolitiken 4.2 Transporterna och miljön Klimat- och miljöfrågor är några av vår tids största utmaningar. Här behöver Sverige vara ett av föregångsländerna. En viktig målsättning för Sverige är att bryta sambandet mellan ungefär en tredjedel av växthusgasutsläppen. Riksdagen har beslutat att Sverige bör ha en vision om ett klimatneutralt Sverige år Detta ska uppnås stegvis genom ökad energieffektivitet och brutet fossilberoende. Idag minskar utsläppen trots ett ökat antal fordon på vägarna, tack vare teknikutveckling och ökad andel biodrivmedel. Men hittills beslutade åtgärder och styrmedel kommer inte att vara tillräckliga utan ser man framåt bedöms det inte bli någon minskning av transportsektorns utsläpp bl. a på grund av förväntad I sin rapport Vision för Sverige 2025 fastslår Boverket att transportsektorn står inför mycket stora utmaningar för att minska utsläppen av klimatgaser och bidra till att nå trenden behöver kraftfulla åtgärder vidtas. Teknisk utveckling av fordon och drivmedel kan bidra till minskning av utsläppen, men räcker inte, enligt Boverkets prognos. För att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre fossilberoende, krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet. Samhället som helhet måste bli mer transporteffektivt och transportsnålt. För att uppnå detta måste andelen bilresor minska. Detta genom åtgärder som minskar bilismens attrak- fysiska åtgärder för att motverka bilismen. Som svar på mins kad bilanvändning vill man stråk. Man ser en framtid där regioner sammanbinds genom välfungerande kollektivlösningar. Detta ger människor större tillgång till arbetsmarknader och svarar mot att uppnå miljökraven trots en allt större befolkning. Hållbara städer och regioner i samspel Utvecklingen av bebyggelsestrukturen spelar långsiktigt en mycket stor roll för möjligheterna att utveckla transportsystemet i linje med de transportpolitiska målen. Ett effektivt transportsystem är å andra sidan en förutsättning för att kunna nå generella samhällsmål som regional utveckling och hållbar tillväxt. Det är nödvändigt med en samordning av de ring på olika organisatoriska nivåer i samhället, d.v.s. nationell, regional och kommunal nivå. Sida 18 (80) Länstransportplan för Blekinge

23 4.3 Fyrstegsprincipen Transportpolitiken Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen av förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet vilket ställer ökade krav på ett effektivt, klimat- och miljöanpassat transportsystem. Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Den går ut på att steg för steg av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Regeringen anser att användningen av Källa: Tra kverket Fyrstegsprincipen i länsplanen I planen hanteras fyrstegsprincipen på två sätt. Dels ingår principen som en naturlig del i eller två åtgärd för att förstärka en om- eller tillbyggnad. Exempelvis ett cykelpendlingsstråk, där en steg 1 åtgärd skulle kunna vara en cyklingskampanj för att uppmuntra folk till ökat cyklande eller en informationskampanj för att informera om att det nu går att cykla mellan två punkter där denna möjlighet tidigare saknats. I planen avsätts en särskild pott för steg 1 och 2 åtgärder. Länstransportplan för Blekinge Sida 19 (80)

24 Transportpolitiken 4.4 Nytt planeringssystem från 2013 Syftet med det nya planeringssystemet är göra processen mer effektiv och att förkorta ledtiderna. Den ekonomiska planeringen kommer att knyta infrastrukturplaneringen tydligare till den statliga budgetprocessen. Den nya modellen för den ekonomiska plane- årligen ändra i regeringens planbeslut när ny information kommer fram eller när projekt blir fördröjda. De långsiktiga åtgärdsplanerna följs därmed upp genom årliga beslut om vilka åtgärder som ska genomföras med hänsyn till anslagna budgetramar och aktuellt klara för byggstart. Här är även de ekonomiska ramarna fastställda. År 4-6 ( ) är siering inte ännu är fullt klarlagd. Dessa ska istället beskrivas som namngivna brister. Regeringens förslag innebär att planeringen sker i en sammanhållen process i stället för studie görs inom ramen för den långsiktiga ekonomiska planeringen. Denna kallas åtgärdsvalsstudie. Källa: Tra kverket, Handbok för tgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudien ger underlag för en prioritering av effektiva lösningar inom ramen för tillgängliga resurser och bidrar till vidareutveckling av hela transportsystemets funktion som en del i en hållbar samhällsutveckling. De ska ses som ett förberedande steg i valet av åtgärder. Den kan, kopplad till fyrstegsprincipen, bidra till tydligare metodik för de tidiga planeringsstadierna. Det kan innebära en arena för dialog för berörda aktörer, där också Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1 i fyrstegs- kan var viktigt i de fall studien inte alls eller i närtid leder vidare till en investering. Prioriterade satsningar är de som leder till minskat bilresande, ökad cykling och ökad Sida 20 (80) Länstransportplan för Blekinge

25 Transportpolitiken 4.5 ning av hastighetsgränserna som ett led i nollvisionen. Nya hastigheter i 10-steg infördes 2008 och en översyn gjordes av vägarna i syfte att anpassa hastigheten till rådande vägför- och framkomlighet för positiv regional utveckling. Hastighetsgränserna sänktes på mil väg från 90 till 80 km/h i landet, så även i Blekinge. planering från jämna hastigheter (60, 80, 100 osv). Skillnaden mellan referenshastigheten landsväg med säkra sidoområden och en i övrigt god väggeometrisk utformning. För att öka tillgängligheten till 100 km/h krävs en mötesfri väg med mitträcke och en i övrigt säker vägmiljö. Skillnaden i plankostnad mellan dessa båda vägtyper är betydande och att bygga ut en tvåfältsväg till mötesfri väg (2+1 väg med mitträcke) blir kostnadskrävande. Att öka arbetsmarknadsområdenas storlek genom att minska restiderna blir härigenom en begränsad möjlighet sett utifrån medlen i länstransportplanen. Hastighet <Null> Lantmäteriet, dnr /4174 Skyltade hastigheter 20 2, källa Tra kverket Länstransportplan för Blekinge Sida 21 (80)

26 Transportpolitiken 4.6 Regeringen anser att volymen av åtgärder i nationell och regionala planer kan utökas som föreslås i såväl nationell som regional transportplan. Principen är 50/50 dvs. att Regeringen gör bedömningen att det är en angelägenhet för såväl staten som kommuner, landsting, företag och resenärer att infrastruktur och kommunikationer fungerar väl. I Blekinge görs samma bedömning, infrastrukturen i Sverige ska hänga ihop och stödja - samman centralorterna utmed kusten och vidare med Skåne och Öresundsregionen och är därför av väsentlig betydelse för vardagspendling. För att ytterligare öka turtätheten till ½ en stor kostnad för länets invånare framöver. korta resor med bil erfordrar bra GC-vägar. Behovet av att förbättra och bygga ut sammanhållna GC- stråk är stort. Behovet är i första hand lokalt koncentrerat till centralor- säkra skolvägar och för studie- och arbetspendling. För åtgärder på det kommunala väg- När behovet av ny GC-väg ska bedömas måste potentialen till ökad cykling vara en tungt läggas vid tätorternas storlek och inbördes avstånd. Är det längre än 10 km mellan aktuell tätort och kommunhuvudorten är potentialen till ökad cykling ytterst begränsad. Med låga åtgärda GC miljön. Sida 22 (80) Länstransportplan för Blekinge

27 Transportpolitiken i länsplanen för Blekinges planering av GC-vägar längs den. Med utgångspunkt från denna princip tas i det enskilda fallet upp om fördelningen av ansvaret eller nyttan är sådan att avsteg ska göras. pelvis vid större ombyggnader av länets riksvägar eller där en åtgärd för cykelpendling. - planen. Om ett vänstersvängfält eller en ny anslutning behöver byggas för att möjliggöra en kom- - mest, vilket får avgöras i det enskilda fallet. en kommunal exploatering är en 50/50-fördelning utgångspunkten. I andra fall kan en trepartslösning sökas där aktuellt företag, kommunen och staten (via länsplanen) vardera handlar om en helt ny exploatering i ett läge utan lämplig angöring bör planerad anslut- kommun/exploatör. Länstransportplan för Blekinge Sida 23 (80)

28 Den regionala politiken 5. Den regionala politiken andelen äldre ökar snabbare än i riket som helhet, samtidigt som befolkningen i arbetsför är därför viktigt att Blekinge har god tillgänglighet, genom ett effektivt transportsystem miska arbetsmarknadsområden. Detta möjliggör för Blekinges befolkning att kunna söka sig till arbetsmarknader utanför länet samtidigt som de kan bo kvar i Blekinge. Sydsvenska Handelskammaren påpekar också att den viktigaste nationella ekonomiska effekten av infrastruktur är förbättringar av arbestmarknadernas funktionalitet. Infrastrukturen ökar tillgängligheten och förbättrar matchningen av kompetens mellan arbetsgivare och anställda. OECD-rapporten för Småland-Blekinge pekar på vikten av goda förbindelser för att till i regionen är i behov av drastiska förbättringar. Vägar och järnvägar håller låg standard transport har inte mötts av motsvarande utveckling inom infrastrukturen. Utredningen fastslår att järnvägsnätet har kapacitetsproblem, är föråldrat eller saknar direkta förbindelser till storstadsområdena. OECD rapporten visar särskilt på vikten att sammankoppla infrastrukturen mot de växande marknaderna i öst. Den svenska industrin har fått nya handelsmöjligheter över Östersjön och regionens strategiska placering i detta avseende borde särskilt lämpas för centra i form av hamnar och terminaler i regionen. Med ökade investeringar på godstransportinfrastrukturen kan regionen Småland-Blekinge inta en strategisk roll för ökad tillväxt för hela landet. Målet är att göra Blekinge mer tillgängligt, såväl inom regionen som mot omvärlden. För Blekinges näringsliv är den fysiska infrastrukturen av avgörande betydelse för att det med framgång ska kunna verka och konkurrera i en allt mer globaliserad miljö. Ökad tillgänglighet ger ökad tillgång till arbetskraft, tillgängligare råvaror och underlättar kundrelationer. Sida 24 (80) Länstransportplan för Blekinge

29 Den regionala politiken 5.1 Blekingestrategin Region Bleking har under 2013 antagit en regional utvecklingsstrategi, Blekingestrategin Attraktiva Blekinge. Detta politiskt antagna dokument vars uppgift är att ange Blekinges gemensamma färdriktning innehåller regionala målsättningar inom fyra utpekade insatsområden; Livskvalitet, Arbetsliv, Tillgänglighet samt Bilden av Blekinge. Inom tillgänglighetsmålet ingår att skapa större, gränslösa och mer dynamiska arbetsmarknadsområden Med god tillgänglighet kan Blekinge knytas närmare den expansiva Öresundregionen och indikatorer och exempelinsatser. Mål: 2020 har Blekinge ett attraktivt och hållbart transportsystem som utvecklas utifrån invånarnas, arbetsmarknadens och besökarnas behov. Ett antal indikatorer kopplat till strategins mål och inriktningar för transportsystemet har Indikatorer: Energianvändning för transporter* Andel förnybart drivmedel Godsvolymer via hamnarna Antalet godstransporter som går via järnväg till och från hamnarna Restiden mellan Blekinge och Malmö/ Köpenhamn respektive Stockholm Antal kilometer cykelväg Exempelinsatser: restider på Blekinge Kustbana genom rakare spår och nya mötesplatser Fortsatt järnvägsutbyggnad för bättre tillgänglighet till Blekinges hamnar med Blekinge kustbana, Kust till kustbanan och Sydostlänken Prioriteringar och utbyggnad av större kapacitet Högre standard och motorväg på E22 för kortare restider Förbättrade möjligheter att ta sig till arbete och studier eller resa i tjänsten genom att gå, cykla eller Länstransportplan för Blekinge Sida 25 (80)

30 Minskad Energianvändning Transporter Inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 Förnybar Energi Engagera Flera Den regionala politiken 5.2 Klimat- och energistrategi för Blekinge INGÅR I LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE 2013:XX Klimatsamverkan Blekinge har under 2013 framtagit Klimat- och KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI FÖR BLEKINGE energistrategi för Blekinge i vilken länets klimat- och energimål ÅTGÄRDER MED UTBLICK TILL 2020 REMISSVERSION FEBRUARI 2013 sammanställts. När det gäller Blekinges klimatmål krävs det kraftfulla åtgärder för att nå de uppsatta målen till 2020 vilka är ett steg på vägen mot Sveriges vision att vara klimatneutralt år I strategin indelas målen i fyra fokusområden, varav ett är transporter. Det övergripande transportmålet är att minska de klimatpåverkande utsläppen. För detta krävs en minskning av privatbilismen strier. Takten i omställningsarbetet måste öka ytterligare och det behövs därför särskilt stora insatser för att minska utsläppen från transporter. Transporter är den enskilda sektor som står för störst klimatpåverkan och personbilar står för huvuddelen av utsläppen. År 2010 var emissioner av växthusgaser i Blekinge 5,10 ton CO2ekv/capita. Motsvarade Sverigesnitt var 7,0 ton CO2ekv/capita. Den totala slutanvändningen för transportsektorn uppgick år 2010 till 1528 GWh. Transportsektorn står för användning år 2010 var icke förnybar vilket också gör att transporterna står för en stor del av de totala koldioxidutsläppen. Transportsektorn har därför den enskilt största potentialen att bidra till den totala minskningen av koldioxidutsläpp som krävs. vilket förändrar linjen för Tunga lastbilar och bussar. Koldioxid från olika transportslag i Blekinge. Källa: Nationella utsläppsdatabasen. Sida 26 (80) Länstransportplan för Blekinge

31 Den regionala politiken År 2020 ska tranporternas energianvändning vara nere på 1990 års nivå. sjöfart. Totalt sett syns sedan år 2008 en minskande trend för utsläppen från transportsektorn, en positiv utveckling som måste fortsätta och påskyndas för att övergripande mål och visionen ska uppnås. Dagens bilar blir mer och mer effektiva men samtidigt ökar antalet bilar per invånare. Statistik visar däremot att körsträckan per invånare och per bil minskar sedan år 2008 vilket tillsammans med en ökad andel miljöbilar ger en minskande trend för koldioxidutsläppen från personbilar. Emellertid kan ökningen av bilantalet äta upp den utsläppsminskning som åstadkoms. Utsläppen från bilar minskar alltså, medan utsläppen från tunga lastbilar, bussar samt civil inrikes sjöfart visar på ökande trender. fossila bränslen. Bland åtgärderna ingår att skapa smidiga bytespunkter mellan olika åtgärder. Bilinnehav i Blekinge. Källa: Nationella utsläppsdatabasen. ligger klart under genomsnittet vad gäller bilinnehav. Ökade möjligheter och bättre förut- Länstransportplan för Blekinge Sida 27 (80)

32 Den regionala politiken 5.3 ReDA den regionala digitala agendan Tillgången till höghastighetsbredband har stor betydelse för tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Samtidigt kan tillgång till internet minska behovet av det fysiska resandet vilket ger positiva samhällseffekter. Målsättningen för Sverige är bli ska ha tillgång till 100Mbit/s innan 2020, men detta kräver stora satsningar på IT-infrastrukturen. Blekinges starka position som IT-region ska bidra till ökad tillgänglighet och produktivitet. Tjänsteutveckling inom besöksnäringen och medborgarservice i kontakt med myndigheter erbjuder både affärsmöjligheter och bättre livskvalité. I klimat- och energistrategin föreslås en gemensam digital mötesplattform för länets offentliga aktörer. Regionen arbetar med att ta fram policy för att öka möjligheterna till distansarbete och främja webbmöten och telefonmöten. Samtidigt vill man främja utbildning av samhällsgrupper som står utanför den digitala världen. Mål: 2020 utmärker sig Blekinge som ett samhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster. pel på viktiga insatser redovisats. Indikatorer: Innehåll och användbarhet av e-tjänster i den Regionala Digitala Agendan Tillgång till 100 Mbit/s bredband Antal dagar/år som arbete sker på distans Exempelinsatser: Upprätta en gemensam regional strategi för utbyggnad av den IT-bärande infrastrukturen Satsa på tjänsteutveckling för kommunernas och landstingets digitala tjänster till medborgarna Utbilda grupper i samhället som står utanför den digitala världen i hur de kan använda digital teknik i sitt dagliga liv Sida 28 (80) Länstransportplan för Blekinge

33 Karlskrona - Gdynia Länets transportsystem 6. Länets transportsystem Varberg Mot Göteborg 27 Mot Stockholm Falkenberg Kust till kustbanan Mot Norrköping Alvesta Växjö Halmstad E20 E6 Skånebanan Helsingborg Eslöv E20 E6 Lund Köpenhamn Malmö E Olofström Blekinge kustbana Hässleholm Karlshamn Bromölla Sölvesborg Kristianstad Höör E22 Södra stambanan 28 Kalmar Emmaboda E22 Kust till kustbanan Ronneby Karlskrona Karlshamn - Klaipeda Högskola/universitetscentra Knutpunkt Nationell flygplats E22 29 Färjelinje Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Järnväg med koppling till Blekinge km 6.1 Det överordnande vägnätet E22 utgör stommen i vägnätet och binder samman länets centralorter och hamnar utmed kustzonen och med angränsande län i Skåne och Kalmar län. Riksvägnätet kompletterar E22 genom förbindelser i nord-sydliga riktningar inom länet och vidare genom Halland och Småland. Stråken beskrivs utförligare i kapitel 10 Stråkbeskrivning. E22 På E22 pågår utbyggnaden av en 15 km ny motorvägssträcka mellan Sölve Stensnäs som pendlingsfrekvens mellan Olofström och Karlshamn. Flödet mellan Ronneby och Nättraby som nu är genomförd otillräcklig och vägsträckan bör byggas ut till målstandard dvs. motorväg. Länstransportplan för Blekinge Sida 29 (80)

34 Länets transportsystem VAGTYP Motorväg 4-fältsväg Motortrafikled mötesfri Vanlig väg mötesfri Motortrafikled vanlig väg ADT_FORDON Källa: Tra kverket Lantmäteriet, dnr /4174 ÅDT totalt ÅDT lastbil Källa: Tra kverket Lantmäteriet, dnr /4174 Riksvägarna Samtliga riksvägar och två länsvägar i länet utgör stråk som förbinder länets större tätorter och hamnar med angränsande län och vidare. Rv 15 Rv 15 mellan Karlshamn och Halmstad har över 4000 ådt mellan E22/Pukavik och Olofström vilket understryker vägens betydelse för inte minst arbetspendling. I planförslaget ingår tätortsåtgärder förbi Olofström och förbättring av sträckan närmast länsgränsen. En åtgärdsvalsstudie för denna sträcka till Lönsboda och Osby tas fram i samverkan med Region Skåne. På sikt är det rimligt att brister i standarden på delen mellan Pukavik och Olofström åtgärdas genom utbyggnad till mötesfri landsväg. Sida 30 (80) Länstransportplan för Blekinge

35 Länets transportsystem Rv 27 Rv 27 mellan Karlskrona och Göteborg ingående i Baltic Link är ett viktigt stråk för godstransporter från/till hamnen i Karlskrona. Sträckan mellan E22 och Möllenäs är utbyggd till mötesfri landsväg under I planförslaget ingår utbyggnad till mötesfri landsväg förbättrats. Kvarstående brist i länet på rv 27 efter planperioden är resterande sträcka förbi Hallabro och fram till länsgränsen. Rv 28 Rv 28 mellan Karlskrona och Vetlanda förbinder i nordlig riktning med Örebro via rv 32 och 50. Mötesfri landsväg har byggts mellan E22 och Uddabygd norr om Rödeby vilket är ringar mellan Uddabygd och Holmsjö. Brister i tillgänglighet kvarstår efter planperioden. Rv 29 Rv 29 är ett viktigt stråk mellan Karlshamn och Växjö för godstransporter från/till helt ny sträckning med hög tillgänglighet som tvåfältsväg mellan Hoka och Grönadal. Inga åtgärder är aktuella i planförslaget. Ett kompletterande stråk till rv 27/29 är lv 126 som via Alvesta kan betraktas som en genare sträckning mellan Karlshamns hamn och Nordvästra Småland, E4 och vidare. Vissa brister i tillgänglighet kvarstår efter planperioden. 6.2 Järnvägarna Se även kapitel 10 Stråkbeskrivning. Kust till kustbanan Kust till kustbanan går mellan Karlskrona/Kalmar och Göteborg och ingår i Baltic-Link stråket. Mellan hamnen i Karlskrona och Alvesta är upprustningen av banan klar 2013 där delen mellan Emmaboda och Karlskrona totalrenoveras för 950 mkr bland annat med medel från EU. Det är en utmärkt länk i ett större transportsystem som efter upprustningen kan transportera gods mellan hamnen och övriga delar av landet. Residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona binds samman för arbetspendling och för studerande vid universitet och högskola. Blekinge kustbana Järnvägen mellan Kristianstad och Karlskrona förbinder länets större orter utmed kuststråket och vidare med Öresundsregionen via Södra stambanan. Den utgör en pulsåder i omfattande. En förutsättning för att få högre turtäthet mellan Malmö/Köpenhamn och Karlskrona är att kapacitetshöjande åtgärder utförs i mötesstationer mm. Länstransportplan för Blekinge Sida 31 (80)

36 Länets transportsystem Sydostlänken Detta är en viktig länk för att skapa ett robust transportsystem i samverkan mellan tåg och sjöfart. Sydostlänken är dock ofullständig. Den nuvarande järnvägen mellan Olofström och Älmhult används frekvent av Volvo Olofström för dagliga containertransporter men är kan skeppas i Karlshamn, vilket skulle lätta trycket på Södra stambanan, i Hässleholm och järnvägen mellan Hässleholm och Kristianstad. Det skulle vara möjligt att kapacitetsmässigt transportera över 6 miljoner ton årligen på en upprustad järnväg (jmf Södra stambanan 11 miljoner ton 2011). 6.3 Sjövägarna Blekinges hamnar spelar en betydande roll för transportsektorn lokalt, regionalt, natio- Karlshamns hamn är en av de allra största i Sverige vad gäller lastad/ lossad last och ro-ro förbindelsen Karlshamn - Klaipeda är den störst reguljära godsförbindelsen mellan Sverige och Baltikum. Karlskrona hamn har den största enskilda färjelinjen i Sverige vad gäller passagerare till och från Polen och är betydande vad avser transporter av ro-ro- järnvägstransporter med karosseridelar. Sölvesborgs hamn är en betydelsefull industrihamn och logistikcenter som hanterar viktiga delar av näringslivets behov av gods. 6.4 Flyget platsutbudet inom Swedavia. Flygplatsen ska därvid vara en del i ett långsiktigt hållbart nalbyggnaden inte gör det möjligt att öka charterresandet. Flygplatsen har en väsentlig betydelse för regionens näringsliv, offentlig sektor, besöksnäring och invånare för att utveckla affärer och andra verksamheter mm. Flyget är mot bakgrund av den relativt dåliga tillgängligheten i sydöstra Sverige med tåg och bil av stor betydelse för tillgängligheten till större regioner. Sida 32 (80) Länstransportplan för Blekinge

37 Godstransporter 7. Godstransporter (TEN-T Core) och ett övergripande nät (TEN-T Comprehensive) som ska fungera som ett anslutningsnät till stamnätet. Målet med dessa är att få fram effektiva transportkedjor i Länets två centralt utpekade hamnar Karlshamn och Karlskrona samt E22 ingår i detta nätverk. Samtidigt kan man se att bristande infrastruktur hindrar Blekinge att i större utsträckning bindas samman med övriga regioner i Sverige och i södra Östersjöområdet. 7.1 Mål Regeringen anger i propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem hur ett välfungerande godstransportsystem är en nödvändig förutsättning för samhällets utveckling, regionernas konkurrenskraft och medborgarnas villkor. Goda transportmöjligheter är nödvändiga för att utveckla näringslivet i hela landet. För att möta de krav som ställs på att kunna frakta alltmer gods kommer behovet av effektiva transporter att öka. I takt med den växande efterfrågan på produkter och råvaror måste både järnväg och sjöfart utvecklas. För att snabbt nå förbättringar av kapacitet, sjöfart. Satsningarna på järnväg och sjöfart samt samspelet mellan dessa bidrar också i hög grad till att klimatmålen kan nås, framförallt genom att de långväga lastbilstransporterna minskar. 7.2 Länets hamnar i TEN-T -nätverket International Maritime Organisation. Kapacitetsutredningen slår fast att det är både nödvändigt och möjligt att öka sjötransporterna. Detta kräver dock logistisk samverkan Trenden är att alltmer varor transporteras allt längre sträckor. Huvuddelen av transporterna på land sker i dag med lastbil medan det ur miljösynpunkt är önskvärt att överföra transporterna till järnväg. Båda transportslagen ställer krav på effektiv anslutande infrastruktur till hamnarna. I takt med att transporterna på järnväg ökar är dock den nuvarande kapaciteten för låg. Både i Polen och Litauen är transportnätet högt prioriterat och väl utbyggt ända fram till Östersjöns kust. Sverige måste koppla sig till detta nät för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. Länstransportplan för Blekinge Sida 33 (80)

38 Godstransporter Karlskrona hamn säkerhetsklassat område. Under 2012 passerade över 460 tusen passagerare, nästan 87 tusen fordon och totalt 1,09 miljoner ton enhetsgods hamnen. Antalet enheter var samma period Karlskrona hamn har isfria farleder, en rak farled med endast 20 minuters segling till öppet hav. Ro-ro-kajen klarar färjor upp till 240 meters längd med djupgående på 9 meter. för att möta den ökade efterfrågan på godstransporter. Utvecklingen stöttas även på landsidan. Verkö är förbundet med Södra stambanan genom Kust-till-kustbanan via den nya intermodala terminalen i Alvesta. Utbyggnaden av järnvägen Emmaboda-Karlskrona, utbyggnad av järnvägssystemet till Karlskrona hamn, elanslutningar till färjorna i hamnen samt ombyggnad av färjorna för att kunna ta emot landström är exempel på större investeringar som är genomförda. Framtida förbättringar är bland annat en ny intermodal terminal i anslutning till Gullberna i Karlskrona för direktanslutning med tåg till hamnen, tillsammans med en ny planskild korsning på Österleden behövs för att rusta för utvecklingen. Infrastrukturen från Gdynia hamn Väganslutningarna till hamnen i Gdynia i Polen är av god standard, där motorvägen A1 (E75) som löper i nord-sydlig riktning knyter Gdynia till Lodz och till Tjeckien. Planer Järnvägen mellan Gdansk och Warszawa har god standard, men upprustnings- och Sida 34 (80) Länstransportplan för Blekinge

39 Godstransporter Baltic-Link Utbyggnad av järnvägsnätet pågår i Polen, Tjeckien, Slovakien, Österrike och Italien för att binda samman hamnarna i Adriatiska havet med Östersjön i den så kallade Baltic-Adriatic Transport Corridor. I Sverige kopplar Baltic-Link till denna korridor. Baltic-Link omfattar riksväg 27, Kust till kust-banan Göteborg Karlskrona/Kalmar och färja Karlskrona Gdynia. När utbyggnaden är klar år 2030 kan gods transporteras på järnväg i 160 km/h genom Europa Genom Baltic-Link ansluts Skandinavien från Oslo, via färjelinjen Karlskrona Gdynia, till Centraleuropas nya nord-sydliga korridor och hamnarna i norra delen av Adriatiska havet. Baltic Adriatic Transport Corridor blir Sveriges och Skandinaviens nya transportled genom östra Centraleuropa. Längs Baltic-Link korridoren med att transporterna på järnväg ökar är dock den nuvarande kapaciteten för låg. Men i ringar som en ny transportkorridor hade inneburit. För Blekinges del fokuseras verksamheten i korridoren på Karlskrona hamn och färjeförbindelsen till Gdynia. Baltic- Link Association är korridorens samverkansplattform i Sverige. Källa: Baltic link association Länstransportplan för Blekinge Sida 35 (80)

40 Godstransporter Karlshamns hamn Hamnen i Karlshamn är en av de största i Sverige och den största och djupaste i sydost. Tillväxten 2012 gäller både gods där antalet enheter ökade med cirka 4 procent, och passagerare, som ökade med 7 procent. För godsökningen innebär det drygt enheter eller 1,7 miljoner ton Ökningskurvan har varit stabil sedan många år tillbaka. Bara sedan 2009 har volymen ökat med nästan 80 procent. Karlshamns hamn är Hamnen kan hantera alla typer av gods. med lyftkapacitet på 144 ton och en räckvidd på över 50 meter innebär att kapaciteten och effektiviteten har ökats högst avsevärt. Investeringarna pågår med bland annat förbättring När terminalen godsmängder kan transporteras intermodalt mellan järnväg och sjöfart. Totalt har investerats ca 200 mkr i utbyggnaden av hamnen. järnvägsstationen i Karlshamn. Hamnen ikarlshamn, foto Hans-Peter Bloom Sida 36 (80) Länstransportplan för Blekinge

41 Godstransporter Infrastrukturen från Klaipeda hamn Från Klaipeda går motorvägen A1 (E85) till Vilnius via Litauens andra största stad Kaunas. Vägen var utbyggd till motorvägsstandard redan år 1987, men har på senare tid genomgått upprustningsåtgärder för att förbättra standarden och öka säkerheten. Järnvägen i Litauen har nyligen genomgått en upprustning och ett modernt signalsystem Klaipeda till Vilnius och vidare mot Odessa vid Svarta havet, samt mot Moskva och Kina. East West Transport Corridor Utvecklingsarbetet för miljövänliga transporter österut har under de senaste åren fokuserats på korridoren East West Transport Corridor. Korridoren går över Blekinge till Ryssland/Asien via Baltikum. För Blekinges del fokuseras verksamheten i korridoren på Karlshamns hamn och färjeförbindelsen till Klaipeda. Flera organisationer i Blekinge är medlemmar i utvecklingsplattformen East West Transport Corridor Association. Källa: Region Blekinge Länstransportplan för Blekinge Sida 37 (80)

42 Godstransporter 7.3 Prognos för utvecklingen i Östersjöregionen I regeringsdirektivet ingår att analysera den förväntade utvecklingen av efterfrågan på resor företagslokaliseringar, bostäder och arbetsplatser ställer nya krav på infrastrukturen. på delar av järnvägsnätet och att en förstärkning av järnvägarna är nödvändig för att klara godstransporter och ökande personresor. I sin vision för 2050 delar Boverket denna uppfattning och anser att det nord-sydliga strategiska järnvägsnätet för gods samtidigt städerna, deras mellanliggande turistorter och naturresursrika landskap. Detta öppnar för och kompetensförsörjning. Flaskhalsar vid storstädernas hamnar skulle, enligt boverket, avlastas genom att sekundära hamnlägen i regionen används alltmer. Nya godskorridorer mot kontinenten möjliggörs av tunneln mellan Helsingborg Helsingör, liksom av att förstärkningen av öst-västliga spår öppnar upp kapaciteten för transporter mot östra Europa, Ryssland och Asien via Blekinges hamnar En stor del av ökningen kommer att ske i området kring St. Petersburg, men Polen är det land som spås få den största procentuella ökningen av gods som transporteras sjövägen, med en ökning på nästan 50 procent mellan år 2010 och Området kring Gdynia och Gdansk antas få en än större utveckling av godshanteringen i hamnarna, med ökningar på över 80 procent. Även södra Sverige bedöms få en positiv utveckling under samma period, där Skåne utmärker sig med en ökning med mellan procent, medan Blekinge antas öka med mellan procent. De ökade godsvolymerna för med sig ett ökat behov av godstransporter, både på väg och på järnväg. De länder där ökningen bedöms bli störst är i Polen, Ryssland och Sverige, med en ökning av godstransporter på väg med cirka 3 procent per år och en ökning med cirka 1,9 procent per år för godstransporter på järnväg. Prognoser för godstransporter via hamnarna har genomfört prognoser för olika årtal, i systemstudien för Sydostlänken sammanfattas vilka tidshorisonter och vilken infrastruktur som antagits. En annan viktig faktor är vilken typ av gods som hanteras i de olika hamnarna. Karlshamn har en inriktning på bulk, som olja, skogsprodukter och övrig torrbulk vilket genererar stora volymer, men har också Sida 38 (80) Länstransportplan för Blekinge

43 Godstransporter Spridningen i underlaget gör det svårt att ge en rimlig bild av hur godsutvecklingen blir. Det som är säkert är att de två hamnarna Karlshamn och Karlskrona kommer att spela en avgörande roll för hur stor ökningen igenom Blekinge blir. Stora satsningar i infrastrukturen med järnvägsanslutningar i båda hamnarna Karlshamn och Karlskrona medför systemförändringar. Dessa systemförändringar är en av orsakerna till prognosresultatens Verköhamnen i Karlskrona, foto Mats Samuelsson utgå ifrån. En annan viktig faktor som prognoserna inte alltid beaktar är trängseln på spåren, och omlastningskapacitet i hamnarna. Prognoserna visar på en kraftig tillväxt av godsvolymer Ökningen av gods från/igenom Blekinges hamnar är beroende på olika scenarion och per dag (beräknat på 250 arbetsdagar) om allt går på lastbil (svenska lastbilar är längre än europeiska, en 24 m lastbil med släp har en medellast på 25 ton jmf med en 18m trailer som lastar 15 ton). Med en jämt fördelad mix av europeiska trailers och de längre svenska tan att köra stora volymer gods på tåg, utan Sydostlänken är utvecklingsmöjligheterna Länstransportplan för Blekinge Sida 39 (80)

44 Godstransporter 2030BL Källa: Underlagsrapport Systemanalys Sydostlänken Älmhult-Olofström Blekinge Kustbanan större ökning erfordrar kraftigt kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen mellan Hässleholm Kristianstad Karlshamn. som startas under 2013 understryker behovet av förbättrad tillgänglighet i järnvägssystemet. och lossa tågen. För en större terminal som den i Malmö eller i Göteborg så lastas ett 600m långt tåg på ca 3 timmar. Ett ca 600 meter långt tåg rymmer 35 vagnar som kan lasta antingen 35 trailers eller 70 TEU. En rimlig bedömning utifrån terminalkapacitet i hamnen borde det gå att få till en rationell hantering av 8st 600 meterståg i hamnen i Ökningen beräknas bli störst från hamnen i Karlshamn som har stora mängder bulkgods, vilket generera stora volymer. Karlshamns hamn kommer 2030 i det högre scenarioalternativet att ha 13,1 miljoner ton gods över kaj och i det lägre scenariot 9,5 miljoner ton gods. Jämfört med Karlskrona som i det högre scenariot kommer att hantera 2,2 miljoner ton gods och i det lägre scenariot 1,6 miljoner ton. Sölvesborgs hamn utvecklas något men seras för ca 1,6 miljoner ton gods. Volvo i Olofström nyttjar idag tågtransporter i hög utsträckning med så mycket som 20 tågavgångar) kan antalet tågrörelser bli upp till 36 st. per dag. För hamnen i Karlskrona är volymökningen också stor men ligger inte alls i samma nivå som för Karlshamn. Den stora skillnaden är hamnarnas inriktning, Karlskrona till skillnad rerar stora godsvolymer). Utvecklingen av hamnen i Karlskrona med omlastningsmöjlighet till tåg har utvecklingspotential för två avgångar och ankomster per dag. Det motsvarar ca TEU, eller ca trailers per år. Blekinge kustbana väster om Karlshamn (i systemstudien för Sydostlänken anges relationen ca 0,5 nettoton/bruttoton). Huvuddelen av järnvägsgodset handlar om transporter till och från Södra Cell i Mörrum. Enligt Åtgärdsplaneringen 2030-prognosen transporterades nettoton per år på Blekinge kustbana väster om Karlshamn år Till år 2030 har järnvägsgodsvolymerna enligt prognosen ökat till nettoton per år nettoton motsvaras av ca en tågavgång per dag, vilket är långt ifrån de tillväxtsiffror som fåtts fram i andra modeller. Förutsättningarna i Åtgärdsplaneringen innehåller inte Sida 40 (80) Länstransportplan för Blekinge

45 Godstransporter Sydostlänken, inte heller den uppgraderade järnvägen mellan Emmaboda-Karlskrona- Verkö som i princip utgör en helt ny transportlänk. Det är också oklart om utvecklingen i Polen och Baltikum beaktats. Genom att inte inkludera systemeffekterna av de nya investeringarna i infrastrukturen fås en mycket försiktig godsprognos i Åtgärdsplaneringen. Länstransportplanen behöver utöver de investeringar som görs i järnvägsinfrastrukturen för att underlätta godstransporter också ha en beredskap för en stor lastbilsökning genom länet. Det är framförallt hamnarna i Karlshamn och Karlskrona som har potential till stora behövs en betydande mängd lastbilar att för att transportera de tillkommande volymerna. Lastbilarna till skillnad mot tågen klarar en leverans och returfrakt under samma dag om målpunkterna kan nås under 4,5 timmar. Det innebär i praktiken att Jönköping, Linköping, Borås kan nås under en och samma dag. Göteborg nås från Karlshamn men inte från Karlskrona med returfrakt samma dag. För större avstånd har tåget en marknadsmässig fördel. Det är på de längre avstånden som tågen verkligen kan konkurrera. Viktiga noder som Hallsberg/Örebro, Eskilstuna och Stockholm är intressanta utifrån ett ter med tåg. Att godsvolymerna skiljer sig så mycket åt mellan olika prognoser är kopplat till förutsättningar. Den genande länken från Adriatiska havet med tåg innebär att möjligheterna att korta godsets ledtider till Norden förbättras. För varor med ett högre varuvärde kan en genande länk av den här karaktären ha stor effekt på godsens transportvägar. Det är att riksvägarna i främst nord-sydlig riktning kan ges en så hög standard som möjligt. Länstransportplan för Blekinge Sida 41 (80)

46 Resor 8. Resor Goda kommunikationer gör det möjligt att pendla till arbete på längre avstånd. Därigenom ökar både individens valmöjligheter och företagens rekryteringsbas. På kortare avstånd i tätorter är tillgången på cykelvägar en förutsättning för att välja att cykla till arbete och studier. Pendling och regionförstoring har väsentliga ekonomiska fördelar för kommunerna och närmaste åren. För att skapa nya och förbättrade pendlingsmöjligheter krävs samordning upp med nödvändiga infrastrukturinvesteringar för att bland annat minska restiderna och Foto Ola keborn 8.1 Mål Regeringen uttrycker i sin proposition en önskan om ökat resande med kollektiva färdsätt. - - fungerande tillgänglighet, en bra struktur för arbete och studier. Mycket talar för att dessa Sida 42 (80) Länstransportplan för Blekinge

47 Resor fordon körs på drivmedel som har liten klimatpåverkande effekt. fordon och infrastruktur ska anpassas så att även resenärer med funktionsnedsättning ska investeringar på tillgänglighetsanpassning av hållplatser, terminaler och stationer. Däremot har åtgärderna varit mer begränsade vad gäller investeringar för att skapa perioden. rar kapaciteten och tillgängligheten i transportsystemet, då det minskar antalet bilar på gatorna samt bidrar till att uppnå miljö- och hälsomålen. Regeringen ser ett behov av att sammanhållet cykelvägnät. En ökad satsning på gång och cykelpendling ger positiv miljö- och hälsoeffekter samt resorna bör öka och det bör underlättas att kombinera resor med gång/cykel och kollektiv- Foto Hans Sahlin Länstransportplan för Blekinge Sida 43 (80)

48 Resor 8.2 en hållbar samhällsutveckling och att regionala utvecklingsmål och visionen 2025 uppnås. Övergripande är målsättningen om en fördubbling av resandet med kollektiva färdsätt till 2030, med utgångspunkt i 2008 års resandesiffror. Som En förutsättning för att fördubblingsmålet skall kunna uppnås är att detta är väl förankrat restider, klimat och miljö samt tillgänglighet. Restider Korta restider som kan konkurrera med bilen är viktigt. En avvägning mellan antal hållplatser och tidsaspekten ska alltid göras oavsett resans längd eller läge. Pendling över kommungränser och mellan Blekinge och grannlänen handlar om kortast möjliga restider Restiden mellan Karlskrona Malmö skall inte överstiga 2 timmar 30 minuter. Restiden på kust till Kust-banan mellan Karlskrona Växjö och Kalmar skall successivt närma sig målet om en timmes restid. Mellan Olofström och framför allt Karlshamn är det viktigt med goda pendlingsmöjligheter, men även med Kristianstad och Älmhult. Även för de lokala busslinjerna skall strävan vara att minska restiden i förhållande till bilen, d.v.s. minska den s.k. restidskvoten. Sida 44 (80) Länstransportplan för Blekinge

49 Resor Klimat och Miljö - energi- och klimatmål som länsstyrelsen tagit fram med sikte på att länet inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid senast Vid upphandling skall i princip de funktionskrav kommer i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett miljöanpassat drivmedel, vilket bland annat innebär fosilfritt och därmed i princip förnyelsebart. - Elhybridbussar Tillgänglighet funktionsnedsättningar. För att kunna ta hand om och hjälpa dessa resenärer krävs sad vad gäller fordon, stationer, terminaler och hållplatser. Idag är i princip alla större hållplatser och terminaler tillgänglighetsanpassade. Eventuella brister kartläggs och sade. - man omhändertar och bemöter resenärer med funktionsnedsättning. Resenärer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna använda den Länstransportplan för Blekinge Sida 45 (80)

50 Resor 8.3 Resvaneundersökningen 2012 En resvaneundersökning genomfördes under 2012 för att kartlägga hur resandemönstret i regionen ser ut. Undersökningen omfattar Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Resultaten från resvaneundersökningen visar bl. a att: Under en vanlig vardag reser upp mot 80 procent av befolkningen. Av det totala antalet resta kilometrar står bilresandet för 76 procent på vardagar och 85 procent på helgerna. I genomsnitt reser varje person 1 timme och 20 minuter varje dag. 90 procent av de tillfrågade har tillgång till bil och lika stor andel har tillgång till cykel. 20 procent av invånarna har ett tåg- eller busskort. I åldersgruppen år har en majoritet kollektivresandekort, men därefter sjunker andelen med ökande ålder. under 2008 exklusive sjukresor och färdtjänst, vilket ligger något under målet. 8.4 Pendling och övrigt resande Genom att göra en region mer tillgänglig minskar dess sårbarhet och det blir lättare att rekrytera arbetskraft. Större arbetsmarknadsregioner ger dock miljöpåfrestningar genom samspela och även fungera över läns- och nationsgränser. Det är viktigt att samverkan sker med angränsande regioner för att underlätta studie- och arbetspendling. boende, arbete, utbildning, service och fritid. Blekinges transportsystem ska vara en drivkraft för regionens sociala, ekologiska och ekonomiska utveckling. För medborgarna ska en ökad tillgänglighet leda till en bättre service, större arbetsmarknad och större utbud av nåbara fritidsaktiviteter. Den regionala arbetspendlingen har ökat under en längre period även om ökningstakten under senare år avtagit något. Från många håll har strävan varit att åstadkomma regionförstoring genom utbyggnad av kommunikationerna, inte minst i Blekinge. Satsningen på pendlingen. Från början av 1990-talet och fram till idag har resandet på Blekinge Kustbana ökat från drygt resor till drygt 1,7 miljoner resor per år Sida 46 (80) Länstransportplan för Blekinge

51 Resor Resandet inom Blekinge Av diagramet framgår de största regionala pendlingsrelationerna som berör länets kom- grammet för Blekinge anges att den största bruttopendlingen, d.v.s. pendling i båda riktningarna, har Karlskrona - Ronneby med närmare pendlare. I förhållande till kommunstorlek har Olofströms kommun en omfattande inpendling. Andelen kollektivresor i Blekinge är högre än genomsnittet i den genomförda resvandeundersökningen som sammanfattas ovan. Sett till hela Blekinge sker 12,4 procent av utförda därmed att antalet resor ska öka från 8,2 miljoner år 2012 till 15,1 miljoner till år Om utvecklingen fortsätter i samma takt som den gjort från år 2008 kommer fördubblingsmålet att uppfyllas till år Cykling Huvudfärdmedel, arbetsresor 0% 50% 100% Cykeln ska kunna ses som ett attraktivt alternativ för en del av eller hela resan. För att åstadkomma detta krävs insatser inom en rad områden infrastruktur, planering och uppföljning, regler och vägvisning, organisation och samverkan, kunskapsuppbyggnad samt kommunikation. Den största potentialen att snabbt öka andelen resor med cykel tätorter och för resor som är kortare än fem kilometer. I vissa tätorter tential för även lite längre resor. TOTALT 0-1 km 1-3 km 3-5 km 5-10 km km km km km >50 km Bil, ensam förare Bil, samåker Buss Tåg Cykel Till fots Annat Källa: Resvaneundersökningen. Bilden visar valt transportmedel för arbetspendling fördelat på tra kslag och avstånd. En mycket hög andel av arbetsresorna görs med bil, även på sträckor så korta som -5 km. Här nns stor potential i att öka cykelns andel av resorna. Efter 10 km faller intresset för att använda cykeln till arbetspendling. Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka användningen av cykel är en förbättrad infrastruktur för cyklisterna. Utanför tätorterna tvingas cyklister till övervägande del cykla på vägbanan eller på vägrenar av varierande bredd. För att förbättra möjligheten att cykla byggelser och målpunkter. Åtgärderna utmed det statliga vägnätet är under planperioden inriktade på att skapa goda cykelmöjligheter för pendling till arbete och studier. Det kan även handla om att åstadkomma GC-vägar som binder samman närliggande orter. Turistiska värden för länet handlar i närtid främst om vår del i Sydostleden och på sikt om att utveckla en kustnära cykelled genom länet som kopplas ihop med Sydostleden. Länstransportplan för Blekinge Sida 47 (80)

52 Resor På det kommunala väg- och gatunätet är inriktningen att statsbidragsmedel i planen kan sökas för att skapa säkra GC-vägar till skola och fritid och arbetspendling. Sydostleden Sydostleden, en cykelled som sträcker sig från Simrishamn till Växjö, är ett samverkansprojekt som syftar till att vidareutveckla cykelturismen i området genom att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder med internationellt attraktiv standard, helt i klass med etablerade cykelleder ute i Europa. När leden väl etableras efter färdigställandet 2015 beräknas 8000 cyklister/år att cykla hela ledens 27 mil långa sträckning och cyklar delsträckor. Sydostleden beräknas ge en ökad turistomsättning om 50 milj./år och är tänkt att inspi- - Källa: Sida 48 (80) Länstransportplan för Blekinge

53 Karlskrona - Gdynia Resor Resandet utanför Blekinge anslutningar till det regionala nätet. I mer glesbebyggda områden ska resmöjligheter Pendlingen över länsgräns från Blekinge visar på en ökande trend och förväntas öka Blekinge kustbana över länsgränsen till och från Skåne är klart störst med cirka pendlare dagligen och följs därefter av Kronobergs och Kalmar län, där antalet pendlare är cirka respektive cirka 800 pendlare. Sölvesborgs kommun ingår i Kristianstads arbetsmarknadsområde och det blir allt viktigare att kunna resa snabbt, säkert och pålitligt mellan Blekinge och Öresundsregionen. För att öka närheten är det viktigt att minska restiden och öka turfrekvensen, varför Region Blekinge har beslutat om satsning på Pågatåg. Mönsterås Ljungby Alvesta Växjö Borgholm Lessebo Nybro Emmaboda Kalmar Markaryd Osby Älmhult Tingsryd Torsås Mörbylånga a Broby Olofström p Hässleholm Karlshamn Ronneby Karlskrona Bromölla Kristianstad Sölvesborg ör Karlshamn - Klaipeda Hörby Sjöbo Tomelilla up Ystad Simrishamn Mellankommunal arbetspendling 2010 (riktning på pendlingspilarna är vänstertrafik) Mellankommunal arbetspendling fler än 200 pendlare Källa: Bearbetad RAMS-statistik 2010 från SCB Kilometers Länstransportplan för Blekinge Sida 49 (80)

54 Karlskrona - Gdynia Resor Blekinge kustbana vilket binder samman hela länet med undantag av Olofström. göra samma pendlingsförutsättningar som de andra kommunerna i länet har. Olofströms riktningar, mot Osby, Tingsryd, Bromölla, Kristianstad samt i Blekinge Sölvesborg och Karlshamn. Rv 15 och lv 116 som till största del ligger i Skåne utgör viktiga pendlingsstråk till/från Olofström. Från Sölvesborg sker en stor pendling till både Bromölla och Kristianstad och i omvänd riktning i något mindre omfattning. Från Sölvesborg är pendlingsströmmarna mot Skåne större än de österut vilket också förklarar att Sölvesborg tillhör Kristianstads arbetsmarknadsområde. I de östra delarna av länet sker pendling mellan Karlskrona-Torsås samt Karlskrona- Kalmar med ungefär samma volymer trots att Kalmar ligger på dubbla avståndet jämfört med Torsås. Pendling till Växjö sker i viss omfattning från Ronneby och Karlskrona men Från Göteborg Till Stockholm Mönsterås Från Stockholm Ljungby Alvesta Växjö Borgholm Till Göteborg Älmhult Markaryd Osby Tingsryd Lessebo Nybro Emmaboda Torsås Kalmar Mörbylånga a Olofström Broby p Hässleholm Karlshamn Bromölla Från Malmö Kristianstad Sölvesborg Ronneby Karlskrona ör Karlshamn - Klaipeda Hörby Sjöbo Till Malmö Tomelilla up Ystad Simrishamn Förändring av mellankommunal arbetspendling (riktning på pendlingspilarna är vänstertrafik) Ökning Minskning Kilometers Källa: Bearbetad RAMS-statistik 2000 och 2010 från SCB Sida 50 (80) Länstransportplan för Blekinge

55 Resor är förhållandevis liten. Tingsryd är en viktig inpendlingsort för Olofström, Karlshamn och Ronneby, men har inte alls samma volymer i motsatt riktning. Olofström har genom Volvo som dominerande arbetsgivare i kommunen tappat mycket kraftbehovet från närliggande kommuner har minskat i betydelse. Pendlingsströmmarna har därför minskat och pendlingsströmmarna har vänt från Olofström till närliggande kommuner. Det långväga pendlandet till Kristianstad från Karlskrona har minskat, någon tydlig av beslutsfattandet till Malmö, har minskat Kristianstads betydelse som regionalt centrum. Istället har Karlskrona-Växjö haft motsvarande pendlingsökning som Karlskrona- Kristianstad haft pendlingsminskning. Pendlingen från Karlshamn och Ronneby till Karlskrona har ökat mycket, vilket är en stråket utvecklats starkt och förbättringar i infrastrukturen har genomförts med bland motsatt riktning Karlskrona till Ronneby och Karlshamn har pendlingen ökat, men inte i samma omfattning. För Sölvesborg är ökningen större mot Kristianstad än vad den är mot Karlshamn. Goda kommunikationer och attraktiva restider är bidragande förutsättningar. Kristianstad är en tydlig vattendelare för arbetspendling från Blekinge till Skåne även om det förekommer pendling till Malmö och Lund (som ökar). För relationer väster om Kristianstad så blir restiderna längre än 50 minuter och intresset för att pendla minskar. Pendlingen Kalmar-Karlskrona har ökat ungefär lika mycket i båda riktningarna, vilket Totalt har utpendlingen från länet ökat från ca 5800 år 2000 till , inpendlingen har samtidigt gått från 5200 till 6000 vilket innebär ett negativt pendlingsnetto. Länstransportplan för Blekinge Sida 51 (80)

56 Resor 8.5 Prognoser och utveckling beskrivs den förväntade utvecklingen för persontranporter fram till år Som underlag till rapporten ligger bland annat regeringens långtidsplanering, KI:s prognoser om ekonomisk utveckling och SCB:s befolkningsprognoser. De tendenser som prognoserna visar är att biltätheten i landet kommer att öka med cirka 30 procent mellan år 2010 och år Transportarbetet med personbil i Blekinge bedöms öka med cirka 21 procent mellan år 2010 och 2030, vilket innebär en årlig tillväxt med cirka 0,9 procent. Ökningen kan jämföras med den antagna ökningen för riket som är innebär en ökning med upp till 32 procent fram till år 2030, vilket motsvarar en årlig ökning på 1,4 procent. Den största ökningen inom internationella persontransporter i Östersjöregionen fram till år 2030 förväntas ske inom persontransporter på järnväg, där prognoser visar på en ökning med 100 procent. Ökningen kan till exempel jämföras med ökningen inom privat- med 80 procent under samma tidsperiod. ning, bl.a. i form av reserverade utrymmen för järnvägsspår, bussgator, cykelvägar, stationer, hållplatser, bytespunkter, pendelparkeringar etc. kunna användas vid service- och fritidsresor. För att tillgodogöra oss Öresundsregionen restider men även bytespunkternas utformning och funktion är betydelsefull. Att kunna byta färdsätt smidigt och enkelt, exempelvis genom tillgång till parkeringsmöjligheter för cykel och bil i nära anslutning, är avgörande faktorer. Regeringen vill särskilt belysa dess betydelse för arbetspendlingsmöjligheten. Ökad effektivitet i bytespunkterna kan leda till Till alla större hållplatser i länet har det byggts gång- och cykelvägar. Finns parkeringsplatser i direkt anslutning till resecentren kan resenärer välja att parkera bilen och resa Sida 52 (80) Länstransportplan för Blekinge

57 Resor Satsningar på Kust till kustbanan, Karlskrona - Emmaboda, och planerade satsningar på möjligheter till regional arbetspendling. I Gullberna planeras ett nytt resecentrum, Karlskrona norra, vilket kommer att minska restiden väsentligt för många buss- och tågpendlare. Karlskrona norra har potential att bli och arbetsplatser. Flygets utvecklingsbehov under planperioden Flygplatsterminalen är byggd 1958 med viss tillbyggnad därefter och är inte anpassad till snitt varit drygt per år, under 2012 gjordes resor. Prognosen är att resandeökningen fortsätter i takt med världsmarknadens förändring och ett ökat utbyte inte minst inom EU-medlemsländerna. Att starta en reguljär direktlinje till någon av skulle kunna öka passagerarantalet med ca per år. En förutsättning för ett ökat och terminalen ligger under statens ansvar. Karlskrona men motsvarande bussanslutning från västra delen av länet saknas idag. Här kan vara en intressant möjlighet som uppstår av behovet av att bygga ett mötesspår för ½ för mötesstationen ska även denna möjlighet utredas Länstransportplan för Blekinge Sida 53 (80)

58 Ekonomisk översikt 9. Ekonomisk översikt 9.1 Utgångspunkter och motiv för prioriteringar Prioriteringarna har utgått ifrån ett helhetsperspektiv med syftet att förbättringar av infrastrukturen i Blekinge ska främja transportsystemet i ett större sammanhang. Länets centrala hamnar ska med förbättringar av väg- och järnvägssystemet kopplas samman med Nordiska triangeln. Möjligheterna att pendla och resa ska förbättras genom förstärk- sammantaget bidra till tillväxt och en hållbar utveckling i Blekinge. några utmaningar som är särskilt viktiga att arbeta för och förhålla oss till i prioriteringen av vad planens medel ska användas till. Omvärldstrenderna visar att vi har en allt större åldrande befolkning och som fortsätter att koncentreras till redan befolkningstäta delar i landet. Stadsregioner med dessa regioner. Transportinfrastrukturen integreras i internationella nätverk med ökad storstadsregioner med omvärldens starka regioner. I det här perspektivet har vi stora utmaningar framför oss. Befolkningstillväxten i länet - intäktsbasen och företagen behöver öka sin kunskapsintensitet. Vi ligger vid sidan om det nationellt utpekade strategiska transportnätet, även om vi har två centrala hamnar i länet. Omvärldstrenderna för Sveriges handel pekar på dels att handeln med omvärlden ökar, vilket är viktigt för ett exportberoende land, dels på en ökad handel mot öster. Infrastrukturpropositionens prognos för 2050 visar att godstransporternas ökning i transportsystemet utvecklas på ett sätt som minskar klimat- och miljöpåverkan. I det här perspektivet har Blekinge ett gynnsamt läge i Södra Östersjön för ökad handel mot öst och Centraleuropa. Svenskt näringsliv har nära till viktiga transportstråk på andra sidan Östersjön via länets två strategiska hamnar, ingående i TEN-T Motorways of the Sea. I gröna transportkorridorer med sjöfart över Östersjön och på järnväg kan både gena som klimat- och miljövänliga transporter ske över längre avstånd än sådana som går via Västeuropa. Att koppla samman länets strategiska hamnar med det utpekade godstransportstråket i landet ökar robustheten i hela systemet. Det bör också bidra till att arbetstillfällen skapas i Blekinge. Sida 54 (80) Länstransportplan för Blekinge

59 Ekonomisk översikt Blekinge kustbana och länets viktigaste väg E22 binder samman länet med Skåne och Öresundsregionen. Att öka resandet med tåg erfordrar dock kapacitetshöjande åtgärder. Våra prioriteringar Namngivna projekt i planen är Riksväg 27 ingående i Baltic-Link stråket samt större brister som avser kapaciteten på Blekinge kustbana. Riksväg 15 mellan Karlshamn och E6/ Halmstad och Riksväg 28 från Karlskrona med anknytning till Riksväg 50 är viktiga förbindelselänkar mellan hamnarna och det utpekade nationella godstransportstråket. Ramarna i planen medger dock inga större satsningar på dessa två. För att utöka turtätheten på Blekinge kustbana mellan Kristianstad och Karlskrona måste kapaciteten öka. Det är en viktig förutsättning för regionförstoring varför vi avsätter medel mötesstationer. Satsningen innebär att vi fortsätter att bygga ut möjligheterna att resa med tåg. pendling är stor. Detta gäller både för staten som väghållare som för kommunerna. Genom statsbidragsdelen i planen kan sådana åtgärder göras på det kommunala gatu- och vägnätet. Vi delar in prioriteringarna i tre insatsområden med utgångspunkt från prognoser och trender om framtiden, Blekingestrategin och nationella styrdokument: Länstransportplan för Blekinge Sida 55 (80)

60 Ekonomisk översikt Vi bidrar till ett för landet robust och tillgängligt transportsystem genom att stärka landanslutningarna på väg och järnväg till de centrala hamnarna Karlshamn och Karlskrona. Av regeringens direktiv, bilaga 4, framgår att de viktigaste regionala stråken ska stärkas för att binda samman transportinfrastrukturen både med det utpekade nätet som i ett läns- och internationellt perspektiv. Infrastrukturpropositionen säger att strategiska stråk och noder ska vara vägledande för framtida prioriteringar och satsningar. Karlshamns och Karskronas hamnar ingår som centrala hamnar i nätet för godstransporter. Infrastrukturpropositionen pekar på att utvecklingen av gränsöverskridande skapa tillväxt. Framtidskommissionen tillägger att det också innebär att gemensamma miljöregler införs mellan länder. Genom att stödja den utveckling som nu pågår i länets hamnar för ökad intermodalitet och skapa gröna transportkorridorer tillsammans med nya växande ekonomier ökar handeln vilket även gör att gemensamma regelverk kan skapas. För att klara en ökning av godstransporter samtidigt som klimatpåverkan måste sjöfart måste ta en större andel och att kustsjöfarten utvecklas. Vi skapar större lokala arbetsmarknadsområden genom att knyta samman OECD studien Småland-Blekinge klargör att behovet är stort av utökade och möjligheter att få tillgång till arbete och studier i större arbetsmarknadsområden. tillväxtmotor i vår närhet liksom högskole- och universitetsstäderna är viktiga öka. Viktiga bytespunkter bör utvecklas och utbyggnaden bör ske i anslutning till Vi knyter samman kommuncentra med närliggande orter och skapar sammanhängande pendlingscykelvägar till arbete och utbildning. Kapacitetsutredningen ser ett stort behov av att ta till vara på potentialen för inom korta avstånd minskar behovet av bilanvändning. Sida 56 (80) Länstransportplan för Blekinge

61 Ekonomisk översikt 9.2 Plansammanställning Länstransportplanen omfattar 12 år med inriktningen att åstadkomma en utveckling inom i första hand de tre områden som beskrivits i det föregående. Planperioden är indelad i 3+3 år och åren därefter. De första 3 åren motsvarar därefter omfattar investeringar och åtgärder som ska planeras och projekteras för att brister som ska analyseras i åtgärdsvalsstudier för att klargöra hur man ska gå vidare. I länsplanen har fördelats 514 mkr varav rv 27 tilldelats mkr. Vägen har stor transporter. Betydande brister kan nu åtgärdas och vägen byggas om med högre tillgänglighet och säkerhet på en sträcka av 14 km. Kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana - Av länsplanen ska enligt direktivet framgå hur mycket medel som satsats på cykelåtgärder. I länsplanen ingår nya cykelvägar längst statliga vägar för ca 60 mkr inkl. kommunal kommunala cykelåtgärder som normalt sett störst del av anslaget. I de större investeringarna i länet, E22 och rv 27 ingår GC åtgärderna i projekten vilket omfattar ca 27 km. Genom länet planeras Sydostleden som är ett internationellt cykelstråk mellan projektet Sölve Stensnäs när nuvarande E22 byggs om till lokalvägskaraktär. Länstransportplan för Blekinge Sida 57 (80)

62 Ekonomisk översikt Länstransportplan för Blekinge ekonomisk sammanställning Total kostnad Senare Summa Kommentar a) Namngivna åtgärder 282,0 282,0 55% Rv 27 Möllenäs 97,0 23,0 23,0 32,0 19,0 97,0 Rv 27 Förbifart Backaryd-Hallabro 185,0 27,0 48,0 110,0 185,0 Rv 27 Förbifart Hallabro 50,0 Större brister b) 150,0 75,0 14% Blekinge kustbana kapacitetsåtg. 150,0 75,0 75,0 Mindre åtgärder 150,5 9,1 11,4 9,9 23,2 38,3 11,8 0,4 12,3 116,4 23% 76,7 65,7 Cykelåtgärder ,5 12,5 Påverkansåtgärder 1,3 1,3 samt 11,0 NAT 76,3 4,0 4,0 4,5 5,0 5,0 4,5 6,0 6,0 39,0 8% 40,0 20,0 32,0 16,0 Enskilda vägar 4,3 3,0 Summa 658,8 36,1 38,4 46,4 47,2 43,3 43,3 129,4 128,3 50,0 512,4 100% a) Procenttal anger pottens andel av planens medel b) Åtgärdsvalstudie ska göras före beslut om åtgärd. Sida 58 (80) Länstransportplan för Blekinge

63 Ekonomisk översikt Namngivna åtgärder och större brister Namngivna åtgärder i planen är större investeringar över 25 mkr. I planen omfattar detta en fortsatt ombyggnad av rv 27 som en fortsättning på den etapp som beslutats i länsplanen Den etappen genomförs under och avser utbyggnad till mötesfri landsväg för 100 km/h mellan Möllenäs och Backaryd med plankostnad 97 mkr. I planen ingår fortsättningen med förbifart Backaryd fram till Hallabro med plankostnad 185 mkr. angelägna att förbättra och utveckla under perioden. Behovet av kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana är angeläget för att skapa banan. Åtgärderna ska normalt ingå i den nationella planen men signalerna från planen. Vi avsätter 75 mkr vilket motsvarar hälften av i nuläget uppskattade 150 mkr för syd och region Blekinge. Mindre åtgärder Under mindre åtgärder som är en pott för anpassning och förbättringar av transportinfrastrukturen ingår följande åtgärdsområden och deras ungefärliga andel av den totala kostnaden inom potten; I plansammanställningen anges pottens procentuella andel av planens medel. Förutom de process att prioritera och planera de åtgärder som bäst svarar upp mot utgångspunkten för prioriteringarna under planperioden. Några förhållandevis större åtgärder är redan planerade sedan tidigare, angelägna att utföra, men det har inte funnits ekonomiska möjligheter. Andra är behov som uppkommit och ytterligare andra behov kan uppstå av marknadsekonomiska förändringar eller andra skäl som vi inte nu känner till. Av dessa skäl namnges inte åtgärderna i potten i plansammanställningen. Under åtgärdsområdena anges exempel på brister. Länstransportplan för Blekinge Sida 59 (80)

64 Ekonomisk översikt Exempel på brister; Rv 15 genom Olofström, tätorts- och tillgänglighetsåtgärder 2015 för 8-10 mkr. Från nationell plan 11 mkr till tätortsåtgärder samt skyddsåtgärder för vattentäkt. Rv 15 korsning med lv 116 vid Jämshög Rv 15 Skälmershult länsgränsen Skåne, senare delen av planperioden. heten för nuvarande referenshastighet. Lv 123 E22 Mjällby Nogersund Cykelåtgärder Åtgärderna i potten omfattar främst utbyggnad av cykelvägar längs statliga vägar i tätortsnära lägen för vardaglig pendling till arbete och utbildning. Att sammanbinda orter, - planen. Exempel på brister; Lv 620 E22 Hällaryd GC-väg för 6 mkr 2014 Rv 28 GC-väg till nya stationsläget i Holmsjö Lv 557 GC-väg Vekerum Stilleryd Lv 670 GC-väg Listerby Johannishus Lv 514/515/516/552 GC-väg i Mjällby Lv 116 GC-väg Olofström- Biskopsmåla I åtgärdsområdet ingår att öka tillgängligheten på och till hållplatser utmed viktiga statliga etapp kan realiseras under planperioden med bidrag från åtgärdsområdet jämte nationell plan och kommunen. Påverkansåtgärder Med den nya planeringsmetodiken ska val av åtgärder i åtgärdsvalsstudien analyseras och föreslås utifrån 4-stegsprincipen. S.k. mobility management åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportstätt kan användas från länsplanerna. I planen Sida 60 (80) Länstransportplan för Blekinge

65 Ekonomisk översikt användningen av nya GC-vägar mm. miljöåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet kan sökas av kommunerna. Dessa möjligheter har under tidigare planperioder bidragit till att anlägga hållplatser och bygga ut kommunernas GC-vägnät. Det är angelägna medel att använda också i denna planen för ment till drift- och underhållsbidragen. Sådana investeringar används till bl. a broförbättringar som en mindre vägförening inte annars skulle kunna bära själv. I normalfallet utgör bidragsdelen för närvarande Länstransportplan för Blekinge Sida 61 (80)

66 Stråkbeskrivning 10. Stråkbeskrivning En samverkan mellan de nationella stråken och riksvägarna i länet är av största betydelse för att transportsystemet ska fungera som helhet. De fyra regionala stråken redovisas först och består av Rv 15, Rv 27, Rv 28 och Rv 29. Brister som föranleder behov av förbättringar redovisas med undantag av Rv 29 som genomgick betydande förbättringar under Därefter redogörs för de nationella stråken bestående av väg E22, Blekinge kustbana, Kust till kustbanan och Sydostlänken. Emmaboda 27 Älmhult Tingsryd 28 Vägförbättringsåtgärder Skälmershult - Skåne länsgräns E22 ll Kust ti kustb 15 anan Tätortsåtgärder i Olofström Olofström Blekinge kustbana Karlskrona Ronneby Åtgärder vid korsningen med RV 116 E22 Karlshamn Karlskron E22 a - Gdyni Bromölla Kristianstad Sölvesborg Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan E22 29 Klaipeda Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge a Karlshamn - Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.1 Riksväg 15 5LNVYlJ PHOODQ.DUOVKDPQ RFK +DOPVWDG lu HWW YLNWLJW VWUnN I U JRGVWUD N IUnQ RFK WLOO Karlshamns hamn till Halmstad och Göteborg samt mot Oslo och Norge. Riksväg 15 är delvis ett nytt stråk med ny väg mellan Osby och Markaryd och en sammanslagning av ÀHUD YlJQXPPHU RFK VN\OWDGHV RP XQGHU 9lJHQ lu DY VWRU EHW\GHOVH I U 2ORIVWU PV kommun. Näringslivet i Olofström präglas av biltillverkningsindustrin med Volvo Personvagnar AB som huvudaktör. En utbyggd och förbättrad riksväg 15 skapar en transportled PHOODQ %OHNLQJH RFK YlVWNXVWHQ I UHQDU ÀHUD LQGXVWULWlWD RUWHU RFK I UElWWUDU SHQGOLQJVmöjligheterna i ett upptagningsområde med ett betydande befolkningsunderlag. Riksväg 15 bedöms få en ökad betydelse i takt med att handeln med östra Europa utvecklas. På sträckan mellan Pukavik/E22 och Olofström är hastighetsbegränsningen 90 km/h och PHGHOG\JQVWUD NHQ XSSJnU WLOO IRUGRQ YDUDY FLUND lu WXQJD IRUGRQ byhq Sida 62 (80) Länstransportplan för Blekinge

67 Stråkbeskrivning cirka fordon per dygn, varav cirka 250 är tunga fordon. turer (dt) Olofstöm-Bromölla-Sölvesborg, som till största del går på Lv 116, Linje 600 går med 12 dt Olofström-Karlshamn-Ronneby-Karlskrona. Linje 630 och 635 går tillsammans med 7 dt Olofström-(Mörrum)-Karlshamn. Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Vägens utformning genom Olofström uppmanar till högre hastighet än den som är tillåten. Tätortsåtgärder: tätortsportar, vänsterkörfält, refuger som sänker hastigheten och fartsproblemet i Lönsboda att ingå. Västsverige och Oslo förstärks bristen i stråket. Framtagande av åtgärdsvalstudie för ökad tillgänglighet Pukavik - Olofström Åtgärder år 1-3 Tätortsåtgärder m.m. i Olofström, kostnad ca 21 mkr. Åtgärder år 4-6 Korsningsåtgärder vid korsning med länsväg 116 steg 3 åtgärd. Åtgärder år 7-12 Vägförbättringsåtgärder för delen mellan Skälmershult - Skåne länsgräns. Förväntade effekter Förbättrad tillgänglighet Förväntade effekter Förväntade effekter Förbättrad tillgänglighet Länstransportplan för Blekinge Sida 63 (80)

68 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 4 Kvarstående brister I den nationella planen för stråk 7 (Göteborg Växjö Kalmar/Blekinge) lyfts bristen på transportmöjligheter norrut från hamnen i Karshamn vilket i första hand avser den saknade järnvägssträckan på Sydostlänken mellan Olofström och Blekinge kustbana, men som också berör Rv 15 som utgör färdväg för lastbilstransporter mot västkusten/göteborg. Sida 64 (80) Länstransportplan för Blekinge

69 Karlskrona - Gdynia Stråkbeskrivning j g Göteborg Ny sträckning mellan Viared - Kråkered Borås E4 Jönköping Mot Stockholm Nässjö Eksjö Mot Norrköping Västervik Kungsbacka E20 E6 Gislaved Ny förbifart vid Gislaved- Anderstorp E22 Varberg Köpenhamn Falkenberg Västkustbanan Halmstad E20 E6 Helsingborg E20 E6 Skånebanan Malmö Lund Eslöv 27 Mötesfri väg med mitträcke söder om Värnamo E4 15 Värnamo Ny förbifart vid Bor Kust till kustbanan Alvesta Södra länken förbi Växjö Södra stambanan Växjö Mötesfri väg Väckelsång-Skir 28 Förbifart Backaryd och mötesfri Emmaboda väg till Hallabro Olofström Blekinge kustbana Hässleholm Mötesfri väg Möllenäs-Backaryd Karlshamn Ronneby Karlskrona Bromölla Sölvesborg Kristianstad Höör E22 Kust till kustbanan Mötesfri väg Sörby-Möllenäs Kalmar Karlshamn - Klaipeda 10.2 Riksväg 27 Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge km E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Riksväg 27 mellan Karlskrona och Göteborg är en viktig länk mellan sydöstra Sverige och västkusten, främst för tunga transporter. Mellan Karlskrona och Ronneby är vägen gemensam med E22. Vägen ingår sedan 2005 i EU-projektet South East Baltic Transport Link som syftar till att förbättra förbindelserna mellan de baltiska länderna, Polen och Sverige. norr om Backaryd till fordon varav 12 procent bestod av tunga fordon, d.v.s. 350 Karlskrona. Ådt vid länsgräns på väg 27/29 uppgick till ca 4500 fordon varav 680 var och snabbuss 840 med enbart ett fåtal uppehåll längs sträckan. Linje 840 har ca 11 minuter kortare restid till Växjö. Länstransportplan för Blekinge Sida 65 (80)

70 Stråkbeskrivning En utbyggnad till mötesfri landsväg mellan Möllenäs och Backaryd norr om Ronneby ligger i länsplanen och är planerad att genomföras Sträckan är hårt stort antal utfarter slopas. Åtgärderna bedöms kosta ca 97 mkr prisnivå En vägutredning togs fram under 2010 som utreder en ombyggnad av vägen fram till länsgränsen. I vägutredningen redovisas förbifarter öster om Backaryd och väster om Hallabro samt jämfört med nuvarande väg. Förslaget i länsplanen är att bygga om vägen på en längre sammanhållen sträcka om ca 14 km för att få ökad effekt och till en lägre förväntad kostnad, än att bygga i mindre etapper. E22 AB:s studie för E22 visar exempelvis att om man Tyvärr räcker inte medlen i länsplanen till för att bygga om ända fram till länsgränsen under planperioden utan stora uppoffringar i andra behov. Åtgärder planeras även i Kronoberg där mötesfri väg mellan Väckelsång och Skir söder om Växjö kan bli aktuella under planperioden, liksom Södra länken mellan väg 27 och 23 söder om Växjö. I Jönköpings län aktualiseras förbifart vid Bor och ny väg förbi Gislaved/ Anderstorp pågår liksom ombyggnation till mötesfri landsväg söder om Värnamo. I Västra Götalands län pågår arbete med en ny vägsträckning mellan Viared och Kråkered söder om Borås. Brister med åtgärder enligt steg 1-3, genomförda åtgärder Sida 66 (80) Länstransportplan för Blekinge

71 Stråkbeskrivning Åtgärder år 1-3 Mötesfri landsväg mellan Mölle näs och Backaryd med parallell cykelväg. Kostnad 97 mkr. Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 ringar m.m. mellan Backaryd och Hallabro. Förväntade effekter säkerhet, även för oskyddade Steg 1 åtgärd är busslinje med kortare restid mellan Ronneby Tingsryd /Växjö. En ny cykelväg byggs längs delar av väg 27. Förbättrad tillgänglighet Förväntade effekter Förväntade effekter Förbättrad tillgänglig- Brister med åtgärder enligt steg 4 Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 Förbifart Backaryd mötesfri landsväg öster om Backaryd. Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Förbättrad framkomlighet Förbättrad boendemiljö med minskade buller-nivåer Kvarstående brister Mittseparering saknas på långa sträckor, vilket medför stora brister i stråkets tillgänglighet. I den nationella planen för stråk 7 (Göteborg-Växjö-Kalmar/Blekinge) lyfts också bristen av en nationell vägförbindelse mellan Blekingehamnarna och E4 samt VästSverige. Länstransportplan för Blekinge Sida 67 (80)

72 Stråkbeskrivning Emmaboda 27 Älmhult Tingsryd Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Uddabygd - Holmsjö 28 E22 ll kust Kust ti Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Uddabygd Nävragöl 15 n bana Olofström Blekinge kustbana Karlskrona Ronneby E22 Karlshamn Karlskron E22 a - Gdyni Bromölla Kristianstad Sölvesborg Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan E22 29 Klaipeda a Karlshamn - Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.3 Riksväg 28 Riksväg 28 går mellan Karlskrona och Vetlanda. Väg 28 är en viktig förbindelse från Karlskrona mot inre Småland samt vidare via väg 32 till Mjölby och väg 50 mot Örebro. Lokalt har vägen betydelse för arbetspendling. Hamnen i Karlskrona utgör en av stråkets viktigaste målpunkter. Hamnen är TEN-hamn i MoS-transportkorridoren GdyniaKarlskrona av betydelse för Sveriges transnationella godstransporter. Österleden med 3-4 fält i Karlskrona övergår till mötesfri landsväg mellan Karlskrona och Uddabygd norr om Rödeby. Norr om Uddabygd till länsgränsen är vägen ca 7 m bred och med brister i väggeometrin. Hastighetsbegränsningen är 80 km/h, förutom genom 1lYUDJ O RFK +ROPVM GlU GHW UnGHU NP K 7UD NPlQJGHQ QRUU RP 5 GHE\ lu ngw RFK FD ngw WXQJ WUD N 1RUU RP /Y Sn 5Y lu GHW ngw RFK FD ngw WXQJ WUD N PlWnU YLONHW LQQHElU DWW WUD NHQ I UGHODV MlPQW Sn /Y RFK 5Y 3n VW UUH GHOHQ DY VWUlFNDQ QRUU RP +ROPVM WLOO (PPDERGD lu KDVWLJKHWHQ NP K WUD Nmängden uppgår till ca fordon per årsmedeldygn, varav ca 220 är tunga fordon. I länsplanen är inriktningen att förbättra vägen mellan Karlskrona/Uddabygd och +ROPVM I U DWW HUKnOOD HQ WUD NVlNUDUH YlJ PHG MlPQDUH KDVWLJKHW I U NP K HOOHU RP möjligheter ges till 90 km/h. Längre fram i tiden kan åtgärder för ökad tillgängligthet vara aktuellt. 9lJHQ WUD NHUDV DY EXVVOLQMH.DUOVNURQD 5 GHE\ +ROPVM (PPDERGD VDPW DY OLQMH.DUOVNURQD 5 GHE\ PHG PLQXWHUVWUD N Sida 68 (80) Länstransportplan för Blekinge

73 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 1-3 linjeföring, korsningsstandard, vägbredd och farliga utfarter utmed sidoområdet. På Rv 28 har nyligen genomförts åtgärder enligt steg 3 med mittseparering från Norra Karlskrona/Torskors till Rödeby och från Rödeby till Uddabygd. Det har också genomförts en ITS- lösning enligt steg 2 åtgärd för utfarten från Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 åtgärder och anpassning för km/h i form av sidoräcken, ombyggnad av ringar mellan Uddabygd och Nävragöl. Kostnad mkr. Steg 2-3 åtgärder åtgärder enligt ovan mellan Nävragöl och Holmsjö. Åtgärder år 7-12 tillgänglighetshöjande åtgärder som påbörjats tidigare år. Förväntade effekter Förväntade effekter och tillgänglighet Förväntade effekter Brister med åtgärder enligt steg 4 Kvarstående brister der på längre sammanhållna sträckor med sidoåtgärder och mittseparering på delen mellan Uddabygd och Holmsjö och från Holmsjö till länsgränsen för att rv 28 som viktig regional väg ska ha tillfredsställande tillgänglighet. Länstransportplan för Blekinge Sida 69 (80)

74 Stråkbeskrivning Emmaboda 27 Älmhult Tingsryd 28 E22 ll kust Kust ti 15 n bana Olofström Blekinge kustbana Karlskrona Ronneby E22 Karlshamn Karlskron E22 a - Gdyni Bromölla Kristianstad Sölvesborg Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan E22 29 Klaipeda a Karlshamn - Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.4 Riksväg 29 Riksväg 29 mellan Karlshamn och Växjö går samman med med riksväg 27 strax norr om OlQVJUlQVHQ 9lJHQ lu HWW YLNWLJW VWUnN I U WXQJ WUD N WLOO RFK IUnQ KDPQHQ L.DUOVKDPQ samt Mörrums bruk. Hamnen i Karlshamn är en TEN-T-hamn i MoS, transportkorridoren Karlshamn Klaipeda i Litauen. Riksväg 29 byggdes om 2004 i ny sträckning mellan Hoka och anslutningen till väg 27. Genom ombyggnaden har vägen fått en betydligt bättre tillgänglighet och skyddet av kommunens ytvattentäkt, Mieån som den gamla vägen följde, har ökat väsentligt. 9lJHQ lu FD P EUHG RFK PHG VN\OWDG KDVWLJKHW NP K cuvg\jqvwud NHQ XSSJnU WLOO FD 2500 fordon varav ca 420 var tunga fordon (2010), vilket motsvarar ca 17 procent. Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Brister åtgärdades i samband med ombyggnaden under Kvarstående brister 9LVVD WUD NVlNHUKHWVEULVWHU L VLGRRPUnGHW Sn GHQ loguh YlJVWUlFNDQ Sida 70 (80) Länstransportplan för Blekinge

75 Stråkbeskrivning Emmaboda 27 Älmhult Tingsryd 28 E22 ll kust Kust ti 15 n bana Olofström Utbyggnad Björketorp - Nättraby Blekinge kustbana Karlskrona Ronneby E22 Karlshamn Ny sträckning Lösen - Jämjö Motorväg Sölve - Stensnäs Karlskron E22 a - Gdyni Bromölla Kristianstad Sölvesborg Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan Indetifierat behov E22 29 Klaipeda Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge a Karlshamn - Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.5 E22 Väg E22 går i Sverige från Trelleborg till Norrköping och är en viktig förbindelse för sydöstra Sverige, dels mot Malmö/Öresundsregionen och dels mot Stockholm/Mälardalen via E4. E22 ingår i TEN-T som en del i Comprehensive Network och har stor betydelse för godstransporter med koppling till länets båda centralt utpekade hamnar. Dess betydelse KDU NDW RFK NRPPHU DWW ND L WDNW PHG GHQ NDQGH WUD NHQ WLOO RFK IUnQ 3ROHQ RFK Baltikum. I Blekinge utgör vägen också den pulsåder som binder samman centralorterna. Stråket är i det sammanhanget av stor betydelse för den regionala arbetspendlingen och därmed kompetensförsörjningen för regionens näringsliv. Målstandarden är motorväg mellan Malmö och Karlskrona. På sträckan Sölve Stensnäs byggs motorvägen i en 15 km ny sträckning och utbyggnaden är klar WUlFNDQ PHOODQ / VHQ RFK -lpm lu KnUW WUD NHUDG RFK VPDO YlJ YLONHW OHGHU WLOO PLQVNDG WLOOJlQJOLJKHW RFK VW UQLQJDU I U ERHQGH L -lpm 6RP PHVW XSSJnU WUD NPlQJGHQ WLOO 500 fordon per dygn i höjd med Valje (mätår 2010) på den västra delen av sträckan. En YlJXWUHGQLQJ I U VWUlFNDQ / VHQ ± -lpm KDU JHQRPI UWV GlU GHODU DY EH QWOLJ YlJ I UHslås byggas ut samt att en ny vägsträckning norr om Jämjö byggs. Åtgärden ligger i nationell plan för möjlig utbyggnad Sträckan mellan Ronneby och Karlskrona har hög andel pendling och är gemensam med 5Y RFK DY VWRU UHJLRQDO EHW\GHOVH 7UD NHQ XSSJnU WLOO IRUGRQ SHU G\JQ Länstransportplan för Blekinge Sida 71 (80)

76 Stråkbeskrivning Delen Björketorp-Nättraby på denna sträcka är till större delen ombyggd till mötesfri landsväg. En anledning till att den inte är helt ombyggd för 100 km/h är dålig väggeometri och korsande vägar. En vägutredning är framtagen och i behov av översyn för att komma vidare i planeringen till vägplan, projektet saknas i nationell plan Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Längs delar av E22 saknas möjligheten att gå och cykla. Exempelvis mellan Jämjö och Torstäva där alternativa vägalternativ saknas, även mellan Pukavik och Det har genomförts åtgärder på sträckan Björketorp-Nättraby med bland annat fortfarande kapacitetsbrister och behov av en standardhöjning längs sträckan vilket Genom Jämjö har steg 2 och 3 åtgärder genomförts med fartkamror och ombyggnad ter och miljöpåverkan. Brister med åtgärder med åtgärder i plan enligt steg 4 Åtgärder år 1-3 Sölve Stensnäs, utbyggnad till motorvägsstandard Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 Lösen Jämjö, utbyggnad av vägen helt eller delvis samt ny vägsträckning norr om Jämjö. Förväntade effekter Förbättrad tillgänglighet och ökad regionförstoring Starkt förbättrade miljöer Förväntade effekter Förväntade effekter kenter Förbättrad tillgänglighet Förbättrad tätortsmiljö Kvarstående brister I den nationella planen har följande kvarstående brister på E22 genom Blekinge barriäreffekter för hjortdjur. Sida 72 (80) Länstransportplan för Blekinge

77 Stråkbeskrivning Emmaboda 27 Älmhult Tingsryd 28 E22 ll kust Kust ti 15 n bana 27 Mötesstation Kallinge 29 Mötesstation Johannishus Olofström Mötesstation Gullberna Blekinge kustbana Karlskrona Ronneby E22 Karlshamn Kristianstad Mötesstation Gammalstorp a - Gdyni Bromölla E22 Karlskron Mötesstationer och partiellt dubbelspår mellan Kristianstad och Hässleholm Sölvesborg Pågående och planerade åtgärder Identifierade behov E22 29 Klaipeda Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge a Karlshamn - Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.6 Blekinge Kustbana %OHNLQJH.XVWEDQD XWJ U HWW YLNWLJW VWUnN JHQRP %OHNLQJH EnGH I U JRGV RFK SHUVRQWUD N och är utpekad som riksintresse. Resandet på Blekinge Kustbana har ökat från drygt 200 UHVRU SHU nu YLG E UMDQ DY WDOHW WLOO GU\JW PLOMRQHU UHVRU nu %DQDQ WUD NHras av ett Öresundståg i timmen i vardera riktningen med uppehåll i Sölvesborg, Mörrum, Karlshamn, Bräkne-Hoby, Ronneby, Bergåsa och Karlskrona. För att minska restiden och öka punktligheten byggdes under 2012 ett nytt mötesspår, Ångsågsmossen, öster om Karlshamn/Åryd. Mötesspåret tillsammans med andra åtgärder innebar att restiden mellan Karlskrona/Ronneby och Malmö/Köpenhamn minskade med 10 minuter. %OHNLQJH.XVWEDQD lu lyhq HWW YLNWLJW VWUnN I U JRGVWUD NHQ PHG I UELQGHOVH WLOO.DUOVKDPQV KDPQ,.DUOVKDPQ SnJnU DQOlJJDQGHW DY HQ Q\ EDQJnUG PHG HOHNWUL HULQJ DY spåret och ny kombiterminal vilket effektiviserar godshanteringen mellan sjöfart och MlUQYlJ $WW KDQWHUD JRGVWUD NHQ L.DUOVKDPQV KDPQ PHGI U GHVVXWRP DWW VW UQLQJDUQD vid Karlshamns C minskar.,qulnwqlqjhq L OlQHWV WUD NI UV UMQLQJVSURJUDP lu DWW LQI UD KDOYWLPPHVWUD N Sn EDQDQ JHQRP DWW I UOlQJD 3nJDWnJVWUD NHQ IUnQ.ULVWLDQVWDG WLOO.DUOVNURQD,QOHGQLQJVYLV NDQ 3nJDWnJHQ WUD NHUD IUDP WLOO 6 OYHVERUJ HOOHU.DUOVKDPQ I U DWW VHGDQ NXQQD I UOlQJDV KHOD YlJHQ WLOO.DUOVNURQD ) U DWW KDOYWLPPHVWUD N VND YDUD P MOLJ Sn KHOD VWUlFNDQ QQV behov av att anlägga mötesstationer vid Gammalstorp och Kallinge. Mötesstationen vid *DPPDOVWRUS NUlYV I U DWW GHW VND YDUD P MOLJW PHG HQ UHJHOEXQGHQ GDJOLJ JRGVWnJVWUD N Länstransportplan för Blekinge Sida 73 (80)

78 Stråkbeskrivning jande åtgärder så som mindre kurvrätningar för att öka redundansen ytterligare. Ett Kostnaderna för föreslagna åtgärder uppgår till cirka 75 miljoner kronor per mötesstation. Kristianstad, och i sin tur vidare i systemet krävs åtgärder även i Skåne. Region Skåne redovisar i sin länstransportplan planerade åtgärder på Skånebanan mellan Kristianstad och Hässleholm, där två mötesstationer föreslås liksom ett partiellt dubbelspår på samma sträcka. Kostnaden för mötesstationerna bedöms bli totalt 140 miljoner kronor och det partiella dubbelspåret bedöms kosta cirka 400 miljoner kronor. Brister med åtgärder enligt steg 1-3 För att klara den förväntade resandeökningen på Blekinge kustbana kan likt Skåne behov av förlängda plattformar bli aktuellt, steg 2 och 3 åtgärder. Utöver mötesstationer behövs andra åtgärder också genomföras för ökad redundans. Exempelvis ökade hastigheter, steg 2 åtgärd. Samordning av åtgärder på Skånebanan för att nå ett optimalt utnyttjande av planerade åtgärder. Steg 2 åtgärd. Åtgärder år 1-3 Bergåsa station byggs om med en planskild korsning. Fördjupade utredningar kring kapaciteten på med i den nationella planen. Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 I länsplanen är medel nansiering av åtgärder som framkommer av den fördjupade utredningen. Sida 74 (80) Länstransportplan för Blekinge

79 Stråkbeskrivning Förväntade effekter Ombyggnaden av Bergåsa minskar olycksriskerna för alla transportslag men speciellt för gång och cykel som får en gen planskild tunnel under järnvägen. Samtidigt för bättras tillgängligheten för den ken. Förväntade effekter Förväntade effekter Ökad kapacitet ger förutsättningar för ökat resande med arbetsmarknadsf örstoring och ökad närhet till Öresundsregionen. Brister med åtgärder enligt steg 4 Direkt förbindelse från Blekinge Kustbana/Kust till Kustbanan till Verkö saknas. rioden. nya mötesstationer, Kallinge och Gammalstorp. som mötesstationer saknas. Kvarstående brister I den nationella planen har följande kvarstående brister på Blekinge kustbana från hamnen i Karlshamn via Blekinge kustbana. Även med genomförda åtgärder Länstransportplan för Blekinge Sida 75 (80)

80 Stråkbeskrivning Emmaboda 27 Älmhult Tingsryd 28 E22 ll kust Kust ti 15 n bana Olofström Blekinge kustbana Karlskrona Ronneby E22 Karlshamn Karlskron E22 a - Gdyni Bromölla Kristianstad Sölvesborg Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan E22 29 Klaipeda Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge a Karlshamn - Triangelspår Kust till kust Verköbanan Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.7 Kust till Kustbanan Kust till kustbanan sträcker sig från Göteborg till Kalmar/Karlskrona. Järnvägen binder samman residensstäderna Växjö Kalmar Karlskrona och Södra stambanan i Alvesta. Den är ett viktigt stråk för personwud N RFK EHG PV In HQ NDG EHW\GHOVH I U JRGVWUD NHQ L WDNW PHG DWW KDQGHOQ YHU Östersjön ökar. Under 2011 reste drygt resenärer med tåg/tågbuss på sträckan mellan Emmaboda-Karlskrona. Från 2010 fram till hösten 2013 genomgick banan ett omfattande upprustningsarbete för att möjliggöra godstransporter med tåg från och till hamnen på Verkö. I projektet ingick även upprustning av Karlskrona C, anläggandet av ett nytt mötesspår vid Gullberna i Karlskrona liksom upprustning av Verköbanan. Banan är en del av South East Baltic Transport Link PHOODQ *G\QLD RFK * WHERUJ RFK NRPPHU DWW YDUD HWW YLNWLJW VWUnN I U JRGVWUD N PHG koppling till Centraleuropas växande marknader. Sida 76 (80) Länstransportplan för Blekinge

81 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Brister har åtgärdats i samband med upprustningen av Kust-till kustbanan, varpå Brister med åtgärder enligt steg 4 Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Kvarstående brister Direkt förbindelse (triangelspår) från Kust till Kustbanan till Verkö saknas, vilket hamnen på Verkö via järnväg tappar i konkurrenskraft mot lastbilen. Länstransportplan för Blekinge Sida 77 (80)

82 Stråkbeskrivning Emmaboda 27 Älmhult Tingsryd 28 E22 ll kust Kust ti Upprustning befintligt spår 15 n bana Olofström Ny järnväg Blekinge kustbana Karlskrona Ronneby E22 Karlshamn Karlskron E22 a - Gdyni Bromölla Kristianstad Sölvesborg Pågående och planerade åtgärder Identifierade åtgärder E22 29 Klaipeda Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge a Karlshamn - Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.8 Sydostlänken Sydostlänken är järnvägsförbindelsen som idag går mellan Älmhult och Olofström. En järnvägsutredning i nationell plan , klar 2013, redovisar behovet av att rusta XSS EDQDQ RFK I UOlQJD GHQ IUnQ 2ORIVWU P WLOO %OHNLQJH NXVWEDQD %H QWOLJ EDQD PHOODQ bopkxow RFK 2ORIVWU P lu HQNHOVSnULJ RFK RHOHNWUL HUDG RFK WUD NHUDV GDJOLJHQ DY JRGVWnJ WLOO 9ROYRV DQOlJJQLQJ L 2ORIVWU P, QXOlJHW WUD NHUDV EDQDQ LQWH DY QnJRQ SHUVRQWUD N En förlängning av banan till Blekinge kustbana bidrar till en förbättrad förbindelse till Karlshamns hamn och den nyanlagda kombiterminalen där. Sydostlänken är ett viktigt VWUnN VRP I UElWWUDU P MOLJKHWHQ DWW XWYHFNOD MlUQYlJVWUD NHQ L MlUQYlJVV\VWHPHW L V GUD 6YHULJH /lqnhq ELGUDU lyhq PHG HQ JHQDUH YlJ I U JRGVWnJVWUD NHQ PHG NRSSOLQJDU WLOO EO a mellersta Sverige och Mälardalen och via Mjölby till Bergslagsbanan. Därmed kan en HIIHNWLYDUH RFK DWWUDNWLYDUH WnJWUD N EHGULYDV L VDPYHUNDQ PHG VM IDUW VRP NQ\WHU VDPPDQ norra och mellersta delen Sverige med Östra Europa och Asien. Sydostlänken kan även DQYlQGDV I U SHUVRQWUD N PHG SODQHUDGH XSSHKnOO L / QVERGD 9LOVKXOW RFK 2ORIVWU P 7RWDOW XWJ UV 6\GRVWOlQNHQ DY HQ VWUlFND Sn FD NP YDUDY NP lu EH QWOLJ MlUQYlJ RFK resterande 18 km mellan Olofström och Sandbäck på Blekinge kustbana väster om KarlsKDPQ lu Q\ VWUlFND ) U DWW HQ HIIHNWLY WUD N VND NXQQD EHGULYDV PHOODQ bopkxow RFK Sida 78 (80) Länstransportplan för Blekinge

83 Stråkbeskrivning - i järnvägsutredningen beräknats till ca 800 mkr. Därtill kommer kostnaden för den nya sträckningen som beräknats till ca mkr. Den nya sträckningen har samhällsekonomiskt beräkats med en positiv nettonuvärdetskvot. Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Plankorsningar i plan med otillräckligt vägskydd andra trimningsåtgärder och mindre upprustningar Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 Trimningsåtgärder och mindre upprustningar på bef. järnväg är förslag efter järnvägsutredning. Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Minskad störningskänslig- Länstransportplan för Blekinge Sida 79 (80)

84 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 4 Begränsad tillgänglighet mellan Blekinge Kustbanan och Södra stambanan Ett gent transportstråk för gods på järnväg från hamnen i Karlshamn och norrut saknas En utbyggnad av Sydostlänken ökar robustheten i Södra stambanans järnvägssystem Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Kvarstående brister Regeringen tar ställning till Sydostlänken i Nationell plan för transportsystemet Fram tills dess kvarstår följande brister enligt punktlistan nedan. Innan nybyggnadsåtgär- t - Det saknas en gen järnvägsförbindelse norrut från hamnen i Karlshamn. Godstågen mellan Älmhult och Olofström drivs med diesel som drivmedel, eftersom Sida 80 (80) Länstransportplan för Blekinge

85 Dnr Peter Hermansson Regional utveckling enhet Tillgänglighet Länstransportplan för Blekinge Sammanställning av inkomna remissvar över förslag till trafikslagsövergripande länstransportplan för Blekinge. Förslaget till länstransportplan har remitterats till länets kommuner, landstinget Blekinge, organisationer m.fl. sammanlagt 48 instanser. Under remisstiden har planförslaget varit tillgängligt på Region Blekinges hemsida. Svar har inkommit från följande remissinstanser; Karlshamns kommun Karlskrona kommun Olofströms kommun Ronneby kommun Sölvesborgs kommun Blekinge Tekniska Högskola Boverket Energikontor Sydost Karlshamns hamn Landstinget Blekinge Lantbrukarnas Riksförbund (LRF Sydost) Länsstyrelsen i Blekinge län Naturvårdsverket NetPort Karlshamn Regionförbundet i Kalmar län Region Skåne Regionförbundet södra Småland Sjöfartsverket Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Trafikverket Av dessa avstår Boverket, Naturvårdsverket och SKL från att yttra sig. 1

86 Sammanfattande kommentar på inkomna synpunkter Flera remissinstanser däribland länsstyrelsen, Karlshamns-, Karlskrona och Ronneby kommuner understryker vikten av Blekinge som viktigt transitlän för handel över Östersjön via länets TEN-T hamnar. Mot den bakgrunden finner man att medelstilldelningen till länsplanen och stödet från den nationella planen till viktig infrastruktur inte motsvarar det ansvar staten bör ta. Trafikverket, länsstyrelsen m.fl. anser att planen har en fördelning och prioritering av åtgärder utifrån ett omvärlds- och helhetsperspektiv. Landstinget konstaterar att planen ligger i linje med Blekingestrategin (den regionala utvecklingsstrategin ). Inget remissvar har uttryckt avvikande mening över utgångspunkterna och motiven för prioriteringen i planen. Flera remissinstanser uttalar stöd för satsningen i planen på förbättring av rv 27. Länsstyrelsen och landstinget anser att planen bör ha tydligare ambitioner att sträva mot minskad klimatpåverkan och minskad biltrafik, frågor som också är prioriterade I det regionala trafikförsörjningsprogrammet. remissinstans allmänna synpunkter förslag som tillstyrks eller avvikande mening Region Blekinges kommentar Karlshamns kommun Blekinges geografiska placering har avsevärt förbättrat förutsättningarna för att stärka rollen som betydande nod för östersjöhandeln. De nationella anslagen förmår inte möta upp de kommunala satsningar som har gjorts för godshantering i Karlskrona och Karlshamn. Kommunen är medveten om att planen inte medger önskvärda förbättringar och att mindre potter behandlas i en kontinuerlig process. Ombyggnaden av rv 27 är i linje med regionens strategiska utveckling vilken välkomnas. En ökad handel över Östersjön kräver omfattande satsningar på länets infrastruktur där Sydostlänken ses som den enskilt viktigaste. Medlen för infrastruktursatsningar i länet är så låga att Sverige riskerar att gå miste om den potential som finns i den ökade handeln med östra Europa. Önskvärt att kapacitetshöjningar på Blekinge kustbana (BKB) kunde tidigareläggas. I nuv. Nationell plan finns Sydostlänken med som fördjupade studier, i Kapacitetsutredningen föreslås projektet inrymmas i åtgärdsplanen fram till 2025, men saknas i förslag till ny Nationell plan. Järnvägsutredningen visar på samhällsekonomisk lönsamhet. Instämmer i att medlen till länet bör i större utsträckning utgå från rollen som transitlän med koppling till östersjöhandeln och inte efter invånarantal eller storlek. Nationell plan innehåller en fördjupad utredning av BKB därefter prövas åtgärdsbehovet av Trafikverket. Som planeringshypotes ligger en överenskommelse om samfinansiering av åtgärder år , men skulle behovet/nyttan märkbart öka kan en annan tidpunkt aktualiseras. 2

87 Kollektivtrafikförsörjningen bör kopplas till hamnen i Karlshamn. Utvecklingen av kollektivtrafiken behandlas i en revidering av trafikförsörjningsprogrammet från 2016 Hamnen i Stilleryd bör ändras till Karlshamns hamn Revidering i plan Karlskrona kommun Kommunen anser att prioriteringarna i planen är välgrundade och riktiga, med i sammanhanget en låg medelstilldelning från statens sida. Verköbanan som är en kommunal järnväg förbinder hamnen med kustbanan och ingår i ett internationellt stråk. Det är rimligt att staten tar ett större ansvar för sådana stråk då man också kan medfinansiera lokal infrastruktur i Göteborg och Stockholm. Trots att länet är ett viktigt transitlän för svensk handel så får det ingen effekt på medelstilldelningen. Kommunen stödjer en ombyggnad av rv 27. Vägen bör så som pekas på i förslaget till nationell plan vara den nationella väg som binder samman sydöstra Sverige med E4 och Västsverige. Det är principiellt tveksamt att använda medel i länsplanen till åtgärder på Blekinge kustbana som är ett nationellt åtagande. Emellertid är det så angeläget att öka kapaciteten på banan att länet måste bidra. Se kommentar där Karlshamn har en liknande synpunkt. Stråket är av nationell betydelse med koppling till hamnarna och förbättringsbehovet tynger länsplanen. Trots att 55 % av medlen går till vägen kan inte hela sträckan åtgärdas under planperioden. Samfinansiering av kapacitetshöjande åtgärder för att kunna öka resande/turtäthet och med ökade godstransporter har setts nödvändig för länets utveckling. Även åtgärder i Skåne mellan Hässleholm och Kristianstad är av väsentlig betydelse. Det är positivt att statsbidragsmedel för åtgärder på det kommunala gatu- och vägnätet finns med i planen. Behovet av att stödja kollektivtrafikens infrastruktur och GC-stråk för pendling är stort varför medel avsätts i planen. Påpekande om hamnuppgifter. Revidering i plan Olofströms kommun Planen innehåller tre olika åtgärder på rv 15 under planperioden. Cykelåtgärder ska föregås av prioritering och medfinansiering för att läggas in i planen. Ronneby kommun Understryker vikten av samverkan mellan Nationell plan och länsplan. Staten bör ta ett ökat ansvar för att finansiera Kommunen stödjer en längre utbyggnad av rv 27. Ifrågasätter medfinans till cykelåtgärder på statliga I förslaget är utgångspunkten en 50/50 kostnadsfördelning 3

88 anslutningar till centralt utpekade hamnar. vägar med sedan länge påtalade brister, där bör utgångspunkten vara att staten står för hela kostnaden. men bedöms i det enskilda fallet. Kan alltså som vid större ombyggnader medföra att staten tar hela eller större del av kostnaden. En cykelstrategi ska tas fram som planeringsunderlag för prioritering. Sölvesborgs kommun Understryker vikten av snabba resor mellan Blekinge och Skåne/ Öresundsregionen med ½ timmestrafik på Blekinge Kustbana. Landstinget Blekinge Landstinget konstaterar att länstransportplanen ligger i linje med Blekingestrategins intentioner och mål. Man understryker vikten av god tillgänglighet genom transportsystem och kollektivtrafik där möjligheter till pendling betonas. Planen bör utifrån Blekinges klimatmål 2020 ha tydligare ambitioner för en snabbare omställning till en fossilfri kollektivtrafik och en utveckling med fler resande i kollektivtrafiken. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet beskrivs utvecklingen av kollektivtrafiken. Fler resande och fler personkilometer ska bl. a uppnås med bättre stadstrafik och ökad turtäthet på järnvägen. Upphandlingen av busstrafiken från aug har ett klimat-miljöfokus med fossilbränslefritt drivmedel och elhybridbussar i renodlad stadstrafik. Man belyser vikten av utbyggnad av cykelvägar i pendlingsavstånd. Potten för cykelvägar omfattar ca 60 mkr inkl. medfinans och därutöver bidragsmedel till det kommunala vägnätet. Pendling till skola, utbildning och arbete är prioriterat. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF Sydost) LRF påpekar de mindre vägarnas betydelse för att kunna verka, bo och utvecklas på landsbygden. Mer pengar behövs som är öronmärkta för upprustning av landsbygdens finmaskiga vägnät De mindre vägarna åtgärdas i huvudsak med bärighetsåtgärder som ingår i den Nationella transportplanen och som kan samfinansieras med medel för mindre investeringar i den regionala planen. Synpunkter om bärighetsförbättringar förmedlas till Trafikverket. 4

89 Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen understryker på ett flertal ställen i sitt yttrande den nationella betydelsen av Blekinges hamnar för Sveriges transnationella godstransporter. Man anser att Blekinges hamnar i Karlshamn och Karlskrona, som ingår i EU:s TEN-T nät Motorways of the Sea, och tillhörande tillfartsvägar i nord-sydlig riktning genom länet är av nationellt intresse och bör ingå i Trafikverkets Utpekade väg- och järnvägsnät för Gods. Länsstyrelsen anser att förslaget till länsplan ger stöd för en regional utveckling där kapacitetsbrister på betydelsefulla transportstråk prioriteras utifrån ett helhetsperspektiv på den sydöstra regionen. Länsstyrelsen betonar vikten av samverkan mellan regioner och mellan planer. Ett ökat godsflöde över Östersjön via blekinges hamnar ställer krav på förbättringar av infrastrukturen som endast kan åstadkommas i en samverkan mellan den nationella planeringen och länsplanen. Väg- och järnvägsförbindelser till länets hamnar behöver prioriteras och ingå i nationell plan, däribland Sydostlänken. Länsstyrelsen anser att planen bör visa på en högre ambitionsnivå att sträva mot minskad klimatpåverkan. Minskning av vägtransporter och ökad andel transporter via järnväg och sjöfart har inte fått något tydligt genomslag i länsplanen. Begränsande faktorer för järnvägstransporter via järnväg i hamnarna följs inte upp med åtgärder. I länsplanen betonas nödvändigheten av samverkan och ett ökat stöd av Nationell plan för att utveckla länets hamnar och landinfrastrukturen till dessa för att utveckla svensk handel över Östersjön. I förslag till nationell plan tas bristen upp att det saknas en nationell väg från Blekingehamnarna mot E4 och Västsverige likaså bristen i järnvägssystemet som Sydostlänken skulle avhjälpa. Länsplanen har vad avser godstransporter ett tydligt fokus på intermodalitet för att möjliggöra gods mellan järnväg och sjöfart. Hamnarna i Karlshamn och Karlskrona satsar med stöd av EU stora resurser på precis detta. Ett av EU:s skäl är att minska klimatpåverkan. Att länsplanens medel i huvudsak går till förbättring av vägar är naturligt då järnvägar och farleder är ett nationellt åtagande. Trots detta har vi ansett att kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana är så viktigt att vi samfinansierar sådana. Det möjliggör ökat kollektivresande. Man noterar att det finns brister i stråkbeskrivningens samverkan med förslaget till nationell plan. Förslaget till nationell plan var inte känt när länsplanen upprättades, ska revideras. Beskrivningen av Klimat- och energistrategin bör kompletteras med mål för transporter. Revidering i plan. Synpunkter på miljöbedöm- MKB:n är upprättad efter 5

90 ningens innehåll lämnas där man tar upp planalternativ och målkonflikter. Trafikverkets anvisningar. Trafikverket Trafikverket anser att planen har ett tydligt upplägg och beskrivning av länets förutsättningar, utveckling och utmaningar med fokus på länets behov utifrån ett omvärldsperspektiv som en central port för landet i sydöstra Sverige. Man anser att planen redovisar en bra fördelning och prioritering av åtgärder utifrån brister, behov och önskad utveckling. Plansammanställningen överensstämmer med erhållna ramar och har en väl avvägd detaljeringsnivå. Trafikverket stödjer en prioritering av rv 27. Stråkbeskrivningen bör förtydligas med åtgärder enligt fyrstegsprincipen och analyser fokusera mer på önskvärd funktion än att ange specifika lösningar och kostnader. Det måste tydligt framgå vilka åtgärder som framgår av remissversionen av nationell plan. För åtgärder på rv 15 behöver samordning med Region Skåne ske. Även projekt efter år 6 i den nya planeringsmodellen omfattas av gjorda utredningar som föreslår åtgärder varför dessa nämns. Stråkbeskrivningen ses över och revideras. Samordning ska se med framtagande av en åtgärdsvalsstudie Osby-Blekingegränsen. I planen avsätts en förhållandevis stor andel till cykelåtgärder. Behovet är stort och det är viktigt att prioriteringar görs där en cykelstrategi/plan utgör underlag. Utifrån MKB:n bedömer Trafikverket att planen har en tydlig hållbarhetsprofil. Sjöfartsverket Karlskrona och Karlshamn är viktiga hamnar för den växande handeln med grannländerna runt Östersjön främst utifrån den linjetrafik som upprätthålls. Sjöfartsverket har tagit upp behovet av mindre åtgärder för farleden till Karlskrona men har inte prioriterats i planen. Revidering i plan Karlshamns hamn Finner det positivt att insatser görs för att öka kapaciteten på Blekinge Man ser inte att planen stärker förbindelselänkarna till Karlshamns hamn. Rv 29 byggdes om i ny sträckning med hög tillgänglighet 2004 som en viktig led till 6

91 kustbana och planen pekar ut behovet av att stärka landanslutningarna till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona. hamnen. De åtgärder som planen omfattar på Blekinge kustbana och rv 15 är bra för tillgänglighet till hamnen, dock kan vi konstatera att behovet av förbättringar överstiger medelstilldelningen. Viktigt att rv 15 även utanför Blekinge förbättras utifrån ett stråkperspektiv. Stråkbeskrivningen av Sydostlänken bör beskrivas mer ur ett systemsamband. Hamnen ifrågasätter om så mycket medel ska läggas på rv 27 för att prioritera en internationell godstransportkorridor. För rv 29 saknar man trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Sydostlänken måste ges högsta prioritering i planen och är nödvändig sett utifrån de kapacitetsbrister som finns på järnvägen mellan Hässleholm och Blekinge. Genom att reservera medel i planen för att samfinansiera Sydostlänken skulle det vara en tydlig signal om dess vikt. Ett antal påpekanden görs. Samverkan ska ske med Region Skåne med framtagande av åtgärdsvalsstudie. Stråkbeskrivningen revideras. I förslaget till nationell plan stråk 7 tas bristen upp att det saknas en nationell väg från Blekingehamnarna mot E4 och Västsverige, bristen bedöms kvarstå efter Vår tolkning är att rv 27 avses och att förbättringar måste tas ur länsplanen. Revidering i plan. Rv 29 är ett mer utpräglat godsstråk, utom längst i söder där det är mycket pendling från Svängsta. För godstrafiken är mötesseparering för 100 km/h ointressant. För persontrafiken är flödet för litet för att motivera en dyrbar ombyggnad. Vägen har en bredare sektion och trafiksäkrare utformning än ex. rv 27 och 28. Sydostlänken är ett nationellt planåtagande, men utan åtgärd i förslaget till nationell plan. En överenskommelse om samfinansiering kan vara en fråga i ett annat planeringsläge eller annan tidpunkt. Revidering i plan 7

92 Regionförbundet i Kalmar län Man konstaterar att behovet av samverkan över länsgränserna är nödvändig och att man noterar att länsplanen för Blekinge har samma synsätt. Regionförbundet tillstyrker planförslaget i sin helhet. Regionförbundet södra Småland Regionförbundet anser planen vara väl integrerad med den fysiska samhällsplaneringen. En satsning på hamnarna i Blekinge är viktig också ur Regionförbundet södra Smålands synpunkt. Man stödjer en utbyggnad av rv 27 som viktig för godstransporter. Stödjer vikten av att utveckla järnvägen för resor och godstransporter främst på Kust till kustbanan och Södra stambanan. Sydostlänken kan utgöra ett viktigt komplement genom kortare resväg till Karlshamns hamn och avlasta Södra stambanan. Region Skåne I det gemensamma arbetsmarknadsområdet i östra Skåne ingår Sölvesborgs kommun, därtill är Olofström viktig som inpendlingsort, vilket gör pendlingsbehovet till en gemensam angelägenhet. Region Skånes förslag till länsplan och nationella åtgärder innehåller viktiga insatser som också gagnar Blekinges tillgänglighet som utökad kapacitet på Skånebanan, Södra stambanan samt utbyggnad på E22. Region Skåne ser positivt på fortsatt samarbete mellan regionerna kring utvecklingen av transporter i Östersjöområdet. Önskvärt att Pågatågstrafiken fortsätter in i Blekinge och därför positivt att länsplanen innehåller en satsning på ökad kapacitet på Blekinge kustbana. Betydande investeringar har gjorts i Skåne på rv 15 men det återstår avsnitt med låg standard. Regionen föreslår en åtgärdsvalsstudie (åvs) för avsnittet Osby - Blekingegränsen och att mindre åtgärder kan genomföras inom avsatta medel inom åtgärdsområdena I en första etapp är Pågatågstrafik möjlig till Sölvesborg och Karlshamn, trafik till Ronneby och Karlskrona erfordrar kapacitetshöjande åtgärder. Nationell plan innehåller en fördjupad utredning av BKB därefter prövas åtgärdsbehovet av Trafikverket. Som planeringshypotes ligger en överenskommelse om samfinansiering av åtgärder år Lämpligt med en åvs i samverkan som omfattar sista delen i Blekinge via Lönsboda till den nya sträckningen i Osby. I länsplanen för Blekinge är medel föreslagna efter år 6 i planen. På kort sikt viktigt med kapacitetsförstärkningar 8

93 på Skånebanan och förbättrad funktionalitet för godstågen mot Blekinge vid Hässleholm C. Sydostlänken är ett sätt att skapa en bättre koppling mellan Södra stambanan och Karlshamns hamn och därav en viktig fråga. Blekinge tekniska Högskola BTH ser behovet av att tydligare beskriva nuläge förutsättningar mål - effekter och hur uppföljning ska ske. Vidare ger man förslag på hur vissa kapitel bättre kan samordnas och utvecklas för ökat åskådliggörande av planförslaget. Länsplanens huvudsakliga syfte är att beskriva inriktningen på investeringarna i det regionala vägnätet. Det finns alltid förbättringar att göra i framställningen vilket BTH påpekar, dock anser vi att dokumentet på ett tydligt sätt åskådliggör det som regeringen har gett planupprättaren i uppdrag att redovisa. Man nämner aktuell forskning på BTH inom bl. a utveckling av elbilar, laddstationer och forskning inom kollektivtrafiksystem. Vissa synpunkter som BTH tar upp ligger inte i länsplanens uppdrag. MKB: är svår att följa MKB:n är upprättad efter Trafikverkets anvisningar. Synpunkter ges på brister i grafiska illustrationer samt rekommendationer om en tätare dialog mellan Länstrafik och forskare på BTH Vi antar att man med Länstrafiken avser området Trafik i Region Blekinge och vi har kontakter med BTH som absolut kan bli tätare inom området kollektivtrafik och transporter. NetPort Science Park Synpunkterna är i det närmaste identiska med Karlshamns hamns synpunkter. Man tar bl. a upp stråkbeskrivningarna av rv 15 samt Sydostlänken som bör beskrivas i sitt större sammanhang i systemen. Man finner det positivt att insatser görs för att öka kapaciteten på Blekinge kustbana för att skapa större arbetsmarknadsområden. Det är positivt att planen pekar ut behovet av att stärka landanslutningarna till hamnarna. Kommentarer se Karlshamns hamn. 9

94 Energikontor Sydost Man fokuserar i sina synpunkter på hur planen behandlar mobility management och alternativa bränslen. Det är viktigt att konkretisera och sätta mål för mobility managementåtgärder och beskriva dessa bättre i planen. Potten för steg 1 och 2 åtgärder i planen på 1, 3 mkr är otillräcklig för att åstadkomma förändringar i beteende etc. Länsplanen har inte och ska inte ha den efterfrågade detaljeringsnivån inom de olika potterna. I löpande arbete i åtgärdsvalsstudier ingår fyrstegsprincipen och även medel till steg 1 och 2 åtgärder i genomförandet av åtgärder. Den redovisade potten kan användas till särskilda insatser. Viktigt att skapa hållbarhet inom infrastruktur och kollektivtrafiken. Inom kollektivtrafiken upprättas en regional trafikförsörjningsplan som behandlar de aspekterna. 10

95 Bilaga Miljökonsekvensbeskrivning

96 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga MKB till Länstransportplan för Blekinge Region Bleking Dnr: Version Remissutgåva beslutad av regionstyrelsen /Pether Foto framsida uppifrån och ned, vänster till höger: Mats Samuelsson, Joakim Lenell, Joakim Lenell, Olof Fredholm samt Hans-Peter Blom

97 1. Innehåll 1. Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund och syfte Innehållet i planen (planalternativet) Metod för miljöbedömning Avgränsning Nationella och regionala miljömål Alternativ Beskrivning av miljötillstånd och kriterier för betydande miljöpåverkan Beskrivning av betydande miljöpåverkan Förslag till uppföljning Osäkerheter och brister Icke-teknisk sammanfattning Referenser 40

98 Miljökonsekvensbeskrivning 2. Miljökonsekvensbeskrivning 2.1 Bakgrund och syfte Region Blekinge har, på uppdrag från Regeringen, upprättat ett förslag till transportslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden När en myndighet eller en kommun upprättar en plan, som krävs i lag eller i annan författning, ska planupprättaren göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande enligt Miljöbalken kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En länsplan för regional transportinfrastruktur ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Behovet av en miljöbedömning är därmed lagstadgat. Miljöbedömning är en process med samrådsförfarande som genomförs integrerat med framtagandet av planen. Miljöbedömningen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som en del av analysen av strategiska vägval och åtgärder. Miljöbedömningen görs på en strategisk och övergripande nivå och ska inte ta upp frågor som lämpligare bedöms senare i planeringsprocessen. Syftet med en miljöbedömning är att påverka planeringens innehåll och resultat så att en hållbar utveckling främjas. Arbetet sker parallellt på två olika plan; ett nationellt som Trafikverket ansvarar för och ett regionalt där i detta fall Region Blekinge har ansvaret. Den regionala systemanalysen för östra Götaland (Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län) som gjordes inför den förra planeringsomgången resulterade i avgränsning av ett antal prioriterade stråk (se fig. nedan). Systemanalysen ligger till grund för även denna planeringsomgång. Den strategiska 1. Stockholm-Östergötland-Jönköpings län- Kronobergs län-öresund 2. Stockholm-Kalmar-Blekinge-Öresund 3. Stråk mot Göteborgsregionen 4. Baltic-Link stråket, Blekinge- respektive Kalmar- mot Växjö-Göteborg, alternativt Jönköping 5. Stråken Växjö-Halmstad; Blekinge- Halmstad samt Jönköping-Halmstad 6. Jönköping- Västervik/Oskarshamn 7. Stråket Växjö-Linköping 8. Stråken från Östergötland mot Mälardalen via Katrineholm och mot Örebro via Finspång 9. Stråket Bergslagen- Örebro-Blekinge 10. Stråket Örebro-Linköping- Oskarshamn 11. Stråket Växjö-Malmö/Öresund 12. Stråk från Jönköpingsregionen mot Skaraborg

99 Miljökonsekvensbeskrivning miljöbedömning som avslutar systemanalysen pekar på den inneboende konflikt som finns mellan ambitionerna att utveckla de funktionella sambanden i stråken och ökade utsläpp, störningar och omgivningspåverkan. Samtidigt framhålls svårigheten att bedöma miljöeffekterna på den mycket översiktliga nivå som kännetecknar systemanalysen. Analysen innehåller dock tydliga strategiska ställningstaganden, som satsningar på järnväg och sammodala godstransporter, vilka syftar till att underlätta en hållbar utveckling genom klimateffektiva transportlösningar. 2.2 Innehållet i planen (planalternativet) Arbetssätt Arbetet med planen har präglats av ett transportslagsövergripande tankesätt med tidigare framtagna regionala stråkanalyser som utgångspunkt, där länets och regionens viktigaste transportstråk pekats ut. Investeringsåtgärderna är sedan en följd av prioritering utifrån den analys som är gjord avseende betydelsefulla stråk och det transportslagsövergripande arbetssättet. Dialogen mellan Trafikverksregionen och Region Blekinge har varit tät med underhand lämnade underlag och uppgifter åt båda håll. Underhandskontakter har även skett med angränsande län. Regionstyrelsen har via arbetsutskottet kontinuerligt följt och styrt arbetet. Samverkan har skett med länets kommuner genom kommundialoger under mars och april. De åtgärder som prioriteras ska, utifrån största möjliga samhällsekonomiska nytta, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt stå i samklang med de regionala och nationella målen inom transportpolitiken. Planens huvudsyften är att knyta samman kommuncentra med närliggande orter och skapa sammanhängande pendlingscykelvägar till arbete och utbildning, bidra till ett för landet robust och tillgängligt transportsystem genom att stärka landanslutningarna på väg och järnväg till de centrala hamnarna Karlshamn och Karlskrona. skapa större lokala arbetsmarknadsområden genom att knyta samman länets större orter och omgivande län i funktionella kollektivtrafiksystem Planeringsramar Regeringen har föreslagit att den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen under åren ska uppgå till totalt 522 miljarder kronor. För Blekinge län uppgår den preliminära tilldelningen till 514 miljoner kronor. Medel från planen fördelas på posterna

100 Miljökonsekvensbeskrivning Större investeringar: objekt där kostnaden överstiger 25 miljoner kronor. Även större brister ska pekas ut. Att ett objekt listas som brist är en anpassning till den nya planeringsprocessen för väg- och järnvägsprojekt och är inte föremål för investeringsbeslut i detta skede. Åtgärdsvalsstudier ska genomföras som senare mynnar ut i förslag på åtgärder samt vilken prioritering som bör komma i fråga för att lösa bristen. Mindre investeringar (>25 miljoner koronor i investeringskostnad): en pott för anpassning av transportinfrastrukturen där åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet, kollektivtrafik, cykel samt åtgärder som kan påverka transportefterfrågan/val av transportsätt kan ingå. Statlig medfinansiering, i huvudsak bidrag med 50 % av kostnaden till kollektivtrafikåtgärder och till trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet som kan sökas av kommunerna. Eftersom det idag inte är känt vad åtgärder för cykel och kollektivtrafik blir aktuella bedöms åtgärderna under mindre investering och statlig medfinansiering gemensamt då de till största delen fyller samma syften. Nedan redovisas endast en mycket kort sammanfattning av Länstransportplanens innehåll. Fokus ligger på de frågor och utgångspunkter som är viktiga för miljökonsekvensbeskrivningen. Större investeringar (>25 miljoner kronor) I den regionala planen föreslås RV 27 byggas om med högre tillgänglighet och säkerhet genom en del av länet inklusive separat g-/c-väg. Byggstart är planerad till När vägen har förbättrats bör åtgärder vidtas för att styra över den transittrafik med Polenfärjan som går över LV 122. Senare i planperioden föreslås en förbifart byggas förbi Backaryd till Hallabro. Inför kommande planperiod finns förslaget att fortsätta utbyggnaden med förbifart Hallabro. Satsningen ska ses i perspektivet att andra län också genomfört eller kommer att genomföra åtgärder på RV 27 under planperioden så att nyttan blir större än av enskilda läns satsningar. Som en större brist för fortsatt utredning och möjliga åtgärder under planperioden listas kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana i syfte att på sikt klara halvtimmestrafik med Pågatåg över länsgränsen mellan Skåne och Karlskrona. Blekinge Kustbana är även ett viktigt stråk för godstrafiken med förbindelse till Karlshamns hamn i Stilleryd och Karlskrona hamn på Verkö. Ur miljöbedömningsaspekt behandlas detta som en viljeinriktning som bedöms utifrån sin potential. I denna del samfinansieras utredningar och eventuella åtgärder med medel från nationell plan. För övriga stråk föreslås inga större investeringar i planen.

101 Miljökonsekvensbeskrivning Mindre investeringar (<25 mkr) Inom ramen för denna pott ska särskilda mindre objekt finansieras liksom trafiksäkerhetsåtgärder, kollektivtrafikåtgärder, cykelvägar samt åtgärder som syftar till ett förändrat beteende bland dem som nyttjar infrastrukturen. I denna pott ingår även tätortsåtgärder, vilket innebär mer eller mindre omfattande förändringar av statliga vägar som passerar genom tätorter. Åtgärderna innebär oftast att vägen bättre anpassas funktionellt och miljömässigt till tätortsförhållanden genom exempelvis utbyggnad av stråk för oskyddade trafikanter, att vägen smalnas av och säkras för lägre hastighet eller att vägen ges en anpassad standard i samband med ett förändrat väghållningsansvar. Under mindre åtgärder ingår följande åtgärdsområden och deras ungefärliga andel av den totala kostnaden inom potten (totalt ca 153 miljoner kronor). Dessa typer av åtgärder är aktuella även för andra stråk än de som omfattas av större investeringar. Planen redovisar ett antal förslag. Åtgärdstyp Exempel på åtgärd Andel av budget Trafiksäkerhet korsningsåtgärder, mindre ombyggnader för förbättrad 51 % och tillgänglighet trafiksäkerhet, förbättrad tillgänglighet, förbättrad framkomlighet mm Cykel nya cykelvägar längs statliga vägar samt kommunala 40 % cykelåtgärder för pendling till arbete och utbildning eller att sammanbinda orter med potential för cykling Kollektivtrafik ökad tillgänglighet på och till hållplatser utmed viktiga 8 % statliga kollektivtrafikstråk eller anläggande av pendlingsparkering Påverkan kan påverka transportefterfrågan och val av transportstätt för ändrat beteende hos infrastrukturens användare (mobility management) 1 % Statlig medfinansiering Bidrag med 50 % av kostnaden till kollektivtrafikåtgärder och till trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet kan sökas av kommunerna. Dessa möjligheter har under tidigare planperioder bidragit till att anlägga hållplatser och bygga ut kommunernas gång- och cykelvägnät. Det är angelägna medel också i denna plan att använda för fortsatt utveckling av kollektivtrafikresande och cykling. Denna del av planen omfattar ca 75 miljoner kronor. Medel i mindre omfattning finns för investeringar på det enskilda vägnätet som komplement till drift- och underhållsbidragen. Sådana investeringar används till bland annat broförbättringar som en mindre vägförening inte annars skulle kunna bära kostnaden för själv.

102 Miljökonsekvensbeskrivning 2.3 Metod för miljöbedömning Som underlag för bedömningar har Trafikverkets framtagna metodik och bedömningsgrunder använts. Bedömningsgrunderna innehåller definitioner och avgränsningar för hur de kan användas samt kriterier för när miljöpåverkan är att betrakta som betydande. För vidare information om metodik och bedömningsgrunder hänvisas till Trafikverkets webbplats, Ett mål med tillämpningen av bedömningsgrunderna är att effekter och konsekvenser så långt det är möjligt ska kvantifieras och jämföras i nollalternativet och planalternativet. Detta har varit svårt i miljöbedömningen av planen. Istället förs i många fall ett resonemang om konsekvenserna av den riktning planen pekar ut i relation till kriterierna för betydande miljöpåverkan. Enligt Miljöbalken ska bedömningarna göras i jämförelse med ett nollalternativ som beskriver hur området sannolikt kommer att utvecklas om planen inte genomförs. Nollalternativet beskrivs senare i MKB-dokumentet. 2.4 Avgränsning Samråd om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen har genomförts med berörda kommuner och Länsstyrelsen den 14 maj Syftet med en avgränsning är att koncentrera miljöbedömningen till de frågor som är mest relevanta för planen. Utgångspunkten för att bedöma vad som är betydande miljöpåverkan i åtgärdsplaneringen är vilka miljöutmaningar som transportsektorn har ett stort delansvar att lösa och hur dessa kan påverkas av valet av åtgärder i planen. Både positiv och negativ påverkan ska behandlas. Transportsektorn bedöms främst ha en betydande miljöpåverkan på följande sätt: står för en stor del av utsläppen av koldioxid utsätter fler än två miljoner människor för buller, där järnvägstrafiken står för ca 20 % står för en hög andel av de svenska utsläppen till luft tar mark i anspråk för infrastruktur och har en påverkan på natur- och kulturmiljö inklusive skyddade områden (MB 7 kap.) har en strukturbildande funktion med påverkan på övrigt samhällsbyggande och formar därmed människors livsmiljö, men också framtida transportbehov Fokusområdena har preciserats i ett antal miljöaspekter: Klimat, människors hälsa, befolkning, luft, vatten, mark, materiella tillgångar, landskap, biologisk mångfald, djurliv, växtliv, bebyggelse, forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv.

103 Miljökonsekvensbeskrivning Tidsperspektiv Med tanke på planens långsiktiga och strategiska karaktär är det önskvärt att miljöbedömningen behandlar effekter så långt det är rimligt och relevant även efter år Detta får stöd av att: prognosåren för utsläpp av klimatgaser är 2020 och 2040 den funktionella livslängden och strukturerade påverkan på landskapet av vägar och järnvägar är ännu längre Miljöbedömningen föreslås ändå tidsmässig avgränsas till att omfatta den nya planperioden även om miljöeffekterna av åtgärderna i transportplanerna sträcker sig längre än till planperiodens slut. Motiveringen till detta är att planeringsunderlagen generellt inte innehåller data som gör det möjligt att bedöma effekter och konsekvenser på längre sikt samt att osäkerheterna ökar i ett längre tidsperspektiv. Geografisk utbredning För att belysa helheten och bättre visa den samlade miljöeffekten kommer miljöbedömningen inte enbart att omfatta de större åtgärder som kommer med i den regionala transportplanen. Även åtgärder i den nationella planen som samfinansieras av medel för Blekinge län ingår i miljöbedömningen. Detta för att belysa helheten och bättre visa den samlade miljöeffekten av samtliga satsningar. Effekter av åtgärder eller ambitioner i planen kan också leda till påverkan och konsekvenser utanför Blekinge län. Där så bedöms relevant görs en utblick i ett större geografiskt område, även om merparten av effekterna konsekvensbedöms i ett länsperspektiv. Miljöaspekter Under miljöbedömningsprocessen har en ytterligare avgränsning kunnat ske så att klimat, människors hälsa, luft, samt befolkning bedöms kunna bli föremål för betydande miljöpåverkan. Miljöaspekterna vatten samt biologisk mångfald inklusive växt- och djurliv behandlas i MKB:n, men bedöms i detta skede inte påverkas på ett betydande sätt av planens innehåll. Övriga miljöaspekter avgränsas bort, för motivering se tabell nedan. Därutöver ska relevanta miljökvalitetsnormer beaktas. För länstransportplanens del bedöms miljökvalitetsnormer för luft avseende kväveoxider (NOX) samt partiklar (PM 10) vara relevanta. För miljökvalitetsnormer avseende vattenförekomster bedöms eventuell påverkan bättre kunna utredas i senare skeden av planeringen. Inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten berörs i detta skede av åtgärder i planen. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller anger att det ska eftersträvas att buller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Enligt förordningen har Trafikverket kartlagt buller från väg- och järnvägstrafik och upprättat ett åtgärdsprogram. Planen bedöms inte påverka möjligheten att klara miljökvalitetsnormen.

104 Miljökonsekvensbeskrivning Frågor kring sjöfartens miljöpåverkan förutsätts bli bedömda inom ramen för den nationella planen då åtgärderna i länsplanen inte direkt rör satsningar på sjötrafik. Det är dock befogat att i vissa delar resonera kring effekter av en ökad trafik i hamnarna då ett av planens huvudsyften är att stärka transportleden till och från Blekinges hamnar så att dessa kan nyttjas effektivare och i högre utsträckning.

105 Miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning av betydande miljöaspekter kopplat mot miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning Klimat X Ja Vägtransporterna står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser. De åtgärder som är aktuella i länsplanen har dock en relativt liten påverkan i förhållande till de nationella åtgärder inom många områden som krävs för att Sverige ska kunna klara sina klimatåtaganden. Trafiken förutsätts öka i både noll- och planalternativet men energieffektiviseringar leder till oförändrade eller minskande utsläpp mot slutet av planperioden. Innehållet i planen kan påverka hur resor och godstransporter sker, vilket kan bidra positivt. Frisk luft Luft X Ja Risk för överskridande av miljökvalitetsnorm bedöms liten i länet som helhet, men i Karlskrona förekom överskridanden av dygnsmedelvärdet avseende MKN för partiklar (PM10) som max får överskridas 35 gånger. Däremot klaras idag inte generationsmålets precisering avseende PM10. Utanför tätorter är problemet avsevärt mindre. Planen kan ha betydelse för utvecklingen av luftkvalitet, framförallt i tätorter X Ja Se ovan Människors hälsa

106 Miljökonsekvensbeskrivning Bara naturlig försurning Människors hälsa Ja Nej Vatten X Nej Biologisk mångfald, växt- och djurliv Forn- och Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning X Nej Transporter bidrar till utsläpp av försurande ämnen. Den nationella vägtrafiken har dock en X Nej X Nej marginell påverkan på försurningen av mark och vatten. Den försurning som sker nu är främst relaterad till markanvändning och utsläpp från sjöfart och trafik på kontinenten. Planen syftar till att underlätta miljömässigt fördelaktiga transporter av gods till och från hamnarna i syfte att dessa ska kunna användas mer. Internationella regler bedöms inom planens genomförandetid bidra till minskade utsläpp. kulturlämningar, bebyggelse och annat kulturarv Giftfri miljö Vatten X Nej Denna plan bedöms inte i stort påverka möjligheten att nationellt eller regionalt nå målet. Mark X Nej Trafikolyckor är dock en bidragande orsak till spridning av miljö- och hälsofarliga kemikalier i mark och vatten. Vid byggnation av vägar och andra infrastrukturanläggningar kan förorenad mark som kräver sanering förekomma, exempelvis i anslutning till gamla stationsområden. Skyddande ozonskikt Ej relevant för trans Utreds i förekommande fall i kommande planeringsskede. portsyste- met

107 Miljökonsekvensbeskrivning Säker strålmiljö Ej relevant Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning för trans- portsyste- met Ingen övergödning Vatten X Nej Miljömålet påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp. Trafiken har en marginell Levande sjöar och vattendrag Mark X Nej påverkan genom sina utsläpp av luftburet kväve. Sjöfarten bidrar i Blekinge med stora utsläpp av kväveoxider, men bedöms inte påverkas av innehållet i planen. Vatten X Nej Infrastruktur tar mark i anspråk, fragmenterar och utgör en barriär i landskapet. Den påverkan planen bedöms ha på detta miljökvalitetsmål bedöms inte betydande och är i huvudsak en effekt av trafiken, bland annat genom spridning av föroreningar vid exempelvis anläggning Biologisk och olyckor. X Nej Infrastruktur tar mark i anspråk och fragmenterar och utgör en barriär i landskapet. Planen mångfald, bedöms inte leda till markant ökade barriärer och innebär inte intrång i värdefull natur av växt- och djurliv högsta klass. Aspekten bör dock behandlas vidare i kommande planeringsskede för investeringsprojekt.

108 Miljökonsekvensbeskrivning Grundvatten av god kvalitet Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Vatten X Översiktligt Motiv till avgränsning Trafikens påverkan på grundvattenkvalitén uppkommer dels genom drift av vägar, där saltning kan bidra till saltinträngning i grundvattnet. Olyckor kan även leda till att grundvatten förorenas av dels drivmedel från bilar, men även med andra kemikalier vid olyckor vid transport av farligt gods. Planen bedöms ej bidra till påtagliga negativa eller positiva konsekvenser för miljöaspekten vatten. Planen bedöms i sig inte leda till ökad trafik jämfört med nollalternativet, vilket gör att risker kopplande till användningen av vägen är desamma. Lokalt kan trafiken i planalternativet öka mindre än i nollalternativet vilket möjligen kan leda till marginella förbättringar avseende vattenkvalitet. I och med att planens inriktning är säkrare vägar och överflyttning till järnväg bedöms risken för olyckor generellt minska. Risk för påverkan för enskilda vattenförekomster i samband med byggnation hanteras bättre i den fortsatta planeringen av enskilda projekt. Det är då viktigt att beakta både dricksvattentäkter i bruk och vattentillgångar av vikt för framtida behov. Hav i balans samt levande kust och skärgård Biologisk mångfald, växt- och X Nej Planen bedöms inte påverka möjligheterna att klara miljömålet. Berörda aspekter behandlas i samband med andra miljömål. djurliv, vatten

109 Miljökonsekvensbeskrivning Myllrande våtmarker Biologisk mångfald, Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB X Översiktligt Motiv till avgränsning Infrastrukturen påverkar våtmarksmiljöer genom att mark tas i anspråk och bidrar till att skapa barriäreffekter och fragmentisering av landskapet. Nybyggnad, samt drift och underhåll växt- och djurliv kan även resultera i ändringar av de hydrologiska förhållandena i våtmarker. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning / ombyggnation. Behandlas lämpligen mångfald, mer noggrant i samband med planering och projektering av enskilda investeringar. Levande skogar Biologisk X Över- Infrastrukturutbyggnad innebär ofta ett intrång och fragmentering av landskapet genom att siktligt ny mark tas i anspråk. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning/ växt- och ombyggnation. Behandlas lämpligen mer noggrant i samband med planering och projektering Ett rikt odlingslandskap djurliv Biologisk mångfald, av enskilda investeringar. Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny mark tas i anspråk. Ny infrastruktur kan även ha en påverkan på småbiotoper som skyddas av växt- och det generella biotopskyddet. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak djurliv breddning/ombyggnation. Behandlas lämpligen mer noggrant i samband med planering och Forn- och projektering av enskilda investeringar. X Nej Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny X Översiktligt kulturlämningar, mark tas i anspråk. Påverkan kan ske både direkt och indirekt på kulturarvet. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning / ombyggnation i områden som inte är bebyggelse utpekade som särskilt känsliga. Hänsyn till enskilda lämningar eller värden behandlas i och annat samband med planering och projektering av enskilda investeringar. Storslagen fjällmiljö kulturarv Ej relevant i länet - - -

110 Miljökonsekvensbeskrivning Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning God bebyggd miljö Klimat X Ja I målet ryms en hållbar samhällsplanering. Åtgärder på järnväg, vägar, cykelvägar och kollektivtrafik påverkar på vilket sätt befolkningen väljer att resa eller hur gods transporteras. Människors hälsa X Ja Infrastruktur kan ha både negativa och positiva konsekvenser för boendemiljön. En standardhöjning av väg- eller järnvägsnätet kan leda till en ökning av antalet fastigheter som är bullerstörda, samtidigt som ombyggnader ofta också resulterar i att bulleråtgärder genomförs på de fastigheter som i dagsläget är störda. Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité. X Ja Säkerhetshöjande åtgärder på vägar, som mitträcken gör att det skapas barriäreffekter, som kan försvåra framkomligheten för boende i anslutning till vägen samt hur vägen kan nyttjas om åtgärder ej vidtas för att lösa detta. Materiella Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité. X Nej Planen bedöms inte leda till att ny mark tas i anspråk på sådana platser att kriterierna för tillgångar betydande miljöpåverkan uppfylls. Inte heller bedöms planen ge upphov till sådana mängder avfall som avses eller väsentligt förändra möjligheten till god avfallshantering vid befintliga Forn- och anläggningar. X Nej Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny Befolkning kulturlämningar, mark tas i anspråk. Påverkan kan ske både direkt och indirekt på kulturarvet. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning/ombyggnation i områden som inte är bebyggelse utpekade som särskilt känsliga. Hänsyn till enskilda lämningar eller värden behandlas i och annat samband med planering och projektering av enskilda investeringar. kulturarv

111 Miljökonsekvensbeskrivning Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning Landskapsaspekten handlar om landskapets helhet och karaktärsdrag och bedöms inte Landskap X Översiktligt påverkas av planens konkreta innehåll. För ännu ej beslutade investeringar (större eller mindre) för att stärka stråken i den riktning planen pekar ut är aspekten däremot av betydelse och kräver fortsatt utredning inför kommande utrednings- och planeringssteg. Lokalt kan ombyggnaden av väg 27 medföra konsekvenser för landskapet, men då föreslagna åtgärder följer befintlig vägsträckning bedöms konsekvenserna inte bli betydande. Vägens befintliga profil är till stor del anpassad till landskapet och befintlig terräng vilket medför Ett rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald, stora nivåskillnader främst mellan Backaryd och Hallabro. För trafikanterna förväntas förändring utgöras av att vägen breddas och får mitträcke. växt- och X Ja Infrastruktur tar mark i anspråk och bidrar till en fragmentisering av landskapet och barriäreffekter. Detta påverkar landskapets funktion och hela ekosystemet. Skyddade och skyddsvärda områden kan påverkas. Tillsammans med annan exploatering kan kumulativa effekter djurliv uppstå. En förändrad bullernivå kan påverka hur ett område används av t ex fåglar.

112 Miljökonsekvensbeskrivning 2.5 Nationella och regionala miljömål Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Målstrukturen utgörs numera av generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen ersätter tidigare delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Nationellt beslutade etappmål och preciseringar i övrigt gäller fullt ut i Blekinge län. Miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Storslagen fjällmiljö behandlas inte i MKB:n eftersom de saknar koppling till planens innehåll, alternativt inte är aktuella i länet. Behandlade miljökvalitetsmål listas nedan: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Andra regionala mål med koppling till planens miljöpåverkan finns framförallt på klimatområdet genom den klimat- och energistrategi som håller på att tas fram för Blekinge. I remissversionen föreslås följande mål med koppling till planens innehåll: Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser minska med 50 % jämfört med år Till år 2020 ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 15 %. År 2020 ska transporternas energianvändning åter vara nere på 1990 års nivå (1350 GWh), vilket motsvarar en minskning med 11 % jämfört med år 2010.

113 Miljökonsekvensbeskrivning Energistrategin går också in på hur målen ska uppnås och för transportsektorns del handlar det om tillgång till och val av alternativa fordonsbränslen men också hur transportsystemet ska nyttjas så att resor med kollektivtrafik, gång och cykel vinner marknadsandelar från personbilstrafiken. Även digitala lösningar för distansarbete eller webb-/ telefonmöten är den del av strategin. Samtliga dessa åtgärder kommer, om de uppnås, också att medföra positiva effekter på till exempel luftkvalitet. 2.6 Alternativ Inget jämförelsealternativ avseende planens innehåll har tagits fram då inga alternativa plannivåer angetts i direktivet. Den jämförelse som görs utgår därför endast från planalternativet och nollalternativet. Nollalternativ Nollalternativet ska beskriva vad som händer om planen inte genomförs för att på så sätt fungera som jämförelse med vad som sker om planen genomförs. Återstående åtgärder i nu gällande plan, nivå 100%, ingår i nollternativet så att bedömda effekter av denna i huvudsak kan användas som referens. I nollalternativet ingår dock ej åtgärder som genomförts. Uppgifterna om utveckling av transportbehov och trafikslag nedan har hämtats från Trafikverkets underlag för att ta fram nationellt nollalternativ samt samhällsekonomiska beräkningar. Utgångspunkten för såväl framtida förutsättningar som framtida vägnät har varit idag beslutad politik. Prognoserna är indikatorer på vilken utveckling som kan ske om det inte görs någonting utöver den politik som idag har beslutats. Behovet att resa kommer att fortsätta öka. Enligt Trafikverkets basprognos för år 2030 beräknas biltransportarbetet i Sverige öka med 34 % gentemot år Persontransportarbetet på järnväg beräknas öka med 27 % och det sammanlagda transportarbetet för färdsätten bil, buss, tåg och flyg beräknas öka med 29 % under perioden. Persontrafiken med bil i Blekinge har av Trafikverket 1 bedömts öka med 21 % under perioden , med en årlig tillväxt på 0,9 % mätt som trafikarbete med personbil. Bränslepriset prognosticeras öka, men teknikutveckling för energieffektivisering sker så att kostnad och utsläpp per körd mil antas sjunka. För godstransporter skattas den totala tillväxttakten mätt i transportarbete för inrikes transporter till 1,7 % per år fram till år Väg är det trafikslag som bedöms öka mest med 1,9 % i årstakt, följt av sjöfart på 1,7 % och järnväg på 1,4 % per år 2. Inrikes flygtransporter existe- 1 Prognoser för arbetet med nationell transportplan Persontransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer 2013:055: Trafikverket Prognoser för arbetet med nationell transportplan Godstransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer: 2013:056. Trafikverket 2013

114 Miljökonsekvensbeskrivning rar i princip inte, men ökningen av utrikes godstransporter på flyg har beräknats till 1,6 % per år. Ett antagande om ökad svensk utrikeshandel bedöms bidra till ett ökat transportarbete både inom och utom Sverige. Vägtransporterna i Sverige beräknas öka från 39,9 miljarder tonkilometer år 2006 till 63 miljarder tonkilometer år Efterfrågan på järnvägstransporter väntas öka från 2010 års nivå på 23,5 miljarder tonkilometer till 32,8 miljarder tonkilometer år 2030 enligt Trafikverkets underlag, vilket ger en total relativ efterfrågeökning under perioden om ca 40 %. En stor del av ökningen består av nya transportbehov till följd en utökad gruvbrytning i norra Sverige. I nollalternativet bedöms följande stråkförstärkningar komma till stånd i Blekinge län (ännu ej genomförda investeringar sedan tidigare plan): Riksväg 27 Möllenäs Djuramåla, del av sträcka mot länsgränsen mot Kronoberg (ungefär detsamma som i planalternativet). Mindre investeringar samt bidrag När det gäller mindre åtgärder (under 25 miljoner kronor) i länets transportinfrastruktur behandlas de i tidigare nämnd pott för anpassning av transportinfrastrukturen. I Länstransportplanen ingår även åtgärdsområdet Bidragsobjekt (statsbidrag). I miljöbedömningen har valts att behandla dessa tillsammans. När det gäller avsättning av pott för mindre åtgärder uppgår den till 150,8 miljoner kronor över planperioden i nollalternativet och bidrag till kollektivtrafik, miljö och trafiksäkerhet uppgår till 66 miljoner kronor. När det gäller potten till mindre åtgärder samt bidrag är summorna mindre i noll- än i planalternativet. Sammanfattningsvis gäller att både gods- och persontrafiken inom alla transportslag kommer att öka under planperioden, men energieffektivisering, lagkrav och alternativa bränslen kommer att göra att utsläppen inte ökar i samma omfattning. Planerade investeringar innebär en trafiksäkrare och snabbare väg för gods- och persontransporter längs Riksväg 27 samt mindre investeringar för att stärka trafiksäkerhet, tillgång till kollektivtrafik samt cykelvägar.

115 Miljökonsekvensbeskrivning 2.7 Beskrivning av miljötillstånd och kriterier för betydande miljöpåverkan Klimat De transportpolitiska målen omfattar Begränsad klimatpåverkan genom hänsynsmålets precisering på klimat: Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Analyser genomförda av Trafikverket visar att det finns möjlighet för transportsektorn att minska klimatpåverkan i linje med målen men för att åstadkomma detta krävs en kombination av åtgärder 3. Åtgärderna innebär bland annat minskad personbilstrafik och fördubblad gång, cykel och kollektivtrafik, dämpad ökning av lastbilstrafiken, överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, mer energieffektiva fordon, fartyg och flygplan med ökad andel förnybar energi samt minskad energianvändning i infrastrukturhållningen. Slutsatsen är alltså att tekniklösningar inte kommer att vara tillräckliga för att nå klimatmålen utan andra åtgärder måste ske parallellt. Energianvändningen per person i Blekinge län var 46,7 MWh för år 2009, vilket är högre än riksgenomsnittet. Transporterna stod för ca 22 % av detta (10,06 MWh per invånare). År 2010 var de klimatpåverkande utsläppen i Blekinge län totalt ca 1 miljon ton, vilket motsvarar 6,2 ton per invånare. Om man räknar bort Karlshamnsverkets utsläpp blir utsläppet 5,1 ton per capita för Blekinge år 2010 enligt Energibalans Blekinge län 4. I dessa siffror ingår även andra utsläpp än koldioxid, men koldioxid utgör merparten. Transportsektorn och arbetsmaskiner står för ca hälften, dock ingår inte utsläppen från internationell sjö- och flygtrafik i utsläppssiffrorna. Nationellt har dessa utsläpp ökat kraftigt sedan år 1990 och beräknas till 8,3 miljoner ton år Körsträckan med bil per invånare ligger över genomsnittet i Sverige, för år 2011 ligger den på 674 mil per invånare och år mot 645 mil per invånare och år i hela landet. Den genomsnittliga körsträckan har de senaste åren sjunkit till följd av bland annat förbättrade möjligheter att åka kollektivt. Kriterier för betydande miljöpåverkan Trafiken med personbil eller lastbil ökar/minskar med >1 % Koldioxidutsläppen ökar/minskar med 1 % per transportarbete 3 Samlat planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2012:152. Trafikverket Energianvändning och klimatpåverkan i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län 2012.

116 Miljökonsekvensbeskrivning Luft Miljöaspekten luft definieras av Trafikverket dels som emissioner av luftföroreningar och dels som luftkvalitet i form av halter av luftföroreningar där människor vistas i tätorter. Vägtrafiken är den största utsläppskällan till flera luftföroreningar och halterna är särskilt höga i tätorter och under rusningstrafik. Beräkningar gjorda med utgångspunkt i en nationell miljöhälsoenkät tyder på att nära en halv miljon människor är besvärade av bilavgaser. Bland dem med sovrumsfönster mot större gata, trafikled eller industri stördes mer än var femte av bilavgaser. Andelen som anser sig vara besvärade av trafikens utsläpp i länet är cirka 5 %, på samma nivå som i resten av landet. Transportsektorns påverkan på miljökvalitetsmålet Frisk luft domineras av vägtrafikens utsläpp av slitagepartiklar från vägbana och däck samt avgaser från fordon och arbetsmaskiner, varför störst fokus läggs på dessa. I hamnstäder (Karlskrona, Karlshamn) kan sjöfarten bidra väsentligt till halterna av kvävedioxid, men dess påverkan på människors hälsa är ändå relativt liten. En avgränsning görs till emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (avgaser respektive slitage) samt halter av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). Detta eftersom det är för dessa emissioner som transportsektorns bidrag till överskridanden av miljökvalitetsnormer och mål är som störst. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken De beskrivs närmare i miljöbalkens femte kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik. En avgränsning görs i Trafikverkets bedömningsgrunder 5 till emissioner av kväveoxider och partiklar samt halter av kvävedioxid och partiklar. Detta eftersom det är för dessa emissioner som transportsektorns bidrag till överskridanden av miljökvalitetsnormer och mål är som störst. Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde Miljökvalitetsmål 30 μg/m 3 15 μg/m 3 Miljökvalitetsnorm 50 μg/m 3 40 μg/m 3 Övre utvärderingströskel (ÖUT) 35 μg/m 3 28 μg/m 3 Nedre utvärderingströskel 25 μg/m 3 20 μg/m 3 Tabell: Mål och normer för PM10. Övre utvärderingströskeln: vid överskridande ska fasta mätningar göras. Nedre utvärderingströskel: tillräckligt att luftkvaliteten följs med hjälp av spridningsmodeller, utsläppsinventeringar e dyl. Kontinuerliga mätningar av PM10 har under flera år genomförts i gaturum i Karlshamns och Karlskrona kommun. I Ronneby har partiklar mätts periodvis (vinterhalvår) på varierande mätplatser. Årsmedelvärdena för gaturum under de senaste åren ligger runt 20 mikrogram per kubikmeter. Tillfällen då dygnsmedelvärdena överskrids förekommer i alla kommuner. Under år 2009 överskreds gränsvärdet i Karlskona vid 29 tillfällen, nära den gräns på 35 gånger per år som den får överskridas och därmed finns en risk för överskri- 5 MILJÖASPEKT LUFT - Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Arbetsmaterial, Trafikverket 2012

117 Miljökonsekvensbeskrivning dande av normen om inte halterna sjunker. Därutöver klaras idag inte preciseringen av generationsmålet för Frisk luft avseende PM10 i nämnda tätorter. Miljökvalitetsmålet Frisk luft påverkas av vägtrafik, energiproduktion, industriprocesser och för Blekinges del i stor omfattning även av hamnverksamhet och sjöfart. Genomförda satsningar i andra sektorer kan bidra till lägre halter (t ex utbyggnad av fjärrvärme). Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde Miljökvalitetsmål 60 μg/m 3 20 μg/ m 3 Miljökvalitetsnorm 90 μg/ m 3 60 μg/ m 3 40 μg/ m 3 Övre utvärderingströskel (ÖUT) 72 μg/ m 3 48 μg/ m 3 32 μg/ m 3 Nedre utvärderingströskel 54 μg/ m 3 36 μg/ m 3 26 μg/ m 3 Tabell: Mål och normer för NO2. Övre utvärderingströskeln: vid överskridande ska fasta mätningar göras. Nedre utvärderingströskel: tillräckligt att luftkvaliteten följs med hjälp av spridningsmodeller, utsläppsinventeringar e dyl. De mätningar som genomförts i Blekinge visar att halterna ligger under riksgenomsnittet och att såväl miljökvalitetsnormer som miljömål avseende årsmedelvärden klaras. När det gäller halt av NO2 pågår mätningar i gaturum, men idag saknas ett nuläge att redovisa för dygns- och timmedelvärden. Sedan 1990-talet har halterna av kväveoxider i länets tätorter minskat. Under 2010 uppgick utsläppen av kväveoxider i Blekinge län till drygt 3000 ton varav ca hälften hade transportsektorn som källa. Utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart i Blekinge län var därutöver cirka ton, mer än länets totala landbaserade utsläpp. Tillfälligt förhöjda nivåer av luftföroreningar i tätortsluft har samband med en rad hälsoeffekter och besvär. Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften skall vara så ren att människors hälsa inte skadas. Kriterier för betydande miljöpåverkan: De totala utsläppen av kväveoxider och partiklar ökar eller minskar med 5 % Väsentligt bidrag till fler/färre överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO2, eller inandningsbara partiklar, PM10 Väsentligt bidrag till att antalet personer exponerade för halter över miljökvalitetsnormer (MKN) förändras. Hälsa I de transportpolitiska målen nämner Regeringen begreppet hälsa i samband med effekter på människors hälsa av buller, luftföroreningar samt ökad fysisk aktivitet som exempel. Vibrationer nämns ej i de transportpolitiska målen, men det är dock känt att det utgör en

118 Miljökonsekvensbeskrivning olägenhet för människors hälsa exempelvis genom sömnstörning. Dessutom omfattas påverkan på människors hälsa av olyckor, det vill säga trafiksäkerhet. Transportsystemet kan orsaka konsekvenser för hälsan även genom förorening av dricksvatten och markområden, strålning, användning av kemikalier och arbetsmiljön för dem som arbetar med infrastrukturen. Tillgänglighet till utbud och aktiviteter exempelvis sociala kontakter, friluftsliv och arbetsmarknad - påverkar fysisk respektive psykisk hälsa positivt, och det finns även negativa aspekter såsom stress av att sitta i köer. Avseende buller anses miljöpåverkan uppstå när boende utsätts för vägtrafik- eller järnvägstrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig bakom för buller vid bostäder längs statliga och kommunala vägar respektive järnvägar. Målbilden till år 2020 formuleras därför enligt följande 6 : 30 dba Leq inomhus 45 dba Lmax inomhus nattetid 55 dba Leq utomhus (vid fasad) 70 dba Lmax vid uteplats i anslutning till bostad Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet 55 dba Leq uteplats och 60 dba. Minst en gång i veckan störs 10 % av de vuxna i länet av trafikbuller, vilket är lägre än rikets 14 %. Med trafiksäkerhet avses åtgärder som minskar riskerna för att människor dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet. Kriterier för betydande miljöpåverkan: Väsentlig förändring av förutsättningarna för att välja gång och cykel Den samhällsekonomiska kostnaden för bullerexponering i och vid bostad förändras med 5 % eller mer. Antalet exponerade för bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena längs järnvägen och det statliga vägnätet minskar eller ökar med mer än 10 %. Befolkning Miljöaspekten befolkning handlar om hur transportsystemet påverkar tillgängligheten till de målpunkter som olika grupper i befolkningen har i ett geografiskt avgränsat område. Med befolkning avses här i första hand människor utan tillgång till bil, särskilt barn, äldre och funktionshindrade. 6 Riksdagens riktvärden för trafikbuller i boendemiljöer (prop 1996/97:53)

119 Miljökonsekvensbeskrivning Tillgänglighet handlar om vilka möjligheter transportsystemet erbjuder barn, äldre och funktionshindrade att ta sig till sina målpunkter utan hinder. Kriterier för betydande miljöpåverkan: Grupper av barn, äldre eller funktionshindrade (> 30 %) kan inte ta sig fram säkert till sin målpunkt. Andelen barn som kan ta sig säkert till skolan ökar med minst 10 %. Andelen funktionsnedsatta och äldre som kan ta sig till en målpunkt på egen hand ökar med minst 10 % Möjligheterna försämras/förbättras väsentligt att med kollektivtrafik eller med gång och cykel pendla till arbete och studier eller fritidsaktiviteter Länet är landets femte mest tätbefolkade med 52 invånare per kvadratkilometer. Cirka 75 procent av invånarna bor i tätort. Cirka 75 procent av länets invånare bor inom 500 meter från en kollektivtrafiklinje (2010). Vatten Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten. Bedömningar utgår från påverkan på vattnets kvalitet, påverkan på flöden och nivåer samt fysisk (hydromorfologisk) påverkan. Påverkan på vattenkvalitet ur naturmiljösynpunkt innefattas i bedömningsgrunderna, liksom fysisk påverkan, framförallt avseende fragmentering av vattendrag genom vandringshinder. Påverkan på människors hälsa avgränsas till påverkan på dricksvatten och dricksvattenförsörjningen. Här ingår också påverkan på ytvattentäkter. Kriterier för betydande miljöpåverkan: Vattenkvaliteten försämras i sådan omfattning att ickeförsämringskravet inte kan hållas inom avrinningsområdet eller när vattenkvaliteten förbättras märkbart inom avrinningsområdet. Möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnorm god status påverkas negativt i oacceptabel utsträckning/förbättras påtagligt inom avrinningsområdet. Påtaglig skada/minskad risk för skada på utpekade värden i skyddade områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. Blekingekusten ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt. Till följd av övergödning har ingen av Blekinges kustvattenförekomster god ekologisk status. Trots vidtagna åtgärder är transporterna av näringsämnen till havet fortsatt höga och tenderar att öka, dock bedöms inte vägtrafikens bidrag vara väsentligt i sammanhanget. Det är emellertid viktigt att begränsa utsläpp av bland annat kväveoxider från internationell sjöfart. Nuvarande

120 Miljökonsekvensbeskrivning regelverk räcker inte till för att hejda ökningen eftersom trafiken ökar i omfattning och reglerna endast gäller för nyproducerade fartyg. Om inte ytterligare åtgärder vidtas kommer dessa utsläpp att vara större än de landbaserade utsläppen i EU-länderna 7. Av de 26 sjöar som har bedömts i Blekinge når 24 sjöar målet god status för näringsämnen. För vattendragen är motsvarande siffror 31 av 39 vilket motsvarar 78 % av vattendragssträckorna. Av de 45grundvattentäkter som rapporterats in från Blekinge län till SGU:s databas saknar ungefär hälften vattenskyddsområde. De vattentäkter som saknar skyddsområde i Blekinge län står för ungefär 20 procent av vattenuttaget. Ombyggnationen av RV 27 kommer att beröra delavrinningsområdens Ronnebyån och Vierydsån. I senare etapp (kommande planperiod) kan också Bräkneåns avrinningsområde komma att beröras. Ronnebyåns ytvatten är indelat i 42 vattenförekomster: 13 sjöar och 29 vattendrag. Orsaken till att god ekologisk status inte nås är till största delen påverkan av övergödning och fysisk påverkan, vilket kan innebära vandringshinder, rätningar och rensningar. När det gäller den kemiska statusen i Ronnebyåns avrinningsområde uppnår alla vattenförekomster utom en sjö uppströms RV 27 god kemisk status (Stora Hensjön). De sex grundvattenförekomsterna uppnår alla god kvantitativ (tillgång på grundvatten) och kemisk status. Vierydsåns ytvatten är indelat i sju vattenförekomster: tre sjöar och fyra vattendrag. I avrinningsområdet uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. De två grundvattenförekomsterna uppnår såväl god kvantitativ som kemisk status. Orsaken till att god ekologisk status inte nås i flera av de ingående vattendragen är till största delen påverkan av övergödning och fysisk påverkan, vilket kan innebära vandringshinder, rätningar och rensningar. Inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnorm för fisk- eller musselvatten 8 kommer att beröras av åtgärder i planen. När det gäller förstärkningar av Blekinge kustbana kommer flertalet avrinningsområden som mynnar vid Blekinges södra kust kunna komma att bli berörda av utbyggnadsåtgärder, samtliga långt ner i vattensystemen då järnvägen ligger nära kusten. Biologisk mångfald Betydande miljöpåverkan uppstår om planen genom sitt innehåll direkt eller indirekt hotar särskilt skyddsvärda arter och miljöer eller ger stora negativa konsekvenser på mer vanliga arter och miljöer. För att bedöma om paket av åtgärder, som i denna plan, ger upphov till betydande miljöpåverkan används följande indikatorer: Betydelsen för förekomst av livsmiljöer. Förlust av livsmiljöer för växter och djur sker när livsmiljöer omvandlas till infrastruktur. Ökad mängd livsmiljöer viktiga för biologisk mångfald kan hysas inom infrastrukturen om de anläggs och sköts på ett sätt som möjliggör arters rörelser och spridning i landskapet. 7 Övergödningen av Sveriges kuster och hav. Naturvårdsverket Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten

121 Miljökonsekvensbeskrivning Betydelsen för förekomst av barriärer. Barriärer skapas när infrastruktur hindrar djurs möjligheter att röra sig i landskapet. Här ingår även barriärer i vattendrag. Betydelsen för dödlighet. Djur dödas i trafik eller av komponenter i infrastrukturanläggningen. Betydelsen för uppkomst av störning. Miljöer blir mindre attraktiva på grund av störningar från trafik, exempelvis buller. Betydelsen för påverkan på inhemsk biologisk mångfald. Främmande, invasiva arter kan spridas i livsmiljöer längs med infrastruktur eller transporteras med trafik. 2.8 Beskrivning av betydande miljöpåverkan Som underlag för bedömningar har Trafikverkets framtagna bedömningsgrunder använts. De innehåller definitioner och avgränsningar för hur de kan användas samt kriterier för när miljöpåverkan är att betrakta som betydande. För vidare information om dessa bedömningsgrunder hänvisas till trafikverkets webbplats, Ett mål med tillämpningen av bedömningsgrunderna är att effekter och konsekvenser så långt det är möjligt ska kvantifieras och jämföras i nollalternativet och planalternativet. Detta har varit svårt att utföra i miljöbedömningen av planen. Istället förs i många fall ett resonemang om konsekvenserna av den riktning planen pekar ut. De mindre investeringarna och bidragen är inte preciserade utan utgör exempel på möjliga åtgärder, vilket gör det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för miljön. Länstransportplanen anger en viljeinriktning som utgår ifrån politiskt antagna mål och strategier och dessa poster i planen bedöms därför mer allmänt utifrån sin potential. Klimat Större investeringar Kompletterande kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana som ska utredas under planperioden förutsätts bidra till en överflyttning av gods från väg till järnväg samt förbättrade möjligheter till persontrafik på tåg, vilket kan bidra till att ökningen av gods- och persontransporter på väg inte blir så stor som i nollalternativet. Förstärkningen skulle medverka till tätare trafik och kortare restider vilket skulle bidra till förbättrade möjligheter till ökad pendling för boende i Skåne respektive Blekinge och en förstorad arbetsmarknadsregion. Effekterna av sådana kapacitetshöjningar skulle bidra positivt till minskade utsläpp av koldioxid i både Blekinge och Skåne. Åtgärderna på RV 27 för ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet kommer att tillåta en hastighetsökning med ökade utsläpp som följd åtminstone i början av planperioden, samtidigt som den möjliggör en jämnare körning med mindre energiåtgång. Effekterna av detta förutsätts dock i huvudsak bli likvärdiga i noll- och planalternativet. Utifrån en av utgångspunkterna från den tidigare hastighetsöversynen finns fortsatt

122 Miljökonsekvensbeskrivning ambitionen från Trafikverkets sida att en höjd hastighet längs vissa vägar i möjligaste mån ska kompenseras med hastighetssänkningar på andra vägar så att utsläppen av koldioxid totalt sett ska bli ungefär desamma. För att klara en ökning av godstransporter samtidigt som klimatpåverkan måste minska menar flera, däribland Boverkets vision för Sverige 2025, att järnväg och sjöfart måste ta en större andel och att kustsjöfarten utvecklas. En utökad trafik i hamnarna, som planen stödjer i form av förbättrade möjligheter till transporter på land för att nå till och från hamnarna, bedöms medföra ökade godstransporter även med lastbil, även om intentionen är att mer gods ska kunna gå på järnväg. Den stora potentialen i att nyttja hamnarna mer finns i både noll- och planalternativ. Däremot rymmer planalternativet som tidigare nämnts en ambition att mer gods än idag ska kunna nå hamnen i huvudsak via tåg. Blekinges hamnar spelar en betydande roll för transportsektorn lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Idag har hamnarna reguljärtrafik mot östra Europa och Centraleuropa. Tillväxten i transporflödena har varit stabil under de senaste åren. Karlshamns hamn är en av de allra största i Sverige vad gäller lastad/ lossad last och Karlskrona hamn har den största enskilda färjelinjen i Sverige vad gäller passagerare till och från Polen och är betydande vad avser transporter av ro-ro-gods. I ett europeiskt - globalt perspektiv skulle det i många fall innebära en miljö/klimatfördel att i högre grad använda Blekinges hamnar för ökade transporter till/från östra Europa, Centraleuropa och Asien. Då kortas de transportavstånd som annars kan bli aktuella om transporterna går via Västeuropa eller med fartyg på längre rutter för att nå Kina och Indien. För att detta i högre utsträckning ska bli en realitet är det viktigt med goda anslutningsmöjligheter både i och till/från Blekinges hamnar. Mindre investeringar samt bidrag Då dessa åtgärder inte är preciserade är det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för miljön. Länstransportplanen anger en viljeinriktning som utgår ifrån politiskt antagna mål och strategier. Då åtgärderna inom potten inte är låsta finns här också en god möjlighet att identifiera åtgärder som bidrar till att nå långsiktigt hållbara och transportlösningar. Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik samt förbättrar resmöjligheterna med kollektivtrafik bedöms leda till en avlastning av vägtransportsystemet och minskade utsläpp av koldioxid och lägre användning av fossil energi jämfört med dagsläget. Viss ombyggnad av vägar, till exempel korsningsåtgärder så att jämnare hastigheter kan hållas, kan leda till lägre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och effektivare energiutnyttjande. Även om effekterna av enskilda åtgärder inte nödvändigtvis blir betydande enligt bedömningsgrundernas kriterier bedöms de ha en god potential att bidra till förbättringar. I jämförelse med nollalternativet blir potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.

123 Miljökonsekvensbeskrivning Luft Större investeringar Kompletterande kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana som ska utredas under planperioden förutsätts bidra till en överflyttning av gods från väg till järnväg samt förbättrade möjligheter till persontrafik på tåg, vilket kan bidra till avlastade vägtrafikmiljöer vid berörda tätorter. Planens större satsningar rör förbättringsåtgärder på RV 27 för ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet tillåter hastighetsökning som åtminstone tidigt i planperioden, innan energieffektiviseringar slagit igenom, kan medföra ökade utsläpp till luft. En förbättring av RV 27 bedöms även medföra överflyttning av trafik från bland annat länsväg 122, vilket förbättrar situationen där och bidrar till minskade utsläpp. I satsningen på RV 27 ingår att bygga förbifarter vid Backaryd - Hallabro och på sikt förbi Hallabro, vilket medför att tätorterna avlastas från genomfartstrafik med en bättre lokalmiljö avseende luftkvalitet som följd. Trafiken förutsätts öka i både noll- och planalternativet och eftersom RV 27 ingick även i nollalternativet skiljer sig inte bedömningen åt avseende detta. En utökad trafik i hamnarna, som planen stödjer, bedöms medföra ökade godstransporter även med lastbil, även om intentionen är att mer gods ska kunna gå på järnväg. Den stora potentialen i att nyttja hamnarna mer finns i både noll- och planalternativ, varför ingen skillnad ur den aspekten finns mellan noll- och planalternativ. En försämring av luftkvalitén kan i båda alternativen lokalt uppstå längs de vägavsnitt som ligger närmast hamnarna. Framförallt i Karlskrona, där hamnen är centralt belägen på Verkö, bedöms en ökad sjöfart kunna medföra ökad trafik och ökade utsläpp. Däremot rymmer planalternativet som tidigare nämnts en ambition att mer gods än idag ska kunna nå hamnarna i huvudsak via tåg och satsningar på kombiterminaler har gjorts. En utökad sjöfart bedöms, åtminstone i början av planperioden, kunna medföra ökade utsläpp av hälsofarliga ämnen runt Blekinge och kan påverka halterna av luftföroreningar i framförallt Karlskrona och Karlshamn. Om hamnarna i Blekinge inte är tillräckligt attraktiva eller tillgängliga för ökad internationell sjöfart kan en konsekvens istället bli att utsläppen ökar mer i anslutning till andra hamnar där belastningen redan idag är högre. Mindre investeringar samt bidrag Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik samt förbättrar resmöjligheterna med kollektivtrafik bedöms leda till en avlastning av vägtransportsystemet och minskade utsläpp till luft jämfört med dagsläget. För en förbättrad luftkvalitet är det viktigt att åtgärderna sker i eller i anslutning till tätorterna där halterna av luftföroreningar från däck och avgaser är högre än i omgivande miljö. I jämförelse med nollalternativet är potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.

124 Miljökonsekvensbeskrivning Hälsa Högre hastigheter och ökad trafikmängd längs RV 27 bedöms leda till ökat buller längs med vägen. I samband med större ombyggnader av väg och järnväg ses normalt sett bullersituationen över och åtgärder sätts in, vilket kan leda till en förbättring jämfört med situationen idag. I och med tillskapandet av förbifarter förbi samhällen med tätare befolkning bedöms åtgärden bidra till totalt sett en förbättrad situation avseende buller. Byggnation av förbifarter förutsätts också bidra till förbättrade möjligheter att använda tidigare störda tätortmiljöer till annat och en förbättrad situation för oskyddade trafikanter (lika mycket i plan- och nollalternativ). Den cykelbana som ska anläggas parallellt med RV 27 bedöms bidra till förbättrade möjligheter att använda cykel, både som enskilt transportmedel men också bidra till möjligheten att kombinera cykel och kollektivtrafik för längre resor oberoende av tillgång till bil. Kommande åtgärder på Blekinge kustbana förutsätts utredas i senare planeringsskeden så att åtgärder mot buller kan sättas in där de behövs. Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité, vilket gäller både de som reser med tåg och längs RV 27. Mindre investeringar samt bidrag Ökad gång och cykel främjar folkhälsan liksom andra åtgärder för ökad trafiksäkerhet. En förbättrad tillgång till kollektivtrafik och säkra gång- och cykelmiljöer har därför god potential att bidra positivt till miljöaspekten hälsa. I jämförelse med nollalternativet blir potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet. Befolkning Större investeringar Planen bedöms jämfört med nollalternativet i högre grad kunna bidra till förbättrade möjligheter att med kollektivtrafik, gång eller cykel pendla till arbete, studier och fritidsaktiviteter. Framförallt via de medel som tillförs mindre investeringsåtgärder för gång-, cykel och kollektivtrafik. Lokalt i orterna längs RV 27 förbättras förutsättningarna genom den nya förbifarten då trafikmiljön i en minskad trafik i tätorterna lokalt bidrar till ökad tillgänglighet och användbarhet för oskyddade trafikanter, men lika mycket i noll- och planalternativet. Se även människors hälsa samt luft tidigare i kapitlet. Att en cykelväg anläggs parallellt med RV27 mellan Möllenäs och Backaryd bidrar till att öka sträckans tillgänglighet för cyklister och ett sammanhållet gång- och cykelstråk mellan Kallinge och Backaryd. Annars innebär mittseparering negativa konsekvenser för möjligheten att cykla. Då vägrenen blir smalare och utrymmet minskar ökar cyklistens otrygghet.

125 Miljökonsekvensbeskrivning I samband med breddning och mittseparering är det också viktigt att se över hållplatslösningar för kollektivtrafiken så att möjligheten att åka kollektivt inte försämras. Mindre investeringar samt bidrag En stor andel av pottens medel syftar till att öka säkerheten i olika sammanhang, vilket ger ett tryggare samhälle och en positiv påverkan på miljöaspekten befolkning. En förbättrad tillgänglighet på och till kollektivtrafikens hållplatser samt säkra gång- och cykelmiljöer innebär förbättringar för miljöaspekten befolkning. I jämförelse med nollalternativet blir potten för anpassning av transportinfrastruktur större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för förbättring bedöms större i planalternativet. Vatten Större investeringar Vid Backaryd och Hallabro som berörs av ombyggnationen av RV 27 finns två mindre vattenskyddsområden för grundvattentäkter. Dricksvattenförsörjningen i Blekinge bygger till största delen på ytvattentäkter. Det är därför av stor vikt att de grundvattenmagasin som finns bevaras intakta. En säkrare väg innebär en minskad risk för olyckor där drivmedel eller farligt gods från fordon riskerar att nå mark och vatten. Konsekvenserna bedöms i denna del inte skilja sig åt mellan plan- och nollaternativet då investeringen ingår i båda alternativen. När det gäller möjliga åtgärder på Blekinge kustbana kommer någon eller några av de många avrinningsområden den korsar att kunna bli berörda av åtgärder. Eftersom det inte är känt vad som kommer att göras går det idag inte att bedöma konsekvenserna men frågan om hur miljöaspekten vatten ska undgå att påverkas måste belysas i senare skeden av planeringsprocessen. Framförallt när det gäller att undvika påverkan på människors hälsa (dricksvatten) samt växt- och djurliv. Generellt gäller att ingen påverkan sker på uppströms liggande vatten. I nollalternativet finns bara risker kopplade till normal drift och underhåll av järnvägen, det vill säga risk för påverkan av den utbyggnad som är aktuell i planen uteblir. Planen medverkar till att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av hamnarna som kommer att resultera i en ökad trafik till havs med eventuellt ökade utsläpp samt en ökad risk för olyckor som följd. Teknikutveckling samt internationella överenskommelser bedöms dock kunna motverka en utsläppsökning (framförallt svavel- och kväveoxider). En förbättrad beredskap för att kunna hantera olyckor och utsläpp är ett ansvar som utökad sjöfart för med sig och som Blekinge också deltar i. Planen bedöms inte leda till storskalig och betydande miljöpåverkan avseende vatten. Det är däremot viktigt att behandla frågor som rör vatten i samband med planering och projektering av enskilda byggprojekt inklusive de mindre investeringarna.

126 Miljökonsekvensbeskrivning Mindre investeringar samt bidrag Då dessa åtgärder anges som exempel i planen är det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för miljön. Samtidigt innebär processen med fortsatt prioritering och planering av åtgärder goda möjligheter att senare i planerings- och projekteringsprocessen hitta bra lösningar för att minimera påverkan genom val av lokalisering/sträckning samt bra lösningar för exempelvis avvattning så att en negativ påverkan på miljöaspekten vatten kan undvikas. Biologisk mångfald, ett rikt växt- och djurliv Större investeringar I planen aktuella delar av RV 27 ingår inte i Natura 2000-områden, riksintressen eller naturreservat. Standardhöjningen kommer att leda till ökad trafik på väg 27 i högre hastigheter än idag som en följd av överflyttning från andra vägar, vilket i sig medför en ökad barriäreffekt om inga åtgärder vidtas för att tillskapa passagemöjligheter. Detsamma gäller effekten av kapacitetsförbättringar på järnvägen. När det gäller barriäreffekter bedöms de i planen ingående objekten idag utgöra en liten barriär som en följd av trafikmängden. Trafikmängd och vägbredd står i proportion till barriäreffekten där risken för olyckor med vilt ökar ju fler djur som vill passera och ju längre tid de uppehåller sig på vägen. Dessutom innebär höga trafikmängder att viltet ogärna korsar vägen. Den första nationella analysen av storskaliga barriäreffekter för både väg och järnväg håller på att tas fram. Planen bedöms inte medföra betydande miljöapåverkan då en utbyggnad av RV 27 i befintlig sträckning samt föreslagna förbifarter är en relativt liten förändring med begränsade markanspråk som inte i betydande omfattning bedöms påverka förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv. Samma konsekvenser bedöms uppkomma i noll- och planalternativet. Även för åtgärder som kan bli aktuella längs Blekinge kustbana gäller att de kommer att ske i anslutning till befintlig infrastruktur. Fortsatt utredning innebär goda möjligheter att hitta platser för utbyggnad där de sammantagna konsekvenserna blir så små som möjligt. När det gäller markanspråk för byggnation föreligger risk för lokal påverkan. Dessa frågor hanteras bättre i enskilda projekt genom genomgång av värdefulla områden så att dessa kan undvikas och/eller skadeverkningar minimeras. En fortsatt utveckling av hamnarna, som planen medverkar till att skapa förutsättningar för, kommer att resultera i en ökad trafik till havs där områden med mycket höga naturvärden kan komma att påverkas. Effekterna av en utökad internationell sjöfart förutsätts emellertid bedömas i den nationella planen utifrån de satsningar som eventuellt genomförs där.

127 Miljökonsekvensbeskrivning Mindre investeringar samt bidrag Beroende på vilka åtgärder som väljs kan mark komma att tas i anspråk vilket medför risk för påverkan på miljöaspekterna biologisk mångfald samt växt- och djurliv. Det rör sig dock om mindre markanspråk, företrädesvis i anslutning till befintlig infrastruktur, vilket innebär att möjligheten att senare i planerings- och projekteringsprocessen hitta bra lösningar för att minimera påverkan genom val av lokalisering/sträckning. Där så sker innebär valet att rusta upp befintlig infrastruktur istället för att anlägga ny en resursvinst. I jämförelse med nollalternativet blir potten för anpassning av transportinfrastruktur större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.

128 Miljökonsekvensbeskrivning Sammanställning av betydande miljöpåverkan aspekt målkoppling Tabellen redovisar en översikt över kopplingen mellan miljöaspekter och miljökvalitetsmål samt en jämförelse av konsekvenser för planalternativ och nollalternativ jämfört med situationen idag. I tabellerna nedan innebär + (plus) att situationen bedöms förbättras, 0 innebär ingen förändring och - (minus) innebär en försämring. Om tecknet står inom parentes betyder det att effekterna bedöms svaga, osäkra eller lokala. planalternativ nollalternativ Klimat Begränsad + 0 Planens järnvägsåtgärder för att avlasta vägtransportsystemet för godstransporter till hamnarna bidrar positivt, liksom ökad potential för kollektivtrafik samt cykel. Miljöaspekt Miljö- Bidrag i Utveckling i Kommentar kvalitetsmål klimatpåverkan Ett ökat nyttjande av Blekinges hamnar kan bidra till kortare transportvägar både på land och till havs vilket bidrar positivt, mer i plan- än i nollalternativet. Höjd vägstandard med högre hastighet samt styrning av trafik från andra vägar bidrar dock negativt om inte motsvarande hastighetssänkning sker på annan väg (både i noll- och planalternativ). Mindre investeringar för förbättringar gällande gång, cykel och kollektivtrafik bidrar till minskad trafikökning framförallt i och nära tätorterna, mer i plan- än i nollalternativet. Luft Frisk luft + (större än i + Tätortsmiljöer avlastas i både noll- och planalternativet vid byggnation av förbifart Backaryd nollalt) och senare Hallabro. Längs LV 122, där ambitionen är att tung trafik istället ska styras till RV 27 avlastas vägens närområde. En utökad hamntrafik, både på land och till havs kan bidra till lokalt ökade utsläpp i anslutning till hamnarna i både noll- och planalternativ.

129 Miljökonsekvensbeskrivning Miljöaspekt Miljökvalitetsmål Hälsa Frisk luft, god bebyggd miljö Bidrag i Utveckling i Kommentar planalternativ nollalternativ I planalternativet förbättras möjligheten till mer gods på järnväg, vilket bidrar positivt genom avlastning av vägtransportsystemet. En utökad pott för mindre investeringar i planalternativet bedöms bidra positivt till luftkvalitén framförallt i tätorterna genom överflyttning från biltrafik till cykel, gång och kollektivtrafik, mer i plan- än i nollalternativet + 0 Tätortsmiljöer avlastas lokalt avseende buller vid byggnation av förbifart Backaryd. Längs LV 122, där ambitionen är att tung trafik istället ska styras till RV 27 avlastas vägens närområde. En förbättrad trafiksäkerhet längs RV 27 bidrar positivt till miljöaspekten hälsa (både noll- och planalternativ). Utökad hamntrafik, både på land och till havs kan bidra till lokalt ökade utsläpp till luft i anslutning till hamnarna (både noll- och planalternativ). I planalternativet förbättras möjligheten till mer gods på järnväg, vilket bidrar positivt genom avlastning av vägtransportsystemet. En utökad pott för mindre investeringar i planalternativet bedöms bidra positivt till luftkvalitén framförallt i tätorterna genom överflyttning från biltrafik till cykel, gång och kollektivtrafik. Bättre säkerhet och ökad tillgänglighet till gång- och cykelbanor bidrar till förbättrad hälsa hos de som går eller cyklar.

130 Miljökonsekvensbeskrivning Miljöaspekt Miljökvalitetsmål Befolkning God bebyggd miljö Biologisk Ett rikt växt- mångfald och djurliv Bidrag i Utveckling i Kommentar planalternativ nollalternativ + / (- lokalt) + / (- lokalt) Förbättrad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter vid mindre investeringar bidrar positivt, mer i plan- än i nollalternativet. RV 27 blir svårare att korsa för den som så önskar när den är bredare och mittseparerad. Lokalt kan tillgängligheten till tätortsnära natur påverkas negativt av den nya förbifarten Backaryd - Hallabro, både i plan- och nollalternativ. Samtidigt innebär den avlastade tätortsmiljön möjlighet att nyttja tätorten på ett annat sätt, även för oskyddade trafikanter i utsatta grupper (barn, äldre, funktionshindrade). (-) (-) Risk för ökad barriäreffekt av bredare, snabbare väg med mer trafik om åtgärder ej vidtas. Lokalt bidrar förbifarter i ny sträckning till ökad barriäreffekt i form av ny väg (både i noll- och planalternativet) En ökad trafik på Blekinge kustbana bidrar på motsvarande sätt till ökad barriäreffekt, mer i plan- än i nollalternativet. Den bedöms dock inte bli betydande. När det gäller ännu ej platssatta, mindre investeringar måste en bedömning ske i den fortsatta plan- och projekteringsprocessen så att negativa konsekvenser kan undvikas eller minimeras. Nya hårdgjorda ytor medför markanspråk som tar livsutrymme i anspråk.

131 Miljökonsekvensbeskrivning 2.9 Förslag till uppföljning Planens miljöpåverkan bör följas upp på olika sätt. Dels bör uppföljning göras av det faktiska miljötillståndet i länet och av hälsoläget hos befolkningen. Uppföljning av planens miljöpåverkan kan i detta avseende i huvudsak tillgodoses med den uppföljning som görs inom ramen för det nationella miljömålssystemet. Fördelen med att använda befintliga indikatorer härifrån är att uppföljningen blir resursmässigt effektiv. Underlag från miljömålsportalen ( samt VISS ( lansstyrelsen.se) har även använts för att skapa en uppfattning om länets nuläge gällande flertalet behandlade miljöaspekter. Flera av planens förslag kommer att drivas vidare inom ramen för olika lagreglerade processer. Infrastrukturutbyggnad förutsätter till exempel en omfattande planeringsprocess och juridiska prövningar för varje enskilt objekt. Andra förslag kommer att drivas vidare inom kommunernas fysiska planering eller genom att särskilda handlingsprogram utarbetas. I varje sådan fortsatt hantering är det viktigt att tillräckliga miljöutredningar, miljökonsekvensbeskrivningar eller motsvarande utarbetas som underlag för de ställningstaganden som behöver göras. Uppföljning och avstämning av de tilldelade medlen för infrastruktursatsningar görs årligen gentemot Trafikverket. Vid dessa avstämningar är det viktigt att även följa upp planens miljömässiga intentioner. För att följa upp effekten av planen föreslås följande indikatorer användas: Klimat Klimatpåverkande utsläpp Energianvändning Körsträcka per invånare Luft Besvär av bilavgaser Partiklar i luft Utsläpp av partiklar PM2,5 Kvävedioxid i luft Kväveoxidutsläpp Hälsa (inklusive buller) Besvär av trafikbuller Befolkning Körsträcka med bil (även klimat)

132 Miljökonsekvensbeskrivning Vatten Klorid i grundvatten Vägsaltanvändning Vattenförekomster med god kemiska status (källa:viss) Biologisk mångfald Vattenförekomster med god ekologisk status (källa:viss) 2.10 Osäkerheter och brister Miljöbedömningen av planen har ambitionen att redovisa de storskaliga effekter planen bedöms kunna medföra, ibland tillsammans med satsningar i den nationella planen eller i andra län. Bedömningar av konsekvenser medför alltid en viss osäkerhet. När det gäller bedömning av konsekvenser på denna nivå är osäkerheten särskilt stor. En regional transportplan är strukturskapande med lång genomförandetid. Effekten av de planerade åtgärderna sträcker sig långt efter att planen är genomförd. Detta gör att det är svårt att dra några säkra slutsatser av konsekvenserna. I dagsläget går det inte att förutspå vilken övrig utveckling som kommer att ske i samhället, vilka politiska styrmedel som kan komma, prisutveckling på bränslen eller förändringar i den allmänna opinionen. Allt detta kan göra att de trafikprognoser som länsplanen och MKB:n grundar sig på inte kommer att slå in. Utifrån de gränser som satts upp i miljöbedömningsgrunderna om vad som är betydande miljöpåverkan förs i många fall ett resonemang om vilka effekter planen förväntas medföra för att på så sätt fånga upp de aspekter som kan bli betydande. I vissa fall saknas också kunskapsunderlag om nuläget, vilket ytterligare försvårar bedömningen. I bedömningsgrunderna listas också för flera av aspekterna ett utvecklingsbehov som, om de genomförs, kan bidra till förbättrad kvalitet på bedömningarna till kommande transportplaner. Även om vissa av de utpekade bristerna har högre prioritet än andra och sannolikt kommer att genomföras under planperioden har typen av åtgärd miljöbedömts istället för enskilda objekt. För denna åtgärdsgrupp är det angeläget att i den fortsatta planeringsprocessen se till att rätt åtgärder kommer till stånd på rätt platser Icke-teknisk sammanfattning Länstransportplanen redovisar vilka åtgärder som ska genomföras för att stärka transportsystemet under planperioden. I Blekinge län utgår fördelningen av medel till olika projekt från en tidigare genomförd stråkanalys där de viktigaste förbindelserna inom och genom länet har beskrivits. Planen ska enligt lag miljöbedömas för att det ska vara möjligt att jämföra planens miljöeffekter med ett sannolikt utfall om planen inte genomförs.

133 Miljökonsekvensbeskrivning Miljöbedömningen har gjorts i huvudsak med underlag från Trafikverket som sammanställt material om transportsystemets påverkan på miljön i bedömningsgrunder för alla miljöbalkens relevanta miljöaspekter. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en beskrivning av de viktigaste konsekvenserna som planen kan orsaka. Framförallt bedöms planen kunna påverka utvecklingen inom miljöaspekterna klimat, människors hälsa, luft samt befolkning. Som underlag för bedömningarna har Trafikverkets bedömningsgrunder använts som beskriver på vilket sätt infrastruktur och dess användning påverkar miljön. Bedömningen grundar sig på antagandet att behovet att resa och att transportera gods kommer att fortsätta öka som det gjort hittills. Resultatet av detta kommer att skilja sig åt beroende på hur dessa resor och transporter genomförs. Planen som helhet bedöms leda till att det blir lättare att transportera mer gods på järnväg så att trafiken på vägarna inte behöver öka så mycket som den annars kommer att göra. Den skapar också förutsättningar för att det ska bli lättare att åka kollektivt (både med tåg och buss) samt säkrare och ökad cykling, vilket resulterar i effektivare energianvändning med minskade utsläpp av klimatpåverkande koldioxid samt hälsovådliga kväveoxider och partiklar. Samtidigt innebär utbyggnad av vägar, järnvägar och cykelbanor att mark som idag utgör livsutrymme för växter och djur kan gå förlorade. Det är därför viktigt att senare i planeringen av sådana projekt titta mer noggrant på var dessa miljöer finns så att de kan undvikas eller skyddas från större skador än nödvändigt. Även i tätortsnära miljöer är det viktigt att bevara så mycket natur- och kulturmiljöer som möjligt då de fyller ett syfte även för människors möjlighet till rekreation och vila. Här kan åtgärder i planen även bidra till att tillgängliggöra områden som idag är svåra att nå, vilket är positivt. Miljömål som bedöms kunna påverkas positivt av planen är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft samt God bebyggd miljö. Risk för negativ påverkan finns för följande miljökvalitetsmål (framförallt lokalt där åtgärder genomförs): Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv. För dessa mål finns dock goda möjligheter att genom hänsyn i senare planerings- och projekteringssteg minimera konsekvenserna om åtgärdsvalsstudier resulterar i beslut att bygga om eller bygga ny infrastruktur. För att se om planen får önskvärd effekt utifrån de mål som den tagits fram för att stödja är det viktigt att planens genomförande och resultat följs upp. För miljöns del finns både nationell och regional uppföljning av många indikatorer som visar på samhällets utveckling mot miljömålen att tillgå på miljömålsportalen, Dessa indikatorer uppdateras med ett eller några års intervall och ett urval, lämpliga för att följa effekter av planen, redovisas i MKB:n.

134 Miljökonsekvensbeskrivning 2.12 Referenser Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet. Trafikverket Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Arbetsmaterial, Trafikverket Regionala miljömål för Blekinge län. Länsstyrelsen i Blekinge Regional systemanalys för Östra Götaland. Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Södra Småland och Regionförbundet Östsam Klimat- och energistrategi för Blekinge, remissversion. Länsstyrelsen i Blekinge Prognoser för arbetet med nationell transportplan Persontransporters utveckling fram till Trafikverket Prognoser för arbetet med nationell transportplan Godstransporters utveckling fram till Trafikverket Samlat planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2012:152. Trafikverket Energianvändning och klimatpåverkan i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län 2012 Övergödningen av Sveriges kuster och hav. Naturvårdsverket Miljömålsportalen, VISS,

135 Miljökonsekvensbeskrivning

136 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Magnus Forsberg Komplettering av det regionala trafikförsörjningsprogrammet 7 nov beslutade Regionstyrelsen om Region Blekinges första Trafikförsörjningsprogram i likhet med samtliga nybildade Regionala kollektivtrafikmyndigheter i Sverige med anledning av ny Lag om Kollektivtrafik SFS 2010:1065. Transportstyrelsen har uppgiften att utöva tillsyn av kollektivtrafikmyndigheterna där Trafikförsörjningsprogrammen är en del av lagkravet. Trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla ett antal uppgifter för att ha funktionen som det politiska styrdokument som det ska vara. Trafikanalys har på uppdrag av Transportstyrelsen nu inlett sina granskningar med resultatet att samtliga myndigheter som hittills har granskats har fått förelägganden med utökad timdebitering som följd. För att Blekinge ska ha större möjlighet att få godkänt vid en granskning behöver vi göra ett par kompletteringar som inte förändrar tidigare beslutat innehåll. 1. Trafikförsörjningsprogrammet ska ge information om att myndigheten tillhandahåller information om vilka möjligheter som finns att åka i kollektivtrafiken som funktionshindrad. Följande komplettering föreslås i kap. 8.2: Resenären kan genom reseplaneraren på få information om graden av tillgänglighet vid en mycket stor del av länets hållplatser. Denna funktion planeras att byggas ut med mer information inför kommande version av trafikförsörjningsprogrammet. 2. TFP ska innehålla information om hur man hittar information om kommersiell trafik. Följande komplettering föreslås i kap 7.4: På under kollektivtrafik finns information om kommersiell kollektivtrafik i Blekinge. Registret ska innehålla all linjelagd kollektivtrafik vilket innebär komplettering då här bara finns regional busstrafik idag. Länk till Trafikförsörjningsprogrammet: Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Beslut om förslag till RS i Trafiknämnden Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta att förslagna kompletteringar av det regionala Trafikförsörjningsprogrammet införs omgående Expedieras: Trafiknämnden Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

137 TRAFIKNÄMNDEN Sammanträdesprotokoll att trafikdirektören bemyndigas att fastställa förfrågningsunderlag, annonsera upphandlingen, fastställa tilldelningsbeslut i skolskjutsupphandlingen med mindre fordon liksom därefter teckna avtal med antagna trafikutövare. 16 Avsiktsförklaring med Kalmar Länstrafik avseende en fordonsverkstad i Kalmar VD Hans Jonasson föredrog ärendet. Trafiknämnden beslutade att anta bifogat förslag till avsiktsförklaring med Kalmar Länstrafik avseende fordonsverkstad i Kalmar. 17 Komplettering av det regional trafikförsörjningsprogrammet Magnus Forsberg föredrog ärendet. Trafiknämnden beslutade att föreslagna kompletteringar av det regionala Trafikförsörjningsprogrammet införs omgående i berörda dokument enligt lämnat förslag. 18 Busstrafiken på linje 240/840 Marknadschef Anna Claesson föredrog ärendet. Trafiknämnden beslutade att uppdra åt Trafikdirektören att finna en lösning på hållplatsproblematiken på linje 840 i Ronneby kommun. 19 Sammanträdestider för 2014 Ärendet flyttas till nästa möte med Trafiknämnden den 14 november Just Just

138 Förslag till beslut Regionstyrelsen Dnr Ingrid Ljungqvist Reviderat reglemente för Trafiknämnden samt reviderade delegationsordningar för Regionstyrelsens arbetsutskott och regiondirektören Beslut om nytt reglemente för trafiknämnden togs , 17 att gälla fr om En översyn har gjorts beträffande detta reglemente innan trafiknämnden tar beslut om delegationsordningar. Dessutom har en översyn av samtliga delegationer inom Region Blekinge gjorts. Trafiknämndens reglemente bör ändras så att regionstyrelsen fastställer anbudsunderlag och tilldelar beslut vid större upphandlingar såsom linjetrafik och speciell reguljär trafik 2. 4 Punkt taxor, biljettförsäljning mm ändras till att Regionstyrelsen årligen beslutar om taxor och priser, flyttas till 2. Trafiknämnden ska upprätta delegationsordning inom sitt verksamhetsområde. (Se reglemente 4 Delegation). Delegation kan ske till arbetsutskott, trafikdirektör eller annan anställd inom verksamhetsområdet. I övrigt föreslås reviderade delegationer till regionstyrelsens arbetsutskott och till regiondirektören. Revideringar är rödmarkerade. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Förslag till reviderat reglemente för trafiknämnden Förslag till reviderade delegationsordningar Befintliga reglementen och delegationer Förslag till beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta att fastställa förslag till reviderat reglemente för trafiknämnden att fastställa förslag till reviderad delegationsordning för regionstyrelsens arbetsutskott att fastställa förslag till reviderad delegationsordning för regiondirektören Expedieras: Trafiknämnden Trafikdirektören Regiondirektören Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

139 Reglemente för Trafiknämnden Allmänna bestämmelser Regionstyrelsen för Region Blekinge, nedan RS, har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet enligt Lag om kollektivtrafik 2010:1065 inrättat en trafiknämnd, nedan TN, samt fastställt detta reglemente för nämnden. Utöver vad som föreskrivs om kommunal nämnd i Kommunallagen och i enlighet med vad som föreskrivs i Region Blekinges förbundsordning och i arbetsordningen, gäller detta reglemente. Trafiknämndens verksamhetsområde Grundläggande ansvarsfördelning 1 Den grundläggande principen för ansvarsfördelningen mellan RS och TN bygger på en omfattande delegation. RS har i egenskap av kollektivtrafikmyndighet det övergripande ansvaret för Blekinges kollektivtrafik vilket inbegriper strategisk och långsiktig trafikplanering och utvecklingsansvar. Frågor av principiell och strategisk karaktär avgörs därmed av RS. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet anger RS ambitionerna för kollektivtrafiken i mål, principer och riktlinjer på kort och lång sikt. Trafiknämndens roll är att på RS mandat och direktiv ansvara för genomförandet av kollektivtrafiken. I enlighet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska TN planera, upphandla och genomföra en god kollektivtrafik inom beslutade ekonomiska ramar. I ansvarsområdet ingår alla med trafiken förenade uppgifter så som marknadsföring, information, biljettförsäljning, hantering av hållplatsfrågor, kringservice, ev. fordonsanskaffning och förvaltning etc. 1

140 2 Regionstyrelsens beslutfrågor i egenskap av kollektivtrafikmyndighet Oaktat en omfattande delegation till TN skall följande beslutas av RS: Fastställande av regionalt trafikförsörjningsprogram liksom revideringar av programmet. Fastställande av verksamhetsplan liksom vid behov besluta om väsentliga avvikelser från planen. Budget inkl taxor och priser Beslut om allmän trafikplikt. Det ankommer också på RS att avge yttrande över överklagande i beslut om allmän trafikplikt. Godkänna att upphandlingsunderlag följer trafikförsörjningsprogrammets mål, principer och riktlinjer i upphandlingar av väsentlig storlek eller betydelse. Fastställer anbudsunderlag och tilldelar beslut vid större upphandlingar såsom linjetrafik och speciell reguljär trafik. Övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor, i frågor av principiell karaktär eller då TN lyft en fråga till RS för beslut. Avtal och överenskommelser med angränsande län i frågor som är av strategisk och långsiktig karaktär i regional utveckling, vid upprättande av trafikförsörjningsprogram etc. Avge yttrande över viktigare statliga utredningar, regionala planer och program Beslut om medlemskap och delägarskap tillika utse ledamöter och representation i bolag och ekonomiska föreningar. 3 Trafiknämndens beslutfrågor Trafiknämnden äger besluta om frågor som ligger inom TN s mandat, fastställda planer och ekonomiska ramar och som inte skall beslutas av RS enligt ovan. Trafiknämndens uppgifter och beredningsansvar 2

141 TN skall bereda frågor som skall beslutas i RS: Trafikförsörjningsprogram liksom revideringar av programmet. Verksamhetsplan liksom väsentliga avvikelser från planen. Budget inkl taxor och priser Verksamhetsberättelse och bokslut. Övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor eller i frågor av principiell karaktär. Beslut som i övrigt skall fattas av RS enligt Konsortialavtalets 1, andra stycket eller i övriga frågor som nämnden hänskjutit till kollektivtrafikmyndigheten att avgöra. Motioner och medborgarförslag inom TN s ansvarsområde. Remissyttranden inom TN s ansvarsområde. 4 Trafiknämndens ytterligare uppgifter, beslutar och ansvarar i frågor rörande; Färdtjänst och riksfärdtjänst Kommunerna har i särskilt beslut överlåtit ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till Region Blekinge. Inom myndighetsuppgiften besluta om tillståndsgivning för färdtjänst och riksfärdtjänst. Yttra sig i överklagandeärenden rörande färdtjänst och riksfärdtjänst. Upphandla och ingå avtal avseende transporter, svara för transportsamordning och beställningsmottagning för färdtjänst och riksfärdtjänst. Sjukresor Ansvara för att sådana sjukresor som landstinget överlämnat till Region Blekinge, d.v.s. sådana sjukresor inom Blekinges kollektiva persontrafik på väg och järnväg som ej sker med landstingets egna fordon. I uppgiften ingår att svara för upphandling, transportsamordning och beställningsmottagning för dessa kollektivtrafikresor. Härutöver också svara för beställningsmottagning av utomläns sjukresor med tåg, båt och flyg. 3

142 Skärgårdstrafik Ansvara för planering, upphandling, ingå avtal och övrig hantering av Blekinges skärgårdstrafik. Skolskjuts Vara expertorgan och vid behov biträda kommunerna vid planering och upphandling av respektive kommuns behov av skolskjutsar där överenskommelse om sådant ansvar ingås. Infrastruktur m.m. Som underlag till den övergripande infrastrukturplaneringen kartlägga behov av sådan infrastruktur som är en direkt förutsättning för kollektivtrafiken och dess utveckling. Ansöka om statsbidrag hos Trafikverket för smärre kollektivtrafikåtgärder. Ingå avtal om erforderliga hållplatser och dylik infrastrukturansvar med respektive medlem och ansvara för inköp, drift och underhåll av väderskydd, hållplatsoch informationstavlor liksom annan utrustning som har ett direkt samband med trafiken. Uppsättning av väderskydd etc. genomförs efter samråd med respektive kommun. Erforderliga tillstånd, ev. marklösen etc. inför uppsättningen anskaffas genom kommunens försorg. Kommunerna tillhandahåller enligt avtal med Region Blekinge erforderliga hållplatser, terminaler, hamnanläggningar, bryggor etc. för trafik inom den allmänna trafikplikten, såvitt inte ansvaret för dessa anläggningar enligt bestämmelse tillkommer annan. Genom avtal med fastighetsägare säkerställa erforderliga, resenärsrelaterade funktioner vid länets stationer. Fordon 4

143 Vid behov kunna anskaffa, äga och förvalta fordon som erfordras i trafiken. Taxor, biljettförsäljning m.m. Inom ramen för beslutad inriktning i trafikförsörjningsprogrammet årligen fastställa taxor och priser. Ansvara för biljettförsäljning, försäljningskanaler, biljettmaskinsystem och praktisk prissamverkan i den interregionala trafiken. Uppföljning och utveckling av trafiken Nämnden skall på ett effektivt sätt verka för att kollektivtrafikresandet utvecklas. Vid upphandling och i avtal ska skapas möjlighet för trafikoperatörerna att bidra till resandeutvecklingen genom resandeincitament- och samverkansavtal och ta större ansvar för marknadsföring. Nämnden skall kontinuerligt följa upp trafikavtalen för att säkerställa att avtalen följs samt att förväntade, framför allt ekonomiska och kvalitativa, effekter av avtalen uppnås. Nämnden skall följa upp utvecklingen mot uppställda mål som anges i trafikförsörjningsprogrammet. Under avtalens löptid ansvarar nämnden för alla trafikförändringar som möjliggörs inom ramarna för det tecknade avtalet samt beslutet om allmän trafikplikt. Samverkan med kommuner m fl. Nämnden skall upprätthålla en nära samverkan med kommunerna för bl. a god integration mellan trafikplanering och kommunernas fysiska planering samt vad gäller kortsiktig trafik- och tidtabellsplanering, pris- och biljettsamverkan mm. Nämnden kan överlämna befogenhet till en kommun att ingå avtal om allmän trafik. Kommersiell kollektivtrafik 5

144 Inom myndighetsuppgiften handlägga anmälningar om tillträde till och avveckling av kommersiell kollektivtrafik. Upprätta avtal med trafikföretag som bedriver kommersiell trafik och som ska ha tillgång till hållplatser, del i trafikinformation m.m. Delegation Delegera ansvar vidare i utförandeorganisationen i särskild av nämnden antagen delegationsordning. Verksamhetens inriktning 5 Nämnden är verksamhets- och utövaransvarig inom sina ansvarsområden. Nämnden ska fördela resurser samt följa upp och utvärdera verksamheten årligen. Nämnden ansvarar för att utveckla ett attraktivt och effektivt kollektivtrafiksystem i vilket all lokal och regional kollektivtrafik är väl samordnad och som främjar ett kollektivt resande i hela länet och över länsgränser. Nämnden har att fördjupa och ta till vara Blekinges intressen i samarbetet med grannregionerna inom kollektivtrafikområdet samt med de övriga regionala och nationella myndigheter och organ som har uppgifter inom området. Nämnden ska vara pådrivande för att i samverkan med länets kommuner och med andra aktörer utveckla kollektivtrafiken i länet. I syfte att bredda underlaget och stärka samverkan inom regionen kan nämnden inrätta olika nätverk inom kollektivtrafikområdet. Nämnden ansvar för marknadsföring, information, trafikupplysningar och kommunikation inom sitt ansvarsområde. 6

145 Ansvar och rapporteringsskyldighet 6 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av RS och i enlighet med de mål, principer och riktlinjer som RS har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska en gång per tertial rapportera till RS hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden ska följa upp och i verksamhetsberättelse och årsbokslut rapportera utvecklingen av nyckeltal och målen i trafikförsörjningsprogrammet. Vidta åtgärder och justering av trafik föranledda av utvärderingen. Nyckeltalen är ökningen i resandet mot fördubblingsmålet, ökningen av kundnöjdhetsindex och kostnadstäckningsgraden för trafik inom allmän trafikplikt. Nämnden ansvar för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) i sin verksamhet. Trafiknämndens arbetsformer Sammansättning 7 Trafiknämnden består av 15 ledamöter och 9 ersättare. Dessa väljs av regionstyrelsen. Regionstyrelsen väljer också ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Mandattiden fastställs av regionstyrelsen. Trafiknämnden utser inom sig ett arbetsutskott som består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Trafiknämndens ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande är tillika ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i dess arbetsutskott. Arbetsutskottet bereder ärenden till trafiknämnden. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som delegerats till utskottet från nämnden. 7

146 Tidpunkt för sammanträdena 8 Trafiknämnden sammanträder minst 6 gånger per år. Trafiknämnden ska inför varje år upprätta en plan för sina sammanträden för det kommande året. Kallelse 9 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. De ärenden som trafiknämnden behandlar ska vara skriftliga. Kallelse skall normalt minst en vecka före sammanträdesdagen utsändas till ordinarie ledamot och ersättare. Med kallelsen skall följa föredragningslista och handlingar med förslag till beslut. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. Kallelse till utskott sker till ordinarie ledamöter och ersättare för kännedom. Öppna sammanträden 10 Nämnden får hålla öppna sammanträden. Nämnden bestämmer själv formerna för detta. Dock ska handläggning av ärende som avser myndighetsutövning och ärende i vilket det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighetsoch sekretesslagen ske inom stängda dörrar. Ersättarnas tjänstgöring och inkallelseordning Ersättare i trafiknämnden har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. Ersättning för detta utgår enligt fastställda arvoden. (Arvoden till ersättare i trafiknämnden regleras av Arvoden och ersättningar mandatperioden beslut ). 8

147 Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Vid arbetsutskottets sammanträde deltar tjänstgörande ersättare. Därutöver kallas två ej tjänstgörande ersättare enligt ett rullande schema. Ersättning utgår enligt fastställda arvoden. (Arvoden till ersättare i trafiknämndens utskott regleras av Arvoden och ersättningar mandatperioden , beslut ). Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. Inträde sker när ordföranden finner det praktiskt lämpligt. En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till trafiknämndens sekreterare. Sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Yrkanden och deltagande i beslut 12 För att yrkanden lättare ska hanteras på lämpligt sätt bör längre yrkanden lämnas in skriftligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden lämnas skriftligt. En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, skall anmäla detta till ordföranden. Justering av protokoll och reservation 13 9

148 Vid sammanträdena ska protokoll föras på ordförandes ansvar. Nämnden utser för varje sammanträde en ledamot att jämte ordföranden justera nämndens protokoll. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. Om en ledamot reserverar sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Sekreterare 14 Regiondirektören utser sekreterare i trafiknämnden. Sekreteraren för nämndens protokoll och biträder i övrigt ordföranden. Presidiet 15 Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör nämndens presidium. Om dessa är förhindrade att närvara vid sammanträde tjänstgör som ordförande den ledamot som till levnadsåldern är äldst. Om ordförande eller vice ordförande avgår som ledamot eller från sin post i presidiet väljer regionstyrelsen så snart som det är möjligt en annan ledamot. Delgivning 16 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, ledande tjänstemannen eller sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 17 10

149 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall förste eller andre vice ordförande, och kontrasigneras av föredragande eller annan som nämnden bestämmer. 11

150 Delegationsordning för Regionstyrelsens arbetsutskott/utvecklingsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott bereder ärendena till styrelsen. Arbetsutskottet är tillika utvecklingsutskott samt är ledningsorgan för att inom av styrelsen fastställd inriktning leda förbundets löpande verksamhet. Regionstyrelsen beslutar att till Arbetsutskottet/utvecklingsutskottet delegera att fatta beslut i följande ärenden: Att inom en ram av kronor upp till kronor kronor fatta beslut om att bevilja medel från Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för projektverksamhet. Att efter inriktningsbeslut i Regionstyrelsen fatta beslut om påbörjande av att ta fram regionala strategidokument, handlingsprogram/planer samt de övriga policydokument som enligt förbundsordningens 2 ingår i förbundets uppgifter eller som regleras eller kan komma att regleras i särskild författning. I delegationen ingår att vid varje tillfälle besluta om organisation samt fastställa budget samt att lägga ut uppgifter till och att inhämta underlag från den övriga politiska organisationen inom förbundet. Att inom av styrelsen fastställd inriktning lämna regionala bedömningar och prioriteringar till regeringen samt till de statliga myndigheter som enligt sina uppdrag och instruktioner har att beakta den regionala nivån. Att besvara remisser eller att lämna yttranden i frågor som inte är av principiell karaktär. Att inom av styrelsen fastställd inriktning till EU lämna synpunkter vid de öppna konsultationer som kommissionen eller regionkommittén utlyser inom de områden som berör förbundets verksamhet. Att till Näringsdepartementet årligen återrapportera de uppdrag avseende det regionala tillväxtarbetet som följer av Villkorsbrev. Att utse representanter vid årsmöten eller föreningsstämmor i föreningar där förbundet är medlemmar. Fastställa anbudsunderlag gällande tjänster, material och varor inom ramen för den av regionstyrelsen fastställda budgeten Vara Region Blekinges personalorgan 1.Med rätt att med bindande verkan för regionen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare, samt besluta om stridsåtgärder 2. Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser som arbetsgivare och dess arbetstagare Tillsätta verksamhetschefer exkl regiondirektör i samråd med regiondirektören

151 Delegationsordning Regiondirektör Delegationen omfattar allt inom ramen för regionstyrelsens verksamhet förutom verksamheterna omfattande reglementen för trafiknämnden och kultur- och fritidsnämnden. Regionstyrelsen beslutar att till Regiondirektören delegera att fatta beslut i följande ärenden: Att fatta beslut om hur Region Blekinges samlade kansli- och tjänstemannaorganisation skall organiseras. Att Inom en ram av kronor fatta beslut om att bevilja medel från Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Att fatta de beslut som avser projektets löptid för projekt finansierade från Anslaget 1:1 Regionala tillväxtmedel där regionstyrelsen fattat beslut om att godkänna projektet. Att efter beslut i Regionstyrelsen underteckna de avtal och skrivelser som är en följd av beslutet. Att i samband med ansökningar till EU:s strukturfonder lämna yttrande över att dessa ansökningar står i överensstämmelse med det Regionala utvecklingsprogrammet/strategin RUP/RUS respektive det Regionala tillväxtprogrammet RTP. Att lämna yttrande över remisser och andra inkommande skrivelser i ärenden av mindre betydelse inom ramen för beslutade policydokument och i övrigt efter regionstyrelsens anvisningar. Att utse sekreterare i Regionstyrelsen. Att upphandla tjänster, material och varor inom ramen för budget i de fall köpesumman vid varje tillfälle inte överstiger kr Att göra tilldelningsbeslut vid upphandling av tjänster, material och varor i samtliga upphandlingar Att besluta i ärenden såsom anställningar, förhandlingar, disciplinära åtgärder och ledigheter utöver lag och avtal Att besluta i ärenden som rör allmänna handlingars utlämnande enligt tryckfrihetsförordningen och Offentlighets- och Sekretesslagen. Regiondirektören har rätt till vidaredelegering till verksamhetschefer, enhetschefer eller annan anställd inom Region Blekinge. Dessa vidaredelegeringar kommer att behandlas som anmälningsärende till Regionstyrelsen.

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Handläggare Malena Sandgren Avsiktsförklaring gällande arbetet med kultur och hälsa Inledning Forskning har visat på ett positivt samband mellan kultur och hälsa. Genom kulturens möjligheter att erbjuda upplevelser och inspirera till skapande kan kulturaktiviteter motverka och förebygga ohälsa. Kultur kan bidra till att stimulera människors möjlighet att ta vara på och utveckla sin kapacitet, ta in kunskaper och bilda sig nya uppfattningar. Den 6 september 2012 bjöd Region Blekinge, Landstinget Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund in till en gemensam konferens om Kultur och hälsa. Konferensen kan ses som ett första steg i att skapa en kontaktyta för kultur- och hälsoområdet i Blekinge. Syftet med konferensen var att sprida information om forskning samt inspirera till nya metoder inom Kultur och hälsa. Målgruppen var politiker och tjänstemän inom kulturområdet, vård och omsorg och regionala kulturverksamheter och konsulenter. Under konferensen beslutades att en gemensam avsiktsförklaring gällande arbetet med Kultur och hälsa skulle tas fram. Syfte Landstinget Blekinge och Region Blekinge avser att stärka arbetet med kultur och hälsa inom respektive organisation. Kultur ska vara en naturlig del i folkhälsoarbetet i Blekinge. Utgångspunkten är de resurser och aktiviteter som finns idag. Samarbetet vilar på tre ben; miljö, upplevelse och skapande samt kompetensutveckling. Organisation Region Blekinge har avsatta medel från Landstinget Blekinge att arbeta med frågan. Arbetet ska ske i nära samverkan med Landstinget Blekinge samt Blekinge Läns Bildningsförbund. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Avsiktsförklaring gällande arbetet med kultur och hälsa Utdrag ur protokoll med landstingsstyrelsen i Blekinge den 9 september Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta att anta avsiktsförklaringen gällande arbetet med kultur och hälsa (enligt bilaga) Expedieras: Landstinget Blekinge Blekinge läns Bildningsförbund Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

169 Avsiktsförklaring gällande arbetet med kultur och hälsa Bakgrund Forskning har visat på ett positivt samband mellan kultur och hälsa. Genom kulturens möjligheter att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället kan kulturaktiviteter motverka och förebygga ohälsa. Kultur kan bidra till att stimulera människors möjlighet att ta vara på och utveckla sin kapacitet, ta in kunskaper och bilda sig nya uppfattningar. Landstinget Blekinge beslutade 2010 att inleda försöksverksamhet med Kultur på recept och arbetet har utvecklas till projektet Kultur och hälsa som startar 2013 inom psykriatrin i Västra Blekinge. Projektet bygger på en förstudie som genomfördes om livsstilsförändringar genom kost, motion, natur och kultur för personer med psykisk ohälsa. Syftet med projektet är att öka kunskaperna om sambandet mellan kultur och hälsa samt att bygga en struktur för att förmedla kulturupplevelser utifrån det utbud som finns i den egna kommunen. Region Blekinge har i uppdrag att främja, utveckla och göra kultur och fritid tillgänglig för alla i Blekinge. Utgångspunkten är Blekinges regionala kulturplan och de regionala kulturpolitiska målen. I kulturplanen lyfts Kultur och hälsa som ett utvecklingsområde. Utvecklingsinsatserna innefattar att arbeta utifrån ett breddat perspektiv på kultur och hälsa samt kompetensutveckling inom området. Blekinge Läns Bildningsförbund har det regionala uppdraget att arbeta med kultur i vården i Blekinge. Uppdraget innebär att inspirera, initiera och informera om betydelsen av kultur i vården, både som upplevelse men också genom eget skapande, främst inom äldreomsorgen men också inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar och sjukvården i Blekinge. Den 6 september 2012 bjöd Region Blekinge, Landstinget Blekinge och Blekinge Läns Bildningsförbund in till en gemensam konferens om Kultur och hälsa. Konferensen kan ses som ett första steg i att skapa en kontaktyta för kultur- och hälsoområdet i Blekinge. Syftet med konferensen var att sprida information om forskning samt inspirera till nya metoder inom Kultur och hälsa. Målgruppen var politiker och tjänstemän inom kulturområdet, vård och omsorg och regionala kulturverksamheter och konsulenter. Under konferensen beslutades att en gemensam avsiktsförklaring gällande arbetet med Kultur och hälsa skulle tas fram. Syfte Landstinget Blekinge och Region Blekinge avser att stärka arbetet med kultur och hälsa inom respektive organisation. Kultur ska vara en naturlig del i folkhälsoarbetet i Blekinge. Utgångspunkten är de resurser och aktiviteter som finns idag. Samarbetet vilar på tre ben; miljö, upplevelse och skapande och kompetensutveckling.

170 Miljö: Miljöer inom sjukvård och omsorg i Blekinge ska utgå från individers välmående och stimulera till god psykisk och fysisk hälsa. Upplevelse och skapande: Det ska finnas ett brett och kvalitativt kulturutbud i Blekinge som ger människor möjligheter till både upplevelser och eget skapande. Kompetensutveckling: Blekinge ska vara ett län där det finns god kunskap om kulturens betydelse för hälsan. Denna kunskap ska finnas såväl inom hälso och sjukvård som omsorg och kulturverksamheter. Organisation Region Blekinge har avsatta medel från Lanstinget Blekinge att arbeta med frågan. Arbetet ska ske i nära samverkan med Landstinget Blekinge samt Blekinge Läns Bildningsförbund. Villkor Denna avsiktsförklaring gäller under förutsättning att den antas av respektive styrelse i de två organisationerna. Blekinge den Christina Mattisson Ordförande Regionstyrelsen Region Blekinge Kalle Sandström Ordförande Landstingsstyrelsen Landstinget Blekinge

171

172 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Christer Nilsson Projekt Regional innovationsstruktur Region Blekinge ansöker om kronor ur anslaget för tillväxtpolitiska åtgärder för att genomföra ovanstående projekt Sammanfattning Verksamheten i detta projekt skall leda till ett samlat innovationsarbete, baserat på en regional innovationsstrategi. Det ska finnas ett tydligt stödsystem, där alla aktörer inklusive näringslivet själva är medvetna om sina respektive roller, och där alla klusterinitiativ vet vilket stöd som finns att tillgå i olika utvecklingsfaser. Tydliga prioriteringar för vilka branscher som är regionens styrkor kommer att tas fram enligt tanken om smart specialisering i linje med Europa Projekttiden är Budget Kostnader Totalt Egen personal kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr kr Lokalkostnader kr kr kr kr Indirekta kostnader kr kr kr kr Övriga kostnader kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr Finansiering Region Blekinge 1.1 Tillväxtverket Totalt Totalt kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Beslutsmotivering (inklusive koppling regional strategi) Projektet överensstämmer med insatsområde Arbetsliv Blekinges befintliga företagsstruktur uppvisar en koncentration mot låg- och medellåg teknologi inom tillverkningsindustri vilken ofta är arbetskraftsintensiv. För att bevara regionens konkurrenskraft krävs bl. a en förflyttning upp i värdekedjan mot mer kunskapsintensiva aktiviteter. För att klara denna förflyttning behövs fokusering på de förutsättningar som finns för att näringslivet ska blir mer kunskapsintensivt och därmed få bättre förutsättningar till innovationer. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Ansökan och budget, inkommen Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

173 Förslag till beslut, daterat Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta att anvisa kr som medfinansiering för projektet Regional Innovationsstruktur för år ur anslaget för regionalpolitiska åtgärder. Medfinansieringen utgör 50,00 % av projektets totala kostnader. Projektägaren ska delredovisa projektet fyra gånger/år. Utbetalning av bidraget sker efter att nedlagda kostnader har redovisats till Region Blekinge. Slutrapport skall vara Region Blekinge tillhanda senast 30 april Beslut av Regionstyrelsen kan ej överklagas. Expedieras: Sökande Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

174 Ansökan om projektmedel Aktuella postadresser till Tillväxtverket finns längst ned på denna sida. Ansökan skickas även in elektroniskt till: Ange i e-postmeddelandets ärenderad vilket program som ansökan avser. Tillväxtverkets stämpel När Tillväxtverkets webbansökan finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida, skall ansökan göras på webben. Det kommer att framgå på Tillväxtverkets hemsida när det är möjligt att söka på webben. Typ av projekt (ange det program som ansökan avser) Regionalt innovationsarbete och kluster Reviderad ansökan Ja 1. Uppgifter om sökanden Namn Organisationsnr/Personnr /Region Blekinge Arbetsställets namn CFAR-nummer 1) Region Blekinge Juridisk form Kommunalt samverkansorgan Telefonnummer Adress Postnummer Postadress Ronnebygatan Karlskrona Organisationens e-postadress kansli@regionblekinge.se Firmatecknare Christina Mattisson/Anna-Lena Cederström Webbadress Kontakt hos sökanden Peter Ratcovich/Elisabeth Landén 1) CFAR-nummer = Arbetsställets identitet enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) företagsregister. SCB kan informera om arbetsställenumret, tel Tillväxtverket 02E 2013 januari 2. Allmänna uppgifter Projektets namn Regional innovationsstruktur Datum för projektstart Datum för projektslut Sökt belopp Regionalt tillväxtprogram Ja Län som omfattas av projektets verksamhet K-län Om Ja, ange RTP-program Blekingestrategin Kommuner som omfattas av projektets verksamhet Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg Stödet utbetalas till sökanden via Nummer Bankgiro OBS! Om stödmottagaren är registrerad i Sverige ska alltid plus- eller bankgiro väljas ovan. Vid utbetalning via Bankkonto eller BIC-IBAN måste ett intyg på kontots ägare bifogas. Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Omfattas sökanden av lagen om offentlig upphandling (LoU)? Ja Tillväxtverket Box Stockholm Götgatan 74 Tel: Fax: tillvaxtverket@tillvaxtverket.se