Granskning av årsredovisning 2015

Transkript

1 Revisionsrapport Anders Hägg Sonja Moré Jenny Holmgren Jan Nilsson Granskning av årsredovisning 2015 Botkyrka kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 6 Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning... 9 Balanskrav God ekonomisk hushållning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar Bil 1: Uppföljning av mål Bil 2: Budgetutfallsprognoser kontra utfall Botkyrka kommun

3 1. Sammanfattning Efter genomförd granskning bedömer vi att årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Ett utvecklingsområde är dock följsamheten till vissa rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Av redovisningsprinciperna framgår att kommunen ännu inte har börjat tillämpa komponentavskrivning, mer än undantagsvis, men beräknas att göra detta för investeringar från och med Vår bedömning är därmed att kommunen avviker från god redovisningssed som den kommer till uttryck i RKR 11.4 och att det finns betydande osäkerheter i redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avskrivningar. Bedömningen grundar sig på följande: Investeringar 2014 och 2015 har inte, med något undantag, aktiverats komponentindelat. Tillgångar anskaffade före 2014 har inte komponentindelats. Det lagstadgade balanskravet har uppfyllts för 2015, då det justerade resultatet utifrån balanskravet uppgår till 32,9 mnkr. Inga underskott från tidigare år finns vidare att reglera. Kommunens ettårsplan innehåller mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning, utifrån ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen i stort är förenligt med dessa. Det finns dock flera områden där de verksamhetsmässiga resultaten behöver förbättras, vilket även kommenteras i årsredovisningen. Kommunen har ett styrsystem som omfattar såväl ekonomi, verksamhet och kvalitet. Målen relateras till olika verksamheter, via åtaganden, och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Ett utvecklingsarbete pågår när det gäller kommunens samlade mål- och styrsystem, bl a inom ramen för kartläggning av strategiska och kommunövergripande processer samt ny processorienterad organisation av kommunledningsförvaltningen fr o m Vidare har kommunfullmäktige fastställt en ny budget- och uppföljningsprocess. Redan inför ettårsplan 2014 lämnades direktiv till nämnderna om att se över mål och åtaganden, både när det gällde antal och mätbarhet. Utifrån detta kan vi konstatera att stringensen i nämndernas bedömning av sin måluppfyllelse har utvecklats de två senaste åren, men att detta fortfarande är ett utvecklingsområde. Botkyrka kommun 1 av 27

4 En fördel är om det redan vid beslut om mål och åtaganden även definieras hur dessa ska mätas samt vilka värden som krävs för att uppnå grönt, gult och rött, enligt den tillämpade s k trafikljusmodellen. Detta skulle generellt ge en bättre stringens i bedömningen av uppfyllelse av mål och åtaganden. Kommunfullmäktige har i ettårsplan 2015 fastställt två finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målet kring självfinansieringsgrad på minst 40 % när det gäller investeringar är uppfyllt, medan ett balanskravsresultat på minst 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag inte formellt är uppfyllt. I förvaltningsberättelsen betonas dock att kommunen under 201o till 2013 har redovisat mycket starka resultat. Det justerade balanskravsresultatet under vardera av dessa år har överstigit 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket visar på en god ekonomisk hushållning över tid. Kommunfullmäktige har i ettårsplan 2015 fastställt 13 verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning, inom sex målområden, som följs upp via 41 indikatorer. Utfallet på dessa indikatorer varierar när det gäller olika mål. På totalnivå går 14 indikatorer åt rätt håll, 22 indikatorer är oförändrade, 3 indikatorer går åt fel håll och 2 indikatorer går inte att bedöma. Utifrån de sex kommunövergripande målområdena har de olika facknämndernas i sina årsredovisningar bedömt bidraget till måluppfyllelsen för dessa. Den bedömning som görs är att måluppfyllelsen i huvudsak är god eller godtagbar. Vi bedömer att nämndernas årsredovisningar i stort är utformade i enlighet med kommunledningsförvaltningens generella anvisningar och att redovisningarna i stort ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till kommunfullmäktiges uppdrag. Vissa utvecklingsområden har dock identifierats för en eller flera av nämnderna, såsom exempelvis: Slutsatser inför framtiden vid uppföljning av åtaganden Beskrivning av särskilda händelser Motivering av den sammanfattande utvärderingen av de olika målområdena Nyckeltalsredovisning via användning av externa databaser, t ex Kolada och öppna jämförelser Prognossäkerhet Samtliga nämnder har klarat att hålla den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen, förutom socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt utbildningsnämnden. Att tekniska nämndens slutligen klarade den av kommunfullmäktige fastställda ekonomiska ramen bedöms snarare vara ett utslag av slumpens skördar, än resultatet av en fungerande styrning och uppföljning under året. Under en stor del av året har exempelvis bristande kontroll funnits kring vad som bokförts som driftkostnader kontra investeringsutgifter inom lokalförsörjning och fastighet, vilket är Botkyrka kommun 2 av 27

5 ett väsentligt område att kvalitetssäkra i en investeringstung verksamhet som denna. Nämndernas ansvarsutövande för 2015 finns sammanställt i nämndvisa PM, som överlämnats tillsammans med en revisionsskrivelse för kännedom till respektive nämnd med uppmaningen att beakta de synpunkter som lämnats kring att utveckla ansvarsutövandet. I denna rapport redovisas därför endast ett kort sammanfattning av resultatet av denna granskning samt sammanträffandet med respektive facknämnd och förvaltningsledning. Vår samlade bedömning är att nämndernas ansvarsutövande under 2015 har varit tillfredsställande, förutom när det gäller tekniska nämnden. Botkyrka kommun 3 av 27

6 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är kommunstyrelsen som enligt kommunallagen (KL) är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, ska den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys Botkyrka kommun 4 av 27

7 balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Detta som en del av granskningen av nämndernas ansvarsutövande. Granskningen har utförts enligt god revisionssed 1 för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med kommunens centrala ekonomifunktion. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som Kommunal sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en avstämning mot följande revisionskriterier: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från RKR Kommunens beslut kring god ekonomisk hushållning 1 Utgångspunkten för detta är bland annat SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing) och implementeringen sker succesivt. Botkyrka kommun 5 av 27

8 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: Obligatorisk information i enlighet med KRL och RKR:s rekommendationer Sådana förhållanden, som inte ska redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Förväntad utveckling Väsentliga personalförhållanden, bland annat den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron Annat av betydelse för styrning och uppföljning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar överensstämmer med kraven i KRL och KL samt i allt väsentligt är förenligt med övrig normgivning, förutom de avvikelser från RKR:s rekommendationer som redovisas i delavsnitt Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen bedöms ge en rättvisande bild. Utöver de uppgifter som redovisas i balans- och resultaträkning, finns kompletterande uppgifter som är viktiga för bedömning av kommunens ekonomi och ställning. Detta bland annat i form av resultatutveckling under en sexårsperiod och vissa finansiella nyckeltal. Förvaltningsberättelsen innehåller även uppgifter om pensionsmedelsförvaltningen, en riskbedömning kring ingångna borgensåtaganden, tillämpade redovisningsprinciper m m. Av de senare nämnda framgår t ex former för derivat- och säkringsredovisning, klassificering av finansiella tillgångar och skulder samt hantering av avskrivningar. Enligt KL ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en sådan utvärdering och analys som tar sin utgångspunkt i bland annat av finansiellt resultat, intäkts- och Botkyrka kommun 6 av 27

9 kostnadsutveckling samt investeringsnivå och upplåning. Resultatet av denna analys kopplas även till målen för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Händelser av väsentlig betydelse. I förvaltningsberättelsen finns en redovisning av viktiga ekonomiska och verksamhetsmässiga händelser under året. Utifrån den kunskap vi har om kommunens verksamhet, bland annat via kommunstyrelseprotokoll och nämndernas årsredovisningar, bedöms väsentliga händelser under året i huvudsak kommenterade i förvaltningsberättelsen. I avsnittet nämndoch bolagsredovisning samt i de olika nämndernas årsredovisningar finns verksamhetsspecifika händelser och detaljekonomin kommenterad. Förväntad utveckling. En beskrivning finns i förvaltningsberättelsen av framtidsperspektivet utifrån olika delområden, såsom t ex konjunkturläge, befolkningsoch skattekraftsutveckling, underhåll av lokaler och anläggningar samt upplåningsbehov. Väsentliga personalförhållanden. I förvaltningsberättelsen finns en beskrivning av väsentliga personalförhållanden, som bland annat behandlar medarbetarundersökning, karriärvägar, kompetensförsörjning samt förmåner för hälsoutveckling. Vidare redovisas de obligatoriska nyckeltalen kring sjukfrånvaro enligt KRL. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av kommunens verksamhet. Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. I förvaltningsberättelsen finns en beskrivning av kommunens styrsystem som omfattar såväl ekonomi, verksamhet och kvalitet. I styrsystemet är begreppet åtagande centralt och omfattar alla dessa tre aspekter på styrning. Förvaltningsberättelsen innehåller även en redogörelse för de fastställda 13 kommunövergripande målen, inom sex målområden, som följs upp via 41 indikatorer. Av nämndredovisningarna framgår både ekonomiskt resultat och bedömd måluppfyllelse. Vidare finns en hållbarhetsredovisning utifrån av fullmäktige sex fastställda utmaningar ur ett generationsperspektiv samt en beskrivning av kommunens miljöarbete, som utgår från klimatstrategin och som följs upp via miljöbarometern. Utifrån ett interkommunalt perspektiv finns även en redovisning av kommunens kvalitet i korthet 2 samt specifikt kommunens arbete utifrån områdesperspektivet. Detta när det gäller områdesutvecklare och medborgarkontor i de olika kommundelarna. Förvaltningsberättelsen tillsammans med nämndernas årsredovisningar bedöms i allt väsentligt ge en rättvisande god bild av hur kommunen totalt samt styrelse och nämnder har klarat sina ekonomiska och verksamhetsmässiga åtaganden. 2 Uppgifterna är hämtade från ett kvalitetsnätverk, som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och som Botkyrka kommun ingår i. Under 2015 deltog över 240 av landets kommuner i detta kvalitetsnätverk. Botkyrka kommun 7 av 27

10 Hållbarhets- och miljöperspektiven tillför vidare de sociala och miljömässiga dimensionerna i redovisningen. Medborgarperspektivet tydliggörs ytterligare via redovisningen av medborgarkontorens arbete. Särredovisning av va-verksamheten och transparenslagen. Kravet på särredovisning av va-verksamheten tydliggörs i va-lagen, som gäller fr o m Där framgår att verksamheten ska redovisas i enlighet med god redovisningssed, där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet. Det är det inget formellt krav kring att detta ska ingår i kommunens årsredovisning, varför en separat sammanställning görs. Efter tidigare genomförd utredning bedömer kommunen att man inte omfattas av den s k transparenslagen, som ställer krav på öppen och separat redovisning av viss verksamhet för att motverka konkurrensproblem. Bedömningen är gjord utifrån att omsättningen för dessa typer av verksamheter understiger fastställda beloppsgränser. Aktuellt ställningstagande till detta saknas dock i förvaltningsberättelsen. Gemensam förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen omfattar en översiktlig beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och ekonomi. Utvecklingsområden enligt gällande normgivning avser beskrivning av väsentliga personalförhållanden och uppdragsföretag (delavsnitt 3.2.5). Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer. Avvikelser kring gällande rekommendationer kommenteras i delavsnitt 3.2.5, tilläggsupplysningar Investeringsredovisning Vi har granskat att: Investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet Investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring Jämförelser med tidigare år görs Avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Botkyrka kommun 8 av 27

11 Investeringsredovisningen är avstämd mot bokföringen. Redovisningen ger en samlad bild av utfallet i förhållande till fastställd investeringsbudget. Jämförelser görs vidare genomgående med föregående år. I förvaltningsberättelsen lämnas övergripande kommentarer till investeringsvolymen och budgetutfallet. Detaljerade kommentarer till investeringsutfallet finns i nämndernas årsredovisningar. I årsredovisningen finns ett sammandrag av årets investeringsverksamhet per nämnd/förvaltning. Årets nettoinvesteringar uppgår till totalt 417,6 mnkr (304,7 mnkr 2014), vilket ger ett budgetöverskott på 162,0 mnkr. Orsaken till överskottet är främst tidsförskjutningar i olika investeringsprojekt. Ombudgeteringar sker mellan åren, enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige. I anslutning till notapparaten framgår även slutredovisade byggprojekt i tekniska nämnden under 2015, enligt lämnade synpunkter vid tidigare granskning och vad som stadgas i det av fullmäktige fastställda redovisningsreglementet Driftredovisning Vi har granskat att: Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning Redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen Jämförelse med tidigare år görs Driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Driftredovisningen är avstämd mot bokföringen och jämförelser görs vidare genomgående med föregående år. Nämndernas samlade verksamhet redovisar en negativ budgetavvikelse på totalt 29,3 mnkr, vilket närmare redovisas i bilaga 2. Som jämförelse kan nämnas att nämndernas samlade verksamhet genererade en positiv budgetavvikelse 2014 på 33,4 mnkr. De budgetomslutningsmässigt tre största nämnderna redovisar budgetunderskott för 2015, såsom utbildningsnämnden (-10,5), vård- och omsorgsnämnden (-22,6 mnkr) samt socialnämnden (-19,2 mnkr). Övriga nämnder redovisar budgetöverskott. Botkyrka kommun 9 av 27

12 Det ekonomiska utfallet analyseras på en övergripande nivå i förvaltningsberättelsen. En uppföljning av fastställda kommunövergripande mål och indikatorer finns vidare i förvaltningsberättelsen. I årsredovisningen, under avsnittet nämnd- och bolagsredovisning, finns en övergripande redovisning av ekonomi och verksamhet per nämnd. När det gäller detaljkommentarer kring ekonomi och verksamhet hänvisas till respektive nämnds årsredovisning, via en länk. Analysen av nämndernas redovisning av sitt uppdrag återfinns i delavsnitt Balanskrav Vi har granskat: Kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts, dvs att det finns en balanskravsutredning i enlighet med KRL Om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas Om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats Om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall det föreslås att fullmäktige ska besluta att en sådan reglering inte ska ske på grund av synnerliga skäl. Bedömning och iakttagelser Det lagstadgade balanskravet har uppfyllts för 2015, då det justerade resultatet utifrån balanskravet uppgår till 32,9 mnkr. Inga underskott från tidigare år finns vidare att reglera. Kommunen redogör i förvaltningsberättelsen för hur årets resultat bedömts utifrån det lagstadgade balanskravet. Av redogörelsen framgår de justeringar av årets resultat som skett vid avstämning mot balanskravet. God ekonomisk hushållning Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse god ekonomisk hushållning Botkyrka kommun 10 av 27

13 Bedömning och iakttagelser Kommunens ettårsplan innehåller mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning, utifrån ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen i stort är förenligt med dessa. Det finns dock flera områden där de verksamhetsmässiga resultaten behöver förbättras, vilket även kommenteras i årsredovisningen. Kommunen har ett styrsystem som omfattar såväl ekonomi, verksamhet och kvalitet. Målen relateras till olika verksamheter, via åtaganden, och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Ett utvecklingsarbete pågår när det gäller kommunens samlade mål- och styrsystem, bl a inom ramen för kartläggning av strategiska och kommunövergripande processer samt ny processorienterad organisation av kommunledningsförvaltningen fr o m Vidare har kommunfullmäktige fastställt en ny budget- och uppföljningsprocess. Redan inför ettårsplan 2014 lämnades direktiv till nämnderna om att se över mål och åtaganden, både när det gällde antal och mätbarhet. Utifrån detta kan vi konstatera att stringensen i nämndernas bedömning av sin måluppfyllelse har utvecklats de två senaste åren, men att detta fortfarande är ett utvecklingsområde. Nämdernas måluppfyllelse kommenteras närmare i delavsnitt Kommunfullmäktige har i ettårsplan 2015 fastställt två finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målet kring självfinansieringsgrad på minst 40 % när det gäller investeringar är uppfyllt, medan ett balansresultatresultat på minst 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag inte formellt är uppfyllt. I bilaga 1 redovisas en detaljerad uppföljning av finansiella mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen betonas att kommunen under 201o till 2013 har redovisat mycket starka resultat. Det justerade balanskravsresultatet under vardera av dessa år har överstigit 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket visar på en god ekonomisk hushållning över tid. Kommunfullmäktige har i ettårsplan 2015 fastställt 13 verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning, inom sex målområden, som följs upp via 41 indikatorer. Utfallet på dessa indikatorer varierar när det gäller olika mål, vilket framgår av bilaga 1. På totalnivå går 14 indikatorer åt rätt håll, 22 indikatorer är oförändrade, 3 indikatorer går åt fel håll och 2 indikatorer går inte att bedöma. När kommunen bedömer de indikatorer som används för att följa upp målen, utgår man i de flesta fall ifrån hur utvecklingen har sett ut de senaste fyra åren alternativt hur det ser ut i Stockholms län. Förutom jämförelser med länet och resultatet från tidigare år utgör ett antal av indikatorerna från medborgarundersökningen, som visar hur medborgana uppfattar kommunen både som plats och organisation. Botkyrka kommun 11 av 27

14 Utifrån de sex kommunövergripande målområdena har de olika facknämndernas i sina årsredovisningar bedömt bidraget till måluppfyllelsen för dessa. Den bedömning som görs är att måluppfyllelsen i huvudsak är god eller godtagbar. En sammanställning per nämnd redovisas i bilaga 1. Kommunfullmäktige beslutade att anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning inkl regler för resultatutjämningsreserv (RUR). I detta sammanhang beslutades även att reservera 50 mnkr till RUR, i form av delar av de ekonomiska resultaten under åren 2010 till Maxbelopp för reserven är vidare satt till 50 mnkr. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till kommunfullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har övergripande granskat att: Nämndens årsredovisning är utformad i enlighet med kommunledningsförvaltningens generella anvisningar Nämndens årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag I övrigt har vi följt upp verksamhetsberättelserna utifrån nedanstående punkter: Målen för verksamheten samt graden av måluppfyllelse Analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och genomförda åtgärder Nyckeltal eller verksamhetsmått som beskriver verksamhetens produktivitetsutveckling Personalredovisning Hållbarhetsarbete Prognossäkerhet Intern kontroll Bedömning och iakttagelser Kommunfullmäktige har ursprungligen fastställt ett redovisningsreglemente som reglerar vissa frågor inom internredovisningen, bland annat att 3 Reviderades under 2003 med avseende på tidpunkten för slutredovisning av investeringsprojekt och under 2010 avseende delårsrapport. Botkyrka kommun 12 av 27

15 nämnderna ska lämna årsredovisningar i enlighet med anvisningar från kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen. Vidare finns ett reglemente för budgetansvar och intern kontroll, som via kommunfullmäktigebeslut ersatts av separata reglementen för intern kontroll samt budgetansvar och attest. Dessa reglementen är ett komplement till KRL och KL. Vi bedömer att nämndernas årsredovisningar i stort är utformade i enlighet med kommunledningsförvaltningens generella anvisningar och att redovisningarna i stort ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till kommunfullmäktiges uppdrag och gällande styrdokument. Kommunens generella anvisningar. I samband med granskning av ansvarsutövande och de nämndvisa träffarna under mars 2016 har diskussioner förts kring ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat, årsredovisningarnas standard (följsamhet till anvisningar), mål- och kvalitetsarbete, framtidsperspektiv o dyl. På dessa träffar deltar respektive nämnd- och förvaltningsledning samt de förtroendevalda revisorer som särskilt följer nämndens verksamhet löpande. Följsamheten kring anvisningarna för verksamhetsberättelserna bedöms i huvudsak vara tillfredställande, förutom när det gäller ett antal av nämnderna och avsaknad av redovisning av slutsatser inför framtiden vid uppföljning av åtaganden, särskilda händelser, motivering av den sammanfattande utvärderingen av de olika målområdena samt uppföljning av mål och åtaganden med hjälp av jämförelser via befintliga databaser, t ex Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) och öppna jämförelser från SKL (Sveriges kommuner och landsting). Den nämnd som har störst brister i följsamheten till anvisningarna är tekniska nämnden. Målen för verksamheten samt graden av måluppfyllelse. Åtaganden utifrån kommunövergripande mål samt nämndmål redovisas överlag på ett tillfredsställande sätt av nämnderna. Detta utifrån att direktiv tidigare lämnats till nämnderna om översyn av sina mål och åtaganden, med avseende på antal och mätbarhet (delavsnitt 2.1.3). Det finns dock fortfarande mål och åtaganden som är alltför generella och därför inte mätbara, vilket gör att bedömningen av uppfyllelsen blir subjektiv. En fördel är om det redan vid beslut om mål och åtaganden även definieras hur dessa ska mätas samt vilka värden som krävs för att uppnå grönt, gult och rött, enligt den tillämpade s k trafikljusmodellen. Detta skulle generellt ge en bättre stringens i bedömningen av uppfyllelse av mål och åtaganden. I bilaga 1 redovisas de olika facknämndernas bedömning av den samlade måluppfyllelsen för de sex kommunövergripande målområdena. Måluppfyllelsen bedöms av nämnderna i huvudsak som god eller godtagbar. I detta sammanhang kan konstateras att samhällsbyggnadsnämndens samt vård- och omsorgsnämndens årsredovisning saknar en samlad redovisning av ett av de sex fastställda målområdena. Orsaken till detta kommenteras av vård- och omsorgsnämnden, men inte av samhällsbyggnadsnämnden. Botkyrka kommun 13 av 27

16 Analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och genomförda åtgärder. Analys av det ekonomiska resultatet och orsakerna till budgetavvikelser finns i samtliga årsredovisningar, men kvalitén i analysen varierar liksom beskrivningen av effekterna kring genomförda åtgärder för att uppnå budgetbalans. Det vore önskvärt att man i större utsträckning redovisade orsaker till större avvikelser mellan lämnade prognoser och utfall, t ex när det är stora avvikelser mellan dessa som för tekniska nämndens del. Vi har granskat samtliga nämnders utfall i relation till den av kommunfullmäktige fastställda ramen och givna tilläggsdirektiv kring resultatet 4. I samband med de nämndvisa träffarna har vi bland annat diskuterat det ekonomiska utfallet och vid budgetöverskridande särskilt penetrerat vilka åtgärder som vidtagits under året för att hålla ramen och/eller begränsa budgetöverskridandet. Samtliga nämnder har klarat att hålla den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen, förutom utbildningsnämnden (-10,5), vård- och omsorgsnämnden (-22,6 mnkr) samt socialnämnden (-19,2 mnkr). Vi bedömer att utbildningsnämndens, socialnämndens samt vård- och omsorgsnämndens ansvarsutövande har varit tillfredsställande för 2015, när det gäller hantering av prognostiserade underskott. Däremot bedömer vi att tekniska nämndens ansvarsutövande inte har varit tillfredsställande. Detta eftersom nämnden endast passivt godkänt de ekonomiska rapporterna från förvaltningen utan att ge några formella uppdrag med anledning prognostiserat underskott, som de enligt reglementet är skyldiga att göra. Tekniska nämnden har inte heller följt kommunstyrelsens uppmaning att i samband med delårsrapport per augusti redogöra för vidtagna och planerade åtgärder för att minimera underskottet för Att tekniska nämndens slutligen klarade den av kommunfullmäktige fastställda ekonomiska ramen bedöms snarare vara ett utslag av slumpens skördar, än resultatet av en fungerande styrning och uppföljning under året. Under en stor del av året har exempelvis bristande kontroll funnits kring vad som bokförts som driftkostnader kontra investeringsutgifter inom lokalförsörjning och fastighet, vilket är ett väsentligt område att kvalitetssäkra i en investeringstung verksamhet som denna. Nyckeltal eller verksamhetsmått. Verksamheterna redovisar olika typer av nyckeltal, men dessa är inte alltid definitionsmässigt nyckeltal 5, utan har ibland mer karaktären av verksamhetsstatistik. Jämförelser med ekonomiskt utfall för tidigare år redovisas genomgående. Det är viktigt att nyckeltal och verksamhetsmått redo- 4 I samband med behandlingen av delårsrapport per april (T 1) beslutade kommunstyrelsen att uppdra till utbildningsnämnden, socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt teknisk nämnden att i samband med delårsrapport per augusti (T 2) redogöra för vidtagna och planerade åtgärder med syfte att minimera underskotten. 5 Ett nyckeltal utrycker en relation mellan två variabler (t ex nettokostnad per invånare) medan verksamhetsstatistik endast innehåller en variabel (t ex antal dagtransporter). Botkyrka kommun 14 av 27

17 visas som beskriver verksamhetens produktivitetsutveckling, både i nämndernas årsredovisningar och i kommunens samlade årsredovisning. Som tidigare nämnts är ett fortsatt utvecklingsområde att redovisa interkommunala jämförelser, utifrån nyckeltal från t ex Kolada och öppna jämförelser. Personalredovisning. I berörda nämnders årsredovisningar finns nämndvisa personalredovisningar. Dessa är ett komplement till den personalredovisning som finns i kommunens samlade årsredovisning. Hållbarhetsredovisning. I nämndernas årsredovisningar redovisas bidragen till de mål och utmaningar som fastställts kring hållbar verksamhet. I kommunens samlade årsredovisning finns en uppföljning kring hållbar verksamhet, utifrån de sex framtida utmaningarna i ett generationsperspektiv, inkl uppföljning av indikatorer kopplat till klimatstrategin. Vidare finns en speciell redovisning kring kommunens klimatarbete, bl a utifrån miljöbarometern och hållbarhetsmärkningen Fairtrade City. Prognossäkerhet. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av budgetutfallsprognoser och verkligt utfall för de olika nämnderna. Detta material har utgjort underlag för vår granskning av de olika nämndernas ekonomiska utfall och kommentarerna kring detta. Resultatet kring detta har vidare kommunicerats vid de nämndvisa sammanträffandena och i några fall har vi även påtalat brister i prognossäkerheten. Vi har särskilt analyserat de nämnder som har ett prognosfel på tre procent och därutöver, dvs samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Intern kontroll. I samband med granskningen av ansvarsutövande och de nämndvisa träffarna har vi närmare följt upp statusen på den interna kontrollen. Samtliga nämnder har utarbetat en plan för intern kontroll för Planerna har även återrapporterats till samtliga nämnder. Resultatet av genomförd intern kontroll har diskuterats inom ramen för ansvarsutövandet och de nämndvisa sammanträffandena. Utifrån detta har vi även påtalat vikten av att risk- och väsentlighetsanalys görs som underlag till planen för intern kontroll samt de rutiner och processer som ska kontrolleras. Planen bör vidare innehålla både redovisnings- och verksamhetskontroller samt förändras över tiden utifrån resultatet av genomförda kontroller, dvs vara ett levande dokument som även är integrerat med kommunens styrmodell i övrigt. Vidare är det viktigt att få en balans mellan de obligatoriska kontrollområdena som årligen fastställs i den kommunövergripande planen för intern kontroll, som fastställs av kommunstyrelsen, samt de nämnd- och förvaltningsspecifika kontrollområdena. De nämnder där vi bedömer utvecklingspotentialen vara störst kring arbetet med intern kontroll är miljö- och hälsoskyddsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Botkyrka kommun 15 av 27

18 Vi kan konstatera att ett både centralt och lokalt utvecklingsarbete kring intern kontroll, med ovanstående inriktning, har pågått i kommunen sedan Detta utifrån att kommunfullmäktige fastställde ett nytt och mer ändamålsenligt reglemente för intern kontroll. Numera sammanfattas även kommunens samlade arbete kring intern kontroll och delges kommunstyrelsen årligen, inom ramen för styrelsens övergripande ansvar inom området och sin uppsiktsplikt, vilket är positivt. Vidare har tillskapats ett kommunövergripande forum på tjänstemannanivå för att diskutera och utveckla dessa frågor, i form av en internkontrollgrupp. Ett utvecklingsområde är dock att ytterligare integrera arbetet med intern kontroll i kommunens styrmodell, för att detta inte ska vara en parallell process. I detta perspektiv är intern kontroll ett sätt att identifiera kritiska processer eller verksamheter som har bäring på förutsättningarna för att uppnå mål, åtaganden m m. Redovisning av ansvarsutövande. Nämndernas ansvarsutövande för 2015 finns sammanställt i nämndvisa PM, som överlämnats tillsammans med en revisionsskrivelse för kännedom till respektive nämnd, med uppmaningen att beakta de synpunkter som lämnats kring att utveckla ansvarsutövandet. I denna rapport redovisas därför endast ett kort sammanfattning av resultatet av denna granskning samt sammanträffandet med respektive facknämnd och förvaltningsledning. Vår samlade bedömning är att nämndernas ansvarsutövande under 2015 har varit tillfredsställande, förutom när det gäller tekniska nämnden Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Vi har granskat att: Resultaträkningen är uppställd enligt KRL Resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader Noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet Resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets resultat och att den i allt väsentligt justerats för interna poster. Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och noter finns i tillräcklig omfattning. Botkyrka kommun 16 av 27

19 Vi bedömer utifrån genomförda kontroller att periodisering i allt väsentligt har skett enligt god redovisningssed. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning Utfall 2015 Utfall föreg. år Ökning/ minskn. % Verksamhetens intäkter 919,6 851,8 7,9 % Verksamhetens kostnader , ,3 4,8 % Avskrivningar -254,5-232,3 9,5 % Verksamhetens nettokostnader , ,8 4,4 % Skatteintäkter 3 114, ,5 5,8 % Generella statsbidrag 1 415, ,8 1,4 % Summa skatter och statsbidrag 4 529, ,3 4,4 % Finansiella intäkter 98,6 199,7-102,5 % Finansiella kostnader -66,9-161,4-141,3 % Årets resultat 27,3 37,8-38,5 % Förändringen mellan åren kommenteras översiktligt nedan: Intäkterna har ökat mellan åren med 67,8 mnkr (7,9 %). I intäkterna ingår jämförelsestörande poster på 37,5 mnkr (19,7 mnkr 2014). Om dessa poster räknas bort har intäkterna ökat mellan åren med 51,6 mnkr (6,3 %). I not 2 till resultaträkningen finns en specifikation över de olika intäktsslagen. Av denna framgår att samtliga intäktsslag har ökat mellan åren, förutom externa bostads- och lokalhyror samt övriga verksamhetsintäkter. Det intäktsslag som ökat mest mellan åren är bidrag från staten etc (55,2 mnkr). I resultaträkningens not 9 redovisas jämförelsestörande intäkter som består av återbetalade försäkringsavgifter från AFA (28,4 mnkr) och exploateringsnetto (9,1 mnkr). Kostnaderna har ökat mellan åren med 236,7 mnkr (4,8 %). Specifikation av kostnadsökningen redovisas i not 3 till resultaträkningen. Av specifikationen framgår att samtliga kostnadsslag har ökat beloppsmässigt mellan åren. De kostnadsslag som beloppsmässigt ökat mest är personalkostnader (162,4 mnkr) samt entreprenad och köp av verksamhet (47,1 mnkr). Avskrivningarna på totalnivå har ökat mellan åren med 22,2 mnkr (9,5 %), vilket hänger samman med investeringsnivån samt att nedskrivningarna ökat mellan åren med 9,8 mnkr. De senare redovisas som jämförelsestörande poster i not 9 till resultaträkningen. Verksamhetens nettokostnader (4,4 %) har ökat lika mycket som skatter och statsbidrag (4,4 %). Botkyrka kommun 17 av 27

20 Kommunen följer RKR:s rekommendation om periodisering av skatteintäkter. Slutavräkning för 2014 är negativ och uppgår till 6,7 mnkr. För 2015 är den preliminära avräkningen positiv och uppgår till 3,8 mnkr. Skatteintäkterna totalt har ökat med mellan åren med 170,9 mnkr (5,8 %). Genom inkomstutjämningen garanteras kommunen 115 % av medelskattekraften i riket. Eftersom kommunens skattekraft motsvarar 86,4 % (86,5 % 2014) har detta inneburit en intäkt på 1 013,1 mnkr (968,5 mnkr 2014). Hur samtliga poster inom generella statsbidrag och utjämning har förändrats mellan åren framgår av not 6 i resultaträkningen. Totalt har generella statsbidrag och utjämning ökat med 19,3 mnkr (1,4 %) mellan åren. När det gäller generella statsbidrag finns jämförelsestörande poster på totalt 11,7 mnkr för 2015, som avser engångsbidrag för flyktingsituationen (5,0 mnkr) och särskild kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för unga (6,7 mnkr). Finansiella intäkter har minskat mellan åren med 101,1 mnkr (102, %) och beror i huvudsak på minskade ränteintäkter. Avkastningen på pensionsavsättningen uppgår till 26,7 mnkr (19,3 mnkr 2014) och redovisas som en jämförelsestörande finansiell intäkt. Finansiella kostnader har minskat mellan åren med 94,5 mnkr (141,3 %), och beror huvudsakligen på lägre räntekostnader. Årets resultat är 27,3 mnkr, vilket är 10,5 mnkr lägre än föregående års resultat. Vid en jämförelse mellan åren behöver hänsyn tas till jämförelsestörande poster, som redovisas i not 9 till resultaträkningen. Årets resultat exkl jämförelsestörande poster är -20,9 mnkr, vilket är 22,6 mnkr lägre än föregående års resultat. Balansräkning Vi har granskat att: Balansräkningen är uppställd enligt KRL och noter finns i tillräcklig omfattning Upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL Föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser Specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning Årets resultat överensstämmer med resultaträkningen Botkyrka kommun 18 av 27

21 Bedömning och iakttagelser Balansräkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och noter finns i tillräcklig omfattning. Bilagor och specifikationer till balansräkningens finns huvudsakligen i tillräcklig omfattning. Tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har i att väsentligt värderats enligt principerna i KRL. Anläggningstillgångar De totala anläggningstillgångarna på 6 562,9 mnkr, som består av materiella och finansiella anläggningstillgångar, har ökat med 314,9 mnkr under året enligt nedanstående redovisning. Materiella anläggningstillgångar 6 har ökat med 183,6 mnkr. Ökningen finns både inom mark, byggnader och tekniska anläggningar samt maskiner och inventarier. Inom den senare kategorin har vi uppmärksammat att IT-investeringar som bör omklassificeras till immateriella anläggningstillgångar. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Av redovisningsprinciperna framgår att kommunen ännu inte har börjat tillämpa komponentavskrivning, mer än undantagsvis, men beräknas att göra detta för investeringar från och med Vår bedömning är därmed att kommunen avviker från god redovisningssed som den kommer till uttryck i RKR 11.4 och att det finns betydande osäkerheter i redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avskrivningar. Bedömningen grundar sig på följande: Investeringar 2014 och 2015 har inte, med något undantag, aktiverats komponentindelat. Tillgångar anskaffade före 2014 har inte komponentindelats. Finansiella anläggningstillgångar 7 har ökat med 131,3 mnkr. Detta i form av långfristiga fordringar 80,5 mnkr (huvudsakligen lån till kommunala bolag) samt aktier och anläggningar 50,8 mnkr (främst kapitaltillskott till Kommuninvest). 6 Mark, byggnader och tekniska anläggningar samt maskiner och inventarier. 7 Aktier och andelar i dotter- och intressebolag samt långsiktiga fordringar. Botkyrka kommun 19 av 27

22 Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna uppgår till 1 097,9 mnkr och har minskat med 494,2 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen mellan åren finns främst inom kassa och bank (535,8 mnkr). Kortfristiga fordringar och exploateringsmark har däremot ökat med sammanlagt 40,0 mnkr mellan åren. Eget kapital Det egna kapitalet har ökat med 46,4 mnkr, vilket motsvarar årets resultat på 27,3 mnkr och rättning av tidigare fel direkt mot eget kapital, när det gäller särskild löneskatt på pensioner på 19,1 mnkr. Vid förra årets granskning påtalade vi att det fanns en outredd post om cirka 19 mnkr avseende pensioner, som indikerade bristande kontroll i avstämningsrutinerna för pensionsredovisningen. Vi kan konstatera att en utredning av posten har genomförts och rättning av posten har skett i årsredovisningen för Det egna kapitalet uppgår numera till 4 028,8 mnkr. Om hänsyn tas till de pensioner som intjänats före 1998, som i enlighet med KRL redovisas som en ansvarsförbindelse, uppgår det egna kapitalet till 2 336,9 mnkr (2 231,9 mnkr 2014). Det egna kapitalet som avser den avgiftsfinansierade VA-verksamheten särredovisas och uppgår till 36,0 mnkr. En avsättning till resultatutjämningsreserv (RUR) på 50 mnkr har skett enligt beslut i kommunfullmäktige , vilket framgår av not till eget kapital. Avsättningar Pensionsavsättningar, enligt uppgifter från KPA inklusive löneskatt, uppgår till 412,5 mnkr och har ökat med 25,4 mnkr mellan åren. Skulder De långfristiga skulderna har ökat med 174,5 mnkr och uppgår till totalt 1 655,6 mnkr. Av detta utgör 1 465,0 mnkr lån (exkl kortfristig del av långfristig skuld), medan 190,6 mnkr avser förutbetalda va-anslutningsavgifter, gatukostnadsersättningar, finansiell leasing m m. I detta belopp ingår även en skuld på 13,8 mnkr 8 till AB Botkyrkabyggen, som hänför sig till kommunens förvärv av Botkyrka Stadsnät AB och vilket skedde till ett felaktigt värde. Ett nytt tilläggsavtal kring detta har behandlats av kommunstyrelsen på ett extra sammanträde Skillnad mellan bokfört värde i AB Botkyrkabyggens räkenskaper på 16,5 mnkr och avtalad köpeskilling på 2,7 mnkr. Botkyrka kommun 20 av 27

23 Omföringen mellan kortfristiga skulder och upptagna lån avser den del av långfristiga skulder som ska lösas kommande år och därför bokförs som kortfristig i bokslutet. För 2015 redovisas 665,0 mnkr som kortfristig del av långfristig skuld (1 160,0 mnkr 2014). Internbanken lånar ut pengar till kommunen och bolagen. Den externa upplåningen uppgår 2015 till 2 130,0 mnkr 9, vilket är en minskning med 355,0 mnkr i jämförelse med Anledningen till att den externa låneskulden minskade under året är att Handelsbanken Finans har övertagit finansieringen av leasingkontraktet för Igelstaverket från kommunen, vilket innebär att 770,0 mnkr betalts tillbaka till kommunen. Kommunens egen upplåning har ökat med 335,0 mnkr under 2015 och uppgick vid årsskiftet till 474,0 mnkr. De kortfristiga skulderna uppgår till 1 563,1 mnkr och har minskat mellan åren med 425,3 mnkr, vilket främst beror på tidigare kommenterad minskningen av kortfristig del av långfristig skuld (kommande års amortering). Hur de olika delposterna inom kortfristiga skulder utvecklats framgår av not 24 till balansräkningen. Ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgår till 3 085,2 mnkr och har minskat med 111,0 mnkr jämfört med föregående år. Av ansvarsförbindelserna avser 1 691,9 mnkr pensioner intjänade före 1998 (1 750,5 mnkr 2014). I detta belopp ingår löneskatt på de intjänade pensionerna i enlighet med rekommendation från RKR. Övriga ansvarsförbindelser uppgår till 1 393,3 mnkr (1 445,7 mnkr 2014), och utgörs i huvudsak av borgensåtaganden. Operationella leasingåtaganden, enligt RKR:s rekommendation, redovisas även under ansvarsförbindelser, Vidare redovisas privata medel inom vård- och omsorgsområdet. Detta utifrån rekommendation i en revisionsrapport från 2011 kring privata medel samt information från RKR. Kassaflödesanalys Vi har granskat att: Kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt gällande normgivning Noter finns i tillräcklig omfattning Kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen 9 Av den totala skulden är 2 080,0 mnkr lån från Kommuninvest och 50,0 mnkr är lån från banker. Botkyrka kommun 21 av 27

24 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning och överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Kommunen redovisar en kassaflödesanalys enligt RKR:s rekommendation. Detta innebär att analysen är uppdelad i löpande verksamhet, finansieringsverksamhet och investeringsverksamhet. Kassaflödesanalysen utmynnar i förändringen av likvida medel. Årets förändring av likvida medel är negativ och uppgår till 535,8 mnkr. Sammanställd redovisning Vi har granskat att: Den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en kassaflödesanalys Noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter. Konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen Beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar Interna poster har eliminerats i allt väsentligt även i notapparaten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av koncernens ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen bedöms vidare i allt väsentligt rättvisande utifrån de ingående företagens årsredovisningar. Vidare har KRL:s krav uppfyllts och rekommendationen från RKR följs i huvudsak, fölrutom när det gäller skrivning av väsentliga personalförhållanden och uppdragsföretag Med kommunala uppdragsföretag avses en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet och där överlämnandet skett på så sätt att ett betydande inflytande inte erhållits. Så är fallet när verksamhet bedrivs i så kallade kommunala entreprenader. För att en kommunal entreprenad skall anses föreligga skall det finnas ett avtal mellan kommunen och uppdragsföretaget om att bedriva kommunal verksamhet av större omfattning. Till entreprenader räknas inte verksamhet som köps av annan kommun eller landsting. Inte heller friskolor definieras som kommunal entreprenad eftersom de tillkommer genom avtal med staten. Botkyrka kommun 22 av 27