Arvika kommun. Årsbokslut 2006 Rapport. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 18 mars 2007 Antal sidor: 12. Arvika årsbokslut 06 Rapport.

Transkript

1 Rapport Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 18 mars 2007 Antal sidor: KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 1 3. Syfte med granskningen 1 4. Metod för granskningen 2 5. Tillämpliga lagar och rekommendationer Allmänt om årsredovisningen Innehåll Särskilt om förvaltningsberättelsen 2 6. Granskning av årsredovisningen Begränsningar i revisionsuppdraget Innehåll enligt lag och rekommendationer Bedömning och förbättringsområden Förvaltningsberättelsen Finansiell information Resultaträkning, kostnads- och intäktsanalys samt driftsredovisning Balansräkning 6 7. Redogörelser för kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet 7 8. Analys av resultat och ställning Ekonomiskt utfall Kommunen Kommunkoncernen Investeringar Balansräkningen Balanskravet 9 9. Uppföljning mot av fullmäktige beslutade målsättningar Bedömning KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

3 1. Sammanfattning Kommunen redovisar ett resultatmässigt mycket starkt bokslut för Till detta bidrar positiva budgetavvikelser i såväl verksamheterna som finansförvaltningen. Vi delar kommunens uppfattning att de mätbara finansiella målen för året har uppnåtts och att balanskravet har uppfyllts. Kommunens verksamhetsmål med inriktning på god ekonomisk hushållning kommenteras inte i föreliggande bokslut. Detta, kombinerat med målens mycket övergripande karaktär försvårar en bedömning av om kommunen levt upp till de i budgeten för 2006 fastslagna verksamhetsmålen. Kommunens årsredovisning som är upprättad med betoning på det ekonomiska resultatet och ställningen uppfyller kraven i tillämpliga lagar och ger en rättvisande bild. 2. Inledning Vi har som ett led i revisionen av granskat årsbokslutet och årsredovisningen inklusive den sammanställda redovisningen för år Granskningen har utförts på uppdrag av kommunens revisorer och syftar ytterst till att ge revisorerna och kommunfullmäktige underlag för sin ansvarsprövning. Revisorerna skall bl a bedöma om redovisningen av kommunens verksamhet upprättats i enlighet med gällande lagstiftning och god redovisningssed. Arbetet har utförts med koncentration på redovisningsinformationen rörande kommunens ställning och resultat. I rapporten redogör vi för vår granskning och väsentliga förhållanden och iakttagelser avseende årsredovisningens innehåll och utformning kommenteras. 3. Syfte med granskningen Granskningen av årsredovisningen syftar till: att bedöma om årsredovisningen innehåller de uppgifter som krävs enligt lag om kommunal redovisning och att uttalanden från Rådet för kommunal redovisning efterlevs att bedöma om årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat att bedöma om fullmäktiges finansiella mål uppnåtts att bedöma om verksamheten bedrivits i enlighet med av fullmäktige beslutade mål för god ekonomisk hushållning i verksamheterna (effektivitet och kvalitet) att erhålla en uppfattning om huruvida ett balanserat resultat uppnåtts vid årets slut 1 (10)

4 4. Metod för granskningen Revisorernas uppdrag är till sin karaktär inriktat på övergripande bedömningar och ställningstaganden. Vi har utifrån detta perspektiv granskat att räkenskaperna är riktiga kombinerat med analytisk granskning och stickprovskontroller av underlag. Granskningen innefattar i huvudsak följande moment: Informationsinsamling genom intervjuer Insamling av relevanta dokument såsom bokslutsinstruktioner i kommunen Analys av resultat och ställning samt annan erhållen information Genomgång av balansräkning och bokslutsdokumentation 5. Tillämpliga lagar och rekommendationer 5.1 Allmänt om årsredovisningen Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, finansieringen och det ekonomiska resultatet och ställningen vid årets slut. Enligt lagen om kommunal redovisning är kommunstyrelsen ansvarig för årsredovisningens upprättande och dess innehåll. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en översikt över utvecklingen i kommunens verksamheter under räkenskapsåret och kommentera väsentliga händelser som inträffat under året. Lagstadgade regler för vad årsredovisningen skall innehålla finns i den kommunala redovisningslagen. Som komplement till lagstiftningen finns redovisningsrekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Lagstiftningen, rekommendationer tillsammans med etablerad praxis för upprättande av årsredovisning för kommunal verksamhet är det samlade regelverk som kommunstyrelsen har att beakta. 5.2 Innehåll Årsredovisningen skall enligt den kommunala redovisningslagen mer specifikt innehålla förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, sammanställd redovisning (koncernredovisning) samt noter Särskilt om förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen avsikt är att beskriva utvecklingen av kommunens verksamhet under räkenskapsåret. Det innebär att bl a följande information bör finnas i en förvaltningsberättelse: 2 (10)

5 Viktiga förhållanden för att kunna bedöma kommunens ekonomi och ställning Väsentliga händelser i verksamheterna under året eller efter dess slut Kommunens förväntade framtida utveckling Väsentliga personalförhållanden och uppgifter om sjukfrånvaron Förhållanden av väsentlig betydelse för kommunens styrning och uppföljning Information om kommunens investeringsverksamhet under året En redogörelse över hur resultatutfallet förhåller sig till den budget som fullmäktige fastställt för den löpande verksamheten Upplysning om kommunen klarar det enligt kommunallagen stadgade balanskravet Kommentar till huruvida kommunen levt upp till sina finansiella och verksamhetsmässiga mål med koppling till god ekonomisk hushållning Vidare bör förvaltningsberättelsen enligt vår mening innehålla en kortfattad redogörelse över kommunstyrelsens och respektive nämnds verksamhet under räkenskapsåret. Redogörelsen bör innefatta en avstämning mot såväl de ekonomiska som verksamhetsmässiga målsättningar som fullmäktige fastställt för styrelsen eller nämnden. 6. Granskning av årsredovisningen 6.1 Begränsningar i revisionsuppdraget Det budgetdokument som fullmäktige fastställt för 2006 innefattar nedanstående allmänna verksamhetsmässiga målsättningar. Den kommunala organisationen skall arbeta utifrån ett medborgarperspektiv Organisationen skall utformas på ett ändamålsenligt sätt för att främja god ekonomisk hushållning Organisationen skall vara decentraliserad med så få organisationsnivåer som möjligt. Delegation av beslutsrätt skall bidra till snabb och effektiv beslutsgång Kommunen skall aktivt söka samverkan med andra kommuner och myndigheter 3 (10)

6 I årsredovisningen lämnas inga kommentarer till efterlevnaden av dessa övergripande verksamhetsmässiga mål av kommunledningen. Det kan även konstateras att målformuleringarna till sin karaktär är sådana att uppfyllelsen är svår att mäta. Av denna anledning begränsar vi bedömningen av kommunens måluppfyllelse till de i budgeten angivna finansiella målen för Innehåll enligt lag och rekommendationer Kommunens årsredovisning följer tidigare års principer och innehåller följande delar: Förvaltningsberättelse/Ekonomisk översikt med skriftliga kommentarer till - Resultat inklusive verksamhetens kostnader och intäkter - Finansiering inklusive investeringar - Tillgångar, skulder och eget kapital inklusive likviditet, soliditet, lån och pensionsmedel - Sammanfattning inklusive avstämning mot balanskrav Personalöversikt med kommentarer till bl a - antal anställda, åldersfördelning, personalkostnader, pensioner och frånvaro Kostnads- och intäktsstruktur med analys av - Driftsintäkter - Driftskostnader Resultaträkning för kommunen med jämförelsesiffror för föregående år samt med angivande av budget och avvikelse mot 2005 på övergripande nivå. Kassaflödesanalys för kommunen med jämförelsesiffror för Balansräkning för kommunen med jämförande siffror 2005 inklusive procentuell förändring. Ansvarsförbindelser i kommunen med jämförande siffror Noter till resultat- och balansräkningen med jämförande siffror från Driftsredovisning per nämnd och verksamhet med angivande av kostnader, intäkter och nettoutfall med jämförelse mot Investeringsredovisning fördelat på verksamheter och nämnder med angivande av utgifter och inkomster Sammandrag med väsentliga nyckeltal för senaste 4 åren 4 (10)

7 Koncernen - Verksamhet - Resultaträkning - Balansräkning - Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Ordförklaringar I separata tillägg till årsredovisningen återfinns; Redovisning av nämndernas verksamhet inklusive kommunstyrelse och administrativt kontor - Ekonomi med redovisning av kostnader och intäkter samt med budgetavvikelse - Beskrivning av verksamhet och måluppfyllelse - Nyckeltal för senaste 3 åren Bilagor - Redovisningsutdrag för drift, investeringar m m 6.3 Bedömning och förbättringsområden I den kommunala redovisningslagen ges en övergripande vägledning beträffande årsredovisningens innehåll. Lagstiftaren har inte valt att detaljreglera utan överlämnat till kommunerna att utveckla praxis och god sed på området. Man kan uttrycka detta som att lagen anger en lägsta nivå från vilken respektive kommun kan arbeta utifrån sina egna förutsättningar och förhållanden. Generellt kan sägas att det i landet under senare år skett en positiv utveckling på området mot alltmer informativa årsredovisningar. Inga väsentliga noteringar finns från granskningen av årsredovisningen för år Denna har upprättats enligt lagen om kommunal redovisning samt med hänsyn till de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Resultat- och balansräkning bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och den ekonomiska ställningen vid årets slut. Eftersom bokslutet skall utgöra en rapportering från kommunstyrelsen till fullmäktige och övriga intressenter är det vår uppfattning att en underskrift bör göras av styrelsen för att understryka dess egenskap som rapportens avlämnare. 6.4 Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen har en övervägande inriktning mot den ekonomiska redogörelsen och det är vår bedömning att innehållet väl motsvarar de krav som ställs enligt lagstiftningen. 5 (10)

8 Eftersom är svårt att bedöma det ekonomiska utfallet utan en uppfattning om vad som presterats i form av tjänster och service till medborgarna och de utmaningar som väntar kommunen i framtiden, är det vår uppfattning att de kommunala perspektivet skulle kunna utvecklas ytterligare i förvaltningsberättelsen. Detta kan t ex ta sig uttryck i en sammanfattande redogörelse för hur kommunen klarat att uppnå sina verksamhetsmål under året kompletterat med en översiktlig omvärldsanalys och framtidsbedömning. Läsaren kan då på ett övergripande plan få en uppfattning om vilka faktorer som är viktigast för den kommunala verksamhetens utveckling och förutsättningar, allmänt - och särskilt för Arvika. Styrelsens bedömning av hur dessa faktorer kan ändras i framtiden och hur detta kommer att påverka kommunens inriktning och service är exempel på vad man som läsare bör kunna vara intresserad av. Vår uppfattning är att kommunen, genom att arbeta utifrån ett tydligare läsar-/medborgarperspektiv och utifrån begrepp som överskådlighet, läsbarhet och relevans kan utveckla innehållet i förvaltningsberättelsen ytterligare. En väsentlig del av kommunens verksamhet bedrivs i bolagsform. Eftersom dessa områden även har praktisk betydelse för en stor del av kommuninnevånarna borde kommentarerna till dessa verksamheter kunna utvecklas. Genom att läsa respektive årsredovisning kan innevånarna ta del av bolagens redovisning men i dessa dokument ligger normalt inte tyngdpunkten på det kommunala perspektivet. 6.5 Finansiell information Avseende årsredovisningens finansiella delar; resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys och bokslutskommentarer, är vår uppfattning att dessa ger en bra bild av kommunens ställning och resultat. Kommunens fyraårsöversikt innehåller ett antal uppgifter som även dessa ger en god och överskådlig bild av kommunens utveckling. Ett sätt att utveckla denna information kan vara att även göra jämförelser med liknande kommuner för att tillföra läsaren ytterligare information. Detta jämförande perspektiv på verksamheten kan förövrigt med fördel tillämpas även i andra sammanhang i årsredovisningen Resultaträkning, kostnads- och intäktsanalys samt driftsredovisning Vi bedömer att årsredovisningen innehåller alla väsentliga uppgifter som krävs för att bedöma kommunens kostnader och resultat för Balansräkning Även balansräkningen med tillhörande information ger enligt vår mening en överskådlig och rättvisande bild av kommunens ställning. Balansräkningens kompletterande information i form av noter är enligt vår uppfattning bra anpassat till informationskravet i årsredovisningen. 6 (10)

9 7. Redogörelser för kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet Årsbokslutet är kompletterat med beskrivningar av nämndernas och kommunstyrelsens olika verksamheter med inriktning på ekonomisk information kompletterat med redogörelser för väsentliga data om respektive verksamhet. Vi bedömer att innehållet är väl anpassat som en bilaga till årsredovisningen. 8. Analys av resultat och ställning 8.1 Ekonomiskt utfall Kommunen rapporterar per ett resultat på 39,2 Mkr. Inga jämförelsestörande eller extraordinära poster redovisas. Belopp i Mkr Utfall 2006 Budget 2006 Avvikelse mot budget Utfall 2005 Avvikelse mot 2005 Verksamhetens intäkter 284,7 267,9 16,8 264,8 19,9 Verksamhetens kostnader , ,9 20, ,2-16,4 Lösen av pensioner -39,0-39,0-8,7-30,3 Avskrivningar och nedskrivningar -51,6-46,0-5,6-48,0-3,6 Verksamheternas nettokostnad -995,5-988,0-7,5-965,1-30,4 Skatteintäkter 783,5 768,4 15,1 734,9 48,6 Statsbidrag/utjämningsavgift 221,7 224,4-2,7 231,0-9,3 Finansiella intäkter 35,2 6,2 29,0 30,3 4,9 Finansiella kostnader -5,7-2,0-3,7-4,2-1,5 Resultat e finansiella poster 39,2 9,0 30,2 26,9 12,3 Verksamhetens intäkter 2006 överträffar såväl budget som föregående år. Av intäktsanalysen framgår att det jämfört med 2005 är främst inom taxor och avgifter samt bidrag som den positiva avvikelsen uppstått. Kostnadsmässigt noteras att föregående års nivå överskrids med 16, 4 Mkr motsvarande ca 1,4 %, vilket pekar på att kostnadsutvecklingen är under kontroll i kommunen. Detta verifieras också av att verksamhetskostnaderna 2006 ligger 20,3 Mkr under budgeten för året. 7 (10)

10 Som framgår ovan har kommunen i bokslutet för 2006 redovisat en kostnad på 39,0 Mkr avseende lösen av pensioner. Förfarandet innebär att betalningsansvaret för de aktuella pensionerna övertas av ett pensionsinstitut. Kommunens resultat för året belastas på detta sätt med en frivillig pensionskostnad av engångskaraktär som, av denna storleksordning, hittills inte förekommit i kommunen och som inte varit budgeterad. Som en effekt av denna inlösen minskar kommunens redovisade ansvarsförbindelse för intjänade pensioner. En konsekvens är också att de framtida pensionskostnaderna kommer att bli lägre. Förfarandet kan alltså ses som ett komplement till den avsättning till pensionsfonden som görs i kommunen och som möjliggjorts av det mycket starka resultatet under året. Vi bedömer att redovisningen av denna kostnad är korrekt och att årsredovisningen ger en tillfredsställande beskrivning av förfarandet. Jämfört med 2005 är verksamhetens nettokostnader 30,4 Mkr högre under Resultatet efter finansiella poster är trots detta 12,3 Mkr bättre än föregående år. Finansieringsverksamheten visar en positiv avvikelse på närmare 43 Mkr. Resultatet 2006 ligger också 30,3 Mkr över budgeten för året, trots att ovanstående lösen av pensioner på 39 Mkr inte varit budgeterad. Rensat från denna effekt uppgår resultatet till 78,2 Mkr för 2006 vilket måste ses som ett mycket stark resultat. Inom såväl verksamhetens kostnader som intäkter finns väsentliga positiva budgetavvikelser som i kombination med ett gynnsamt skatteutfall och ett betydande finansiellt netto för året skapar det goda resultatet Verksamheterna Inga eller positiva budgetavvikelser redovisas från samtliga nämnder. Nämnd Nettokostnad Budgetavvikelse Kommunstyrelsen 124,7 15,4 Byggnadsnämnden 0,2 0 Miljö- och hälsoskydd 3,9 0,5 Barn- och utbildning 406,4 10,6 Socialnämnd 394,5 2,1 Fritidsnämnd 20,8 1,5 Kulturnämnd 18,5 0 Överförmyndare 0,8 0,1 Totalt nämnderna 969,8 30, Kommunkoncernen Det samlade resultatet i kommunkoncernen utgör 54,9 Mkr, varav 12,5 Mkr kommer från Arvika Stadshus AB, vilket är moderbolag till Arvika Elnät AB, Arvika Bostads AB m fl dotterbolag. 8 (10)

11 8.1.3 Investeringar Kommunen har budgeterat investeringar för 67,3 Mkr för 2006 och förbrukat av detta var vid utgången av året 50,6 Mkr. Ombyggnaden av Gateskolan och innerstadsprojektet tillhör de större investeringsprojekten under året. Investeringarna under 2006 ligger på samma nivå som under de senaste 4 åren, d v s på en jämförelsevis låg nivå. Ett större investeringsprojekt, på 50 Mkr, har emellertid genomförts i Arvika Bostads AB avseende uppförande av ett demensboende. Av årsredovisningen framgår vidare att investeringsbehovet under de kommande 10 åren kommer att öka väsentligt. Försäljning av fastigheter har skett med 4,8 Mkr. Av- och nedskrivningar redovisas med 51, 6 Mkr. I beloppet ingår en nedskrivning av aktier i Hamnbolaget AB med 5,2 Mkr, baserat på ett bedömt substansvärde i bolaget Balansräkningen De långfristiga fordringarna uppgår till 127 Mkr och ökar med 57,1 Mkr under Vid årsskiftet ingår under denna rubrik räntefria fordringar, som utbetalats enligt beslut i fullmäktige, på landstinget med 40 Mkr och på Vägverket med 25,7 Mkr. Lånet till landstinget löper på 15 år och amorteras under de sista 5 åren av löptiden. Återbetalningen av lån till Vägverket är kopplat till när medel för detta ändamål kommer att avsättas i verkets budget. En kortfristig fordran på Arvika Bostads AB på 50,6 Mkr har återbetalts under året. Kommunens pensionsfond som tillförts 20 Mkr under året, hade vid årsskiftet ett bokfört värde på 305,8 Mkr. Marknadsvärdet på balansdagen var 36,2 Mkr högre än det bokförda värdet. De totala pensionsförpliktelserna uppgick vid årsskiftet till 543,1 Mkr varav 26,1 redovisas i balansräkningen. Pensionsfondens marknadsvärde täckte på bokslutsdagen 63 % av förpliktelsen. 8.2 Balanskravet Resultatet utgör 39,2 Mkr för Detta innebär att kommunen med marginal klarar det s k balanskravet. 9. Uppföljning mot av fullmäktige beslutade målsättningar I budgeten för 2006 finns ett antal finansiella målsättningar. 9 (10)

12 1. Uppgiften att föra en ansvarsfull ekonomisk politik överordnas övriga politiska krav. 2. Verksamhetens nettokostnader (inklusive avskrivningar) skall långsiktigt inte överstiga 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2006 är målet 98,4 %. 3. Investeringar finansieras med egna medel, lånefinansiering tillämpas endast i undantagsfall. 4. Avsättning till kommunens interna pensionsfond skall ske med minst 20 mkr per år. Det långsiktiga målet är att nå full fondering. I årsredovisningen kommenterar kommunen målen 2 4 och gör bedömningen att dessa har infriats. 9.1 Bedömning Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen utgör 995,5 Mkr vilket motsvarar 99 % av skatteintäkter och statsbidrag på totalt 1 005,2 Mkr. Efter justering för lösen av pensioner med 39 Mkr och nedskrivning av aktier med 5,2 Mkr görs i förvaltningsberättelsen bedömningen av målsättningen har infriats. Kostnadsandelen utgör då 94,6 %. Vi anser att de av kommunen gjorda justeringarna är i sammanhanget relevanta och att målet därmed har uppnåtts. Kommunen redovisar inga nya lån under året varför målsättningen med egen finansiering av investeringarna har infriats. Avsättning till pensionsfonden har gjorts med 20 Mkr under Detta mål är därmed nått. De verksamhetsmässiga målen kommenteras inte särskilt av kommunen i årsredovisningen. Vår bedömning är att revisorerna mot bakgrund av detta inte har ett tillräckligt underlag för att göra en egen bedömning av måluppfyllelsen och därför kan välja att avstå från en egen prövning, särskilt som målen också är av mycket övergripande karaktär. KPMG Anders Naeslund Auktoriserad och certifierad kommunal revisor 10 (10)