Granskning av årsredovisning 2013

Transkript

1 Caroline Liljebjörn Cecilia Fehling 20 mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Hultsfreds kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar...10

3 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Årets resultat uppgår till 27,5 mnkr för år 2013, vilket är 6,3 mnkr högre än föregående år. I årets resultat ingår jämförelsestörande poster med 12,4 mnkr. I årsredovisningen följer barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden samt kultur- och fritidsförvaltningen upp de verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutat i budget De finansiella målen för god ekonomisk hushållning följs upp i förvaltningsberättelsen. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Samtliga tre finansiella mål bedöms som uppnådda. Vi bedömer att måluppfyllelsen för de verksamhetsmål som redovisas visar hur långt vissa nämnder och förvaltningar nått per mål. I kommande årsredovisningar rekommenderar vi att en sammanfattande utvärdering per nämnd sker i förvaltningsberättelsen. Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden på ett tydligt sätt redovisar vad bedömningen av måluppfyllelsen baseras på. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. 1 av 10

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 10

5 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens/ landstingets ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på årsredovisningen som presenterades Kommunstyrelsen har fastställt årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef. 3 av 10

6 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Vi bedömer att analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. I årets resultat, som uppgår till 27,5 mnkr (2012: 21,2 mnkr), ingår en återbetalning av premier från AFA försäkring för åren 2005 och 2006 med 14,1 mnkr. Det ingår även en kostnad för lösen av borgensåtagande för lån till föreningen Rosenfors medborgarhus med 1,7 mnkr. Posterna är jämförelsestörande. Vidare innehåller den finansiella analysen nyckeltal som beskiver kommunens resultat och ställning utifrån begreppen resultat och kapacitet, risk och kontroll. Nedan följer exempel på nyckeltal: Verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 96,1 % (exklusive jämförelsestörande poster 97,9 %), vilket är 0,9 procentenheter lägre än föregående år (2012: 97,0 %). Verksamhetens nettokostnader har ökat med 1,5 % (2012: -3,7 %) medan skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 2,0 % (2012: -1,4 %). Nettoinvesteringarna uppgår till 23,6 mnkr (2012: 36,3 mnkr) och självfinansieringsgraden utgör 197,0 %. Soliditeten uppgår till 40,6 % (2012: 38,4 %). Om ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser lyfts in i balansräkningen minskar soliditeten till -30,5 % ( ,3 %), vilket innebär att alla kommunens tillgångar är finansierade med lån. Den långsiktiga skuldsättningsgraden har minskat från 30,2 % till 28,0 % medan den kortsiktiga skuldsättningsgraden har ökat. Totalt sett har skuldsättningsgraden minskat till 59,4 %. Kassalikviditeten exklusive semesterlöneskulden uppgår till 190,5 % (2012: 186,2 %). Eftersom likviditeten är mer än 100 % kan betalningsberedskapen på kort sikt anses vara god. 4 av 10

7 En inledande beskrivning av samhällsekonomin i omvärlden, befolkning och arbetsmarknad bildar bakgrund till den finansiella analysen. Förvaltningsberättelsen beskriver också hur ekonomin förväntas utvecklas under de närmaste åren. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Viktiga händelser redovisas under särskild rubrik för vissa verksamheter. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. I förvaltningsberättelsen beskrivs olika aspekter som påverkar kommunens ekonomi i framtiden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har under år 2013 ökat något till 5,09 % (2012: 5,03 %). I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen som till exempel antal anställda, tillsvidareanställda per förvaltning och åldersstruktur. Antal tillsvidareanställda har minskat med 31 personer under år 2013 och de visstidsanställda har ökat med 22 stycken. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Kommunen har under året tagit upp ett aktieägartillskott till HKIAB med 5,2 mnkr. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Åtagandet uppgår per december 2013 till totalt 481,0 mnkr, vilket är 23,4 mnkr högre än föregående år. Av ökningen beror större delen på sänkningen av diskonteringsräntan som gjordes år Placerade medel för framtida pensionsutbetalningar uppgår vid årsskiftet till 114,9 mnkr (marknadsvärde), vilket innebär att 366,4 mnkr återlånats i verksamheten. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. I nämndernas verksamhetsberättelser redovisas nyckeltal för olika typer av verksamhetsområden. Utöver det finns ett särskilt avsnitt med nyckeltal uppdelade per 5 av 10

8 verksamhet inom respektive nämnd. Vissa av nämnderna redovisar verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning enligt modellen med strategikartor uppdelade i fyra olika perspektiv. Sammantaget görs bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv kan förbättras genom att redovisningen av verksamhetsmålen omfattar flera nämnder och att en sammanfattande utvärdering per nämnd sker i förvaltningsberättelsen Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Bruttoinvesteringarna uppgår till 25,8 mnkr jämfört med budgeterat 47,4 mnkr. Av de projekt som inte genomförts avser 13,0 mnkr Ekliden Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr 2013 Budget Utfall +/- fr. prognos Budgetavvikelse Kommunstyrelse 174,3 169,1 171,8-2,7-2,7 Barn- och utbildningsnämnd 233,0 235,9 227,1 8,2 8,8 Miljö- och byggnadsnämnd 6,6 7,3 7,0 0,0 0,3 Socialnämnd 274,4 276,0 287,9-2,8-11,9 Pensioner, elimineringar och ofördelade besparingar -36,3-13,1-31,1 4,2 18,0 Summa nämnderna 652,0 675,2 662,7 6,9 12,5 Avvikelsen gentemot beslutad budget är positiv med 12,5 mnkr, det är 6,9 mnkr bättre än helårsprognosen som gjordes i samband med delårsbokslutet per 31 augusti. I utfallet ingår jämförelsestörande poster med netto 12,4 mnkr. Förklaring till budgetavvikelserna finns i nämndernas redovisningar. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott jämfört med budget med 8,8 mnkr. Överskottet fördelar sig på alla verksamheter utom fritidshemmen som redovisar ett underskott jämfört med budget. Inom gymnasiet har ökningen av SFI elever gett högre intäkter samtidigt som kostnaderna för interkommunala ersättningar blivit lägre än prognostiserat på grund av fler sökande till Hultsfreds gymnasium. Socialnämnden redovisar ett underskott jämfört med budget med 11,9 mnkr. Underskottet beror främst på att placeringarna av barn och unga varit höga under året. Även inom psykiatrin har placeringskostnaderna bidrag till att budgeten överskridits. 6 av 10

9 I kommunstyrelsens utfall ingår en underskottstäckning till HKIAB med 5,2 mnkr. I förvaltningsberättelsen beskrivs att genomförda och beslutade besparingar visar att viljan och förmågan att anpassa kostnaderna är mycket stor. Vi instämmer i bedömningen att kommunen de närmaste åren bör prioritera att eliminera/minska socialnämndens och HKIAB:s underskott Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts Resultatet enligt balanskravet uppgår till 28,6 mnkr efter justering för effekten av RIPS-räntan med 1,1 mnkr. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) har antagits hösten 2013 av kommunfullmäktige. För år 2013 avsätts 14,4 mnkr. Tidigare har avsättning gjorts för åren med 6,9 mnkr till resultatutjämningsreserven God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Samtliga tre finansiella mål bedöms som uppnådda. Vi bedömer att måluppfyllelsen för de verksamhetsmål som redovisas visar hur långt vissa nämnder och förvaltningar nått per mål. I kommande årsredovisningar rekommenderar vi att en sammanfattande utvärdering per nämnd sker i förvaltningsberättelsen. Utifrån en vision och värdegrund anger kommunfullmäktige strategiska mål i fyra olika perspektiv: Ekonomi Ekonomi i balans Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Utveckling Lite bättre varje dag De respektive nämnd har brutit ner de övergripande målen till mål för respektive nämnd och därefter till verksamhets- och enhetsmål. För varje mål fastställs nyckeltal som används för att mäta grad av måluppfyllelse. Enligt styrmodellen ska uppföljning av målen ske två gånger om året på alla nivåer. 7 av 10

10 Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2013: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2013 Årets resultat ska överstiga 4,5 mnkr Utfall 2013 Resultatet uppgår till 27,5 mnkr. Måluppfyllelse, KS bedömning Målet är uppnått. Långfristiga skulder ska högst uppgå till 180,4 mnkr Långfristiga skulder uppgår till 174,1 mnkr. Målet är uppnått. Soliditeten ska som lägst vara 36,9 % Soliditeten uppgår till 40,6 %. Målet är uppnått. Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning att de finansiella målen är uppnådda. Kommunfullmäktige har i samband med riktlinjer för RUR antagit långsiktiga finansiella mål. I förvaltningsberättelsen görs en avstämning av målen. Avstämningen visar att årets resultat bidrar till att kommunens ekonomi utvecklas i riktning mot målen Mål för verksamheten I nämndernas verksamhetsberättelser redovisar kultur- och fritid, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden en uppföljning av beslutade verksamhetsmål enligt styrmodellen. Redovisningen sker med en enhetlig struktur. Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden på ett tydligt sätt redovisar vad bedömningen av måluppfyllelsen baseras på. I kommande årsredovisningar rekommenderar vi att en sammanfattande utvärdering per nämnd sker i förvaltningsberättelsen Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. 8 av 10

11 Resultaträkning Utfall Föreg. år Utfall 2013 Ökning/ minskn. % Verksamhetens intäkter 170,4 174,3 2,3 % Verksamhetens kostnader -822,5-837,0 1,8 % Avskrivningar -23,9-23,7-0,1 % Verksamhetens nettokostnader -676,0-686,4 1,5 % Skatteintäkter 488,5 493,3 1,0 % Generella statsbidrag 207,4 216,3 4,2 % Summa skatter och statsbidrag 695,9 709,6 2,0 % Finansiella intäkter 6,9 9,8 42,0 % Finansiella kostnader -5,6-5,5-1,7 % Årets resultat 21,2 27,5 29,7 % En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Verksamhetens intäkter har ökat jämfört med föregående år beroende på högre bidrag från Migrationsverket till följd av ett ökat mottagande av flyktingar. Verksamhetens kostnader har ökat jämfört med föregående år på grund av högre kostnad för underskottstäckning i HKIAB samt inlösen av borgensåtagande i föreningen Rosenfors medborgarhus med 3,3 mnkr. Socialnämndens ökade kostnader för placeringar samt tillfälligt inhyrd personal har bidragit till högre kostnader än föregående år. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 13,7 mnkr eller 2,0 % jämfört med föregående år. Finansnettot är 3,0 mnkr högre än förgående år till följd av bättre avkastning från pensionsmedelsplaceringen i KLP (Kalmar Läns Pensionskaptialförvaltningsbolag) med 2,7 mnkr. Exklusive jämförelsestörande poster uppgår årets resultat till 15,0 mnkr vilket är 2,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatnivån exklusive jämförelsestörande poster ligger i linje med kommunen långsiktiga finansiella mål Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedömer att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Vi bedömer vidare att bilagor och specifikationer har tagits fram i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. 9 av 10

12 Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar samt att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Årets kassaflöde uppgår till 8,4 mnkr jämfört med 22,4 mnkr föregående år. Kommunens likvida medel uppgår vid årets slut till 50,7 mnkr jämfört med 42,3 mnkr föregående år Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer att konsolideringen av underliggande enheter beskrivs på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivs och att effekten framgår. Vi bedömer vidare att KRLs krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2 samt att rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning har följts Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt Caroline Liljebjörn Projektledare/Uppdragsledare 10 av 10