SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Ett utvecklingsområde som förskolan ville fortsätta att utveckla underläsåret var att knyta samman hem och förskola. Samtidigt har språk och kommunikation varit ett prioriterat område. Barnen fick vid höststart ett uppdrag att ta med en favoritbok hemifrån och presentera för sina kamrater. Barnen fick flera boktips av varandra och de var stolta över den bok de presenterade för kamraterna. Dagarna på förskolan har under året innehållit sagoläsning i mindre grupper. Pedagogerna kan då anpassa böckerna efter barnens behov och barnen ges större utrymme att ställa frågor och diskutera. För att stimulera fantasin har de äldre barnen fått lyssna på sagor utan bilder. Emil i Lönneberga firades och uppmärksammades på sin 50-årsdag. På en utedag och arrangerades en tipspromenad och det dekorerades en skogstårta till Emil. Förskolan hade ambitionen att kunna åka till biblioteket med barnen i mindre grupper. Detta har inte kunnat genomföras på grund av ombyggnationen och att förskolan fått utökat antal barn. Arbetet med matematik har fortsatt både vid samlingar och spontant i lek och aktiviteter. Ett mål under läsåret var också att ha temaområden under en längre tidsperiod och detta har både gynnat pedagogernas arbete och befäst barnens lärande. Förskolan har, hos stiftelsen Håll Sverige, rent redovisat arbetet med närmiljön i Grön Flagg-arbetet. HELHET/ALLSIDIGHET Barnen delas ofta in i mindre lek- och arbetsgrupper för att de ska få arbeta på sin nivå, för att alla barn bättre ska komma till tals och för att de ska utveckla sin identitet och självständighet. I arbetet för att skapa trygghet finns trivselreglerna. De har diskuterats och bestämts gemensamt med de äldre barnen. Dessa regler delgavs sedan föräldrarna. Känslor och diskussioner kring egna upplevelser har varit ett temaområde. Traditioner som höstdisco, adventskalender, luciafirande, påskfirande, midsommarfirande stärker helheten på förskolan, bevarar och stärker vårt svenska kulturarv samt ger god sammanhållning. Personalen lägger stor vikt vid att bemöta pojkar och flickor på samma villkor. Spontana diskussioner om andra kulturer förekommer. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken 1

2 Förskolans arbetar på ett medvetet sätt med olika grupperingar, det är mycket viktigt när det har blivit fler barn i grupperna. Smågrupper ger tillfälle för fler barn att komma till tals och på så vis utveckla sin självständighet och tillit till sig själva. Just i år har vi inte haft något temaområde om andra kulturer. HÄLSA OCH RÖRELSE Barnen utvecklar sin motorik och koordinationsförmåga genom att lekgården nyttjas varje dag för utelek. Närmiljön är omväxlande och inspirerande med skog, gräs, öppna ytor. På vintern är skridskoåkning en aktivitet för de äldsta barnen. Skogsdagar är en väl inarbetad rutin. Planerade gymnastik- och rörelsepass är återkommande och ger god kroppsuppfattning. Barnen har ibland uppvisning för varandra. Pedagogerna deltar i lekar med boll och hopprep vilket visar man är positiva till hälsa och rörelse. Förskolans arbete med Grön-Flagg i temaområdet närmiljö har engagerat barnen. Diskbänken flyttades, barnen fick måla utomhus och grillning kom upp på deras önskelista. Måltiderna på förskolan är viktiga. Detta läsår har Vinsboskolan lagat lunchen eftersom förskolans kök varit stängt i 26 veckor för om- och tillbyggnad. Förskolan har ett mycket bra arbetssätt för att berika barns möjligheter till hälsa och rörelse under alla årstider. Närmiljön inspirerar både pedagoger och barn. Förhållningssätet visar att pedagogerna är positiva till rörelse / aktiviteter. Strävansmålen har stor genomslagskraft. I och med att förskola fått en tillbyggnad för 10 ytterligare barn, behöver lekgården utvidgas. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION För att barnen ska utveckla ett nyanserat talspråk och för att utveckla deras ordförråd och begrepp genomsyras alla temaarbeten av språk och kommunikation. Genom att skriftspråket är synligt på alla avdelningar på förskolan så utvecklas intresse och förståelse för symboler. Barnen tar del av: böcker, dokumentation, alfabete och rumsbenämningar. En grupp barn har arbetat med en form av arbete utifrån ett material Läslandet. Vid temarbeten om olika djur har man introducerat djurets första bokstav H=hare, B=björn. Förskolan använder flanosagor, film och böcker för att stimulera språket, utveckla ordförrådet och ge nya begrepp. Biblioteksböcker och bokpåsar för utlåning gör att barnen får ett brett utbud av böcker. De kan välja sagor och faktaböcker till högläsning men också för sitt eget reflekterande. Genom att dokumentera och synliggöra det pedagogiska arbetet ges barnen möjligheter till att berätta, återberätta, fantisera kring sagor, böcker och aktiviteter. Sagostunder med

3 högläsning förekommer varje dag. Att dela upp barnen i mindre grupper är mycket bra. Att gå in i sagans värld görs ibland både spännande och magiskt; en magisk matta, ett magiskt draperi kan starta en berättelse tillsammans med barnen. Personalen har också provat på att berätta sagor fritt utan bok. Vardagshändelser diskuteras ofta under dagarna både med de äldre och med de yngre barnen. Språk och kommunikation har en central roll på förskolan. Sagostunder med barn indelade i smågrupper ger bättre koncentration och man kan anpassa, ibland efter ålder och ibland efter intresse. På ett lättsamt sätt har olika bokstäver symboliserat de djur som man haft i temaområdet. När personalen provade på att berätta en saga utan bok upplevde de att barnen lyssnade mera uppmärksamt och engagerat. Spontanläsning av böcker förekommer inte så ofta. LEK Lek är barns arbete och förskolan värnar om barnens lek och arbetar medvetet för att ge rika tillfällen till lek som får fortgå under en längre tidsperiod, utan onödiga avbrott. Barnens fantasi har fått utlopp i många rollekar under året. Uppdelning av lekgrupper både ute och inne möjliggör att leken kan få fortsätta och utvecklas. Bygget blev en inspirationskälla och visst byggmaterial har kunnat berika lekarna. Barnen lekte t.ex. att de göt plattor och gjorde gjutformar och använde sand och spadar. Ommöblering i rummen har inspirerat barnen till nya lekar. Barnen ges rika möjligheter till lekar och aktiviteter, där bearbetar de sina erfarenheter och upplevelser. Vuxna finns med och berikar och vidareutvecklar lekarna. Vid gemensamma lekar och genom att förnya vårt lekmaterial inspireras barnen till nya lekar. Gruppindelningarna har varit bra och gett barnen utrymme för fantasi och samspel. Lekgården har under året varit begränsad på grund av om- och nybyggnationen. Även ombyggnaden inomhus påverkade lekutrymmet. SKAPANDE Varje temaområde innehåller någon form av skapande och detta bidrar till att barnen utvecklar sin skapande förmåga inom många olika uttrycksformer. Under fria leken kan barnen själva spontant arbeta med att rita, måla, arbeta med pärlplattor, väva, sy m.m. Minimello blev ett temaarbete som utgick från ett intresse hos de äldre barnen på förskolan. Barnen gjorde först dockor som de sedan berättade om för varandra. De yngre barnen skapade djur, målade, limmade inom sina temaområden. Barnen har varit på bio på biblioteket. Gymnastik i klubbstugan, dans och rörelse hör till de återkommande aktiviteterna under året.

4 Barnen kan nyttja skapande aktiviteter både inom- och utomhus under hela dagarna. Ibland initieras de av vuxna och ibland styr barnen helt över aktiviteten. Barnens intresse uppmärksammades och då tillkom arbetet med minimello med inspiration från TV:s barnprogram. MATEMATIK Barnen har under året utvecklat sin matematiska förmåga genom att följa och föra resonemang om byggprocessen. Många nya och spännande maskiner intresserade barnen mycket. Maskinerna hade fantastiska siffror i prestanda och vikt. Att arbeta med siffror och mängder har intresserat barnen via memory, spel och pussel. Diagram som beskriver barnens ålder på avdelningarna synliggör matematik och utvecklar förmågan för färg, former antal, ordning. Vardagssamtal vid t.ex. matsituationen innehåller många olika diskussioner och utvidgar både språk och matematik, t.ex. Vill du ha en hel eller halv smörgås?, Hur många barn ska vi duka till?. På ett naturligt sätt har pedagogerna tänkt matematik i olika aktiviteter och temaområden under året. Bygget nyttjades till många intressanta diskussioner om vikt, längd m.m. Förskolan har under läsåret arbetat mycket med matematiska begrepp och diskussioner och resonemang kring olika problemställningar. NATURVETENSKAP/TEKNIK Genom närheten till naturen har barnen utvecklat sin förståelse och kunnande om växter och djur. De yngre barnens temaområde gällande olika djur har berikat lärandet. Barnens lekmaterial innehåller mycket teknik genom att bygga, skapa och konstruera vid pusslandet, lego/duplo, kaplastavar, tågbana, pluss-pluss m.m. Vidare har barnen medvetandegjorts om vardagsteknik och naturvetenskap via experiment. Arbete i smågrupper har varit viktigt så att barnen får fundera, göra hypoteser och sedan utföra experimentet och reflektera över resultatet.

5 Skogsdagar med nyttandet av naturen runt förskolan fortsätter, där får barnen förståelse för naturens kretslopp och för hur vi påverkar vår egen natur. Naturen är en rik resurs att ösa ur detta gäller kunskaper, rekreation och inspiration. Naturvetenskap och teknik ges utrymme i förskolans arbete. Skogsdagarna är omtyckta och innehåller fakta, fri lek och en fikastund, detta ger även känsla och förståelse för rekreation och välbefinnande. När det gäller diskussion kring experimenten så fanns en rädsla från pedagogernas sida att man behövde förenkla språket. Det behövdes inte utan barnen förstod ändå. En del barn gjorde experimenten hemma och berättade för föräldrar. Kul tyckte både personal och föräldrar. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Vid höststart arbetar förskolan mycket med att barnen ska visa respekt, ansvar och förståelse för varandra. Skapandet av gemensamma trivselregler har styrt upp barnens förhållningssätt gentemot varandra och lär dem att hantera konflikter. I temaarbetet om känslor kunde barnen med egna ord berätta om sina erfarenheter av olika känslor. Barnen var mycket intresserade av kamraternas teckningar och hur de berättade om känslorna. Detta ger respekt, hänsyn och förmåga att kunna sätta sig in i andra människors situation. Ingen skattade t.ex. när barnen delade med sig av rädslorna. Att uppmärksamma och uppskatta varandra, ge feed-back och beröm hör till den dagliga samvaron. Barnen ska känna att de har närvarande vuxna som ser och hör och som kan ge återkoppling då barnen på ett bra sätt lärt sig kompromissa och att lösa konflikter. Genom att rösta om olika saker får barnen träna demokrati. I lek och samlingar tränar barnen på att fungera enskilt och i grupp. I alla temaområden får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Förskolan har samlingar i både stor och liten grupp där alla får komma till tals. För att försöka fånga barnens sampel, jämställdhet och genustänkande har barnens lekar observerats. De gemensamma fredagssamlingarna innehåller tid för gemenskap över hela förskolan och bidrar till öppenhet och glädje för varandra. Likabehandlingsplanen har utvärderats och den årliga planen för likabehandling har sammanställts. Förhållningssätt i barngruppen och vuxnas stöd vid lek och aktiviteter är viktigt. Ibland behövs ett extra arbete utifrån en film, ett material om känslor som ger upphov till diskussioner och reflektioner. Relationer till föräldrar: samtalen vid hämtning och lämning, samtalen vid matborden lägger grunden till god social samvaro och skapar goda relationer. De återkommande skogsdagarna skapar respekt och en känsla för naturen och allt levande.

6 Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Analys av årets resultat Föräldrar upplever att barnen är trygga på förskolan och att de får stimulans, fostran och lärande. Föräldrar är på det hela taget nöjda med vår verksamhet på förskolan. Likabehandlingsplanen finns på hemsidan och i entrén på förskolan, men alla känner ändå inte till den Med en svarsfrekvens var c:a 50% drar vi följande slutsatser. Vi upplever att det är vanligt att föräldrar direkt kontaktar personalen, de tycker kanske inte att de behöver vänta på en enkät. Vid lämning och hämtning samt vid utvecklingssamtal finn möjlighet att ställa frågor till personalen samt uttrycka funderingar.

7 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalenkät - psykosocial arbetsmiljö - vt Svarsalternativ 1-5 där 1 är "Stämmer dåligt" och 5 är "Stämmer mycket bra". 5 4 Medelvärde Fråga nummer Svarsfrekvensen är på c:a 60% och vi tycker att alla resultat ligger över medelvärdet 2.5. Vi upplever att det är dagsformen på den svarande som ger utslag på bedömningen. Personalen trivs på förskolan och meningsfullheten i arbetet är stor. Var och en har en mycket god kompetens för sitt arbete. Sammantaget anser de som svarat att situationen är bättre än för 3 månader sedan. När det gäller den upplevda arbetsbelastningen detta läsår så ser det ut som att den är stor. Orsak kan vara ombyggnationen, att barngrupperna varit extra stora. Vi har med personalförstärkning haft 21 barn/grupp. Sjukdom har gjort arbetssituationen mer pressad och stressfull, ibland går det inte att få vikarier. Vid diskussioner personal tillsammans har vi ibland en tendens att oftare se det vi

8 inte har gjort, än att faktiskt vara stolta över det vi gör tillsammans med barnen. Vi har stora ambitioner och får försöka påminna varandra och summera det som vi faktiskt åstadkommit i verksamheten. Feed-back i arbetslagen behöver kanske utvecklas. Vi upplever att vi berömmer varandra och det tycker vi är viktigt. Det är svårare att ge konstruktiv feedback om det gäller något negativt. Förskolechefen har kontoret i Smedjebacken men personalen upplever att det går lätt ringa och få kontakt på detta vis. Många problem löses ofta på plats tillsammans med kollegor eftersom förskolechefen inte alltid är på plats. ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 14/15: Fokus inför kommande läsår ska fortsatt ligga på språk och kommunikation Vi ska arbeta med språklust genom sagor Fortsätta dela upp barngruppen i mindre grupper Vi ska arbeta med värdegrundsarbetet Temaarbete angående andra kulturer Tvåspråkighet tas upp på inskolningssamtal Trivselregler skrivs ned för varje barngrupp Vårt värdegrundsmaterial Kompiskort används när observationerna i barngruppen påvisar behov av detta Vi ska arbeta för att lekgården utvidgas. Vi ska fortsätta miljöarbetet och sätta nya mål för Grön Flagg Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: Bilaga 1 Organisation av förskolan Bilaga 2 Rutiner för kvalitetsarbete