SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET
|
|
- Ellinor Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Förskolan har under läsåret satsat på arbetet med språk och kommunikation. Personalen har använt olika material såsom flanosagor, ramsor, sagopåsar och barnen har fått göra en egen gemensam saga utifrån bilder. Vid planering inför lucia tydliggjorde och konkretiserade avdelningen Humlan de olika sångerna för barnen. Allt för att barnen skulle förstå vad de sjöng om. Inom miljöarbetet Grön Flagg och temaområdet konsumtion arbetade personalen tillsammans med barnen om vikten av att vara rädd om våra leksaker och vår miljö. De arbetade också med återvinning och skapade med material från naturen. Lekhallen möblerades med olika lekhörnor och bl.a. gjordes en affär där barnen kunde få prova olika rollekar. De äldsta barnen gjorde studiebesök på kommunens häst- och smådjursgård Väderbacken. Matematikarbetet har utvecklas genom att de äldre barnen på förskolan samtalar och håller koll på almanackan, väder och temperatur. Vid matsituationen är det mycket matematiskt tänkande; hel eller halv smörgås, mycket ett lite mat/mjölk m.m. Veckans kock som under en dag arbetar tillsammans med vår kokerska får prova på teknik på många olika sätt. I våra olika konstruktionsmaterial (lego, kaplastavar, clics) bygger barnen både fritt och efter ritningar. Under året har både innemiljön och arbetsmiljön kunnat förbättras på alla tre avdelningar genom inköp av soffor och ljuddämpande bord. För de barn som har ett annat modersmål än svenska hade vi ambitionen om att kunna tillhandahålla böcker på barnens hemspråk genom att låna böcker från biblioteket. Detta har inte kunnat genomföras eftersom biblioteket inte haft tillräckligt med böcker och inte heller kunnat rekvirera fler. Föräldrars inflytande sker oftast vid lämning och hämtning. Vi har inte haft några speciella samrådsmöten. HELHET/ALLSIDIGHET Förskolan lägger stor vikt vid att skapa trygghet och struktur genom att barnen ska kunna förstå och känna till förskolans rutiner. Då stärks de i sin självständighet, känner trygghet och får tillit till sin förmåga. Förskolan lägger stor vikt vid att träna på- och avklädning, att själv plocka fram tillgängligt lekmaterial, plocka undan m.m. På samlingarna har personalen skapat trygghet för barnen genom att de fått bestämda platser/prickar på golvet. De dagliga samtalen med barnen är en stor del av förskolans arbetssätt. Alla barn ges kommunikations- och talutrymme. Det är viktigt att man ska känna att man får vara Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken 1
2 som man är och vara uppskattad för detta. Vid maten finns barn som har olika dieter och detta blir naturligt för barnen och skapar en delaktighet i andra kulturella seder. Våra egna traditioner är advent, lucia, påsk och midsommar men förskolan satsar också på skidlopp, julgransplundring. Alla barn erbjuds att delta men det är frivilligt. När man väljer att inte delta erbjuds alternativa aktiviteter. Förskolan arbetar mycket med att skapa förutsättningar för trygghet och struktur. Under framför allt hösten sker många inskolningar och då grundläggs rutinerna som skapar tillit och förutsägbarhet. Detta ger barnen tilltro till sig själva och gör att man bättre förstår sig själv i förhållande till andra. Barnen får del av vår svenska kultur och har respekt för andra kulturer. Måluppfyllelse inom detta område är stor, men vi behöver tillsammans med föräldrar arbeta för att utveckla arbetet för de barn som har annat modersmål än svenska. Vid inskolningar och vid utvecklingssamtal används tolk, men vi ska tänka på att även ha uppföljningssamtal efter inskolning med tolk. HÄLSA OCH RÖRELSE Barnen utvecklar sin grovmotorik och koordinationsförmåga genom att vistas mycket ute oavsett årstid. De gungar, cyklar, klättrar, springer och balanserar. De kan spela fotboll på sommaren och på vintern ordnas ett skidlopp. Om man inte åker skidor så går man, det finns alltid alternativ. I samband med temaområdet snö upptäckte barnen många nyanser av vinter; snö, slask, kyla frost. Genom att reflektera över kylan på vintern upptäckte barnen också att man behöver mera kläder. På gården, i skogen och i vår närmiljö får barnen upptäcka naturen och kan genom detta förstå vikten av välbefinnande och rekreation. Vi har egen kokerska och antalet krav- och ekologiska produkter utökas årligen. Vi har en vegetarisk lunch/vecka. Förskolan har deltagit i en riksomfattande tävling för att öka användandet av kravprodukter. Vi ökade från användandet från 64 till 86%. Genom arbetet med Grön Flagg och temaområdet konsumtion utvecklades känslan för att värna om både miljö och hälsa. Barnen får många möjligheter till lek och rörelse. Det är bra att ha temaområden/aktiviteter som stärker hälsa och rörelse. Barnen behöver få mer tid för att själva klara på- och avklädning. Diskussioner om mat och hälsa förs tillsammans med barnen. Införandet av veckans kock bidrar till att stärka känsla för hälsosam och nyttig mat. Det finns hos pedagogerna, en stor medvetenhet kring matens betydelse för hälsan. Vi ska arbeta för att utveckla gården för att kunna erbjuda ytterligare möjligheter till motoriska lekar och till utmaningar för barnen.
3 SPRÅK OCH KOMMUNIKATION De allra yngsta barnen kommunicerar ofta genom kroppsspråk, och de lyssnar och förstår instruktioner även om de inte har ett eget tal. De utvecklar förmågan att lyssna, reflektera och försöker förstå andras perspektiv. För att alla barn ska utveckla ett nyanserat språk förekommer högläsning på alla avdelningar, man delar ofta även gruppen för att barnen alla bättre ska kunna förstå och kommentera. På alla avdelningar finns skriftspråket synligt och det gör att barnen tidigt får intresse för symboler och skriftspråk. Det dagliga samtalet är prioriterat och viktigt. Diskussionerna vid matbordet är utvecklande där allt från istappar till gräsklippare ventileras. Genom att personalen veckovis roterar vid matborden varieras samtalsämnena även på detta vis. Det är viktigt att det är tillåtet att fundera över frågor. Sagoberättandet har utvecklats och barnen fantiserar och skriver egna sagor både enskilt och tillsammans. Barnen kan återberätta både sagor, händelser och aktiviteter de deltagit i. Vi uppmuntrar föräldrar som har barn med annat modersmål än svenska att hålla fast och utveckla sitt modersmål med barnen. Språk och kommunikation är ett prioriterat område på förskolan. Det finns en stor måluppfyllelse inom området. Det är bra att dela på gruppen när pedagogerna läser för barnen. Då kan man bättre anpassa böckerna efter barnens behov. Genom att läsa böcker och föra diskussioner kring detta utvecklar barnen förmågan att lyssna, reflektera och uttrycka sin egen uppfattning. Vi behöver fortsätta försöka utveckla arbetet med barn som har annat modersmål. LEK Leken ute och inne är viktig och prioriteras. I leken lär man sig regler, man hjälps åt, man bygger tillsammans, förhandlar, fördelar material och roller, bygger efter beskrivningar. Barn bearbetar sina upplevelser i lekar och delger andra sina upplevelser. Förskolan har en bra utemiljö med varierande öppna ytor och småhörnor som inbjuder till upptäckter och skapande. Vi har en plan för fotboll eller springlekar. Förskolan har bra material för lek inomhus och lärmiljöerna förändras beroende på barn och barngrupp. Vi använder våra pengar väl och har lyckats köpa in ett bra och varierat lekmaterial. Pedagogerna försöker ständigt förändra och förnya lekhörnorna, men förskolan behöver budgettillskott för att göra inköp av ytterligare lekmaterial. Lekredskapen utomhus behöver rustas upp och vi behöver tillföra något nytt på gården. Vid gemensam diskussion har framkommit att arbetslagen anser att de behöver bli mer samspelta om regler/förhållningssätt kring lekar och lekmaterial.
4 SKAPANDE Barnen ges stor möjligheter att utveckla sin skapande förmåga, de har tillgång till eget fritt skapande på sina egna avdelningar. Det finns möjlighet till att rita, måla klistra m.m. De får prova på många olika tekniker när det gäller att rita, måla och skapa i olika material. I det nyligen gemensamt iordningsställda rummet för skapande finns ytterligare möjligheter. Utomhus finns mycket skapande i sandlådan där det byggs och grävs. Sångsamlingar förekommer varje dag och i många gemensamma aktiviteter förekommer sång, dans och musik. Det är vikigt att det finns material tillgängligt för barnen, men det är också viktigt att vi ibland har styrda skapande aktiviteter för de barn som annars inte spontant väljer detta. Det finns ett bra utbud av skapande material, och det nyinredda gemensamma rummet intill lekhallen har fått en bra start i användandet. Musik, dans och rörelse kan utvecklas ytterligare då barn är duktiga på att sjunga och finner stor glädje i sång och rörelse. Skapandet är väl tillgodosett på förskolan MATEMATIK Barnens matematiska tänkande utvecklas och börjar på småbarnsavdelningen med att räkna och sortera, att pussla, fingerräkna med ramsor och sånger. På syskonavdelningarna fortsätter arbetet med matematik i vardagssituationer; halv smörgås, lite vatten. Lägesord används ofta vid promenader och vid styrda lekar. Lego-, duplo-, clics-, kaplastavs- och järnvägsbyggen utvecklar matematik och logiskt tänkande. Sortering av material, jämförelse pojkar-flickor. Matematiska resonemang och begrepp förs vid på- och avklädning. Temperaturmätningar har varit i fokus under vintern och siffror och skillnader noterades. Siffrorna på digitaltermometern blev intressanta en dag då temperaturen förändrades mycket under loppet av en samling på c:a 20 min. Pedagogerna söker hela tiden utvecklingsmöjligheter samtidigt som barnens ges inflytande över verksamhet och innehåll. Material med tanke på matematik, logiskt tänkande behöver ständigt förnyas.
5 NATURVETENSKAP/TEKNIK Barnen utvecklar förståelse för naturens kretslopp genom att förskolan följer årstidsväxlingarna. Barnen intresserar sig för maskar, sniglar, fåglar, blommor m.m. Det här är upptäckter som barnen ofta själva står för. Teman som introducerats av pedagogerna är snö snösmältning, att blanda färger, att göra färgsnurror skapade också nyfikenhet och nya lärdomar om både naturvetenskap och teknik. Uteleken ger även barnen en omsorg om miljön som är viktigt i vårt arbete med Grön Flagg. Genom att uppmärksamma och dokumentera ett rävbesök på gården och en enorm hagelskur fick barnen ett direkt vardagslärade i naturkunskap. I höstas gjordes smågrupper i samband med skogsutflykterna. Detta gjorde att lärandet kunde utvecklas och gav större meningsskapande. Barnen får praktiskt uppleva både teknik och naturvetenskap, genom arbetet i kök tillsammans med vår kokerska. Veckans kock får då hjälpa till med dagens lunch. Vardagsteknik och naturvetenskap intresserar barnen mycket. Temaområden initieras både genom barnens intressen och genom pedagogernas planering. I viss mån dokumenteras lärandet, men detta kan förstärkas ytterligare. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Varje dag uppmärksammas barnen när de kommer till förskolan, de tas emot av en pedagog och föräldrar får möjlighet till samtal. Pedagogerna arbetar för att alla barn ska utveckla sina tankar, att de ska fungera i grupp och lära sig respekt och ansvar. Vi har regler för vår samvaro på förskolan, men de är inte nedskrivna. Man får, från det man är liten, lära sig att bjuda på frukt, att välja sång, hämta matvagnen, ta för sig av maten och samtidigt lära sig att vänta på sin tur. Förskolan har ett värdegrundsmaterial som de arbetar efter utifrån de iakttagelser som gjorts i barngruppen. Personalen för ofta diskussioner med föräldrar och har ett nära samarbete med föräldrar gällande lek och samspel mellan barnen. Pedagogerna finns hela tiden i barnens närhet och tillvaratar barns lärande och hjälper vid behov till vid samlek och samspel. Barns empati och hjälpsamhet uppmuntras. Den årliga planen för likabehandling har utvärderats och ny plan för det kommande året har gjorts upp. Rutiner och regler är viktiga. Det ger trygghet och skapar gemenskap. Uppkomna situationer och dilemman nyttjas till diskussioner om ansvar, respekt och förståelse för andras situation.
6 Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Analys av årets resultat Svarsfrekvensen stannade på c:a 39% och detta är alldeles för litet för att vi ska kunna dra några långtgående slutsatser. De föräldrar som svarat på enkäten är nöjda och de anser att barnen är trygga och att får en god pedagogisk verksamhet på förskolan. Vi har inte kunnat översätta föräldraenkäten detta har kanske påverkat svarsfrekvensen.
7 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalenkät - psykosocial arbetsmiljö - vt Svarsalternativ 1-5 där 1 är "Stämmer dåligt" och 5 är "Stämmer mycket bra". 4 3 Medelvärde Fråga nummer Svarsfrekvensen på 62% gör att vi inte kan dra för långsgående slutsatser. Trivseln bland personalen är god och tillfredsställande när det gäller kompetens för och meningsfullhet i arbetet. Arbetsbelastningen upplevs vara stor då den nya bemanningsorganisationen genomfördes och förskolan minskade personaltätheten på småbarnsavdelningen. Personalen har ökat sina kunskaper om läroplanen och det har samtidigt gjort att man upplever ökade krav på bl.a dokumentation.
8 ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Vi ska utveckla helhet och allsidighet genom att Vid behov följa upp inskolningar med tolk Ge barnen mer tid för av- och påklädning Vi ska utveckla barnens lärande inom olika områden genom att Arbeta för att utveckla gården med grovmotoriska utmaningar Arbeta för att rusta upp och förnya lekutrustningen Förnya material till lekhallen Möblera för nya aktiviteter t.ex. teknik på avdelningen Humlan (syskonavdelning) Använda barnens självporträtt för pedagogisk dokumentation på Humlan (syskonavdelning) Göra experiment tillsammans med barnen på Myran (syskonavdelning) Använda samtalsbilder vid speciellt uppkomna situationer på Myran (syskonavdelning) Göra naturvetenskap och teknik synligare på Knatte (småbarnsavdelning) Utveckla dramaleken på Knatte (småbarnsavdelningen) Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: Bilaga Nr 1 Organisation på Hattstugans förskola Nr 2 Rutiner för kvalitetsarbete
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10
Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2014-2015 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Avdelningsplan! för! Havet!
Avdelningsplan! för! Havet! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 39 barn på Havet varav 12 barn på
PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN
PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN Att leka sig in i skolans värld LUCIA GEOMAG BYGGE MED KAPLASTAVAR Mål för förskoleklass Att skapa en trygg och tillåtande miljö där: barnet känner sig
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Arbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord
NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord Läsåret 2011-2012 Skutan Norrbacka förskolor består av förskolorna Skutan, Norrbacka och Lyan, som har ett nära samarbete kring förskolepedagogik för barnen i området. Två dagbarnvårdare
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Förskolan Skogsgläntan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Förskolan Skogsgläntan Förskolan med det kompetenta barnets nyfikenhet i fokus En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens
Lokal verksamhetsplan Förskolan
Lokal verksamhetsplan Förskolan Område B Söderköpings kommun Läsåret 2015/2016 Söderköpings Vision 2020 Nationella mål och resursplan KF Skolplan BUN Verksamhetsplan BUN Uppföljningsplan BUN Lokal verksamhetsplan
Solglimtens verksamhetsplan läsåret 2015-2016
Solglimtens verksamhetsplan läsåret 2015-2016 SOLGLIMTENS MÅL - Att barnen är trygga och harmoniska och att vi har roligt tillsammans - Att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt för
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET 2014-2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET 2014-2015 Barnantal Födda -09 Födda -10 Födda-11 Födda -12 Födda -13 F/P Blåsippan 16 barn - - 7 st 5 st 4 st 5/11 Vitsippam 19 barn 14 st - 5
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010
Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret 2009-2010 Vi sjunger om Bockarna Bruse ( ni ser väl trollet under bron) Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Månkarbo 2009-2010
Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016
Sandvikens kommun Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 2(7) Arbetsplan för Årsunda förskola 2015 2016 Under läsåret 2014/15 förändrade Årsunda förskola delar av sitt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vika År 2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef Tove Jensen pedagoger Lena Johansson Planen gäller från 2015-03-01
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET 2013-2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET 2013-2014 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Ett utvecklingsområde som förskolan ville fortsätta att utveckla underläsåret 13-14 var
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2014-10-01 Planen gäller till 2015-09-30
Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN PLAN FÖR FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2015 Upprättad 2014-09-01 Revidering under hösten 2015 1 INNEHÅLL Likabehandlingsplan...
Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.
Den sammanvägda bilden av medarbetarundersökningen 2015 visar att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. Här finns hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang. Medarbetare känner
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Förskolan Myran, Lyckåker förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under
Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Skogsgläntans förskola Avdelning födda 07 födda 08 födda 09 födda 10 födda 11 födda 12 Solstrålen 3 st 5 st
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013
Nävergårdens förskola Norum/Westerman-Annerborn KUN/73-02-27 Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari Som ett led i arbetet att följa upp förskolans verksamhet och förbättra föräldrarnas delaktighet
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012
1(6) Sörgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012 2 Vår vision Vi vill att: alla barn på Sörgården ska känna att de har samma rättigheter och möjligheter, flickor
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter
Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013
2011-05-30 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14
Likabehandlingspla n Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14 Innehåll Kön sid. 2 Könsidentitet och uttryck sid. 3 Funktionshinder sid. 4 Etnicitet sid. 5 Religion och annan
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr
Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Prärien Läsåret 2014/15 Fastställd 2014-09-18 Marianne Nilsson Förskolechef
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor Reviderad i november 2012 INNEHÅLL 1. Vision... 3 2. Begrepp... 3 3. Resultat av föregående års konkreta åtgärder...
Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Muskötens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola
1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola 2014/2015 2 (5) Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Förskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Arbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Sörgårdens förskola nov-15. Kristine Johansson 9. Sammanställ och dokumentera Hur blev det? 8. Utvärdering av genomförda
Syfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01
Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM 2014-09-01 för planering av verksamhetens innehåll och genomförande utifrån Lpfö 98/10 1. Pedagogiskt område: Förskola - Hem 2. Nulägesbeskrivning Vad står vi nu? 1-5
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag
SYNTELEJE FÖRSKOLA Utskriftsversion likabehandlingsplan 20151001-20161001 Innehåll Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag Diskrimineringsgrunder Vår plan mot kränkande/diskriminerande behandling
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen
Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritidshemmet, F-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6
LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar
Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mariedals förskola 2015/2016 Mariedals vision Mariedals förskola ska vara trygg för
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Kvalitetsredovisning 2014. Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening
Kvalitetsredovisning 2014 Föräldrakooperativet Pinocchio Olympia ekonomisk förening 1. Förutsättningar Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening är en personal- och föräldradriven förskola. Den löpande
Lärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Junibackens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Välkommen till vår förskola
Välkommen till vår förskola ns logga Verksamhetsplan Innehållsförteckning Värdegrund och förskolans uppdrag utifrån Lpfö 98/10 Om Norlandias värdegrund Fakta om vår förskola Så arbetar vi med normer och
Enkät i förskoleklass
Enkät i förskoleklass Undersökning genomförd våren 2013 i förskoleklass Stockholm Sjuling 6 Södermalmsskolan Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN Hanemålagårdens förskola 2015-2016 Våra styrdokument på förskolan är: Skollagen Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskole- och skolplan för Nybro kommun Arbetsplan reviderad
FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola Prästkragens förskola består detta året av 5 avdelningar, 2 småbarnsavdelningar 1-3 år, 2 avdelning för 4-5 åringar och en avdelning med Montessoriinspiriread
LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Likabehandlingsplan 2015
Grunduppgifter Likabehandlingsplan 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen Vår vision Till Pusselbitens förskola går alla utan rädsla för att bli utsatt
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION
Storåskolan fritidsgård Norra skolområdet 2015-10-12 VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN ht 2015- vt 2016 FRITIDSGÅRDENS VISION FRITIDSGÅRDEN ÄR EN POSTIV MÖTESPLATS DÄR ALLA TRIVS Med glädje, vänskap och
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola Vår Vision Stöttestenens barn och personal ska aktivt i ord och handling visa att man tar avstånd från alla former av kränkande behandling.
Medarbetarundersökning 2015
Medarbetarundersökning 2015 1 Ålder % -29 9% 30-39 16% 40-49 29% 50-59 30% 60-16% Ack. svar 911 1 Ålder 60-16% -29 9% 30-39 16% 50-59 30% 40-49 29% 2 Kön (enligt skatteverket) % Kvinna 78% Man 22% Ack.
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :
Sid 1 (6) Snösätra Förskolor Pedagogiska ställningstaganden :? Vi bygger vår verksamhet på barnens nyfikenhet, lust och inre motivation! För att vi ska lyckas krävs att vi hittar en ingång till varje barn!?
Tranbärets månadsbrev augusti 2016
Tranbärets månadsbrev augusti 2016 Välkomna tillbaka allihop efter en lång och härlig sommar. Under augusti har vi nog lyckats ha alla olika väder som vi kan komma på, men vad gör det när vi har så trevligt
Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse
Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande elever elever som har: Procent 6 6 100% 6 6 100% Engelska 6 6 100% SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent 6 6 100%
Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar
Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar Sibbebos verksamhet Vi arbetar efter vårt årshjul Temat planeras gemensamt i maj månad Vi arbetar efter visionen Jag vill, jag kan, jag vågar Reggio filosofin/barnsynen