Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola Vår Vision Stöttestenens barn och personal ska aktivt i ord och handling visa att man tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Stöttestenens Förskola Gäller under tiden:

2 1 Innehåll Bakgrund... 1 Grunduppgifter... 1 Utvärdering... 2 Kartläggning... 7 Husmodellen... 8 Rutiner för akuta situationer... 9 Policy... 9 Lagtext som ligger till grund för planen Bakgrund Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Enligt lagen skall alla verksamheter skriva en plan för hur man arbetar mot kränkande behandling samt en likabehandlingsplan mot diskriminering. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-6 år a för planen Förskolechef samt all personal på Stöttestenens Förskola Vår vision

3 2 Stöttestenens barn och personal ska aktivt i ord och handling visa att vi tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller: Från HT 2014 till September 2015 Barnens delaktighet Barnen skall vara delaktiga i arbetet som står i planen mot diskriminering och kränkande behandling. För att få kunskap och delaktighet skall barnen vara involverade och ha inflytande i vardagsarbetet. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarnas medverkan är viktig. Vårdnadshavarna är delaktiga genom enkäter, föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi verkar för en öppen dialog. Planen skall också finnas på varje enhets hemsida. Personalens delaktighet Personalen har tillsammans arbetat fram grunden till planen på vår gemensamma studiedag. Syftet är att det ska bli ett levande material. Alla känner delaktighet och arbetar efter de olika principerna. Förankring av Planen Planen förankras genom att varje avdelning gör sina barn delaktiga på olika sätt. Föräldrar ges information på föräldramöten, utvecklingssamtal. Planen finns på vår hemsida. Planen diskuteras i arbetsgruppen och på pedagogisk träff nr.6. Utvärdering Förra årets plan Planen utvärderas på stängningsdagen i september. Delaktiga är pedagogerna på enheten. Mat- och städpersonal utvärderar också planen. Föräldrars svar på enkäten tas också med i bedömningen. Resultat av utvärdering av förra årets plan Eftersom planen inte var uppdaterad, har vi tagit med årets reflektioner i våra samtal. Vi har funnit att vi som personal har inte diskuterat planen tillsammans.

4 3 Vi har under året aktivt jobbat med målkriterier som finns i Plan mot kränkande behandling. Målkriterier: 1. De vuxna vägleder barnen i sitt bemötande mot varandra. Gäller alla barn på förskolan. 2. Vuxna finns till hands för att hjälpa barnen och lyssnar på deras subjektiva upplevelser av olika händelser. 3. All personal samtalar med barnen om hur man är en god kompis 4. Alla föräldrar erbjuds information via föräldramöten Utvärdering av årets plan Sker på stängningsdagen i slutet av vårterminen enligt årscykeln i vårt kvalitetsarbete. Vi utvärderar genom att ställa frågor till föräldrar, barn och personal. är förskolechef. Främjande arbete Kön, könsidentitet och/eller könsuttryck inga barn ska känna sig kränkta eller diskriminerade på grund av sitt kön Vi ger pojkar och flickor lika stort utrymme i verksamheten. Vi erbjuder alla barn samma lekmateriel oavsett kön. Vi är medvetna vid materialinköp, vi utgår ifrån barnens intressen. Pedagogerna är goda förebilder genom ett medvetet förhållningssätt och arbetar aktivt för att motverka traditionella könsmönster. Vi har ett gemensamt ord för barnets kön som är snopp och snippa. Pågår fortlöpande och utvärderas på studiedagen i vår 2015, delutvärdering i dec 2014.

5 4 Religion och annan trosuppfattning Inga barn ska känna sig kränkta eller diskriminerade på grund av sin religion Vi låter allas olika religioner finnas på förskolan. Vi tar till vara på olika traditioner. Vi använder mattillfällena som en naturlig diskussionspunkt för att prata om olika trosuppfattningar. Pågår fortlöpande och utvärderas på studiedagen i vår. Funktionsnedsättning Inga barn ska känna sig kränkta eller diskriminerade på grund av sin funktionsnedsättning Vi tänker igenom vår pedagogiska miljö i förhållande till de funktionsnedsättningar som finns både bland barn och personal. Vi behandlar alla barn likvärdigt i förhållande till deras funktionsnedsättning. Vi uppmuntrar barnen att använda sina förmågor och bygga på dem. Pågår fortlöpande och utvärderas på studiedagen i vår.

6 5 Sexuell läggning Inga barn ska känna sig kränkta eller diskriminerade på grund av sin sexuella läggning Vi låter de olika tankarna/känslorna som finns om sexuella läggningar vara ett naturligt inslag på förskolan. Vi bemöter barns undringar med raka och uppriktiga svar. Pågår fortlöpande och utvärderas på studiedagen i vår. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Alla barn ska få uttrycka sin könsidentitet. Vi som personal behöver mer kunskap inom området De vuxna har en öppenhet och acceptans för barnens uttryck Pågår fortlöpande och utvärderas på studiedagen i vår.

7 6 Ålder Inget barn ska känna sig kränkt eller diskriminerat på grund av sin ålder Personalen behöver diskutera området Pågår fortlöpande och utvärderas på studiedagen i vår.

8 7 Kartläggning Kartläggningsmetod Enkät, samtal och diskussioner Områden som berörs i kartläggningen 1. kön, könsidentitet eller könsuttryck 2. etnisk tillhörighet 3. religion och annan trosuppfattning 4. funktionsnedsättning 5. sexuell läggning 6. könsöverskridande identitet eller uttryck 7. ålder Hur barn, föräldrar och pedagoger har involverats i kartläggningen Central föräldraenkät Intervjufrågor till barn Pedagogernas arbete på stängningsdagen med kvalitetsarbetet Utvecklingssamtal Resultat och analys Studiedagen i maj 2015

9 8 Husmodellen Husmodellen är en enkel och konkret granskningsmetod som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i förskolan. Metoden består av en husmodell av ett förskolehus. Vi applicerar modellen på vår egen byggnad och på vår miljö. 1 = Vattenlek 2 = Personalrum/samtalsrum 3 = Allrum (kuddrum, sång, rörelse) 4 = Ateljé (snickeri, måleri) 5 = Kök 6 = Samling, sång, rörelse, vila 7 = Mat, pyssel, föräldrafika 8 = Trappuppgång 9 = Mysrum, rollekar, dockvrå 10 = Hall 11 = Entré 12 = Toaletter 13 = Bibliotek, Teater, Museum 14 = Skogsutflykter 15 = Utelek 16 = Barnvagnssov Stöttestenens Förskola riskbedömning enligt husmodellen Vi har identifierat följande riskområden: 1 = Vattenlek 2 = Personalrum/samtalsrum 3 = Allrum (kuddrum, sång, rörelse) 4 = Ateljé (snickeri, måleri) 5 = Kök 6 = Samling, sång, rörelse, vila 7 = Mat, pyssel, föräldrafika = Område att tänka på exempelvis ha fasta platser vid t. ex samling eller mat så att ingen blir utesluten (roterande platser). 8 = Trappuppgång 9 = Mysrum, rollekar, dockvrå = Område att uppmärksamma 10 = Hall 11 = Entré 12 = Toaletter = Det förekommer kränkningar och skrämsel vid toaletterna. 13 = Bibliotek, Teater, Museum 14 = Skogsutflykter 15 = Utelek = Det kan förekomma uteslutning vid lek på gården, speciellt vid granarna.

10 9 Rutiner för akuta situationer Policy Inga kränkningar ska förekomma på Stöttestenens förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vuxna finns i barnens närhet God kontakt med föräldrar Vuxna observerar och tar tag i uppkomna situationer snabbt Alla barn är allas barn. Tydliga och kända regler Aktivt arbete för att stärka inflytande för barn Inventering av förskolans miljö Föräldraenkät genomförs varje läsår Vuxna sätter samman grupper Arbeta aktivt med likabehandlingsplanen på Pedagogiska träffar (ICDP) Var och en värnar om vårt förhållningssätt och arbetar aktivt för att motverka kränkningar på huset. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till I första hand till personal på barnens avdelning, i andra hand till pedagog på förskolan eller till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av annat barn Om kränkande behandling upptäcks är det pedagogens ansvar att omedelbart ingripa och prata med de inblandade samt: Informera förskolechef som bedömer om informationen omfattas av lagen gällande diskriminering och trakasserier. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen Förskolechef utreder Om barn misstänks vara utsatta för kränkning ska förskolechef skyndsamt kontakta barnets vårdnadshavare. Förskolechef överväger om ärendet ska får disciplinära följder enligt lagen om anställningsskydd eller överlämnas till annan myndighet som t.ex. socialtjänst, arbetsmiljöverket eller polis. Rutiner för uppföljning Förskolechefens bedömning och all dokumentation ska vara skriftlig. Åtgärder på grupp- och organisationsnivå ska dokumenteras. Uppföljande samtal och andra åtgärder ska dokumenteras skriftligt. All dokumentation, när den är klar, ska förvaras hos förskolechef Ansvarsförhållande Förskolechef är ansvarig.

11 10 Ordförklaringar De begreppsdefinitioner som används i denna plan är hämtade ur diskrimineringslagen och skollagen (2008:567). Diskrimineringsgrunder: Kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning och ålder, är de sju kategorier som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. Diskriminering: Att någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna direkt eller indirekt. Trakasserier: Med trakasserier menas ett handlande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Ett uppträdande som utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna kränker individen. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. Exempel på kränkande behandling kan vara nedsättande tilltal, förlöjliganden och fysiskt våld. Främjande arbete: tar sikte på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Förebyggande arbete: innebär ett aktivt arbete för att minska risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Likabehandling: Alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Lagtext som ligger till grund för planen Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen syftar till att främja barn och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Lagen har som måla att främja barn och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Skollagen (2012:800) I skollagen (6 kap) framgår de åtgärder förskolan är skyldig att vidta vid kränkande behandling. I lagen tydliggörs skolans handlinsplikt som innebär att skolan är skyldig att utreda och åtgärda kränkande behandling (6 kap 11 ). Läroplanen (Lpfö 98/10) I läroplanen för förskolan strävar man efter att varje barn ska utveckla en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.