BERGS &BRUKS. Ny ordförande i Geotec SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

Transkript

1 BERGS &BRUKS BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL & METALLER ÅRGÅNG 90 SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING Ny ordförande i Geotec

2

3

4 Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information:

5 Svensk BERGS-&BRUKS Svensk Bergs- & Brukstidning Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post: Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration: 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Roland Duberg Jan Hallonqvist Rolf Oward Årgång 90 Tryckt hos Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn ISSN: Omslagsfoton: Kjell Duberg Nytt råstålsrekord Årgång 90 Nr 1/2011 Sid. 40 tidning En breddning och fördjupning av inseglingsrännan var nödvändig för Norrköpings hamn. Muddring och sprängning påbörjades förra året och arbetet kommer att avslutas nu i vår. Kjell Duberg rapporterar. Sid. 10 Med världen som arbetsplats Pär Göting från Filipstad hade två alternativ: Att utbilda sig till lärare vid Karlstads universitet eller till högskoleingenjör vid Bergsskolan i Filipstad. Valet föll på Bergsskolan ett beslut som så småningom tog honom till New York och jobb på Skanskas kontor där. MeetingPoints Mining Botswana i södra Afrika har efter självständigheten från Storbritannien 1966 gått från att vara ett av kontinentens fattigaste länder till ett av de rikaste. Det som har bidragit är gruvnäringen och landets fantastiska naturresurser. Erika Ingvald, SGU, rapporterar. Sid.18 Världens råstålsproduktion i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association nådde förra året rekordsiffran miljoner metric tons (mmt). Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2009 och nytt världsrekord. Botten upp i Peking Sid. 4 GRUVINDUSTRIN BLOMSTRAR Rapport från RMG:s 7:e konferens METALLMARKNADEN Sent ska syndaren vakna Världsrekord för krokig fransk bro STEN OCH MÄNNISKOR En bok om den halländska gnejsen.. 16 SCHWEIZARNAS NYA STOLTHET Världens längsta järnvägstunnel TEKNIKFRÅGOR I CENTRUM på Geotecs årsstämma BRANSCHENS LEVERANTÖRER Observera att denna utgåva är presslagd före naturkatastrofen i Japan! Sid. 4

6 STIG-GÖRAN NILSSON Nytt råstålsrekord VÄRLDENS RÅSTÅLSPRODUKTION i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association nådde förra året rekordsiffran miljoner metric tons (mmt). Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2009 och nytt världsrekord. Alla ledande stålproducerande länder och regioner visade tvåsiffriga procenttal i tillväxt under året. EU och USA ökade mest från ett katastrofalt 2009 medan Asien och Ryssland med forna kommunistrepubliker inte nådde upp till samma imponerande siffror. December månads råstålsproduktion i de rapporterande länderna blev 116,2 mmt, en ökning med 7,8 procent jämfört med motsvarande månad Kapacitetsutnyttjandet i julmånaden 2010 sjönk något jämfört med november (från 75,2 till 73,8 procent) men det blev ändå en ökning med 1,1 procentenheter i relation till december Årsproduktionen för Asien år 2010 blev 897,9 mmt, en ökning med 11,6 procent. Andelen av världens totala råstålsproduktion sjönk dock från 65,5 procent 2009 till 63,5 procent eftersom återhämtningen i västerlandet var kraftfull. Kina ökade visserligen sin produktion med 9,3 procent (till 626,7 mmt) men andelen av världsproduktionen sjönk från 46,7 till 44,3 procent. Både Japan och Sydkorea ökade rejält, med 25,2 respektive 20,3 procent. I EU ökade råstålsproduktionen 2010 med 24,5 procent jämfört med 2009 till 172,9 mmt men Storbritannien och Grekland, två av de länder som i sanning har levt över sina tillgångar, fortsatte att rutscha utför. I Nordamerika totalt blev tillväxtsiffran 35,7 procent (111,8 mmt). USA stod för 80,6 mmt, en ökning med 38,5 procent. Stor uppslutning när Raw Materials Groups sjunde Exploration and Mining Investment Conference hölls i Stockholm strax före jul. Gruvindustrin blomstrar Rapport från RMG:s 7:e konferens Gruvindustrin i Norden blomstrar. På Raw Materials Groups, RMG, sjunde Exploration and Mining Investment Conference i Stockholm presenterade sig under två fullspäckade dagar inte mindre än 18 bolag med aktiviteter i Sverige, Norge, Finland, på Grönland och i Ryssland. De 18 är inriktade på alla typer av metaller och befinner sig i alla projektskeden, från tidig prospektering till gruvor som redan är i gång. SOM VANLIGT presenterade några av världens främsta analytiker sin bild av framtiden för 4 metallefterfrågan. Det ser ljusare ut än på länge. Jan Häggström från Handelsbanken liksom Duncan Hobbs från Macquarie i London var båda mycket optimistiska över den fortsatta utvecklingen och framförallt i Kina. Fortsatt boom under både ett och två decennier förutspåddes. Den bild som Häggström och Hobbs målade upp kunde senare bekräftas av den specielle gästen Li Yusheng från Antaike, Beijing, RMGs samarbetspartner sedan många år i Kina. David Humphreys, f.d. chefsekonom på Rio Tinto och Norilsk Nickel, ställde dock några kritiska frågor. Framförallt pekade han på de motsätt-

7

8 ningar som Kinas överskott och USA:s underskott i handelsbalansen skapar. Han såg möjligtvis vissa risker att globaliseringen bryts och därmed skulle den ekonomiska tillväxten kunna komma att avmattas, men det blev snarast randanmärkningar, ingen samlad kritik av den optimistiska framtidsbilden. Det glimmar om guld och silver Jeffrey Christian från CPM Group i New York målade upp ett ljust framtidsscenario för såväl guld som silver. Gold will reach a cyclical peak in the next couple of months in a long term bull market for the next 10 years, var hans sammanfattning. Guldpriset spås fortsätta på nivåer runt USD/ounce i årsmedeltal under de närmaste åren. Det är inte konstigt att trenderna på de många guldbolagens bilder pekar upp i skyn. Dragon Mining, Agnico-Eagle Mines och Gold-Ore Resources producerar för fullt och har alla utbyggnadsplaner. Endomines räknar med att komma igång redan under 2011 och Lappland Goldminers något senare. Om något år kommer guldproduktionen i Norden att kunna nå uppemot 15 ton/år. Det är särkilt spännande att två bolag med produktion i Ryssland valt att notera sina aktier i Sverige: Central Asia Gold och Kopylovskoye Gold Exploration & Production. Båda företagen har sina gruvor i östra Sibirien i bland annat det gamla kända gulddistriktet Lena Goldfields. I båda företagens områden har guldproduktion från alluviala fyndigheter pågått i många år men nu öppnas både dagbrott och underjordsgruvor och därmed blir svenska gruvkunskaper särskilt värdefulla. Omfattande järnmalmsprospektering Prospekteringsinsatserna i Norden (Sverige, Finland, Norge Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011 Magnus Ericsson, RMG, spådde en optimistisk framtid för järnmalmspriserna även om han inte tror på fortsatta priser på dagens rekordnivåer. John Meyer (t.h.), analytiker på Fairfax i London, påpekade att huvudbörsen i London och AIM tillsammans bidrar med mer kapital till världens gruvindustri än Torontobörsen. och på Grönland) kommer 2010 nästan att nå upp till 2008 års rekordnivåer igen, runt 200 miljoner Euro (MEUR). Nedgången 2009 blev kortvarig och inte lika djup som många fruktade. Fokus för prospekteringsinsatserna i Norden har förskjutits under senare år. Traditionellt har basmetallerna koppar, zink och bly dominerat och tillsammans med guld stått för merparten av alla satsningar. I och med de kraftigt stigande järnmalmspriserna har flera järnmalmsprojekt startats med relativt omfattande prospektering som bedöms stå för procent av totalen. Likaså har uranprospekteringen intensifierats även om den fortfarande ligger på en relativt låg nivå, runt 5 procent. Guld står för procent av de totala insatserna medan resten, procent, går till basmetallerna. Marja Kirves, nickelexpert med bas i Toronto, var lite mindre optimistisk åtminstone på kort sikt när det gäller nickel, men även här pekar de långsiktiga trenderna uppåt. Det är ingen tvekan om att IGE Nordics Rönnbäckenprojekt ser alltmer spännande ut. Alcaston, som nyligen har bytt namn till Arctic Gold, vill skaka liv i gamla outokumpuägda Bidjovagge, gruvan i Finnmarks fylke i Nord-Norge. Ett annat basmetallprojekt som har mycket god potential är Kopparberg Minerals samarbete med Gold-Ore Resources i Skelleftefältet. Kopparberg har tagit över alla Lundin Minings prospekteringsrättigheter i Sverige förutom runt Zinkgruvan och arbetar vidare med bland annat det så kallade Eva-projektet. Fortsatt stark stålmaknad Efter många år av stiltje har järnmalm blivit hett. Chris Plummer från Metal Strategies, RMGs samarbetspartner på stålsidan, konstaterade fortsatt stark efterfrågan på stålprodukter. Magnus Ericsson, RMG, spådde en lika optimistisk framtid för järnmalmspriserna även om han inte tror på fortsatta priser på dagens rekordnivåer. Men det är mycket troligt att priserna kommer att hålla sig över USD/t många år framåt. Möjligheterna för de många nordiska järnmalmsprojekten, bland annat Beowulf, Northland Resources och Nordic Iron Ore, att lyckas ser alltså bra ut. Branschens gigant LKAB kunde rapportera att för första gången på många år har man öppnat en ny gruva, det så kallade Gruvberget, vars dagbrott har kommit igång på rekordtid. Det visar att det går att komma igång med gruvdrift på mindre än ett år även i Sverige, trots stränga krav på miljöstudier och noggrann tillståndsprövning. För första gången på RMGs konferens deltog ett bolag med sin verksamhet på Grönland, Greenland Minerals & Energy, som har kommit relativt långt med projektet sällsynta jordartsmetaller (rare earth elements, REE) som på senare tid har blivit omdiskuterade i den globala politiken. Det grönländska landskapet är ofta kalt och utan växtlighet med helt frilagd och exponerad berggrund, otroligt spännande för en geolog. Mycket att hämta i Norden Konferensen gav en utomordentligt god överblick över den spännande nordiska gruvoch prospekteringsbranschen med alla viktigare bolag representerade. John Meyer, analytiker på Fairfax i London som fyra år i följd valts till bäste analytiker av mindre gruvbolag i London (Extel) och som återkom till RMGs konferens efter något års frånvaro, påpekade att huvudbörsen i London och AIM tillsammans bidrar med mer kapital till världens gruvindustri än Torontobörsen. Branschen har alltså mycket att hämta även i Europa och det mesta sker i Norden. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! 6

9

10 METALLKRÖNIKÖR: ANDERS OHLSSON Presslagd IBLAND FÅR MAN äta upp vad man säger, det är bara att konstatera. I förra numret trodde jag inte att någon finansiell härdsmälta fanns på radarn, men nu bara två månader senare kan vi konstatera att en rejäl politisk härdsmälta likväl har inträffat. Det är bara att gratulera, och även om vi ännu är långt ifrån att veta utfallet av vad revolterna kommer att föra med sig, så vet vi redan nu att det vi har bevittnat är något historiskt. Ja, inte historiskt i jämförelse med romarna mot grekerna eller så, men likväl att två moderna diktaturer (när detta skrives) har fallit och att fler kan vara på väg. Det känns som om informationsteknologin har slagit ut maktens råa muskelkraft, och att gemensam är stark. Helt plötsligt känner man sig som en bolsjevik som står och hejar på barrikaderna, men likväl befinner man sig i soffans lugna hörn och kan via platt-tv:ns nyhetsinslag se hur andra kämpar. Förvånande liten genomslagskraft Frågan som infinner sig hos den som är under 60+ är: var det så här den generationen kände sig vid skotten i Dallas 1963? Jag var för liten för att minnas! Men jag minns väl den 11 september 2001, och det som nu sker är i det hela betydligt större än det, likväl får det inte samma genomslagskraft*. Inte ens på finansmarknaderna är genomslaget att likna vid vad som då inträffade, vilket i sig är konstigt, men ändå inte, för det som nu sker går ju hand i hand med den på dessa marknader rådande uppfattningen. En arabdiktatur som faller påverkar väl inte i onödan vårt västerländska sätt att leva, inte kommer väl terroristerna närmare för det? Visst, vi kan se vissa hack i kurskurvorna, men dessa kan vi lika enkelt förklara med att marknaderna var överköpta och i behov av en korrigering. Det som retar är väl snarare att vi METALLMARKNADEN Sent ska syndaren vakna inte ens fått en korrigering värd namnet. Allt tuffar på som om ingenting hade hänt, guldet har visserligen lyfts en aning men det kan tillskrivas en sviktande dollar. Oljan har dock stärkts, men det beror mest på vilken oljekvalitet man tittar på, europeisk Brent eller amerikansk WTI. Spreaden mellan dessa två är väl det som är mest historiskt och Brenten noteras nu nästan 20 dollar eller 25 procent högre än den amerikanska motsvarigheten. Brent brukade tidigare ligga ett par dollar under. När ni läser i andra tidningar ska ni komma ihåg att det nu är Brent, eller enligt den halvgamla terminologin Nordsjö-oljan, som är på dryga 100 dollar, inte den man brukade hänvisa till i media. Såsom av en händelse påbörjade arabstaterna en ändring av prissättningsvillkoren för ett par år sedan och övergick då mer till att prissätta basis Brent, detta då man tröttnade på WTI-oljans flaskhalsprissättning baserad på en enda leveranspunkt nämligen Cushing i Oklahoma. För er utan en karta till hands kan nämnas att Oklahoma på intet sätt ligger nära någon havskust. igenom med bravur. När detta skrives har nya toppar noterats vid USD/mt och även om jag själv har hävdat att metallen kommer att gå mot femsiffrigt så är jag skeptisk till att denna takt kan hållas. Som om detta inte skulle vara nog har Barclays nu i dagarna gått ut med en ny prognos som talar om ett årsgenomsnitt på USD/mt och toppar på USD/mt, och då ska ni veta att kopparlagren faktiskt har ökat i år. Helt klart strömmar det in pengar i metallerna, och just nu är det inte kineserna som göder. Här har man klokt nog backat ur. Nu är det västpengar som pumpas in i förhoppning om att kineserna ska komma tillbaka och leka. Erfarenheten säger mig dock att detta först kommer att ske när metallerna korrigerat ner rejält så att arbitragemöjligheterna förbättrats, alternativt att nivåerna då är så låga att köp ändå kan uppmuntras. Just nu är det ett minusspel att ta metall till Kina, och det tillhör inte det vanliga mönstret. Koppar Ständigt nya toppar för koppar Metallerna då? Ja det är nästan så att man blir lite trött av att konstatera att en korrigering inte skulle sitta fel. Titta på koppar, efter lågvattenmärken under sommaren nere mot dryga USD/mt så är det som ett streck i 45 graders vinkel upp, viss tvekan under nov-dec vid dollarnivån men den har nu brutits * Observera, jag talar inte om politisk åsikt vid de olika tillfällena utan om vilken impact händelserna haft på oss framför TV:n. Guld Silver 8

11 EXPLOSIVT PARTNERSKAP MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare. Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär snabbare och billigare transporter. MAXAM SVERIGE AB, Tel , Fax Pl 8902, Karlstad. Sverige AB MAXAM SVERIGE AB, Tel , Fax Breds Skälby, Enköping.

12 Med världen som arbetsplats Pär Göting från Filipstad hade två alternativ: Att utbilda sig till lärare vid Karlstads universitet eller till högskoleingenjör vid Bergsskolan i Filipstad. Valet föll på Bergsskolan ett beslut som så småningom tog honom till New York och jobb på Skanskas kontor där. DET ÄR STARK EFTERFRÅGAN på Bergsskolans ingenjörer. Inte bara i de stora bolagen Sandvik, Skanska, NCC, Boliden och andra i stål-, berg- och anläggningsbranscherna. Även en rad små och medelstora företag har ständigt behov av kompetenta ingenjörer och tekniker. I näringslivet har Bergsskolan alltid haft rykte om sig att utbilda duktigt folk. Därför står flera företag mer eller mindre på kö för att rekrytera nybakade ingenjörer på vårkanten. Många erbjuds ett jobb långt innan de får ta på sig ingenjörsmössan. Våren 2001 var Pär Göting en av dem. Han anställdes av Skanska. Pär hade gått den treåriga linjen Berg- och anläggningsteknik och när han kom till Skanska väntade en internationell karriär. Jag fick utlandsuppdrag tidigt, säger han och berättar att han inom några år hade fått möjlighet att arbeta i ett trettiotal länder i fem världsdelar. TEXT OCH FOTO: TOMMY HELLSTRÖM Nya miljöer och andra kulturer Det är mycket spännande och intressant, både att se nya miljöer och att möta andra kulturer men också att finna lösningar på problem som vi inte möter när vi arbetar i Sverige. Arbetsuppgifterna är mycket varierande. Det handlar om att borra, spränga och schakta berg och ofta att bygga tunnlar för olika ändamål. Utmanande och stimulerande men också slitsamt. Att arbeta internationellt, jorden runt, innebär många och tidsödande resor och frånvaro från hem och familj. Jag hade ungefär 150 resdagar om året. Ibland kom jag hem och hann inte packa upp väskan innan det var dags att ge sig iväg igen, berättar Pär. Landade i New York För tre år sedan förändrades allt. Pär erbjöds att arbeta i New York. Skanska hade fått uppdraget att bygga en del av tunnelbanan under Manhattan. Den passerar Times Square i hjärtat av den pulserande världsstaden. Här rör sig åtskilliga miljoner människor varje år till fots, i bilar och i bussar. Här reser sig skyskrapor som inrymmer hotell, restauranger, kontor, butiker, bostäder och mycket annat. Det är aldrig folktomt. Under en bussterminal vid Times Square med resenärer varje dag skulle kubikmeter berg losshållas när man skulle bygga en mottagningskammare för två tunnelborrmaskiner. Ett sådant projekt kräver de kunskaper som Pär Göting fick vid Bergsskolan. Det är en känslig miljö, konstaterar han. Man hade först planerat att stänga av ett område i ett och ett halvt år för att borra och spräcka bergmassorna. 10

13

14 Pär Göting från Filipstad har sin arbetsplats i New York. Här har han varit arbetsledare för några mycket spektakulära byggprojekt under jord. Tidigare har han haft uppdrag i ett trettiotal länder världen runt. Vår idé var att vi skulle spränga i stället. Då kunde vi begränsa tiden till fyra månader, berättar Pär. Strikta regelverk för sprängämnen Det krävdes omfattande teknisk planering, som visade att det var möjligt, och därefter att sälja in förslaget internt i företaget och gentemot beställaren, Metropolitan Transit Authority, för att man skulle välja vårt alternativ. Det låter kanske inte så svårt, men sprängning är väldigt ovanligt på Manhattan bland annat på grund av de mycket strikta regelverken för sprängämnen. Efter detta första jobb i New York har en lång rad stora projekt följt. Pär arbetade vid Ground Zero, platsen där World Trade Centers torn raserades i terrorattacken den 11 september Han ingick först i teamet som tog fram Skanskas anbud för jobbet. Därefter var han arbetsledare när man demolerade den befintliga tunnelbanestationen inne i Ground Zero. Trivs ute på fältet Jobbet ute på fältet är det jag gillar mest. Det är praktiskt arbete och oftast mycket gott kamratskap. Här i USA möter man också personer av många olika nationaliteter. Det ger en extra dimension åt vardagen, tycker Pär. Det kunnande Pär har inom bergshantering är mycket viktigt när man beräknar hur ett uppdrag ska utföras vilken teknik som ska användas och hur lång tid jobbet kommer att ta. Därför arbetar han numera inte bara ute på fältet. Han är en viktig kugge i arbetet med att göra kalkyler och formulera anbud. De projekt jag arbetat med är mycket stora. Totalkostnaderna är oftast i miljardklassen. Det har bland annat gällt att beräkna hur man bäst bygger nya järnvägstunnlar in till Penn Station i centrala New York. Jag har också arbetat med ett mycket stort vattenfiltreringsprojekt i Bronx och just nu arbetar jag med att beräkna kostnaderna för en avloppstunnel i Washington DC. Där är markförhållandena annorlunda. Det är lera i stället för berg, och då krävs en trycksatt tunnelborrmaskin, säger han. Fast plats i tillvaron Att ha sin fasta plats på Skanskas kontor i New York innebär att resdagarna har blivit betydligt färre för Pär. Han bor med sin familj i Westchester, 20 minuters bilresa från kontoret, och kommer hem till sin fru och sina tre barn varje kväll. Det känns väldigt bra att leva ett ganska vanligt liv på det sättet. Men naturligtvis är jag tacksam för att jag har fått så fantastiska möjligheter att resa och uppleva så mycket genom jobbet. Ibland har det varit svårt att anpassa sig till de olika kulturerna, men det positiva överväger, betonar han. Bergsskolan har gett en bra grund Det är tack vare utbildningen vid Bergsskolan som jag har fått vara med om allt det här. Bergsskolan har verkligen gett mig en bra grund att stå på. I början kändes det lite teoretiskt, men när jag var på sommarpraktik i gruvan i Gällivare och kunde omsätta det jag lärt mig i praktisk verklighet blev det genast spännande. Bergteknik och geologi, kalkylering, design och byggnation i stadsmiljö det är stor bredd på Bergsskolans högskoleutbildning. Det är dessutom en fantastisk dörröppnare till ett bra arbetsliv, konstaterar Pär Göting. 12

15

16 SETRA/CABINET LAVIGNE M. VIRLOGEUX Två lutande pelare stöd för krokig fransk bro Det bågformade brospannet på denna kabelbro i västra Frankrike har en spännvidd på 515 meter. Världsrekord för denna brotyp! LÄNGST UT I BRETAGNE ligger staden Brest. Söder därom finns en halvö som heter Crozon. Denna halvö är sedan 1930-talet förbunden med fastlandet genom en bro som numera är i dåligt skick. RAPPORT: STEFAN ANDERSSON PARIS Redan för 12 år sedan beslutade de styrande att bygga en ny bro invid den gamla. Men förverkligandet har dragit ut på tiden. Det har nämligen funnits besvärliga problem att lösa. Bron ligger mitt i ett naturreservat, där bland annat mycket sällsynta fågelarter häckar. Dessutom har bron ett inklämt läge mellan skogsklädda kullar. Lösningen har fått bli en bro som bildar en kurva. Därigenom blir ingreppen i naturen minimala. Utformningen är tekniskt avancerad. Den doserade vägbanan tar stöd av två pelare som lutar. Det ser ut som om bron böjer sig för vinden i detta blåsiga sund. Pelarna är 100 meter höga. Från dem utgår 144 kablar. Nu kommer den nya bron att utsättas för belastningsprov. Därefter är det dags för officiell invigning. Den gamla bron kommer sedan att rivas. 14

17

18 Sten och människor en bok om den halländska gnejsen Boken Sten och människor är en bok om sten för alla, oavsett bakgrund och intresseinriktning. Alla bör kunna hitta givande avsnitt. Där finns godbitar för arkitekter, byggherrar, konstnärer och konstälskare. Givetvis får geologer sitt lystmäte men också den som är allmänt vetskapligt intresserad kan hitta guldkorn. Naturälskare kan ta till sig de målande naturskildringarna och tillsammans med fotointresserade njuta av vackra bilder. Alla hallänningar borde ta del av sitt historiska arv som beskrivs så väl. Även myndigheter och politiker bör genom boken kunna komma till insikt om vilket ansvar de har för att det levande kulturarvet ska få leva vidare. Gymnasieeleven får en kick inför yrkesvalet och kanske siktar in sig på ett arbete inom stenindustrin eller lockas till geologiska universitetsstudier. Självklart kommer alla i naturstensbranschen att få en högtidsstund med denna välskrivna, underhållande och spännande bok. Nu kan geologen, fil.dr. Charlotte Möller, med stolthet också skriva författarinna på sitt visitkort. Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats! 16

19 Nu finns Auktoriserade Bergsprängare på riktigt! Varför chansa?

20 MeetingPoints Mining i Botswana Vi befinner oss i Botswana ett land i södra Afrika som efter självständigheten från Storbritannien 1966 har gått från att vara ett av kontinentens fattigaste länder till ett av de rikaste. Det som har bidragit är gruvnäringen och landets fantastiska naturresurser. Och det är därför jag och mina kolleger från SGU är här. 18 RAPPORT: ERIKA INGVALD SGU BOTSWANA ÄR, för att nämna ett exempel, världens största producent av diamanter, sett till värdet. När det gäller volymen kommer Botswana tvåa med Ryssland som etta. Naturresurserna och Botswanas framgångar som gruvland är en orsak till att jag och mina kolleger från Sveriges geologiska undersökning (SGU) är här. Botswana är ett av de länder vars ekonomiska utveckling har gjort att Sverige har kunnat dra ner på det traditionella biståndet. Med dessa länder vill riksdag och regering att Sverige ska bygga långsiktiga, ömsesidigt värdefulla samarbeten. Här finns också Namibia och Sydafrika som, precis som Sverige, är framgångsrika gruvnationer. Att främja hållbar naturresursförsörjning är en av SGU:s viktigaste uppgifter och därför har vi fått uppdraget att här bygga upp nätverk och samarbeten mellan myndigheter, universitet och företag inom mineralnäringen, här och i Sverige. Detta sker inom ramen för ett Sida-finansierat projekt som heter MeetingPoints Mining. Rune Johansson är projektledare för MeetingPoints Mining, SGUs Sida-finansierade projekt som ska bygga nätverk med mineralsektorn i Sverige och länderna i södra Afrika. Vi har under drygt ett år samarbetat med geologiska undersökningar och universitet och företag i våra länder i södra Afrika. Nu är vi åter på plats i Lobatse. Där finns Botswanas Geologiska undersökning och vi ska dra igång de två första konkreta samarbetena. Det handlar om kunskapsöverföring såväl som kunskapsutbyte ett av projekten syftar till att höja kompetensen när det gäller metoder att karaktärisera mineral, byggstenarna i geologiska material, en grundbult i såväl tillämpad geologi som i forskning. Ett annat handlar om bergkvalitet. Idén till projekten kommer från Botswana aktörssamverkan bygger på att mottagarlandet ska ha lika stort intresse i projektet som Sverige. Bakgrunden till bergkvalitetspro-

21 I Mokolodi Nature Reserve, strax söder om Gaborone, har berggrunden hög hållfasthet, men eftersom man här arbetar med att bevara utrotningshotade djur lämpar sig inte området för brytning. Bland de vilda djur man kan se i Mokolodi är girafferna några av de mest imponerande. På den infällda bilden ovan t.v. tittar en närsynt noshörning nyfiket fram under träden. Även impalan (t.h.) är en vanlig syn i Mokolodi. Vid sidan om mineralresurserna är turismen en växande näring här i Botswana liksom i Namibia. jektet står att finna i den storsatsning som görs på infrastrukturen i landet. Satsning på infrastruktur Bergkvalitetsprojektet handlar om att hitta bra berg för att framställa en verklig bristvara i tillväxtens Botswana, nämligen ballast till betong och vägar. SGU har utvecklat metoder för att kartlägga bergets kvalitet för olika tillämpningar. När det gäller ballast till vägar och järnvägar har vi i Sverige, och i västvärlden, kommit långt i utvinning av bra krossmaterial. Beträffande användning av bergmaterial för betong är man på god väg i Botswana. Men det finns fortfarande en hel del kvar att lära. Även om det finns en del goda exempel har vi i väst inte kommit särskilt långt med att helt ersätta naturgruset i betong med krossat berg. Genom att delta i det här projektet har vi möjligheten att flytta fram forskningsfronten på området, något som vi kommer Klimatet är sådant att berget på sina håll är så vittrat att man kan gräva i det. Sådant material har inga bra egenskaper. Det används bara för närbelägna grusvägar. Det behövs riktigt berg för stora asfaltvägar. 19

22 Den här bergarten är uppsprucken och längs sprickorna har berget vittrat. Men vittringen går inte på djupet och berget lämpar sig väl för vägmakadam. att ha nytta av på hemmaplan, berättar min kollega Mattias Göransson som leder projektet. Innan vi lämnar huvudstaden Gaborone för Lobatse besöker Lena Persson är geofysiker och har stor erfarenhet av kartläggning av bergkvalitet i Sverige. Hon deltar i bergkvalitetsprojektet i Botswana. vi ministeriet för mineral, energi och vatten. Där förklarar en av ministerns närmaste män, Terence Siamisang, Deputy Permanent Secretary, varför projektet är så viktigt för Botswana. Vår befolkning fortsätter att växa. Landet urbaniseras, städerna växer med mer än ett par procent per år. Folk behöver bostäder. Och i och med att landet saknar kuster är vägnätet kritiskt för alla transporter. Trafikvolymen växer med hela tio procent per år. Så därför väntas behovet av ballast till betong för såväl husbyggen som för vägar att fortsätta att växa i våra städer och byar och i andra bosättningar. Behovet är redan i dag långt större än vad vi kan tillgodose med kända tillgångar, förklarar Terence Siamisang. Att ett land har en fungerande infrastruktur är viktigt inte minst för industrin, där gruvsektorn ingår som en självklar del i Botswana. Ökensand inget bra byggmaterial Stora delar av västra Botswana är täckta av Kalaharis ökensand. Men denna är alldeles för finkornig för att fungera i betong eller som fyllnad i vägar. Därför är Kasaneområdet i norr, vid gränsen till Namibia, Zambia och Zimbabwe, ett av de områden i västra Botswana som täcks av Kalaharis sand i stort behov av krossberg. Under de närmaste åren kommer man t.ex. att bygga en bro över Zambesifloden som kommer att sammanbinda Zambia och Botswana en viktig framtida transportled. Även stora delar av västra Botswana lider stor brist på sand för betong, liksom också Francistown, Kasane och framför allt huvudstaden Gaborone. I dag rovbryts sand från floder och flodbankar. En stor del av brytningen sker illegalt, utan tillstånd, ibland på nätterna. Vissa sträckor är helt utbrutna. Problemet med detta är dels att materialet börjar ta slut i flera tillväxtregioner, dels att miljön påverkas negativt. Som akut insats kommer vi nu att sätta in polisiära åtgärder för att stoppa verksamheten, men det löser inte problemet. Vi måste hitta ersättningsmaterial, förklarar Terence Siamisang. Botswana använder gammaldags testmetoder Efter besöket på ministeriet tar vi A1:an till Lobatse, som väl illustrerar behovet av investering i vägnätet. Bitvis studsar vi fram på riksvägen. Lyckligt framme träffar vi Tiyapo Hudson Ngwisanyi, generaldirektör för Botswanas Geologiska undersökning, och hans medarbetare för att planera arbetet. Vi diskuterar vilka standarder man följer när det gäller kraven på material för exempelvis vägballast i Botswana. Termer som Los Angeles-value, Aggregate impact value och Aggregate crushing value flyger genom Mattias Göransson, projektledare för bergkvalitetsprojektet, undersöker ett prov i ljusmikroskop i labbet övervakad av sin botswanske kollega Brets Direng. 20