2. Infrastruktur och bebyggelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Infrastruktur och bebyggelse"

Transkript

1 2. Infrastruktur och bebyggelse April 2006

2 Innehåll Infrastruktur... 4 Vägar...4 Riksvägar...5 Riksvägar och framtiden...6 Länsvägar...6 Länsvägar och framtiden...6 Landsbygdsvägnät...6 Gator...7 Gator och framtiden...7 GC-vägar...7 GC-vägar och framtiden...7 Järnvägar...8 Dagsläget...8 Framtiden...9 Bredband...10 Dagsläget...10 Framtiden...11 Elnät...11 Dagsläget...11 Framtiden...12 VA...13 Dagsläget...13 Ny våtmark i Gislaved...13 Ledningsnät...14 Landsbygden...14 Framtiden...14 Gas...15 Dagsläget...15 Framtiden...16 Telekommunikation...16 Dagsläget...16 Framtiden...17 Master...17 Dagsläget G...17 Strålning...18 Bygglovgivning...18 Framtiden...19 Kommunikationer Personbilstrafik...20 Pendling...21 Utpendling till annan kommun...21 Inpendling från annan kommun...21 Pendling inom kommunen...21 Kollektivtrafik...22 Buss

3 Tåg...22 Kompletteringstrafik...24 Färdtjänst...25 Skolskjutsar...25 Flyg...26 Färja...26 Kvinnor och mäns transportsätt och resmönster...26 Godstransporter...27 Bebyggelse Bebyggelseutveckling...30 Den attraktiva orten och kommunens roll...31 Industrins påverkan...32 Kulturvärden i bebyggelsen...32 Sommarstugor, avlopp och kommunal service...34 Det hållbara samhället...34 God bebyggd miljö = Attraktivitet...35 Närhet - nåbarhet - tillgänglighet...35 Byggande nära vatten...35 Ny teknik nya inslag i bebyggelsen...36 Säkerställande av översiktsplanens intentioner för det redan byggda...36 Förutsättningarna i lagstiftningen förändras...37 Kartbilagor Infrastruktur Bilaga 1 Ansvarsområden för elnätförsörjningen...38 Bilaga 2 Elnätsförsörjningen i Gislaveds kommun...39 Kartbilaga Kommunikationer Bilaga 3 Kollektivtrafiken i Gislaveds kommun...40 Kartbilagor Bebyggelse Bilaga 4 Master i Gislaveds kommun...41 Bilaga 5 Kulturmiljövärden i bebyggelsen

4 Infrastruktur En väl utbyggd Infrastruktur är en viktig del av välfärden och en av de avgörande faktorerna för en orts attraktivitet. Brist på, eller dåligt underhållna vägar, flygplatser och järnvägar kan stå i vägen för företagens konkurrenskraft både hemma och utomlands. Näringslivets möjligheter till effektiv logistik, inkluderande arbets- och utbildningspendling, vilar på en fungerande infrastruktur. Översiktsplanen anger bl a vilka utrymmen som krävs i den fysiska miljön för att utveckla olika trafikslag. Vägar Ett av de transportpolitiska delmålen i den nationella planen för vägtransportsystemet är Positiv regional utveckling. Detta ställer bl a krav på ökad växelverkan mellan olika aktörers planering på kommunal, regional och nationell nivå. Vägverket svarar för byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet. Avstånd och liknande mellan bebyggelse och vägar regleras t ex av vägtrafikens effekter beträffande buller, avgaser och avkörande fordon mm. Det är länsstyrelsen som sätter upp riktlinjer för skyddsavstånd. En nationell vägtransportplan upprättas av Vägverkets huvudkontor och en länstransportplan av länsstyrelsen. Kommunala vägar I det kommunala vägnätet ingår huvudgator, genomfarts- och matargator. I Gislaveds kommun finns ca 53 mil vägar med statlig väghållning samt ett ca 50 mil långt (1 km eller mer) landsbygdsvägnät som drivs m h a statsbidrag. Uppgifter om hur mycket skogsbilvägar och vägar under 1 km finns inte. GC-vägnätet blir allt mer viktigt för en kommun att bygga ut, så även i Gislaveds. Detta för att det är en naturlig del i att försöka separera de olika trafikslagen, liksom att de är viktiga i försöket att få flera att välja cykeln eller en promenad istället för att ta bilen. 4

5 Riksvägar Riksvägarna genom kommunen är väg 26 (Nissastigen) och väg 27 (Borås-Växjö). Nissastigen löper i nord-sydlig riktning genom hela kommunen. Väg 27 går i öst-västlig riktning och passerar genom Anderstorp och Gislaved. Båda är mycket viktiga länkar för både gods- och persontransporter. Tillsammans har de en längd av ca 8,4 mil. Nissastigen, väg 26, är en del av Inlandsvägen Syd och väg 27 är en del av Sydostleden. Nissastigen är underkänd från trafiksäkerhetssynpunkt enligt den undersökning som Motormännens Riksförbund gjort efter EuroMAP-manualen, ett system gemensamt för hela Europa. Endast förbifarten förbi Gislaved och några sträckor mellan Hylte och Halmstad får godkänt. Väg 26 och 27 korsar varandra i Gislaved En förbifart vid Smålandsstenar har diskuterats i snart 50 år. En arbetsplan är utarbetad men ej fastställd p g a förändringarna i medelstilldelning. Genomfarten är lång och har nu byggts om för att göras mer trafiksäker för de oskyddade trafikanterna i tätorten. Även en stor andel tung trafik går på vägen och framkomligheten för genomfartstrafiken har minskat. För sträckan mellan Gislaved och Smålandsstenar finns en utarbetad arbetsplan, vilken blev överklagad och aldrig fastställd. På Nissastigen från länsgränsen i söder till Gislaved går fordon ÅDT (årsmedeldygnstrafik) förutom genom Smålandsstenar där trafiken finns i intervallet fordon. Norr om Gislaved går ÅDT-fordon. Väg 26 genom Smålandsstenar Väg 27 genom Gislaved samt mellan Gislaved och Anderstorp utgör flaskhalsar. ÅDT-fordon är , men vid högtrafik passerar här ca fordon. Pendlingen med bil mellan Gislaved och Anderstorp är stor. Beroende på verksamheter utefter vägen finns ofta långsamtgående fordon på sträckan. Framkomligheten har till viss del förbättras genom rondellbyggen. Vägutredning för en förbifart är gjord och sträckningen är fastslagen genom regeringsbeslut. En arbetsplan håller idag på att tas fram. I Gislaveds kommun har man satsat mycket på att förbättra framkomligheten på vägarna med cirkulationsplatser, vilka både bidrar till säkrare och en mer flytande trafik. Man har och 5

6 kommer vidare också att utöka antalet s k minirondeller, eller linser. Dessa är mycket kostnadseffektiva, har en hög acceptans bland allmänheten och är enklare än en korsning med högerregel. Riksvägar och framtiden Medelstilldelningen på central nivå är avgörande för vilka vägar som kommer att byggas. Den nationella väghållningsplanen har till viss del satts ur spel genom vissa regeringsbeslut om ändrade prioriteringar. För att ge stöd till framtida beslut bör planerade vägsträckningar läggas in i översiktsplanen. Cirkulationsplats i Gislaved Länsvägar Det primära länsvägnätet är ca 3,5 mil och omfattar väg 153, Värnamo-Varberg, och väg 151, Nissafors till väg 26. Det sekundära vägnätet är ca 41 mil till vilket väg 604, Anderstorp- Gnosjö bl a räknas. Belagda vägar är ca 44,3 mil och grusvägar ca 8,5 mil. Av grusvägarna har ca 5,1 mil ett visst bevarandevärde enligt Vägverkets inventering Länsvägar och framtiden Vägverket prioriterar för närvarande drift och underhåll, även om en omprioritering skett p g a stormen Gudruns härjningar i januari De planerade åtgärderna i kommunen är förbättring av Kållerstadsvägen, väg 548, väg 651 i Stengårdshult och väg 598 förbi Reftele kyrka. Bron på Villstadsvägen i Burseryd kommer att byggas om Arbetsplanen för väg 604 är fastställd och planerad byggstart är f n Landsbygdsvägnät I kommunen finns ca 50 mil statsbidragsberättigade vägar. Huvuddelen av vägföreningarna får ca 95 % av de beräknade kostnaderna för att hålla vägnätet i stånd. Bidrag betalas av både staten och kommunen. Vägar under 1 km betalas av den enskilde. 6

7 Gator I kommunen finns 22,5 mil gator. Tekniska kontoret indelar dessa i fyra kategorier; huvudgator, uppsamlingsgator, lokalgator och industrigator. Enligt en underhållsutredning från 2004, omfattande Gislaveds och Anderstorps tätorter, konstateras att en stor del av gatunätet drabbats av åldersproblem. Ca 15 % av gatunätet är i dåligt skick och ca 26 % är i omedelbart behov av underhåll. Gator och framtiden Som fördjupning till ÖP 06 bör en gatuplan tas fram. Den bör i likhet med GC-vägsplanen ta upp standardfrågor, skötselfrågor, vilka kriterier som ska ligga till grund för restaurering, utbyggnad och skötsel av olika gatutyper. Denna ska sedan bl a vara ett underlag för fördjupningar av översiktsplanerna i respektive tätort samt för detaljplanläggning. Storgatan i Gislaved GC-vägar I kommunen finns cirka 8 mil gång- och cykelvägar. De flesta finns inom tätorterna. Längre sträckor finns mellan Gislaved och Hestra, mellan Hestra och Isabergs stugby, mellan Anderstorp och Gislaved samt mellan Smålandsstenar och Skeppshult. GC-väg förbi Gislaved centrum norrut GC-vägar och framtiden Enligt GC-vägplanen finns stort behov av ytterligare utbyggnad i kommunen. Utöver tätorts- GC-vägarna bör gamla banvallen mellan Anderstorp och Reftele rustas upp för cykeltrafik samt Isabergs Stugby och Isaberg Golfbana knytas samman med en cykelväg. 7

8 Järnvägar Dagsläget Kust-till-kustbanan är en stomjärnväg mellan Kalmar och Karlskrona och Göteborg och som passerar genom kommunen i Hestra. Stråket är en viktig matarbana till Södra stambanan i knutpunkten Alvesta. Banan är enkelspårig och har låghastighetsstandard, endast delen Alvesta Emmaboda är anpassad till 160 km/h. Sträckan Borås Göteborg är så kurvig att tåget idag har längre restid än bussen. Dessutom passerar järnvägen utanför Landvetter. Ett annat problem längs banan är avståndet mellan mötesstationer, vilket hämmar utvecklingsmöjligheterna för trafiken. Störningskänsligheten är hög, komforten genomsnittlig och vissa delar av stråket har hög plankorsningstäthet. Banhållningsplanen är Banverkets framtidsplan för långsiktig planering för drift, underhåll och nybyggnad av järnväg. Enligt denna bör antalet tågförseningstimmar minskas med över 50 % till Underhållet på sträckan beräknas uppgå till ca mkr under planperioden. I slutet av denna påbörjas, enligt planen, en utbyggnad av dubbelspåret mellan Mölnlycke och Rävlanda/Bollebygd via Landvetter flygplats. Detta innebär att själva anslutningen till flygplatsen inte kan komma till stånd förrän efter Halmstad-Nässjö är en länsjärnväg som passerar kommunen via Smålandsstenar och Reftele. Godstrafik förekommer framförallt på banans södra del. Banan har skarvspår, är oelektrifierad och saknar fjärrstyrningssystem. Komforten är inte godtagbar på sträckan och plankorsningstätheten är hög. I Banverkets Framtidsplan finns emellertid underhåll för mkr samt åtgärder för 54 mkr inplanerade under planperioden. I slutet av perioden kommer ett fjärrstyrt trafikstyrningssystem att införas på sträckan Nässjö/Jönköping Vaggeryd- 8

9 Värnamo. I syfte att uppnå en ökad säkerhet på banan är inriktningen att minska antalet kryssmärkes- och ljud-/ljusreglerade plankorsningar. Vissa förbättringar av komforten kan erhållas genom riktade underhållsinsatser. Delen Värnamo Halmstad kommer emellertid även vid planperiodens utgång att vara oelektrifierad. Landeryd-SmålandsBurseryd är en godsjärnväg som framförallt försörjer Burseryds Bruk. Banan är oelektrifierad och saknar fjärrstyrning. Kust-till-kustbanan och Halmstad-Nässjö järnväg är klassade som riksintressen. Det är här nyttan som är av riksintresse. (Inte bevarandeintresse.) Framtiden I Gislaveds kommun skulle förstås tågpendling istället för bilpendling vara en fördel för både miljön och för en mer rörlig befolkning, men i dagsläget bedöms inga förutsättningar finnas för en utbyggnad. Sett ur Banverkets perspektiv finns planer och åtgärder som i längden indirekt också påverkar Gislaveds kommun positivt. Flera åtgärder finns för att förbättra den spårbundna trafiken både regionalt och nationellt. Av regeringens proposition Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem framgår att det borde finnas möjlighet att i slutet av planperioden inleda en utveckling mot ett nytt järnvägssystem. Detta ska bygga på att nya länkar utvecklas för att erhålla högre hastigheter för persontrafik och ytterligare separering av person- och godstrafik liksom en förbättring av anslutningar till utlandet. T v: Ett framtida nät för persontrafik i hastigheter över 200 km/h. Banverket har bedömt att det finns en marknad för snabba persontåg i hastigheter över 200 km/h. Ett sådant framtida nät (2030) skulle möjliggöra en restid mellan Stockholm och Göteborg på ca 2,5 h. 9

10 För Gislaveds kommun är det viktigt att bibehålla nuvarande järnväg och strategier för denna. Avvecklas eller försämras denna ytterligare finns risk att kommunen utestängs och blir än mer isolerad och/eller att det försvåras i framtiden att bli en del av ett bättre och mer utvecklat järnvägsnät och dess rese- och pendlingsmöjligheter. För att kunna ta del av framtiden är det viktigt att värna om den infrastruktur som redan finns. Bredband Dagsläget Bredband är ett samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till Internet med hög överföringshastighet. Bredband kan fås via vanlig telefontråd, elektroniska nätverk, kabel-tv, radiovågor eller dragna fiberkablar. Det finns ett flertal leverantörer av bredband i kommunen som t ex Biggnet, Telia, Tele2 och olika elleverantörer. I kommunen finns idag Telia/Skanovas fibersträckningar söderifrån via Skeppshult och Smålandsstenar, norrut mot Gislaved och Hestra. Från Hestra forsätter nätet, dels norrut till Öreryd, dels sydväst mot Nissafors. Österifrån finns ett stråk från Gnosjö via Anderstorp till Gislaved. I söder finns en sträckning från Bredaryd via Reftele till Smålandsstenar. Det finns också ett stråk från Smålandsstenar till Burseryd och från Reftele till Ås. Telia har noder i samtliga tätorter samt i ytterligare 18 mindre orter. Sydkraft har hängt upp fibrer längs med sina kraftkablar med noder på några orter. De har tillsammans med Birka, Vattenfall och Svenska Kraftnät bildat Triangelbolaget AB. Det finns upphängd fiber till kommunhuvudorterna Värnamo, Gislaved och Smålandsstenar. Teracoms stamnät med tre master går från norr till söder genom bl a Gislaveds kommun. Teracom har inplaceringsavtal med flera GSM-operatörer i Sverige. Vattenfall erbjuder svartfiber och kommunikationstjänster genom sitt bolag Vattenfall Connection AB. I Västra Götaland och Småland har Vattenfall en ring som ansluter orterna Borås, Ulricehamn, Jönköping, Gislaved och Kinna. Banverket har i Sverige ett fiberoptiskt kabelnät och kanalisation förlagt längs vissa banvallar med noder på ett flertal orter i kommunen. Banverket ligger nu i förhandling med 3G-operatörerna för att bygga fibernät till och från framtida 3G-master. Gislaveds kommun har ett IT-infrastrukturprogram som beskriver nuläge och förutsättningar samt kommunens strategi för IT-infrastrukturen på tio års sikt. Det omfattar såväl ortssammanbindande nät som områdesnät i tätorterna. För att klara hela kommunens yta 10

11 måste kompletterande teknik användas. Kommunen tar genom detta program och den påföljande upphandlingen ett planeringsmässigt ansvar för utbyggnaden av IT-infrastrukturen, vilket innebär att man i fortsättningen bör integrera denna i den kommunala översiktsplaneringen. Infrastrukturprogrammet används också som underlag för ansökan om statliga stödpengar. Tillgången till bredband har stor betydelse för såväl utbildning, social verksamhet, sociala kontakter som näringsliv. Kommunen spelar en viktig roll för att säkerställa etableringen av regional/kommunal IT-infrastruktur, särskilt i mindre orter och landsbygd. Våren 2006 bedöms 93 % av kommunens hushåll och verksamheter ha tillgång till bredband. Framtiden I februari 2006 beslutade Kommunstyrelsen att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att ta fram underlag för revidering mm för att möjliggöra en ytterligare satsning i kommunen. En samordnad kartläggning och analys för fortsatt utbyggnad planeras i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Med detta underlag kan sedan beslut fattas om former för, och eventuellt fortsatt engagemang, i utbyggnad av IT-infrastruktur. Målet är att erhålla en 100 %-ig demografisk täckning. Elnät Dagsläget Elektricitet är en förädlad form av energi som vi använt i drygt 100 år. Med elen startade den industriella revolutionen och är idag en förutsättning för nästan all verksamhet i industrialiserade länder. Sverige har fördubblat användningen av el sedan 1970, men idag är ökningstakten endast några få procent per år. Reparation! Foto: Sydkraft Gislaveds kommuns regionnät, 130 kv, matas i norra delen från Svenska Kraftnät 400/130 kv i Tranemo och södra delen via Sydkrafts 400/130 kv i Breared. Elen transformeras ner till 40 kv i Mossarp respektive Smålandsstenar. Ägandet och driften av 130 kv-nätet delas på motsvarande sätt mellan Svenska Kraftnät och Sydkraft. Det finns några småskaliga vattenkraftproducenter inom området, men regionen är helt beroende av stamnätet. Det lokala regionnätet drivs med 40 kv och i norra delen ägs 40 kv-nätet av Svenska Kraftnät och matar fördelningsstationer i Gislaved, Anderstorp, Vik och Hestra (samt Gnosjö tätort och Sjötofta utanför kommungränsen). I södra delen ägs 40 kv-nätet av Sydkraft och matar fördelningsstationer i Smålandsstenar, Reftele, Burseryd, Skeppshult (samt Råsafors, Landeryd och Södra Unnaryd utanför kommungränsen). Inga delar av luftledningsnätet på 130 kv- eller 40 kv-nätet går nära bostäder. I dagsläget är Hestra samhälle matat via en radiell 40 kv-ledning, men under 2005 ska Svenska Kraftnät bygga om ledningen så att Hestra hamnar i slingan mellan Mossarp och Tranemo via Grimsås och blir då betydligt mindre sårbar vid driftstörningar. Lokalnäten drivs i Gislaveds tätort med omnejd av Gislaveds Energi AB, med egen driftledning och montörer i beredskap. Lokalnätet i resten av Gislaveds kommun drivs av Sydkraft Nät Västbo. Driften leds lokalt i Anderstorp med en driftledare samt entreprenören 11

12 Elkraftsbyggarna med säte i Gislaved, vilka alltid ska klara minst två samtidiga fel i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Ett driftstörningsförråd för lokalnätet i kommunen finns hos entreprenören. Båda lokalnätsbolagen deltar i ett samarbete via Svensk Energi som syftar till att hjälpa varandra vid stora störningar på lokalnätet. Båda företagen har dessutom samarbetsavtal med LRF för hjälp vid störningar. Båda elnätsbolagen har områdeskoncessioner med spänningsnivå upp t o m 24 kv som gäller i många år framåt. Insatser görs årligen för att minska känsligheten för avbrott för alla kunder, extra investeringspengar har och kommer att skjutas till för att förbättra för kunderna på landsbygden. Vid störningar på regionnätet är risken liten att hela kommunen ska slås ut på samma gång tack vare skilda 130 kv-system. Filosofin bakom uppbyggnaden av elnätet är att nätbolagen oavsett spänningsnivå ska klara ett tekniskt fel utan några egentliga begränsningar i energiuttag. Svaga punkter finns på flera platser där ett enskilt sabotage skulle mörklägga hela samhällen. Översvämningar med 100-års flöden, enligt Räddningsverkets kartering från 2002, innebär inte några problem med regionnätstationer inom Sydkrafts distributionsområden. Det beräknat högsta flödet, enligt Flödeskommissionens riktlinjer för dammdimensionering riskklass 1 dammar, innebär att fördelningsstationerna i Gislaved, Smålandsstenar och Skeppshult delvis ställs under vatten. När det gäller regionnätets delar är det inga problem i dagsläget med flöden med hänsyn till deras placering, medan det bitvis i lokalnätet kan bli problem med nätstationer som måste vallas in vid översvämningar om minst 100-års flöden. Erfarenheter från andra orter som haft översvämningar säger att det främst är 10 kv-apparater i lokalnätet som är känsliga, som exempelvis kabelavslut i nätstationer eller motsvarande, medan lågspänningsapparater har tillräcklig kylning av vattnet runt omkring. Kabelnedläggning Sydkrafts elnätverksamhet har ca elabonnemang i kommunen. Sydkraft Nät ansvarar för drift och underhåll av nätet, avläsningar av elmätarna samt rapportering av mätvärden. Sydkraft Nät Västbo AB och Västbo Kraftförsäljning AB i Anderstorp omsätter respektive tkr. Karta över kommunens elnätförsörjning finns med som bilaga. Spår efter stormen Gudruns härjningar 2005 Framtiden Sydkraft Nät inväntar f n ett beslut från Riksdagen om skärpta krav på avbrottsersättning över 24 timmar och bedömningen är att det kommer att finnas någon form av övergångsregler fram till Idag ställer man därför in sig på att bygga om elnäten för att klara kravet fram till 12

13 dess. Som det ser ut idag verkar kontoret i Anderstorp finnas kvar med personal från såväl anläggning som drift under ett tag till. Årtalet har nämnts, men stormen Gudrun har ändrat agendan och i första läget kommer man att säkra de provisorier som gjordes under själva störningen och i nästa steg kommer man att bygga nätet mer rationellt. Huvudprincipen är att kabla och då företrädesvis i mark. Samtliga Sydkrafts regionnätledningar kommer att bli trädsäkra. VA Dagsläget Vi i Sverige är vana vid att ha mycket goda vattenresurser och försörjningen har länge varit en självklar och fungerande samhällsservice. Landet är vattenrikt och vattenkvalitet, kontroll, tillsyn och effektivisering är alltid aktuella frågor. Vattenförsörjning sker genom ett väl utvecklat system med vattentäkt, vattenverk och ledningsnät fram till fastigheternas installationer. Varje år producerar Gislaveds kommun 2,1 miljoner m 3 vatten. Kommunens anläggningar består av 10 vattenverk, 7 större reningsverk, 3 mindre reningsverk, 2 tryckstegringsstationer, 30 pumpstationer och 5 högreservoarer. Vattenverk finns i Gislaved, Hestra, Öreryd, Stengårdshult, Smålandsstenar Burseryd, Broaryd, Hällabäck, Reftele, Tallberga. Vattenverket i Hestra är i drift från 2006 då överföringsledningen till Gislaved är klar. Verket ställs som reserv tills vidare. Vattentornet i Gislaved Ny våtmark i Gislaved Idag håller en ny våtmark på att anläggas intill reningsverket i Gislaved. Eftersom reningen av kväve är låg (10 %) i reningsverket, kommer den nya våtmarken som idag anläggs i anslutning till reningsverket, att bidra till en effektivare rening. Detta eftersom en våtmark förvandlar näringsämnena till kvävgas som avgår till luften. Våtmarken kommer att bidra till reningen av avloppet från Gislaved, Anderstorp och Hestra. Det som skiljer en våtmark från en bassäng i ett reningsverk är framförallt den betydligt längre uppehållstiden samt den viktiga vegetationen. Förutom den miljöinsats som våtmarken innebär i reningsprocessen kommer våtmarken också att bli ett område för rekreation och ökad biologisk mångfald. Vattenverket i Gislaved 13

14 Området kommer att bli 18 ha och bestå av partier av varierande djup om max 1,5-2 meter. Växtligheten kommer att bestå av naturliga vattenväxter och vass. Det kommer också att bli möjligt att röra sig i området på gångvägar och vallar. Våtmarken kommer förhoppningsvis också att bli en värdefull fågellokal. Ledningsnät Idag är ca av kommunens invånare anslutna till det kommunala VA-nätet. För transporten av dricksvatten, avloppsvatten samt dagvatten finns 65 mil ledningar. Merparten av de provtagningar som tas på dricksvattnet tas någonstans på ledningsnätet. Det kan vara hos den enskilde abonnenten eller i någon samlingspunkt, såsom ett dagis eller en skola. Genom att ta vattenprover på nätet kontrolleras kvaliteten även utanför vattenverket. Avloppsvattnet har också ett nät av ledningar som kontrolleras genom invändiga TV-inspektioner. I Gislaved är ledningsnäten på sina ställen gamla, från 1930-talet och framåt. Övervägande del av ledningsnäten i kommunen tillkom på talen. Mycket hände på 1970-talet, tack vare statsbidragen, reningsverken byggdes och man började bygga separata dagvattenledningar. Behov finns hela tiden på ledningsnäten och utbytestakten styrs av ekonomin. Sedan flera år inventerar man uppgifter på hur ledningarna är kopplade. Detta måste man veta om man ska kunna ställa krav på eventuella åtgärder på en plats eller för en fastighet. Vattenledningsnätet är också i behov av utbyte och driftstörningar indikerar när och var det är dags för en åtgärd. Behövs en åtgärd på VA-ledningsnätet göras, ser man samtidigt över om där finns behov av någon åtgärd på annan infrastruktur. Landsbygden I kommunen finns ca enskilda VA-lösningar. Av dessa är drygt 220 slutna tankar vid fritidsbebyggelse där infiltration bedömts som olämpligt. Övriga anläggningar består huvudsakligen av trekammarbrunnar, men även två- och enkammarbrunnar förekommer. Bygg- och miljönämndens krav på enskilda avloppsanläggningar är slamavskiljning med efterföljande infiltration. Markförhållandena i kommunen är mestadels lämpliga för infiltration. Framtiden För att trygga vattenförsörjningen och effektivisera avloppsbehandlingen i Reftele pågår projektering av vatten och avloppsledningar mellan Reftele och Anderstorp. Exempel på möjliga sammanläggningar är att Burseryd ansluts mot Smålandsstenar. Även ett vattentorn i Burseryd behövs. Den mest naturliga sammanläggningen av två orter är att ansluta avloppet från Skeppshult till Smålandsstenar. Vattnet är sedan 1960-talet sammanbundet mellan orterna. Den gamla vattenledningen mellan Smålandsstenar och Skeppshult används till transport av avloppsvatten efter komplettering av vissa ledningssträckor och någon pumpstation. En stor del av ledningsutbytet sker även i framtiden i takt med att gator förbättras eller toppbeläggs så att arbetet sker i en följd. I framför allt den äldre bebyggelsen (fram till talet) förekommer det fortfarande att dagvattenledningar och spillvattenledningar är sammankopplade på fastigheterna. Detta gör att spillvattennätet blir överbelastat vid skyfall med översvämningar som följd. Ovidkommande vatten stör även processen i avloppsreningsverken och förorsakar onödiga kostnader. De viktigaste åtgärderna för en godtagbar standard på ledningsnäten framåt är därför att separera dag- och spillvatten där detta är sammankopplat 14

15 och helst kräva detta på denna äldre bebyggelse där det existerar. En fortsatt inventering av hur fastigheterna är anslutna bör även i framtiden göras för att kunna åtgärda felen. Under 2005 kommer en ny VA-lag att börja gälla. De praktiska konsekvenserna för kommunen med den nya lagen är i nuläget ej helt klarlagt. Gas Dagsläget Sedan slutet av 1980-talet har Sydkraft arbetat med utvecklingsfrågor kring naturgaslagring i inklädda, underjordiska bergrum. De tekniska lösningar som utvecklats innebär att naturgas ska kunna lagras nära användaren vilket ger en flexiblare användning och ett minskat beroende när det gäller att hantera tillgång och efterfrågan. Naturgasen är, precis som elektricitet, tillgänglig exakt när den behövs. Naturgasen minskar utsläppen av bl a koldioxid och kväveoxider, ger inga utsläpp av stoft och tungmetaller samt knappt mätbara mängder svavel. Man får dock inte glömma att naturgas är ett fossilt bränsle och därmed en ändlig resurs. Transporten av naturgas sker idag till allra största delen i markförlagda ledningar. Naturgasen ersätter främst eldningsolja och innebär fördelar för både kundernas ekonomi och miljön i deras omgivning. Naturgasen i det svenska naturgasnätet kommer idag från de danska Nordsjöfälten och når Sverige strax söder om Malmö. Från stamledningen, som går längs kusten upp till Göteborg, förgrenar sig ledningsnätet till orter där naturgasen slutligen når kunderna via lokala distributionsledningar. Stamgasledningen i Gislaveds kommun Stamledningen här går mellan Hylte kommun till Gislaved via Segerstad. Smålandsstenar har haft ett förtida nät baserat på gasol, vilket nu är ersatt med naturgas. Från stamgasledningen förgrenar sig ett mer finmaskigt nät i orterna Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar och Skeppshult. Utbyggnad av distributionsnäten pågår också kontinuerligt vartefter nya kunder önskar ansluta. I Gislaved förgrenar sig naturgasnätet för möjlighet till anslutning bl a till Henja och Mossarps industriområden, Gyllenfors, centrumområdet mellan Högåsstigen och Lundavägen i söder till Hemgården i norr, Trasten och Gullvivan. Saknas gör det i t ex Rödjan, Henja, södra Gyllenforsområdet vid Reftelevägen, området strax norr om Sörgårdsskolan (mellan Lundavägen och Danska vägen), Lundåkra och Södergård. I Anderstorp försörjs Ågatan, Brogatan, industriområdena Älgefors, Norra, Stötabo och Lövås, industriområdena vid Gju-terigatan, Bragegatan och Brogatan/Hantverkargatan. Anslutning saknas i för hela området runt Svarvaretorpsvägen, mellan Allégatan och Tråddragarleden/Paradisvägen. 15

16 I Smålandsstenar finns anslutningar till både Västra, Södra och delvis Östra industriområdet liksom till Åtteråsskolan, Nordinskolan med sporthallen samt daghemmet vid Furugatan. Saknas gör det t ex vid Strandsnäs, i Fållinge, vid Hörsjön och övriga området öster om Bananvägen. I Skeppshult finns naturgasledning längs väg 26, Storgatan och Bruksgatan. Däremot saknas utbyggnad mot reningsverket, mellan Kockvägen och Karlsrovägen, runt Karl-Johansgatan samt mellan Rosenvägen och Annehillsvägen. Sydkraft arbetar nu med lokaliseringen av en ny ledning från Segerstad, sydväst om Reftele i Gislaveds kommun, där ledningen utgår från befintligt naturgassystem, till Jönköping, med möjlighet till framtida utbyggnad mot Mellansverige. Sträckan omfattar cirka 7 mil. För etapp I, från Segerstad till Torsvik, är koncessionsansökan inlämnad sedan mars Framtiden Naturgasen öppnar nya möjligheter. Genom att bygga ut naturgasnätet idag är distributionsnätet därigenom klart för morgondagens biogas och vätgas. Det finns även stora möjligheter att utnyttja naturgas för kraftvärmeproduktion. Det finns ungefär 30 tankställen i södra och mellersta Sverige och Gislaved är en av dem. Sydkraft planerar att bygga 30 nya tankställen inom kort och övriga aktörer på marknaden planerar att bygga ytterligare ett 30-tal. I Europa finns omkring 900 tankställen och även här ökar antalet snabbt. Gislaved är en av de platser i landet med tankställe för naturgas. Telekommunikation Dagsläget Den tekniska infrastrukturen för telekommunikation består av ett telenät med lokala och regionala delar vilka är sammankopplade i ett internationellt nätverk. Telekommunikation innehåller sändare, distributionsnät och mottagare, men det är oftast bara själva distributionsnätet som räknas till stadens infrastruktur. Utveckling sker förstås också av trådlösa förbindelser som mobil och radiolänk, kommunikation via satellit och parabolantenn liksom att den möjliggör datakommunikation på elnätet. Under de senaste åren har ett antal bestämmelser gjort det lättare för konsumenter att byta telebolag. Sedan september 1999 kan telekonsumenter ringa lika enkelt med alla telebolag med hjälp av förval för fast telefoni. Enligt en marknadsundersökning från november 2002 hade hälften av de tillfrågade gjort ett eget, aktivt förval. De stora orterna i Gislaveds kommun är anslutna till TeliaSonera nationella och internationella nät med fiberkabel. Fiberkablarna avslutas i den lokala telestationen, där 16

17 övergång från fiber till koppar sker. Nätet från telestationen till kunderna är till största delen baserat på koppar, men radiobaserade lösningar kommer att bli allt vanligare. Alla telestationer är försedda med batteribackup, som klarar elförsörjningen upp till ca 8-10 timmar under ett elavbrott. Vid längre elavbrott ansluts mobila reservelverk. De största stationerna, främst på kommunhuvudort, samt viktiga transmissionsstationer, har stationära reservelverk, som startar automatiskt vid elavbrott. Inom teleområdet ansvarar PTS bl a för att utöva tillsyn över teleoperatörerna och för att arbeta för att konkurrensen på marknaden ska fungera så att användarna får så bra tjänster som möjligt till en rimlig kostnad. PTS verkar också för att användarna ska vara väl informerade och aktiva på marknaden. Framtiden Behovsbilden förändras över tiden. Den infrastruktur som vi haft för elektronisk kommunikation sedan 20-talet har varit telenätet. Under 70-talet kom sedan kabel-tv-näten. Under 80-talet kom mobilnäten med sin möjlighet till mobilitet. Under slutet av 90-talet kom stadsnäten. I alla kommunikationsnät skapas kontinuerligt nya och fler tjänster som successivt kräver allt högre kapacitet. Ökningen av kapacitet sker i vissa nät och tekniker kontinuerligt, i andra, som t ex mobilnäten, stegvis. Master Dagsläget I början av 1980-talet introducerade dåvarande Televerket det nordiska mobiltelefonsystemet NMT 450 i Sverige, avsett att överföra tal i detta analoga system. I början av 1990-talet utvecklades GSM 2 -systemet andra generationens mobilsystem. Detta digitala system kan även överföra data som fax och andra informationstjänster. Detta utvecklas fortfarande för att öka överföringshastigheten i nätet. En utbyggnad av den tredje generationens mobiltelefoni, 3G-nätet eller UMTS-nätet, ett trådlöst Internet innebär att Sverige på några år kan skapa en helt ny infrastruktur. Nu handlar det om både tal, data och rörliga bilder. Om överföringshastigheten i GSM motsvarar drygt en halv A4-skrivet text per sekund innebär UMTS motsvarande 125 sidor per sekund. 3G-tekniken kan bidra stort till samhällsutvecklingen och bl a leda till en ökad trygghet för individen och mindre kostnad för samhället. Utbyggnaden av nätet berör kommunerna på många sätt. Bl a finns intresse av att nyttja kommunala byggnader och anläggningar, t ex vattentorn, för att placera basstationer med antenner. Kommunerna äger också mark som kan vara intressant för lokalisering av master. UMTS använder högre frekvens än GSM-näten. Räckvidden blir kortare och uteffekten lägre. Därför behövs tre-fyra gånger tätare nät än av sändare för GSM-systemet. 3G Den tredje generationens mobiltelefon blir både telefon och en mobildator möjligheten att kombinera nya tjänster, snabbare uppkoppling samt bild och tal tillsammans innebär stora förändringar. Ett väl utbyggt 3G-nät i en kommun gör denna attraktiv, både för invånare och företag. Den nya tekniken kan visa sig nödvändig för att locka och behålla företag i glesbygden. Under utbyggnaden av 3G-nätet ska största möjliga miljöhänsyn visas och en laglig möjlighet för kommuner som gör att de olika nätoperatörerna kan utnyttja varandras master, välkomnas. 17

18 Ska full täckning finnas i Gislaveds kommun skulle det behöva byggas femtiotalet nya, vanligtvis meter, men upp till 90 meter, höga master. För masterna krävs bygglov då dessa ofta utgör ett markant inslag i stads- eller landskapsbilden. I dagsläget får ca ¼ får avslag på sina ansökningar om bygglov och vanligaste anledningen är att de påverkar landskapsbilden negativt. Det är svårare att ge avslag p g a strålningsrisken då man inte har annat att gå efter än t ex SSI:s linjer, vilka säger att inget talar för att strålningen skulle vara skadlig. Viktigt är emellertid att masterna i onödan inte placeras i närheten, 200 meter helst 300, där människor bor och vistas. Master finns idag i höjderna 20, 40, 52, 72 och 90 meter. Master under 5 meter är bygglovsbefriade. Dessa syns inte och kan därmed inte påverka landskapsbilden, ej heller prövas strålningsrisken. Strålning Idag utsätts vi för elektromagnetiska fält av många olika typer. Trots omfattande forskning om hälsooch miljöeffekter är mycket ändå okänt. Larmrapporter växlas med lugnande besked om låga risker. Helt säker är man idag inte på strålningens effekter. Det finns idag för dåligt med forskningsunderlag för att kunna påstå att denna inte är skadlig. Man bör inte lämna medborgarnas oro för strålning därhän. Kommunerna måste få tillräcklig information om vilken typ och vilken styrka den strålning som genereras från antennerna har för att kunna ge allmänheten korrekt information. Ett av de femton nationella miljömålen utgörs av Säker strålmiljö: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadligt effekter av strålning i den yttre miljön. Bygglovgivning Alla nya master kräver enligt PBL bygglov. Inom detaljplanlagt område krävs lov endast om denna avsevärt påverkar landskapsbilden. Lagstiftningen säger också att bygglov inte krävs för mindre anordningar som t ex antenner. Det ska dock alltid, enligt PBL, göras en bedömning av sändarens placering på byggnaden eller anläggningen ur arkitektonisk synvinkel. 3G-mast i Reftele Inför bygglovgivning av master i Gislaveds kommun tillämpas en bestämd policy. Bygg- och miljöförvaltningen kontaktar samtliga sakägare, markägare och boende, inom en radie av 500 meter från den aktuella platsen. Dessa har då inom en viss tid möjlighet att skriftligen höra av sig med sina synpunkter, vilka sedan behandlas i Bygg- och miljönämnden. Inför sitt beslut tar nämnden endast hänsyn till de synpunkter som rör landskapsbilden, alltså inga synpunkter gällande strålningsrisken. Det är Bygg- och miljönämnden tar beslut om bygglov. 18

19 Möjligheterna att i översiktsplan markera strålningsfria eller lågstrålande zoner är ännu inte utredda, men de är politiskt möjliga att införa i översiktsplan. Kommunen kan ställa krav på samordning mellan operatörer. 3G-nätet och dess master är ett allmänt intresse. Karta över samtliga master i Gislaveds kommun finns med som kartbilaga. Framtiden Att tänka på för det framtida arbetet är att i största möjliga mån aktivt sträva efter samlokalisering av master. För att minimera antalet nya master kan kommunen erbjuda antennplats åt operatörerna på kommunala byggnader och andra anläggningar som t ex vattentorn. Kommunikationer Ekonomiska styrmedel, lagstiftning, infrastrukturutveckling, samhällsplanering, myndighetsutövning, offentlig upphandling och andra styrmedel samt människors attityder och beteenden har påverkat efterfrågan på transporter i riktning mot ökad användning av mer miljöanpassade och säkra färdsätt. Foto: Transportjournalen Det övergripande målet för samhällets trafikpolitik är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till "lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader". Detta innebär att transportsystemet ska byggas upp och utnyttjas på ett sådant sätt att man tar hänsyn till både vad trafiken kostar för alla inblandade som trafikanter, trafikföretag, stat och kommun och vilka uppoffringar som görs för trafikens skull. Detta innebär också att trafikpolitiken i princip ska utformas så att den medverkar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. Detta avser inte bara resursanvändningen inom transportsektorn utan också att transporterna ska kunna lämna effektiva bidrag till att uppfylla målen inom andra samhällssektorer som t ex inom handels-, närings-, energi-, och sysselsättningspolitiken. Kommunikationsplaneringens långsiktiga mål är också att arbeta för en ökad jämställdhet mellan könen. Nationella vägtransportplanen omfattar nationella vägar som t ex väg 26. Länsstyrelsen upprättar, i samråd med kommuner, landsting, länstrafikbolaget, Vägverket m fl förslag till länstransportplan normalt vart tionde år med revidering vart fjärde år. Senaste upprättade planen gäller dock i tolv år under perioden Länsplanen omfattar övriga allmänna vägar, trafiksäkerhetsåtgärder, bidrag till kollektivtrafikåtgärder, bidrag till kommuner för miljö- och trafiksäkerhet samt bidrag till upprustning av enskilda vägar. 19

20 Personbilstrafik I Gislaveds kommun är bilberoendet stort då möjligheterna till tåg- och busspendling är begränsade liksom att samordna tider vid längre resor, speciellt vid helger. Gislaveds kommuns invånare och besökandes behov av bil för att kunna ta sig smidigt till, från och genom kommunen leder till både ökade utsläpp liksom att det försvårar arbetet för hållbar utveckling. Brogatan/Storgatan i Anderstorp Tillgång till bil och körkort varierar mellan könen i Gislaveds kommun. Tillgången är långt mer bland män, mer än dubbelt, både för ensamstående och sambos och oavsett livskategori. Långt fler män har också tillgång till fler än en bil. Gislaveds kommun Gnosjö kommun Värnamo kommun Vaggeryds kommun Jönköpings län Riket som helhet Personbilar i trafik Andel i % (Antal) 100 % (15 015) 100 % (4 984) 100 % (16 417) 100 % (6 216) 100 % ( ) 100 % ( ) därav ägda av kvinnor Andel i % (Antal) Ca 24,5 % (3 702) Ca 25 % (1 236) Ca 25 % (4 172) Ca 25 % (1 555) Ca 26 % (40 158) Ca 27,5 % ( ) därav ägda av män Andel i % (Antal) Ca 52,5 % (7 899) Ca 53 % (2 633) Ca 52 % (8 456) Ca 57 % (3 522) Ca 55 % (86 689) Ca 53,5 % ( ) därav ägda av juridisk person Andel i % (Antal) Ca 23 % (3 414) Ca 22 % (1 115) Ca 23 % (3 789) Ca 18 % (1 139) Ca 19 % (30 343) Ca 19 % ( ) därav ägda av personliga företag Andel i % (Antal) Ca 62 % (2 122) Ca 54 % (608) Ca 57 % (2 147) Ca 77 % (873) Ca 62 % (18 768) Ca 10 % ( ) Trafiken ska organiseras på ett trafiksäkert sätt så att olycksrisken minimeras. Vägverket har det övergripande ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet i landet. 20

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI

KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI för Gislaveds kommun 2012-2022 Faställd 2012-06-25 1 Varför en strategi för kollektivtrafik? En välfungerande kollektivtrafi k är viktigt för kommunens framtida utveckling. Det

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

8. Teknisk försörjning

8. Teknisk försörjning december 2004 8. Teknisk försörjning 1 Innehåll Energiförsörjning...3 El Naturgas VA-försörjning...4 Vatten Avlopp Ledningsnät Avfallshantering...6 Mossarpstippen Förorenade områden Telesystem och informationsteknik...7

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån.

TRAFIK. Väg 25, som är en rekommenderad väg för farligt gods, har byggts om och fått en ny bro med utterpassage vid Lyckebyån. TRAFIK Emmaboda tätort har växt fram runt järnvägsstationen och idag finns ett spårområde som är sex spår brett. Med järnvägen kan man åka i tre riktningar, mot Alvesta, Kalmar eller Karlskrona. Ur ett

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER Beställarrådet för färdtjänsten i östra Skåne har vid sammanträde 2009-06-12 beslutat rekommendera de samverkande kommunerna i östra Skåne

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Skolskjutsbestämmelser Beslutad 2002-03-26 Reviderad 2011-06-22 Innehållsförteckning Bestämmelser för skolskjutsar... 3 01. Huvudregel... 3 Kortaste skolväg till skola för skolskjuts... 3 Längsta gångavstånd

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

LANDVETTER. Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA

LANDVETTER. Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA LANDVETTER Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA BYGGFAKTA Detaljplan: Industri, kontor och handel med skrymmande varor. Maximal byggnadshöjd

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Föreningsstämma. 28 juni 2015. Välkomna!

Föreningsstämma. 28 juni 2015. Välkomna! Föreningsstämma 28 juni 2015 Välkomna! Dagordning 1. Stämman öppnas 2. Val av ordförande vid stämman och anmälan av stämmoordförandens val av protokollförare 3. Godkännande av röstlängden 4. Val av två

Läs mer

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd.

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd. GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN För den som är färdtjänstberättigad i Jönköpings län finns det möjlighet att ansöka om färdtjänst. Färdtjänst kan efter behov erbjudas i olika former.

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Förskoleklass och grundskola Fastställd av bildningsnämnden 2011-11-08 99 Innehållsförteckning Definitioner...1 Avstånd...2 Form av skolskjuts...3 Restid...3 Tidtabeller...3 Självskjuts...3 Ramscheman...3

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2014/2015 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun? Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013 Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013 Innehållsförteckning Skolskjuts och elevresor - Vad är skolskjuts?... ṣ.3 - Väntetid och färdtid... s.3 - Val av annan skola i Hudiksvalls kommun...

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer