2. Infrastruktur och bebyggelse

Transkript

1 2. Infrastruktur och bebyggelse April 2006

2 Innehåll Infrastruktur... 4 Vägar...4 Riksvägar...5 Riksvägar och framtiden...6 Länsvägar...6 Länsvägar och framtiden...6 Landsbygdsvägnät...6 Gator...7 Gator och framtiden...7 GC-vägar...7 GC-vägar och framtiden...7 Järnvägar...8 Dagsläget...8 Framtiden...9 Bredband...10 Dagsläget...10 Framtiden...11 Elnät...11 Dagsläget...11 Framtiden...12 VA...13 Dagsläget...13 Ny våtmark i Gislaved...13 Ledningsnät...14 Landsbygden...14 Framtiden...14 Gas...15 Dagsläget...15 Framtiden...16 Telekommunikation...16 Dagsläget...16 Framtiden...17 Master...17 Dagsläget G...17 Strålning...18 Bygglovgivning...18 Framtiden...19 Kommunikationer Personbilstrafik...20 Pendling...21 Utpendling till annan kommun...21 Inpendling från annan kommun...21 Pendling inom kommunen...21 Kollektivtrafik...22 Buss

3 Tåg...22 Kompletteringstrafik...24 Färdtjänst...25 Skolskjutsar...25 Flyg...26 Färja...26 Kvinnor och mäns transportsätt och resmönster...26 Godstransporter...27 Bebyggelse Bebyggelseutveckling...30 Den attraktiva orten och kommunens roll...31 Industrins påverkan...32 Kulturvärden i bebyggelsen...32 Sommarstugor, avlopp och kommunal service...34 Det hållbara samhället...34 God bebyggd miljö = Attraktivitet...35 Närhet - nåbarhet - tillgänglighet...35 Byggande nära vatten...35 Ny teknik nya inslag i bebyggelsen...36 Säkerställande av översiktsplanens intentioner för det redan byggda...36 Förutsättningarna i lagstiftningen förändras...37 Kartbilagor Infrastruktur Bilaga 1 Ansvarsområden för elnätförsörjningen...38 Bilaga 2 Elnätsförsörjningen i Gislaveds kommun...39 Kartbilaga Kommunikationer Bilaga 3 Kollektivtrafiken i Gislaveds kommun...40 Kartbilagor Bebyggelse Bilaga 4 Master i Gislaveds kommun...41 Bilaga 5 Kulturmiljövärden i bebyggelsen

4 Infrastruktur En väl utbyggd Infrastruktur är en viktig del av välfärden och en av de avgörande faktorerna för en orts attraktivitet. Brist på, eller dåligt underhållna vägar, flygplatser och järnvägar kan stå i vägen för företagens konkurrenskraft både hemma och utomlands. Näringslivets möjligheter till effektiv logistik, inkluderande arbets- och utbildningspendling, vilar på en fungerande infrastruktur. Översiktsplanen anger bl a vilka utrymmen som krävs i den fysiska miljön för att utveckla olika trafikslag. Vägar Ett av de transportpolitiska delmålen i den nationella planen för vägtransportsystemet är Positiv regional utveckling. Detta ställer bl a krav på ökad växelverkan mellan olika aktörers planering på kommunal, regional och nationell nivå. Vägverket svarar för byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet. Avstånd och liknande mellan bebyggelse och vägar regleras t ex av vägtrafikens effekter beträffande buller, avgaser och avkörande fordon mm. Det är länsstyrelsen som sätter upp riktlinjer för skyddsavstånd. En nationell vägtransportplan upprättas av Vägverkets huvudkontor och en länstransportplan av länsstyrelsen. Kommunala vägar I det kommunala vägnätet ingår huvudgator, genomfarts- och matargator. I Gislaveds kommun finns ca 53 mil vägar med statlig väghållning samt ett ca 50 mil långt (1 km eller mer) landsbygdsvägnät som drivs m h a statsbidrag. Uppgifter om hur mycket skogsbilvägar och vägar under 1 km finns inte. GC-vägnätet blir allt mer viktigt för en kommun att bygga ut, så även i Gislaveds. Detta för att det är en naturlig del i att försöka separera de olika trafikslagen, liksom att de är viktiga i försöket att få flera att välja cykeln eller en promenad istället för att ta bilen. 4

5 Riksvägar Riksvägarna genom kommunen är väg 26 (Nissastigen) och väg 27 (Borås-Växjö). Nissastigen löper i nord-sydlig riktning genom hela kommunen. Väg 27 går i öst-västlig riktning och passerar genom Anderstorp och Gislaved. Båda är mycket viktiga länkar för både gods- och persontransporter. Tillsammans har de en längd av ca 8,4 mil. Nissastigen, väg 26, är en del av Inlandsvägen Syd och väg 27 är en del av Sydostleden. Nissastigen är underkänd från trafiksäkerhetssynpunkt enligt den undersökning som Motormännens Riksförbund gjort efter EuroMAP-manualen, ett system gemensamt för hela Europa. Endast förbifarten förbi Gislaved och några sträckor mellan Hylte och Halmstad får godkänt. Väg 26 och 27 korsar varandra i Gislaved En förbifart vid Smålandsstenar har diskuterats i snart 50 år. En arbetsplan är utarbetad men ej fastställd p g a förändringarna i medelstilldelning. Genomfarten är lång och har nu byggts om för att göras mer trafiksäker för de oskyddade trafikanterna i tätorten. Även en stor andel tung trafik går på vägen och framkomligheten för genomfartstrafiken har minskat. För sträckan mellan Gislaved och Smålandsstenar finns en utarbetad arbetsplan, vilken blev överklagad och aldrig fastställd. På Nissastigen från länsgränsen i söder till Gislaved går fordon ÅDT (årsmedeldygnstrafik) förutom genom Smålandsstenar där trafiken finns i intervallet fordon. Norr om Gislaved går ÅDT-fordon. Väg 26 genom Smålandsstenar Väg 27 genom Gislaved samt mellan Gislaved och Anderstorp utgör flaskhalsar. ÅDT-fordon är , men vid högtrafik passerar här ca fordon. Pendlingen med bil mellan Gislaved och Anderstorp är stor. Beroende på verksamheter utefter vägen finns ofta långsamtgående fordon på sträckan. Framkomligheten har till viss del förbättras genom rondellbyggen. Vägutredning för en förbifart är gjord och sträckningen är fastslagen genom regeringsbeslut. En arbetsplan håller idag på att tas fram. I Gislaveds kommun har man satsat mycket på att förbättra framkomligheten på vägarna med cirkulationsplatser, vilka både bidrar till säkrare och en mer flytande trafik. Man har och 5

6 kommer vidare också att utöka antalet s k minirondeller, eller linser. Dessa är mycket kostnadseffektiva, har en hög acceptans bland allmänheten och är enklare än en korsning med högerregel. Riksvägar och framtiden Medelstilldelningen på central nivå är avgörande för vilka vägar som kommer att byggas. Den nationella väghållningsplanen har till viss del satts ur spel genom vissa regeringsbeslut om ändrade prioriteringar. För att ge stöd till framtida beslut bör planerade vägsträckningar läggas in i översiktsplanen. Cirkulationsplats i Gislaved Länsvägar Det primära länsvägnätet är ca 3,5 mil och omfattar väg 153, Värnamo-Varberg, och väg 151, Nissafors till väg 26. Det sekundära vägnätet är ca 41 mil till vilket väg 604, Anderstorp- Gnosjö bl a räknas. Belagda vägar är ca 44,3 mil och grusvägar ca 8,5 mil. Av grusvägarna har ca 5,1 mil ett visst bevarandevärde enligt Vägverkets inventering Länsvägar och framtiden Vägverket prioriterar för närvarande drift och underhåll, även om en omprioritering skett p g a stormen Gudruns härjningar i januari De planerade åtgärderna i kommunen är förbättring av Kållerstadsvägen, väg 548, väg 651 i Stengårdshult och väg 598 förbi Reftele kyrka. Bron på Villstadsvägen i Burseryd kommer att byggas om Arbetsplanen för väg 604 är fastställd och planerad byggstart är f n Landsbygdsvägnät I kommunen finns ca 50 mil statsbidragsberättigade vägar. Huvuddelen av vägföreningarna får ca 95 % av de beräknade kostnaderna för att hålla vägnätet i stånd. Bidrag betalas av både staten och kommunen. Vägar under 1 km betalas av den enskilde. 6

7 Gator I kommunen finns 22,5 mil gator. Tekniska kontoret indelar dessa i fyra kategorier; huvudgator, uppsamlingsgator, lokalgator och industrigator. Enligt en underhållsutredning från 2004, omfattande Gislaveds och Anderstorps tätorter, konstateras att en stor del av gatunätet drabbats av åldersproblem. Ca 15 % av gatunätet är i dåligt skick och ca 26 % är i omedelbart behov av underhåll. Gator och framtiden Som fördjupning till ÖP 06 bör en gatuplan tas fram. Den bör i likhet med GC-vägsplanen ta upp standardfrågor, skötselfrågor, vilka kriterier som ska ligga till grund för restaurering, utbyggnad och skötsel av olika gatutyper. Denna ska sedan bl a vara ett underlag för fördjupningar av översiktsplanerna i respektive tätort samt för detaljplanläggning. Storgatan i Gislaved GC-vägar I kommunen finns cirka 8 mil gång- och cykelvägar. De flesta finns inom tätorterna. Längre sträckor finns mellan Gislaved och Hestra, mellan Hestra och Isabergs stugby, mellan Anderstorp och Gislaved samt mellan Smålandsstenar och Skeppshult. GC-väg förbi Gislaved centrum norrut GC-vägar och framtiden Enligt GC-vägplanen finns stort behov av ytterligare utbyggnad i kommunen. Utöver tätorts- GC-vägarna bör gamla banvallen mellan Anderstorp och Reftele rustas upp för cykeltrafik samt Isabergs Stugby och Isaberg Golfbana knytas samman med en cykelväg. 7

8 Järnvägar Dagsläget Kust-till-kustbanan är en stomjärnväg mellan Kalmar och Karlskrona och Göteborg och som passerar genom kommunen i Hestra. Stråket är en viktig matarbana till Södra stambanan i knutpunkten Alvesta. Banan är enkelspårig och har låghastighetsstandard, endast delen Alvesta Emmaboda är anpassad till 160 km/h. Sträckan Borås Göteborg är så kurvig att tåget idag har längre restid än bussen. Dessutom passerar järnvägen utanför Landvetter. Ett annat problem längs banan är avståndet mellan mötesstationer, vilket hämmar utvecklingsmöjligheterna för trafiken. Störningskänsligheten är hög, komforten genomsnittlig och vissa delar av stråket har hög plankorsningstäthet. Banhållningsplanen är Banverkets framtidsplan för långsiktig planering för drift, underhåll och nybyggnad av järnväg. Enligt denna bör antalet tågförseningstimmar minskas med över 50 % till Underhållet på sträckan beräknas uppgå till ca mkr under planperioden. I slutet av denna påbörjas, enligt planen, en utbyggnad av dubbelspåret mellan Mölnlycke och Rävlanda/Bollebygd via Landvetter flygplats. Detta innebär att själva anslutningen till flygplatsen inte kan komma till stånd förrän efter Halmstad-Nässjö är en länsjärnväg som passerar kommunen via Smålandsstenar och Reftele. Godstrafik förekommer framförallt på banans södra del. Banan har skarvspår, är oelektrifierad och saknar fjärrstyrningssystem. Komforten är inte godtagbar på sträckan och plankorsningstätheten är hög. I Banverkets Framtidsplan finns emellertid underhåll för mkr samt åtgärder för 54 mkr inplanerade under planperioden. I slutet av perioden kommer ett fjärrstyrt trafikstyrningssystem att införas på sträckan Nässjö/Jönköping Vaggeryd- 8

9 Värnamo. I syfte att uppnå en ökad säkerhet på banan är inriktningen att minska antalet kryssmärkes- och ljud-/ljusreglerade plankorsningar. Vissa förbättringar av komforten kan erhållas genom riktade underhållsinsatser. Delen Värnamo Halmstad kommer emellertid även vid planperiodens utgång att vara oelektrifierad. Landeryd-SmålandsBurseryd är en godsjärnväg som framförallt försörjer Burseryds Bruk. Banan är oelektrifierad och saknar fjärrstyrning. Kust-till-kustbanan och Halmstad-Nässjö järnväg är klassade som riksintressen. Det är här nyttan som är av riksintresse. (Inte bevarandeintresse.) Framtiden I Gislaveds kommun skulle förstås tågpendling istället för bilpendling vara en fördel för både miljön och för en mer rörlig befolkning, men i dagsläget bedöms inga förutsättningar finnas för en utbyggnad. Sett ur Banverkets perspektiv finns planer och åtgärder som i längden indirekt också påverkar Gislaveds kommun positivt. Flera åtgärder finns för att förbättra den spårbundna trafiken både regionalt och nationellt. Av regeringens proposition Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem framgår att det borde finnas möjlighet att i slutet av planperioden inleda en utveckling mot ett nytt järnvägssystem. Detta ska bygga på att nya länkar utvecklas för att erhålla högre hastigheter för persontrafik och ytterligare separering av person- och godstrafik liksom en förbättring av anslutningar till utlandet. T v: Ett framtida nät för persontrafik i hastigheter över 200 km/h. Banverket har bedömt att det finns en marknad för snabba persontåg i hastigheter över 200 km/h. Ett sådant framtida nät (2030) skulle möjliggöra en restid mellan Stockholm och Göteborg på ca 2,5 h. 9

10 För Gislaveds kommun är det viktigt att bibehålla nuvarande järnväg och strategier för denna. Avvecklas eller försämras denna ytterligare finns risk att kommunen utestängs och blir än mer isolerad och/eller att det försvåras i framtiden att bli en del av ett bättre och mer utvecklat järnvägsnät och dess rese- och pendlingsmöjligheter. För att kunna ta del av framtiden är det viktigt att värna om den infrastruktur som redan finns. Bredband Dagsläget Bredband är ett samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till Internet med hög överföringshastighet. Bredband kan fås via vanlig telefontråd, elektroniska nätverk, kabel-tv, radiovågor eller dragna fiberkablar. Det finns ett flertal leverantörer av bredband i kommunen som t ex Biggnet, Telia, Tele2 och olika elleverantörer. I kommunen finns idag Telia/Skanovas fibersträckningar söderifrån via Skeppshult och Smålandsstenar, norrut mot Gislaved och Hestra. Från Hestra forsätter nätet, dels norrut till Öreryd, dels sydväst mot Nissafors. Österifrån finns ett stråk från Gnosjö via Anderstorp till Gislaved. I söder finns en sträckning från Bredaryd via Reftele till Smålandsstenar. Det finns också ett stråk från Smålandsstenar till Burseryd och från Reftele till Ås. Telia har noder i samtliga tätorter samt i ytterligare 18 mindre orter. Sydkraft har hängt upp fibrer längs med sina kraftkablar med noder på några orter. De har tillsammans med Birka, Vattenfall och Svenska Kraftnät bildat Triangelbolaget AB. Det finns upphängd fiber till kommunhuvudorterna Värnamo, Gislaved och Smålandsstenar. Teracoms stamnät med tre master går från norr till söder genom bl a Gislaveds kommun. Teracom har inplaceringsavtal med flera GSM-operatörer i Sverige. Vattenfall erbjuder svartfiber och kommunikationstjänster genom sitt bolag Vattenfall Connection AB. I Västra Götaland och Småland har Vattenfall en ring som ansluter orterna Borås, Ulricehamn, Jönköping, Gislaved och Kinna. Banverket har i Sverige ett fiberoptiskt kabelnät och kanalisation förlagt längs vissa banvallar med noder på ett flertal orter i kommunen. Banverket ligger nu i förhandling med 3G-operatörerna för att bygga fibernät till och från framtida 3G-master. Gislaveds kommun har ett IT-infrastrukturprogram som beskriver nuläge och förutsättningar samt kommunens strategi för IT-infrastrukturen på tio års sikt. Det omfattar såväl ortssammanbindande nät som områdesnät i tätorterna. För att klara hela kommunens yta 10

11 måste kompletterande teknik användas. Kommunen tar genom detta program och den påföljande upphandlingen ett planeringsmässigt ansvar för utbyggnaden av IT-infrastrukturen, vilket innebär att man i fortsättningen bör integrera denna i den kommunala översiktsplaneringen. Infrastrukturprogrammet används också som underlag för ansökan om statliga stödpengar. Tillgången till bredband har stor betydelse för såväl utbildning, social verksamhet, sociala kontakter som näringsliv. Kommunen spelar en viktig roll för att säkerställa etableringen av regional/kommunal IT-infrastruktur, särskilt i mindre orter och landsbygd. Våren 2006 bedöms 93 % av kommunens hushåll och verksamheter ha tillgång till bredband. Framtiden I februari 2006 beslutade Kommunstyrelsen att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att ta fram underlag för revidering mm för att möjliggöra en ytterligare satsning i kommunen. En samordnad kartläggning och analys för fortsatt utbyggnad planeras i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Med detta underlag kan sedan beslut fattas om former för, och eventuellt fortsatt engagemang, i utbyggnad av IT-infrastruktur. Målet är att erhålla en 100 %-ig demografisk täckning. Elnät Dagsläget Elektricitet är en förädlad form av energi som vi använt i drygt 100 år. Med elen startade den industriella revolutionen och är idag en förutsättning för nästan all verksamhet i industrialiserade länder. Sverige har fördubblat användningen av el sedan 1970, men idag är ökningstakten endast några få procent per år. Reparation! Foto: Sydkraft Gislaveds kommuns regionnät, 130 kv, matas i norra delen från Svenska Kraftnät 400/130 kv i Tranemo och södra delen via Sydkrafts 400/130 kv i Breared. Elen transformeras ner till 40 kv i Mossarp respektive Smålandsstenar. Ägandet och driften av 130 kv-nätet delas på motsvarande sätt mellan Svenska Kraftnät och Sydkraft. Det finns några småskaliga vattenkraftproducenter inom området, men regionen är helt beroende av stamnätet. Det lokala regionnätet drivs med 40 kv och i norra delen ägs 40 kv-nätet av Svenska Kraftnät och matar fördelningsstationer i Gislaved, Anderstorp, Vik och Hestra (samt Gnosjö tätort och Sjötofta utanför kommungränsen). I södra delen ägs 40 kv-nätet av Sydkraft och matar fördelningsstationer i Smålandsstenar, Reftele, Burseryd, Skeppshult (samt Råsafors, Landeryd och Södra Unnaryd utanför kommungränsen). Inga delar av luftledningsnätet på 130 kv- eller 40 kv-nätet går nära bostäder. I dagsläget är Hestra samhälle matat via en radiell 40 kv-ledning, men under 2005 ska Svenska Kraftnät bygga om ledningen så att Hestra hamnar i slingan mellan Mossarp och Tranemo via Grimsås och blir då betydligt mindre sårbar vid driftstörningar. Lokalnäten drivs i Gislaveds tätort med omnejd av Gislaveds Energi AB, med egen driftledning och montörer i beredskap. Lokalnätet i resten av Gislaveds kommun drivs av Sydkraft Nät Västbo. Driften leds lokalt i Anderstorp med en driftledare samt entreprenören 11

12 Elkraftsbyggarna med säte i Gislaved, vilka alltid ska klara minst två samtidiga fel i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Ett driftstörningsförråd för lokalnätet i kommunen finns hos entreprenören. Båda lokalnätsbolagen deltar i ett samarbete via Svensk Energi som syftar till att hjälpa varandra vid stora störningar på lokalnätet. Båda företagen har dessutom samarbetsavtal med LRF för hjälp vid störningar. Båda elnätsbolagen har områdeskoncessioner med spänningsnivå upp t o m 24 kv som gäller i många år framåt. Insatser görs årligen för att minska känsligheten för avbrott för alla kunder, extra investeringspengar har och kommer att skjutas till för att förbättra för kunderna på landsbygden. Vid störningar på regionnätet är risken liten att hela kommunen ska slås ut på samma gång tack vare skilda 130 kv-system. Filosofin bakom uppbyggnaden av elnätet är att nätbolagen oavsett spänningsnivå ska klara ett tekniskt fel utan några egentliga begränsningar i energiuttag. Svaga punkter finns på flera platser där ett enskilt sabotage skulle mörklägga hela samhällen. Översvämningar med 100-års flöden, enligt Räddningsverkets kartering från 2002, innebär inte några problem med regionnätstationer inom Sydkrafts distributionsområden. Det beräknat högsta flödet, enligt Flödeskommissionens riktlinjer för dammdimensionering riskklass 1 dammar, innebär att fördelningsstationerna i Gislaved, Smålandsstenar och Skeppshult delvis ställs under vatten. När det gäller regionnätets delar är det inga problem i dagsläget med flöden med hänsyn till deras placering, medan det bitvis i lokalnätet kan bli problem med nätstationer som måste vallas in vid översvämningar om minst 100-års flöden. Erfarenheter från andra orter som haft översvämningar säger att det främst är 10 kv-apparater i lokalnätet som är känsliga, som exempelvis kabelavslut i nätstationer eller motsvarande, medan lågspänningsapparater har tillräcklig kylning av vattnet runt omkring. Kabelnedläggning Sydkrafts elnätverksamhet har ca elabonnemang i kommunen. Sydkraft Nät ansvarar för drift och underhåll av nätet, avläsningar av elmätarna samt rapportering av mätvärden. Sydkraft Nät Västbo AB och Västbo Kraftförsäljning AB i Anderstorp omsätter respektive tkr. Karta över kommunens elnätförsörjning finns med som bilaga. Spår efter stormen Gudruns härjningar 2005 Framtiden Sydkraft Nät inväntar f n ett beslut från Riksdagen om skärpta krav på avbrottsersättning över 24 timmar och bedömningen är att det kommer att finnas någon form av övergångsregler fram till Idag ställer man därför in sig på att bygga om elnäten för att klara kravet fram till 12

13 dess. Som det ser ut idag verkar kontoret i Anderstorp finnas kvar med personal från såväl anläggning som drift under ett tag till. Årtalet har nämnts, men stormen Gudrun har ändrat agendan och i första läget kommer man att säkra de provisorier som gjordes under själva störningen och i nästa steg kommer man att bygga nätet mer rationellt. Huvudprincipen är att kabla och då företrädesvis i mark. Samtliga Sydkrafts regionnätledningar kommer att bli trädsäkra. VA Dagsläget Vi i Sverige är vana vid att ha mycket goda vattenresurser och försörjningen har länge varit en självklar och fungerande samhällsservice. Landet är vattenrikt och vattenkvalitet, kontroll, tillsyn och effektivisering är alltid aktuella frågor. Vattenförsörjning sker genom ett väl utvecklat system med vattentäkt, vattenverk och ledningsnät fram till fastigheternas installationer. Varje år producerar Gislaveds kommun 2,1 miljoner m 3 vatten. Kommunens anläggningar består av 10 vattenverk, 7 större reningsverk, 3 mindre reningsverk, 2 tryckstegringsstationer, 30 pumpstationer och 5 högreservoarer. Vattenverk finns i Gislaved, Hestra, Öreryd, Stengårdshult, Smålandsstenar Burseryd, Broaryd, Hällabäck, Reftele, Tallberga. Vattenverket i Hestra är i drift från 2006 då överföringsledningen till Gislaved är klar. Verket ställs som reserv tills vidare. Vattentornet i Gislaved Ny våtmark i Gislaved Idag håller en ny våtmark på att anläggas intill reningsverket i Gislaved. Eftersom reningen av kväve är låg (10 %) i reningsverket, kommer den nya våtmarken som idag anläggs i anslutning till reningsverket, att bidra till en effektivare rening. Detta eftersom en våtmark förvandlar näringsämnena till kvävgas som avgår till luften. Våtmarken kommer att bidra till reningen av avloppet från Gislaved, Anderstorp och Hestra. Det som skiljer en våtmark från en bassäng i ett reningsverk är framförallt den betydligt längre uppehållstiden samt den viktiga vegetationen. Förutom den miljöinsats som våtmarken innebär i reningsprocessen kommer våtmarken också att bli ett område för rekreation och ökad biologisk mångfald. Vattenverket i Gislaved 13

14 Området kommer att bli 18 ha och bestå av partier av varierande djup om max 1,5-2 meter. Växtligheten kommer att bestå av naturliga vattenväxter och vass. Det kommer också att bli möjligt att röra sig i området på gångvägar och vallar. Våtmarken kommer förhoppningsvis också att bli en värdefull fågellokal. Ledningsnät Idag är ca av kommunens invånare anslutna till det kommunala VA-nätet. För transporten av dricksvatten, avloppsvatten samt dagvatten finns 65 mil ledningar. Merparten av de provtagningar som tas på dricksvattnet tas någonstans på ledningsnätet. Det kan vara hos den enskilde abonnenten eller i någon samlingspunkt, såsom ett dagis eller en skola. Genom att ta vattenprover på nätet kontrolleras kvaliteten även utanför vattenverket. Avloppsvattnet har också ett nät av ledningar som kontrolleras genom invändiga TV-inspektioner. I Gislaved är ledningsnäten på sina ställen gamla, från 1930-talet och framåt. Övervägande del av ledningsnäten i kommunen tillkom på talen. Mycket hände på 1970-talet, tack vare statsbidragen, reningsverken byggdes och man började bygga separata dagvattenledningar. Behov finns hela tiden på ledningsnäten och utbytestakten styrs av ekonomin. Sedan flera år inventerar man uppgifter på hur ledningarna är kopplade. Detta måste man veta om man ska kunna ställa krav på eventuella åtgärder på en plats eller för en fastighet. Vattenledningsnätet är också i behov av utbyte och driftstörningar indikerar när och var det är dags för en åtgärd. Behövs en åtgärd på VA-ledningsnätet göras, ser man samtidigt över om där finns behov av någon åtgärd på annan infrastruktur. Landsbygden I kommunen finns ca enskilda VA-lösningar. Av dessa är drygt 220 slutna tankar vid fritidsbebyggelse där infiltration bedömts som olämpligt. Övriga anläggningar består huvudsakligen av trekammarbrunnar, men även två- och enkammarbrunnar förekommer. Bygg- och miljönämndens krav på enskilda avloppsanläggningar är slamavskiljning med efterföljande infiltration. Markförhållandena i kommunen är mestadels lämpliga för infiltration. Framtiden För att trygga vattenförsörjningen och effektivisera avloppsbehandlingen i Reftele pågår projektering av vatten och avloppsledningar mellan Reftele och Anderstorp. Exempel på möjliga sammanläggningar är att Burseryd ansluts mot Smålandsstenar. Även ett vattentorn i Burseryd behövs. Den mest naturliga sammanläggningen av två orter är att ansluta avloppet från Skeppshult till Smålandsstenar. Vattnet är sedan 1960-talet sammanbundet mellan orterna. Den gamla vattenledningen mellan Smålandsstenar och Skeppshult används till transport av avloppsvatten efter komplettering av vissa ledningssträckor och någon pumpstation. En stor del av ledningsutbytet sker även i framtiden i takt med att gator förbättras eller toppbeläggs så att arbetet sker i en följd. I framför allt den äldre bebyggelsen (fram till talet) förekommer det fortfarande att dagvattenledningar och spillvattenledningar är sammankopplade på fastigheterna. Detta gör att spillvattennätet blir överbelastat vid skyfall med översvämningar som följd. Ovidkommande vatten stör även processen i avloppsreningsverken och förorsakar onödiga kostnader. De viktigaste åtgärderna för en godtagbar standard på ledningsnäten framåt är därför att separera dag- och spillvatten där detta är sammankopplat 14

15 och helst kräva detta på denna äldre bebyggelse där det existerar. En fortsatt inventering av hur fastigheterna är anslutna bör även i framtiden göras för att kunna åtgärda felen. Under 2005 kommer en ny VA-lag att börja gälla. De praktiska konsekvenserna för kommunen med den nya lagen är i nuläget ej helt klarlagt. Gas Dagsläget Sedan slutet av 1980-talet har Sydkraft arbetat med utvecklingsfrågor kring naturgaslagring i inklädda, underjordiska bergrum. De tekniska lösningar som utvecklats innebär att naturgas ska kunna lagras nära användaren vilket ger en flexiblare användning och ett minskat beroende när det gäller att hantera tillgång och efterfrågan. Naturgasen är, precis som elektricitet, tillgänglig exakt när den behövs. Naturgasen minskar utsläppen av bl a koldioxid och kväveoxider, ger inga utsläpp av stoft och tungmetaller samt knappt mätbara mängder svavel. Man får dock inte glömma att naturgas är ett fossilt bränsle och därmed en ändlig resurs. Transporten av naturgas sker idag till allra största delen i markförlagda ledningar. Naturgasen ersätter främst eldningsolja och innebär fördelar för både kundernas ekonomi och miljön i deras omgivning. Naturgasen i det svenska naturgasnätet kommer idag från de danska Nordsjöfälten och når Sverige strax söder om Malmö. Från stamledningen, som går längs kusten upp till Göteborg, förgrenar sig ledningsnätet till orter där naturgasen slutligen når kunderna via lokala distributionsledningar. Stamgasledningen i Gislaveds kommun Stamledningen här går mellan Hylte kommun till Gislaved via Segerstad. Smålandsstenar har haft ett förtida nät baserat på gasol, vilket nu är ersatt med naturgas. Från stamgasledningen förgrenar sig ett mer finmaskigt nät i orterna Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar och Skeppshult. Utbyggnad av distributionsnäten pågår också kontinuerligt vartefter nya kunder önskar ansluta. I Gislaved förgrenar sig naturgasnätet för möjlighet till anslutning bl a till Henja och Mossarps industriområden, Gyllenfors, centrumområdet mellan Högåsstigen och Lundavägen i söder till Hemgården i norr, Trasten och Gullvivan. Saknas gör det i t ex Rödjan, Henja, södra Gyllenforsområdet vid Reftelevägen, området strax norr om Sörgårdsskolan (mellan Lundavägen och Danska vägen), Lundåkra och Södergård. I Anderstorp försörjs Ågatan, Brogatan, industriområdena Älgefors, Norra, Stötabo och Lövås, industriområdena vid Gju-terigatan, Bragegatan och Brogatan/Hantverkargatan. Anslutning saknas i för hela området runt Svarvaretorpsvägen, mellan Allégatan och Tråddragarleden/Paradisvägen. 15

16 I Smålandsstenar finns anslutningar till både Västra, Södra och delvis Östra industriområdet liksom till Åtteråsskolan, Nordinskolan med sporthallen samt daghemmet vid Furugatan. Saknas gör det t ex vid Strandsnäs, i Fållinge, vid Hörsjön och övriga området öster om Bananvägen. I Skeppshult finns naturgasledning längs väg 26, Storgatan och Bruksgatan. Däremot saknas utbyggnad mot reningsverket, mellan Kockvägen och Karlsrovägen, runt Karl-Johansgatan samt mellan Rosenvägen och Annehillsvägen. Sydkraft arbetar nu med lokaliseringen av en ny ledning från Segerstad, sydväst om Reftele i Gislaveds kommun, där ledningen utgår från befintligt naturgassystem, till Jönköping, med möjlighet till framtida utbyggnad mot Mellansverige. Sträckan omfattar cirka 7 mil. För etapp I, från Segerstad till Torsvik, är koncessionsansökan inlämnad sedan mars Framtiden Naturgasen öppnar nya möjligheter. Genom att bygga ut naturgasnätet idag är distributionsnätet därigenom klart för morgondagens biogas och vätgas. Det finns även stora möjligheter att utnyttja naturgas för kraftvärmeproduktion. Det finns ungefär 30 tankställen i södra och mellersta Sverige och Gislaved är en av dem. Sydkraft planerar att bygga 30 nya tankställen inom kort och övriga aktörer på marknaden planerar att bygga ytterligare ett 30-tal. I Europa finns omkring 900 tankställen och även här ökar antalet snabbt. Gislaved är en av de platser i landet med tankställe för naturgas. Telekommunikation Dagsläget Den tekniska infrastrukturen för telekommunikation består av ett telenät med lokala och regionala delar vilka är sammankopplade i ett internationellt nätverk. Telekommunikation innehåller sändare, distributionsnät och mottagare, men det är oftast bara själva distributionsnätet som räknas till stadens infrastruktur. Utveckling sker förstås också av trådlösa förbindelser som mobil och radiolänk, kommunikation via satellit och parabolantenn liksom att den möjliggör datakommunikation på elnätet. Under de senaste åren har ett antal bestämmelser gjort det lättare för konsumenter att byta telebolag. Sedan september 1999 kan telekonsumenter ringa lika enkelt med alla telebolag med hjälp av förval för fast telefoni. Enligt en marknadsundersökning från november 2002 hade hälften av de tillfrågade gjort ett eget, aktivt förval. De stora orterna i Gislaveds kommun är anslutna till TeliaSonera nationella och internationella nät med fiberkabel. Fiberkablarna avslutas i den lokala telestationen, där 16

17 övergång från fiber till koppar sker. Nätet från telestationen till kunderna är till största delen baserat på koppar, men radiobaserade lösningar kommer att bli allt vanligare. Alla telestationer är försedda med batteribackup, som klarar elförsörjningen upp till ca 8-10 timmar under ett elavbrott. Vid längre elavbrott ansluts mobila reservelverk. De största stationerna, främst på kommunhuvudort, samt viktiga transmissionsstationer, har stationära reservelverk, som startar automatiskt vid elavbrott. Inom teleområdet ansvarar PTS bl a för att utöva tillsyn över teleoperatörerna och för att arbeta för att konkurrensen på marknaden ska fungera så att användarna får så bra tjänster som möjligt till en rimlig kostnad. PTS verkar också för att användarna ska vara väl informerade och aktiva på marknaden. Framtiden Behovsbilden förändras över tiden. Den infrastruktur som vi haft för elektronisk kommunikation sedan 20-talet har varit telenätet. Under 70-talet kom sedan kabel-tv-näten. Under 80-talet kom mobilnäten med sin möjlighet till mobilitet. Under slutet av 90-talet kom stadsnäten. I alla kommunikationsnät skapas kontinuerligt nya och fler tjänster som successivt kräver allt högre kapacitet. Ökningen av kapacitet sker i vissa nät och tekniker kontinuerligt, i andra, som t ex mobilnäten, stegvis. Master Dagsläget I början av 1980-talet introducerade dåvarande Televerket det nordiska mobiltelefonsystemet NMT 450 i Sverige, avsett att överföra tal i detta analoga system. I början av 1990-talet utvecklades GSM 2 -systemet andra generationens mobilsystem. Detta digitala system kan även överföra data som fax och andra informationstjänster. Detta utvecklas fortfarande för att öka överföringshastigheten i nätet. En utbyggnad av den tredje generationens mobiltelefoni, 3G-nätet eller UMTS-nätet, ett trådlöst Internet innebär att Sverige på några år kan skapa en helt ny infrastruktur. Nu handlar det om både tal, data och rörliga bilder. Om överföringshastigheten i GSM motsvarar drygt en halv A4-skrivet text per sekund innebär UMTS motsvarande 125 sidor per sekund. 3G-tekniken kan bidra stort till samhällsutvecklingen och bl a leda till en ökad trygghet för individen och mindre kostnad för samhället. Utbyggnaden av nätet berör kommunerna på många sätt. Bl a finns intresse av att nyttja kommunala byggnader och anläggningar, t ex vattentorn, för att placera basstationer med antenner. Kommunerna äger också mark som kan vara intressant för lokalisering av master. UMTS använder högre frekvens än GSM-näten. Räckvidden blir kortare och uteffekten lägre. Därför behövs tre-fyra gånger tätare nät än av sändare för GSM-systemet. 3G Den tredje generationens mobiltelefon blir både telefon och en mobildator möjligheten att kombinera nya tjänster, snabbare uppkoppling samt bild och tal tillsammans innebär stora förändringar. Ett väl utbyggt 3G-nät i en kommun gör denna attraktiv, både för invånare och företag. Den nya tekniken kan visa sig nödvändig för att locka och behålla företag i glesbygden. Under utbyggnaden av 3G-nätet ska största möjliga miljöhänsyn visas och en laglig möjlighet för kommuner som gör att de olika nätoperatörerna kan utnyttja varandras master, välkomnas. 17

18 Ska full täckning finnas i Gislaveds kommun skulle det behöva byggas femtiotalet nya, vanligtvis meter, men upp till 90 meter, höga master. För masterna krävs bygglov då dessa ofta utgör ett markant inslag i stads- eller landskapsbilden. I dagsläget får ca ¼ får avslag på sina ansökningar om bygglov och vanligaste anledningen är att de påverkar landskapsbilden negativt. Det är svårare att ge avslag p g a strålningsrisken då man inte har annat att gå efter än t ex SSI:s linjer, vilka säger att inget talar för att strålningen skulle vara skadlig. Viktigt är emellertid att masterna i onödan inte placeras i närheten, 200 meter helst 300, där människor bor och vistas. Master finns idag i höjderna 20, 40, 52, 72 och 90 meter. Master under 5 meter är bygglovsbefriade. Dessa syns inte och kan därmed inte påverka landskapsbilden, ej heller prövas strålningsrisken. Strålning Idag utsätts vi för elektromagnetiska fält av många olika typer. Trots omfattande forskning om hälsooch miljöeffekter är mycket ändå okänt. Larmrapporter växlas med lugnande besked om låga risker. Helt säker är man idag inte på strålningens effekter. Det finns idag för dåligt med forskningsunderlag för att kunna påstå att denna inte är skadlig. Man bör inte lämna medborgarnas oro för strålning därhän. Kommunerna måste få tillräcklig information om vilken typ och vilken styrka den strålning som genereras från antennerna har för att kunna ge allmänheten korrekt information. Ett av de femton nationella miljömålen utgörs av Säker strålmiljö: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadligt effekter av strålning i den yttre miljön. Bygglovgivning Alla nya master kräver enligt PBL bygglov. Inom detaljplanlagt område krävs lov endast om denna avsevärt påverkar landskapsbilden. Lagstiftningen säger också att bygglov inte krävs för mindre anordningar som t ex antenner. Det ska dock alltid, enligt PBL, göras en bedömning av sändarens placering på byggnaden eller anläggningen ur arkitektonisk synvinkel. 3G-mast i Reftele Inför bygglovgivning av master i Gislaveds kommun tillämpas en bestämd policy. Bygg- och miljöförvaltningen kontaktar samtliga sakägare, markägare och boende, inom en radie av 500 meter från den aktuella platsen. Dessa har då inom en viss tid möjlighet att skriftligen höra av sig med sina synpunkter, vilka sedan behandlas i Bygg- och miljönämnden. Inför sitt beslut tar nämnden endast hänsyn till de synpunkter som rör landskapsbilden, alltså inga synpunkter gällande strålningsrisken. Det är Bygg- och miljönämnden tar beslut om bygglov. 18

19 Möjligheterna att i översiktsplan markera strålningsfria eller lågstrålande zoner är ännu inte utredda, men de är politiskt möjliga att införa i översiktsplan. Kommunen kan ställa krav på samordning mellan operatörer. 3G-nätet och dess master är ett allmänt intresse. Karta över samtliga master i Gislaveds kommun finns med som kartbilaga. Framtiden Att tänka på för det framtida arbetet är att i största möjliga mån aktivt sträva efter samlokalisering av master. För att minimera antalet nya master kan kommunen erbjuda antennplats åt operatörerna på kommunala byggnader och andra anläggningar som t ex vattentorn. Kommunikationer Ekonomiska styrmedel, lagstiftning, infrastrukturutveckling, samhällsplanering, myndighetsutövning, offentlig upphandling och andra styrmedel samt människors attityder och beteenden har påverkat efterfrågan på transporter i riktning mot ökad användning av mer miljöanpassade och säkra färdsätt. Foto: Transportjournalen Det övergripande målet för samhällets trafikpolitik är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till "lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader". Detta innebär att transportsystemet ska byggas upp och utnyttjas på ett sådant sätt att man tar hänsyn till både vad trafiken kostar för alla inblandade som trafikanter, trafikföretag, stat och kommun och vilka uppoffringar som görs för trafikens skull. Detta innebär också att trafikpolitiken i princip ska utformas så att den medverkar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. Detta avser inte bara resursanvändningen inom transportsektorn utan också att transporterna ska kunna lämna effektiva bidrag till att uppfylla målen inom andra samhällssektorer som t ex inom handels-, närings-, energi-, och sysselsättningspolitiken. Kommunikationsplaneringens långsiktiga mål är också att arbeta för en ökad jämställdhet mellan könen. Nationella vägtransportplanen omfattar nationella vägar som t ex väg 26. Länsstyrelsen upprättar, i samråd med kommuner, landsting, länstrafikbolaget, Vägverket m fl förslag till länstransportplan normalt vart tionde år med revidering vart fjärde år. Senaste upprättade planen gäller dock i tolv år under perioden Länsplanen omfattar övriga allmänna vägar, trafiksäkerhetsåtgärder, bidrag till kollektivtrafikåtgärder, bidrag till kommuner för miljö- och trafiksäkerhet samt bidrag till upprustning av enskilda vägar. 19

20 Personbilstrafik I Gislaveds kommun är bilberoendet stort då möjligheterna till tåg- och busspendling är begränsade liksom att samordna tider vid längre resor, speciellt vid helger. Gislaveds kommuns invånare och besökandes behov av bil för att kunna ta sig smidigt till, från och genom kommunen leder till både ökade utsläpp liksom att det försvårar arbetet för hållbar utveckling. Brogatan/Storgatan i Anderstorp Tillgång till bil och körkort varierar mellan könen i Gislaveds kommun. Tillgången är långt mer bland män, mer än dubbelt, både för ensamstående och sambos och oavsett livskategori. Långt fler män har också tillgång till fler än en bil. Gislaveds kommun Gnosjö kommun Värnamo kommun Vaggeryds kommun Jönköpings län Riket som helhet Personbilar i trafik Andel i % (Antal) 100 % (15 015) 100 % (4 984) 100 % (16 417) 100 % (6 216) 100 % ( ) 100 % ( ) därav ägda av kvinnor Andel i % (Antal) Ca 24,5 % (3 702) Ca 25 % (1 236) Ca 25 % (4 172) Ca 25 % (1 555) Ca 26 % (40 158) Ca 27,5 % ( ) därav ägda av män Andel i % (Antal) Ca 52,5 % (7 899) Ca 53 % (2 633) Ca 52 % (8 456) Ca 57 % (3 522) Ca 55 % (86 689) Ca 53,5 % ( ) därav ägda av juridisk person Andel i % (Antal) Ca 23 % (3 414) Ca 22 % (1 115) Ca 23 % (3 789) Ca 18 % (1 139) Ca 19 % (30 343) Ca 19 % ( ) därav ägda av personliga företag Andel i % (Antal) Ca 62 % (2 122) Ca 54 % (608) Ca 57 % (2 147) Ca 77 % (873) Ca 62 % (18 768) Ca 10 % ( ) Trafiken ska organiseras på ett trafiksäkert sätt så att olycksrisken minimeras. Vägverket har det övergripande ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet i landet. 20