Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen

Transkript

1 Socialdemokraterna i Mark Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen Synpunkter på utveckling av kommunens struktur i ett långsiktigt perspektiv, år Socialdemokraterna i Mark har en arbetsgrupp som fortlöpande följer och behandlar kommunens arbete med den nya översiktsplanen. Arbetsgruppen lämnar här synpunkter på kommunens struktur i ett långsiktigt perspektiv, år, som en del av den fortsatta processen med översiktsplanen. Kommunens nuvarande struktur Yttre påverkan från regionen runt kommunen Kommunikationernas utbyggnad VA-nätets utbyggnad Skolsystemets utbyggnad Bostadsutbyggnaden Serviceutbyggnaden Lokaliseringen av nya verksamhetsområden Vad är struktur Med struktur avses de avgörande befintliga och tillkommande delar i kommunen som har starkt styrande påverkan på kommunens utveckling. I detta sammanhang talar vi om det som påverkar den fysiska utvecklingen, d.v.s. användningen av mark och vatten. Dessa delar beskrivs i punkterna ovan. Det kan dock finnas annat, som också påverkar t ex skattepolitiken, inkomstutvecklingen mm. Sannolikt sker dock inte så stora förändringar, att dessa skulle förändra punkterna ovan. Kommunens nuvarande struktur Kommunen är starkt präglad av de många småkommuner som bildat Mark. Vi har många mindre orter och en omfattande spridd bebyggelse. Järnvägen är en utgångspunkt för kommunikationsnätet 1

2 att växa utifrån. Sedan kommunens bildande 1971 har relationerna med regionen runt omkring kraftigt stärkts, vilket lett till en omfattande pendling. Som följd därav har belastningen på huvudvägnätet, riksväg 41 och länsväg 156, ökat kraftigt. Riksvägen har delvis på grund av detta fått ny sträckning. Detsamma gäller ännu inte länsvägen. Bostads- och verksamhetsutbyggnaden har sedan kommunens bildades varit koncentrerad till Kinna- Skene-Örby, som växt samman till en centralort. Utvecklingen utefter järnvägens sträckning har i övrigt varit jämförelsevis svag. För Fritslas del beror det delvis på den industriella omvandlingen som till skillnad från centralorten dämpat utvecklingen. Bostadsutbyggnaden har istället utanför centralorten varit starkast i nordväst, särskilt i Sätila, som följd av den allmänna expansionen av Göteborgsregionen. I övrigt har en omfattande spridd bebyggelse fortsatt etablerats lite överallt i kommunen. Yttre påverkan från regionen runt kommunen Vi kan påräkna ett fortsatt inflyttningstryck från Göteborgsregionen i hela kommunen med tyngdpunkterna förlagda till centralorten och kommundel nordväst. I den senare delen koncentrerad till Hyssna-Sätila respektive Ubbhult. Om flygplatsstaden etableras i Härryda kommun, delvis som följd av en utbyggd Götalandsbana med station vid Landvetters flygplats, kan utvecklingen förstärkas än mer. Vi ser denna yttre påverkan som positiv för kommunens utveckling och som den första starka utvecklingsriktningen. Götalandsbanan kan ge en god utvecklingseffekt i hela axeln Göteborg- Landvetter-Bollebygd-Borås, som i sin tur kan ge en positiv utvecklingspåverkan även i vår kommun. Inflyttningstrycket från Borås har inte varit lika stort, men arbetspendlingen har ändå ökat. Påverkan från Borås är fortsatt mycket tydlig och har en direkt effekt i riktning mot Fritsla-centralorten. Vi ser vår relation med Borås som den andra starka utvecklingsriktningen, där vi skulle vilja se en starkare utveckling av Fritsla. Vi ser järnvägen som en avgörande förutsättning för att detta ska vara möjligt. Påverkansstråken från Kungsbackaområdet är spridda på fyra riktningar: mot Ubbhult, Sätila, Tostared/Fotskäl och Horred. Spridningen bidrar till en relativt svag effekt i respektive riktning. Pendlingen, såväl för arbete som fritid, mot Kungsbacka har dock ökat och kommer fortsatt att öka. Vi vill att denna påverkan kan styras mot orter som kan erbjuda en utvecklad kollektivtrafik, främst Horred. Varbergsområdets påverkan på kommunen är jämförelsevis svag. Pendlingen mot Varberg är inte så omfattande att den får någon avgörande effekt på kommunens struktur trots en kraftig tillväxt i Varberg. Vi anser att stråket Varberg-Horred-centralorten måste backas upp genom en bibehållen tågtrafik. Kommunens syd-sydöstra-östra delar påverkas knappast alls från omkringliggande region. 2

3 Sammantaget är den yttre påverkan koncentrerad kring boende och den är mycket tydlig från Göteborgshållet. Kommunikationernas utbyggnad Huvudstråken för resande är redan väl etablerade: centralorten-hyssna/sätila-landvetter-göteborg och centralorten-fritsla-borås. Järnvägen och riksvägen kompletterar med stråket Varbergcentralorten-Borås. Dessa stråk kommer att bestå under överskådlig tid. Göteborgsstråket kommer att förstärkas mot bakgrund av den yttre påverkan (se ovan). Trängselskatten i Göteborg kommer med all sannolikhet att leda till en ytterligare utökad kollektivtrafik. Framtida påverkan från Götalandsbanan är svårförutsägbar, men etableringar som följd av banan (se ovan) kan påverka t ex arbetspendling. Övriga kommunikationsriktningar är inte alls så strukturerande som huvudstråken. Som nämnts ovan är det ändå angeläget att utveckla kollektivtrafiken mot Kungsbacka i första hand i riktningen från Horred. För att klara kommunikationsbehovet med Göteborg behöver länsväg 156 förbättras i hela sin sträckning från Skene till motorvägskrysset. Därutöver är det inte långsiktigt hållbart att behålla länsvägen genom Skene centrum. Den måste flyttas ut ur bebyggelsen och ansluta till riksväg 41, trots att en utbyggnad av riksväg 27 förbi Borås kommer att bidra till att viss genomgående trafik väljer denna väg mellan Göteborg och Småland. Utbyggnaden av riksväg 27 kommer att förbättra utvecklingsmöjligheterna för Fritsla och därmed också understödja kommunikationsriktningen Kinna-Fritsla-Borås. Det stråk som järnvägen och riksvägen etablerat Varberg-centralorten-Borås är beroende av en fortsatt utveckling av tågtrafiken på banan och förutsätter ett ökat och fortlöpande underhåll av banan. Vidare är det beroende av en utbyggnad och modernisering av riksvägen mellan Björketorp och Hallandsgränsen samt vidare till Derome. Det behövs bredband med hög tillgänglighet och kapacitetet i hela kommunen, i bostäder och för verksamheter. Bredbandsutbyggnaden kan dämpa behovet av fysiska kommunikationer, men inte i så hög grad att det påverkar strukturen av mark- och vattenanvändningen. VA-nätets utbyggnad Kommunen har av ekonomiska och miljömässiga skäl tagit ställning för att samla avloppsreningen till Skene. Därav utbyggnaden av en huvud-va-ledning Skene-Hyssna-Sätila-Ubbhult-Hägnen. Syftet med ledningen är att klara befintliga problem samt en ytterligare utbyggnad i nordväst på effektivaste sätt. Detta överensstämmer med den nämnda påverkan från Göteborgsområdet enligt ovan. VA-ledningens ekonomi talar i sig också för en politisk styrning av bostads- och verksamhetsutbyggnad i denna riktning. Några andra nya VA-strukturerande investeringar är inte aktuella. Fritsla är redan anslutet till Skene. Björketorp och Horred ska klaras med egna anläggningar. 3

4 Ett antal omvandlingsområden (från fritids- till permanentboende) behöver försörjas kommunalt. Det påverkar dock endast i begränsad utsträckning strukturellt. Utvecklingen i nordväst förstärks. Skolsystemets utbyggnad Vi vill se en utveckling av skolstrukturen som inte gör avkall på kvaliteten. Med denna utgångspunkt vill vi arbeta för att varje kommundel ska ha tillgång till låg- och mellanstadium. Vi vill se högstadium på följande orter: Kinna, Skene, Örby, Sätila och Fritsla. Gymnasium är givet i nuvarande läge och av betydelse även för Svenljunga kommun. Förskola beräknas finnas i varje tätort. För att denna vision ska vara genomförbar erfordras en statligt understödjande politik. Bostadsutbyggnaden Efterfrågan på bostäder finns främst i centralorten och i kommundel nordväst. I den senare kommundelen är Hyssna, Sätila och Ubbhult av störst intresse. Viss utveckling kan också förväntas i några av omvandlingsområdena i kommundelen. Den spridda bebyggelsen i nordväst har redan mättat den känsliga naturen på bebyggelse, varför återhållsamhet bör visas fortsättningsvis. Med tanke på de omtalade stråken bör fortsatt utveckling i riktning mot Borås, d.v.s. i Fritsla, stödjas. Horred är beroende av utvecklingen i regionen Kungsbacka-Varberg, som visserligen är expansiv, men vars utveckling hittills inte visat sig ge någon betydande påverkan i kommundel sydväst. Beredskap för en sådan bör ändå hållas. I kommundel Svansjö kan inte förväntas någon större bostadsutbyggnad. En möjlighet till viss förändring är en satsning på s.k. LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) som skulle kunna bli attraktiva nog för en begränsad efterfrågan. Skall dessa områden ge understöd till Torestorp, Älekulla och Öxabäck bör de lokaliseras nära dessa orter. Vi vill se en bostadsutbyggnad med stark koncentration till våra orter och med stor återhållsamhet för spridd bebyggelse. Det finns flera skäl till detta, bland annat ekonomiska och miljömässiga, vidare kollektivtrafiken och annan service. Vår uppfattning är att starka mindre orter också gynnar deras omgivande landsbygd och därmed kommunens samlade attraktivitet och konkurrenskraft. Serviceutbyggnaden Kommunens service bland annat i form av vård- och omsorgsboende, kan inte lokaliseras i alla orterna utan måste av ekonomiska skäl koncentreras till färre orter. Vårdcentraler finns redan i de delar av kommunen som förväntas ha en fortsatt expansiv utveckling. Därutöver har vi förändringen av Skene lasarett, med sin koppling även till Svenljunga, till ett närsjukhus, som dock inte innebär någon förändrad påverkan av dagens struktur. Det förefaller mindre realistiskt att förvänta sig handelsutveckling av strukturerande betydelse annat än i just centralorten (inkl Skene Skog). Istället för så kallade externa etableringar är det angeläget att få handelsutvecklingen förlagd till våra orter. Vi bör verka för att mindre orter får och behåller butiker. Detta kommer inte att förändra nuvarande struktur. 4

5 Lokalisering av nya verksamhetsområden Här avses inte handelsetableringar, se föregående avsnitt, utan hantverk och industri och för all del tjänsteverksamheter. Strukturerande kan enbart stora etableringar bli. De kan medföra förändringar i boende- och pendlingsmönster. Möjlighet för sådana finns främst i Skene Skog, vilket i så fall understöder det stråk som redan är under stark utveckling, vilket också etableringar i Hyssna medför. Vidare bör etableringar möjliggöras som kan understödja stråket mot Borås och Fritslas utveckling respektive en fortsatt utveckling sydväst om Horred. SLUTSATS Kommunens grundstruktur är given d.v.s. riksväg 41 och järnvägen bildar ett stråk som sammanbinder Varberg centralorten Borås, där tyngdpunkten tydligt ligger mot Borås. Vidare länsväg 156 med stråket centralorten Landvetter Göteborg, där delen centralorten Svenljunga inte längre kan sägas tillhöra den tunga grundstrukturen. Det är i dessa stråk och deras närhet som tyngdpunkten i kommunens utveckling står att finna. Stråket Varberg - centralorten Borås har störst möjlighet till utveckling i centralorten, därnäst i Fritsla. Stråket centralorten Landvetter Göteborg kan påräkna en stark utveckling efter hela dess längd. Inget talar för att den utveckling som hittills förevarit skulle långsiktigt avstanna. Detta stråk har nu förstärkts genom den utbyggnad av VA-huvudledningen mot nordväst som kommer att ske de närmsta åren. Utvecklingsområden här är Hyssna, Sätila och Ubbhult. Kommunen bör mot bakgrund av ovan fortsatt understödja centralortens utveckling förstärka strukturen i kommundel nordväst med Hyssna-Sätila och vidare riktning mot Landvetter underhålla och utveckla riktningen Fritsla - Borås upprätthålla den struktur som finns i resten av kommunen Arbetsgruppen för kommunens översiktsplan Pelle Pellby (S) /eu 5