Fiskevårdsplan för Rössjöholmsån 2005

Transkript

1 Fiskevårdsplan för Rössjöholmsån 2005 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post:

2 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Fisk- och kräftförekomst Elfiske 7 4 Tidigare fiskevårdsåtgärder 13 5 Biotopinventering 14 6 Åtgärdsförslag Rössjöholmsån Kägleån 17 7 Beräkning av smoltproduktion 18 8 Referenser 19 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Provfiske Rössjöholmsån och Kägleån Kartering vattenbiotop Vandringshinder CD med data från biotopkartering och foto 2

3 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 1 Sammanfattning I Rössjöholmsån och i tillflödet Kägleån förekommer havsvandrande bestånd av öring och lax. I Rössjöholmsån finns inga definitiva vandringshinder, lax och havsöring kan vandra upp till Rössjön. I Kägleån kan vandrande bestånd komma upp till Stendalsmölla, vilket utgör ett definitivt vandringshinder. Dessa bestånd har visat på en positiv utveckling med relativt höga tätheter av lax- och öringungar under senare år. I Rössjöholmsån och i Kägleån finns ett stort antal kraftverksdammar och äldre kvarndammar, vilka kan utgöra partiella vandringshinder för fisk. I Rössjöholmsåns övre delar har omfattande dikningsarbeten utförts. Dikningarna syftade till att sänka grundvattennivån, för att få omgivande fuktmarker tillgängliga för uppodling. I Rössjöholmsåns och i Kägleåns nedre delar sker ett populärt sportfiske, inom fiskevårdsområdet Rönneåns nedre fvo. I Rössjöholmsån och Kägleån har 11 olika kräft- och fiskarter påträffats, de vanligast förekommande är öring, lax, ål och lake. Sandkrypare, som är en ovanlig art för regionen, har registrerats vid provfiske i åarnas nedre delar. Ålen som är rödlistad förekommer i Rössjöholmsån på flera lokaler. Flodkräfta har tidigare funnits, arten har försvunnit på grund av kräftpest, idag förekommer signalkräfta på några områden. Total smoltproduktion för havsvandrande bestånd i Rössjöholmsån och Kägleån har vid nuvarande förhållande beräknats till ca 3800 öringsmolt och ca 6100 laxsmolt. Under 2005 har biotopinventering och elfiske utförts i Rössjöholmsån och Kägleån. Med underlag från dessa undersökningar har en fiskevårdsplan tagits fram. I planen ingår även tidigare fiskundersökningar och fiskevårdsåtgärder. Tillsammans utgör detta underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. 3

4 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 2 Inledning Rössjöholmsån, ett av Rönneåns större tillflöde, avvattnar ett flertal sjöar uppströms Munka Ljungby och rinner genom ett omväxlande kulturlandskap. Dominerande markanvändning intill vattendraget är betesmark, åker och skogsbruk. I Rössjöholmsån, längs hela åns sträckning, på ström- och forspartier, förekommer havsvandrande bestånd av öring och lax. I Kägleån förekommer vandrande bestånd av öring och lax upp till ett definitivt vandringshinder vid Stendalsmölla, belägen 12.6 km från Kägleåns utflöde i Rössjöholmsån. Uppströms Stendalsmölla förekommer stationär öring, beståndet är relativt opåverkat. Tidigare har det funnits flodpärlmussla i Kägleåns övre delar, enligt lokalt boende ska musslorna ha försvunnit på 1970-talet i samband med att motorvägen byggdes över Hallandsåsen. I Rössjöholmsåns nedre delar och i Kägleån finns ett fiskevårdsområde, Rönneåns nedre fvo, som ansvarar för fisket och fiskevården inom denna del av ån. Fiskevårdsplanen berör Rössjöholmsån från dess utlopp i Rönne å upp till Rössjön samt Kägleån (Karta 2.1). Karta 2.1 Översiktlig karta som visar Rönneåns vattensystem med Rössjöholmsån och Kägleån. 4

5 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferenser för sin miljö, vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. I Rössjöholmsån och Kägleån leker öringen under hösten och vintern (oktober-december) och är beroende av ett grusigt, stenigt material med lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Laxen leker som regel något tidigare än öringen i oktober november. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden kan vara en begränsande faktor för populationsstorleken för laxartad fisk. För vandrande bestånd är det som regel uppväxtområdets storlek som är begränsande medan det för stationära bestånd oftast är antalet lekfiskar som är avgörande för beståndets storlek. Detta medför att tätheten av öring skiljer sig mellan stationära och vandrande bestånd, med ca 10 gånger högre täthet av årsungar i vandrande bestånd jämfört med stationära (tabell 2.1). Tabell 2.1. Värden på öringtäthet i Skånska vattendrag uppdelat på vandrande och stationära bestånd (data från Elfiskeregistret, ). Tätheterna anges i antal per 100 m 2. Vandrande bestånd Stationära bestånd Vattendragsbredd < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m Öring Öring > Antal arter Antal elfisken För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiskeoch vattenvård i Rössjöholmsån behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopinventering under sommaren och hösten 2005 i Rössjöholmsån och Kägleån. Målsättningen är att bedriva en långsiktig förvaltning av fiskevården i Rössjöholmsån och Kägleån. På uppdrag av Ängelholms Sport och Fiskevårdsförening har Eklövs Fiske & Fiskevård tagit fram en plan för fiskevården i Rössjöholmsån och Kägleån. I planen ingår redovisning av fiskundersökningar, biotopinventering och kartläggning av vandringshinder. Denna rapport redovisar förutsättningar, resultat och slutsatser avseende detta arbete. Ängelholms Sport och Fiskevårdsförening har finansierat fiskevårdsplanen med medel från Länsstyrelsen i Skåne. 5

6 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 3 Fisk- och kräftförekomst I Rössjöholmsån och Kägleån förekommer ett relativt stort antal kräft- och fiskarter. Totalt har 11 olika arter påträffats (tabell 3.1). De vanligast förekommande är öring, lax, ål och lake (figur 3.1). Ålen tas upp i gällande svenska rödlista som sällsynt och klassas som akut hotad (CR) (Gärdenfors 2005). I Rössjöholmsåns hela sträckning och i Kägleån upp till vandringshindret vid Stendalsmölla förekommer lax och havsvandrande öring. Andra arter som förekommer mer sporadiskt är abborre, elritsa, gädda, mört, nejonöga, sandkrypare och signalkräfta (tabell 3.1). Sandkrypare är en ovanlig art, den var tidigare rödlistad och förekommer endast i fyra vattendragsystem i Skåne (Kävlingeån, Saxån, Rönne å och Helge å). I Sverige råder fångstförbud för sandkrypare (Fiskeriverket 2006). I Rössjöholmsån har arten påträffats i åns nedre delar vid Östra Kvarn och Kägleåns nedre delar (bilaga 1). Nejonöga tillhör gruppen rundmunnar, som är broskfiskar och anses vara primitivare än benfiskar. Genetiska undersökningar under senare tid antyder ett nära släktskap mellan bäcknejonöga (Lampetra fluviatilis) och flodnejonöga (Lampetra planeri), så nära att de kanske bör räknas som samma art (Degerman, Magnusson, Sers 2005). I denna rapport anges därför endast släktnamnet nejönöga (Lampetra spp). Uppströms Rössjöholmsån i Rössjön har ytterligare några arter registrerats, benlöja, braxen, siklöja och gös (Fiskeriverket 2006). Tidigare förekom flodkräfta i Rössjöholmsån, kräftpest har slagit ut arten och idag förekommer signalkräfta på några lokaler inom vattensystemet. Signalkräftan är införd i Sverige, kommer ursprungligen från USA, arten har sannolikt spridits från dammar inom vattensystemet där signalkräfta har planterats ut. Tabell 3.1 Sammanställning av registrerade kräft- och fiskarter från elfiskeundersökningar i Rösjöholmsån och Kägleån. Data från elfiskeregistret och provfiske 2005 (bilaga 1). Art Rössjö- Kägleholmsån ån Abborre (Perca fluviatilis) X Elritsa (Phoxinus phoxinus) X X Gädda (Esox lucius) X Lake (Lota lota) X Lax (Salmo salar) X X Mört (Rutilus rutilus) X Nejonöga (Lampetra spp) X X Sandkrypare (Gobio gobio) X X Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) X X Ål (Anguilla anguilla) X X Öring (Salmo trutta) X X Antal arter

7 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 3.1 Elfiske De första elfiskeundersökningarna i Rössjöholmsån och Kägleån utfördes i mitten av 1960-talet av Lunds Universitet (Åbjörnsson, Brönmark, Eklöv 1999). Elfiske under senare tid har utförts av Länsstyrelsen och olika fiskevårdskonsulter. I Rössjöholmsån och i Kägleån utförs elfiske regelbundet på fyra lokaler. På två av dessa ingår provfisket i Rönneåns recipientkontroll, i Rössjöholmsån vid Dalamölla och i Kägleån vid Annelund. Under 2005 utfördes elfisken på 14 lokaler i Rössjöholmsån (9 lokaler) och i Kägleån (5 lokaler), resultat från varje lokal redovisas i bilaga 1. Syftet med elfiskena har varit att undersöka fiskfaunan i olika delar av Rössjöholmsån och Kägleån samt undersöka förekomst och täthet av lax och öring. Förekomst och täthet av vandrande bestånd av lax och öring ger ett indirekt mått på fiskvägarnas funktion. Resultatet från provfisket utgör ett viktigt underlag för framtida fiskevårdåtgärder. Vid provfisket 2005 registrerades 10 olika arter. Vanligast förekommande var öring och lax som registrerades på 12 av de undersökta lokalerna, därefter ål (8 lokaler) och lake (4 lokaler) (tabell 3.2, figur 3.1). Artförekomst Rössjöholmsån och Kägleån 2005 n=14 15 Antal lokaler öring lax ål lake gädda elritsa mört nejonöga abborre sandkrypare Figur 3.1 Frekvens av registrerade fiskarter i Rössjöholmsån och Kägleån Redovisat som förekomst för 14 olika lokaler (tabell 3.2). Högst täthet av öring registrerades i Kägleån jämfört med huvudfåran, vilket också varit fallet vid tidigare års undersökningar (figur 3.2, 3.3, tabell 3.3). Tätheten av öring är normalt sett högre i smalare jämfört med bredare vattendrag (tabell 2.1). Vidare så är tätheten av öring betydligt högre i vandrande bestånd jämfört stationära öringbestånd. Exempelvis var tätheterna på lokal 14 (belägen uppströms definitivt vandringshinder) lägre jämfört med övriga lokaler i Kägleån (figur 3.3, tabell 2.1). 7

8 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Tabell 3.2 Fisk- och kräftarter som registrerades vid elfisket abborre elritsa Lokal 1. Östra kvarn x x x 2. Dalamölla x x x x x 3. Sågmöllan x x x x x 4. Röamöllan, nedre x x x 5. Röamölla, övre x x x 6. Lunnamölla x x x 7. Rössjöfors x x x x 8. Fiskodling x x x x x 9. Rössjöholm x x x x x 10. Kägleån, nedre x x x x 11. Annelund x x 12. Önnersmölla x x 13. Stendalsmölla, nedstr x x x 14. Stendalsmölla,uppstr x För lax registrerades höga tätheter i Rössjöholmsån och i Kägleåns nedre delar (figur 3.4, 3.5). Tätheten av lax är normalt sett högre i bredare vattendrag och i områden med stark ström (forspartier). Resultatet från elfisket 2005 tyder på att fiskvägarna (8 st) i Rössjöholmsån har fungerat tillfredställande de senaste åren (figur 3.4). Vid provfisket 2005 var medelvärdet av laxungar i Rössjöholmsån 28 st 0+/100m 2 och 13 st >0+/100m 2 (8 lokaler). För Kägleån var medelvärdet av laxungar 34 st 0+/100m 2 och 12 st >0+/100m 2 (4 lokaler). Dessa tätheter ligger i nivå med tidigare års undersökningar och med andra vattendrag på svenska västkusten (tabell 3.3, Fiskeriverket 1999). gädda lake lax mört nejonöga sandkrypare ål öring Rössjöholmsån Täthet lax öring Lokal Figur 3.2 Beräknad täthet av lax och öring/100 m 2 för 8 lokaler i Rössjöholmsån. 8

9 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Kägleån Täthet lax öring Lokal Figur 3.3 Beräknad täthet av lax och öring/100 m 2 för 5 lokaler i Kägleån. Täthet Rössjöholmsån Lax > Lokal Figur 3.4 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för 8 lokaler i Rössjöholmsån Täthet Kägleån Lax > Lokal Figur 3.5 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för 4 lokaler i Kägleån

10 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Tabell 3.3 Medeltätheter (antal/100 m 2 ) av lax och öring i Rössjöholmsån och Kägleån i perioden 1991 till Vattendrag Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ N-värde Rössjöholmsån Kägleån Totalt Beståndsutveckling lax I Rössjöholmsån nedre delar vid Östra Kvarn och Dalamölla har elfiske utförts regelbundet. Beståndsutvecklingen av lax visar på en positiv utveckling under denna period i området vid Östra Kvarn (figur 3.6). Vid Östra Kvarn utgörs biotopen av ett snabbt forsparti med block och stora stenar, vilket bedöms vara en mycket bra laxbiotop. Längre uppströms vid Dalamölla har tätheterna varierat betydligt mellan olika år, med tydliga toppar 1991 och 1997, de senaste tre årens undersökningar har tätheterna varit relativt låga (figur 3.7). Lokalen vid Dalamölla är belägen vid sidan om ett mindre kraftverk och biotopen är mindre forsande än lokalen vid Östra Kvarn. Detta kan eventuellt förklara den stora skillnaden i tätheter mellan olika år. Täthet Rössjöholmsån, Östra Kvarn lax > Figur 3.6 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för perioden 1995 till 2005 (lokal 1, Rössjöholmsån, Östra Kvarn). Täthet Rössjöholmsån, Dalamölla lax > Figur 3.7 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för perioden 1991 till 2005 (lokal 2, Rössjöholmsån, Dalamölla). 10

11 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård I Kägleån har elfiske utförts regelbundet vid Annelund. Lokalen är belägen nedströms en kraftverksdamm. Tätheterna har varierat betydligt med låga till måttligt höga under den första perioden till mycket höga tätheter vid de två senaste undersökningstillfällena, 2003 och 2005 (figur 3.8). Under 2003 byggdes en ny fiskväg, stryk, i dammen uppströms med ett fast utskov. Före 2003 kunde vattenflödet nedströms dammen vara mycket lågt under sommaren, vilket kan ha påverkat laxungarnas överlevnad. Sammanfattningsvis förekommer lax i relativt höga tätheter i Rössjöholmsån och Kägleån, i nivå med andra västsvenska laxvattendrag. Täthet Kägleån, Annelund lax > Figur 3.8 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för perioden 1991 till 2005 (lokal 12, Kägleån, Annelund). Beståndsutveckling öring I Rössjöholmsån ligger tätheterna för öring något lägre jämfört med andra vattendrag i regionen med motsvarande bredd (tabell 2.1, figur 3.9). I Kägleån finns en positiv beståndsutveckling med relativt höga tätheter de senaste 10 åren jämfört med perioden 1991 till 1994 (figur 3.10). Sammanfattningsvis förekommer öring i relativt höga tätheter i Kägleån, i nivå med andra vattendrag i regionen. I Rössjöholmsån är tätheterna lägre, vilket förklaras med naturligt lägre tätheter i bredare vattendrag. Täthet Rössjöhomsån, Östra Kvarn öring > Figur 3.9 Beräknad täthet av öring/100 m 2, årsungar (0+), äldre öring (>0+), för perioden 1995 till 2005 (lokal 1, Rössjöholmsån, Östra Kvarn). 11

12 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Täthet Kägleån, Annelund öring > Figur 3.10 Beräknad täthet av öring/100 m 2, årsungar (0+), äldre öring (>0+), för perioden 1991 till 2005 (lokal 12, Kägleån, Annelund). Förekomst av andra arter Sandkrypare som är en ovanlig art i skånska vattendrag påträffades på en lokal i Kägleån (tabell 3.2). Ål klassas från år 2005 som akut hotad, arten påträffades på sju lokaler i Rössjöholmsån och på en lokal i Kägleån. Invandringen av glasål har minskat drastiskt sedan 1980-talet, vilket har minskat förekomsten av vuxen ål i vattendragens övre delar. Övriga arter som fångades 2005 var abborre, elritsa, gädda, lake, mört och nejönöga (tabell 3.2). 12

13 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 4 Tidigare fiskevårdsarbeten De fiskevårdsarbeten som utförts i Rössjöholmsån har i huvudsak varit att förbättra vandringsvägarna för havsöring och lax. I Rössjöholmsån och Kägleån genomfördes en kartering av vandringshinder under 1982 (Ivarsson 1982). Från denna kartering registrerades nio vandringshinder i Rössjöholmsån och två vandringshinder i Kägleån(tabell 4.1). Tabell 4.1 Sammanställning över registrerade vandringshinder vid inventering 1982 och status Vattendrag Lokalnamn Bedömning 1982 Status 1982 Status 2005 Rössjöholmsån Östra kvarn Partiellt Fiskväg saknas Öppning i damm Rössjöholmsån Dalamölla Svårpasserbart Fiskväg saknas Gjuten laxtrappa Rössjöholmsån Söder Sågmöllan Svårpasserbart Raserad fisktrappa Hindret borttaget Rössjöholmsån Sågmöllan Partiellt Uppbyggda fall Gjuten laxtrappa Rössjöholmsån Röamöllan nedre Svårpasserbart Fiskväg saknas Gjuten laxtrappa Rössjöholmsån Röamöllan övre Svårpasserbart Fiskväg saknas Utskov i damm Rössjöholmsån Lunnamöllan Partiellt Fiskväg finns Funktion osäker Rössjöholmsån Rössjöfors Partiellt Gjuten laxtrappa Fiskväg ombyggd Rössjöholmsån Rössjöholms kvarn Partiellt Fiskväg i trä Fiskväg ombyggd Kägleån Annelund Partiellt Fiskväg saknas Fiskväg stryk Kägleån Önnersmölla Svårpasserbart Fiskväg saknas Öppning i damm Vandringshinderna bestod av kraftverksdammar och äldre kvarndammar. Flertalet av dessa hinder bedömdes som mycket svåra att passera för lax och öring. Fiskvägar fanns då endast vid Lunnamöllan, Rössjöfors och Rösjöholms kvarn. Efter denna inventering på 1980-talet har förutsättningarna för vandringsfisk förbättrats betydligt. Nya fiskvägar har byggts och några av de befintliga fiskvägarna har byggts om (tabell 4.1). Den senaste fiskvägen byggdes 2003 i Kägleån vid Annelund. Utsättning av lax och öring har tidigare utförts i Rössjöholmsåns nedre delar. Utsättningsmaterialet har kommit från Lagan. Inga utsättningar sker idag. 13

14 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 5 Biotopinventering Under sommaren 2005 har det utförts en biotopinventering av Rössjöholmsån på sträckan från dess utflöde i Rönne å upp till Rössjön. Vidare har Kägleån som är Rössjöholmsåns större tillflöde inventerats. Denna inventering har sammanställts och redovisas i bilaga 2 och 3. Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats. Inventeringen utfördes med metodik framtagen av Länsstyrelsen i Jönköping och finns beskriven i Naturvårdsverkets miljöhandbok (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). Vidare har lämplig lax- och öringbiotop klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för lax och öring angetts. Sammanställning av biotopinventering redovisas nedan. Data från biotopkartering med foto redovisas i bilaga 4. Karta 5.1 Karta som visar Rössjöholmsån och Kägleån, ström- och forspartier är rödmarkerade. I Rössjöholmsån kan lax och havsöring vandra upp till Rössjön. På sträckan från åns utflöde i Rönne å upp till Dalamölla finns bra biotoper för lax och havsöring i de nedre delarna upp till utflödet av Kägleån samt vid Dalamölla. På sträckan från Kägleån upp till Dalamölla är ån lugnflytande till svagt strömmande. Inom området har ån en relativ låg rensningsgrad. De finns två kraftverk inom sträckan varav ett är i drift (Östra kvarn). Idag utgör dessa kraftverk inga vandringshinder för fisk. 14

15 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Från Dalamölla och upp Bäckadal finns ett flertal vandringshinder i form av kraftverksdammar och äldre kvarndammar. Fiskvägar finns vid samtliga dammar och dämmen. Ån rinner omväxlande lugnflytande till svagt strömmande med partier med relativt opåverkade ström- och forssträckor (karta 5.1). Andelen områden med bra lek och uppväxtområde för lax och öring är förhållandevis hög, >40% av den totala ytan. Rensningsgraden är relativ låg, förekomsten av död ved är förhållandevis hög. Från Bäckadal och upp till Rössjön är Rössjöholmsån kraftigt påverkad, rensningsgraden är hög, andel död ved låg. Strömbiotoper med bra miljö för lax och öringens lek och uppväxt är sparsam. Kägleåns nedre delar är kraftigt påverkade av dikning, andelen ström- och forsbiotoper är låg. Från Annelund och uppströms har Kägleån en relativ låg påverkansgrad, fallet är högt och vattenbiotopen domineras av strömoch forspartier (karta 5.1). Definitivt vandringshinder finns vid Stendalsmölla som ligger 12.6 km från åns utflöde i Rössjöholmsån. Uppströms Stendalsmölla finns mycket fina ström- och forsbiotoper. Sammanfattningsvis visar den utförda biotopinventeringen på goda förhållande för vandringsfisk i Rössjöholmsån och i Kägleån. I Rössjöholmsån finns flera relativt opåverkade ström- och forspartier i åns nedre och mellersta delar. I Kägleån finns mycket fina ström- och forspartier i åns mellersta och övre delar (karta 5.1). Åtgärder för att förbättra förhållanden för lax och öring bör i första hand inriktas på att ta bort vandringshinder i Kägleån samt biotopåtgärder på vissa dikade sträckor. 15

16 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 6 Åtgärdsförslag Förslag på fiskevårdsåtgärder ges i bilaga 2 och 3. Nedan sammanfattas föreslagna åtgärder för Rössjöholmsån och Kägleån (tabell 6.1, 6.2). 6.1 Åtgärdsförslag Rössjöholmsån Tabell 6.1 Åtgärdsförslag för Rössjöholmsån. Numrering av sträckorna enligt bilaga 2. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Anm 6 Säkerställa minimiföring i åfåran Kraftverk under renovering 21 Utreda fiskvägens funktion vid olika flöden Kraftverk vid Dalamölla 28 Utläggning av block Rensad sträcka, stensatta kanter 29 Inlösen av fallrätten för Sågmöllan Kraftverk under renovering 31 Utreda fiskvägens funktion vid olika flöden Röamöllan nedre 34 Etablera utskov i stendämme Äldre kvarndämme 38 Etablera en fungerande fiskväg Damm vid Lunnamöllan 45 Avtala om mininitappning i åfåran Kraftverk vid Rössjöfors 57 Utläggning av block Rensat parti uppströms Fiskodling 58 Utläggning av block Rensat parti 59 Utläggning av block Rensat parti 63 Utläggning av block Rensad strömsträcka Foto 6.1 Strömsträcka nedströms Sågmöllan som är rensad, sträcka 28. Foto 6.2 Stendämme som utgör ett partiellt vandringshinder, sträcka

17 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 6.2 Åtgärdsförslag Kägleån Tabell 6.2 Åtgärdsförslag för Kägleån. Numrering enligt bilaga 2. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Anm 11 Utläggning av block Rensad strömsträcka 14 Utläggning av block Rensad strömsträcka 20 Öka minimitappning i åfåran Naturlig fåra sidan om kraftverk 22 Bredda utskov i fiskväg Utskov i fiskväg har minskats 34 Öppna upp ett utskov i stendämme Äldre kvarnrest 35 Inlösa av fallrätten för Önnersmölla Raserat dämme vid Önnersmölla 39 Inlösa av fallrätten för Stendalsmölla Torrfåra 39 Etablera fiskväg Kraftverksdamm, Stendalsmölla 42 Etablera fiskväg Kraftverksdamm, Benemölla Foto 6.3 Strömsträcka nedströms Annelund som är rensad, sträcka 14. Foto 6.4 Torrfåra nedströms Stendalsmölla, sträcka

18 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 7 Beräkning av smoltproduktion Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av lämpliga områden för fiskens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av laxoch öringungar för vattendraget. Tätheten av lax- och öringungar i Rössjöholmsån och Kägleån har varierat något mellan olika år. Från utförda elfisken i perioden 1991 till 2005 har medeltätheter beräknats för lax- och öringungar i respektive vattendrag (tabell 3.3). För att beräkna antalet öringsmolt anger Degerman m.fl. (2001) två beräkningsmodeller, uträknat på antalet 0+ eller >0+ hösten före smoltutvandring. Vid beräkning med dessa modeller skulle smoltproduktionen av öring i Rössjöholmsån ligga på ca 2 smolt/100 m 2 och i Kägleån på ca 8 smolt/100 m 2. Används medelvärdet för Skånska vattendrag med en bredd > 8 m för Rössjöholmsån och en bredd mellan 4 och 8 m för Kägleån, ger detta en beräknad smoltproduktion på ca 5 smolt/100 m 2 för Rössjöholmsån och 9 smolt/100 m 2 för Kägleån (tabell 2.1). Från andra vattendrag har smoltproduktion angetts till mellan 6-28 smolt/100 m 2 beräknat på hela vattendragsytan (Degerman m.fl. 2001). För lax brukar antalet äldre laxungar (>0+) på senhösten användas som ett mått för att skatta smoltproduktionen påföljande vår. För Rössjöholmsån och Kägleån var medeltätheten av äldre laxungar i september 12 st /100 m 2 (tabell 3.3). Under vintern, innan smolten vandrar ut nästkommande vår, sker en viss dödlighet som är okänd. För västkuståarna skattas smoltproduktionen till 9 laxsmolt/100 m 2 (Fiskeriverket 1999). Vid beräkning av potentiell smoltproduktion i Rössjöholmsån, har för havsöring använts 4 smolt/100 m 2 och för lax 9 smolt/100 m 2. För Kägleån har 8 smolt/100 m 2 använts för havsöring och 9 smolt/100 m 2 för lax. Ytan som har använts vid beräkning i Rössjöholmsån är ström- och forspartier som finns på sträckan från åns utflöde i Rönneå och upp till Rössjön. För Kägleån har ytan av ström- och forspartier upp till Stendalsmölla använts. Vidare har beräkningar gjorts uppströms Stendalsmölla på sträckan upp till sammanflödet av Käglebäcken och Dövabäck. Den potentiella smoltproduktionen i Rössjöholmsån och Kägleån har beräknats till ca 3800 öringsmolt och 6100 laxsmolt (tabell 7.1). Om fiskvägar byggs i Kägleån vid Stendalsmölla och Benemölla kan smoltproduktionen öka med ca 1100 öringsmolt och 1200 laxsmolt. Tabell 7.1 Uppmätt yta (m 2 ) lämplig uppväxtmiljö för öring och lax samt beräknad årlig smoltproduktion för Rösjöholmsån och Kägleån. Område Yta smolt produktion uppväxtområde öring lax Rössjöholmsån Kägleån nedströms Stendalsmölla Totalt beräknat Kägleån uppströms Stendalsmölla

19 Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 8 Referenser Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Degerman, E. Magnusson, K. Sers, B Fisk i skogsbäckar. Levande skogsvatten. Världsnaturfonden (WWF). 31s. Fiskeriverket Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9, 156 s. Fiskeriverket Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvi st, G Biotopkartering-vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20. Ivarsson, A Vandringshinder för fisk, inventering. Rapport Länsstyrelsen i Kristianstads län 165s. Naturvårdsverket Biotopkartering vattendrag. Version Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. Erkännande Ett stort tack till medlemmar i Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening som har hjälpt till med provfisket. Undersökningen har finansierats av Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening med medel från Länsstyrelsen i Skåne. 19

20 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Provfiske Rössjöholmsån och Kägleån Bilaga 1 Sid 1 (14)

21 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta provpunkter Lista provpunkter Datablad provfi ske Foto fi skar 13 4 Referenser 14 Bilaga 1 Sid 2 (14)

22 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 1 INLEDNING För att kartlägga förekomst och tätheter av fi sk i Rössjöholmsån och Kägleån har lämpliga lokaler valts ut för provfi ske. De områden som valts ut för provfi sken har bedömts vara, dels fi skförande, dels tillräckligt grunda för att elfi ske ska kunna genomföras effektivt. Elfi ske har utförts i huvudfåran och i Kägleån som är åns största tillfl öde. 2 METODIK Elfi ske utfördes på 14 sträckor under augusti och september Två sträckor provfi skades av Ekologgruppen (lokal 2, 11), vilka ingår i Rönneåns recipientkontroll. Elfi sket utfördes på en sträcka av m och genomfördes enligt rekommenderad metod från fi skeriverket och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Den insamlade fi sken bedövades med Benzocainum, varefter den artbestämdes, vägdes och längdmättes varefter den återutsattes. Fångsteffektivitet och täthet av fi sk beräknades med elfi skeregistrets datablad. På varje lokal mättes vattentemperatur, bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av fi skförekomst från tidigare år, hänvisas till Fiskeriverkets databas, elfi skeregistret. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av provfi sket redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Resultat elfiske Anta arter: Antal registrerade fi sk och kräftarter. Individtäthet: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram) / 100 m 2. Täthet laxfi sk: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Lokaldata Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfi skade sträckan (meter). Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser. Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfi sketillfället i förhållande till medelnivå. Biotop Bottentopografi : Anges om botten är jämn, intermediär eller ojämn. Beskuggning: Vattenytans beskuggning i %. Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon. Dödved: Förekomsten av dödved, antal /100 m 2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa). Bottensubstrat: Dominerande bottensubstrat på elfi skelokalen. Tabell arter Art: Registrerad fi sk- och kräftart. Antal: Antal individer som registrerats för varje art. Längd: Fiskens längd (mm) angett som medianvärde. Bilaga 1 Sid 3 (14)

23 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3 RESULTAT 3.1 Karta elfiskelokaler Trollabäcken km N Storesjö Västersjön Rössjön Kyrkesjön Tåssjö Abborrasjön Eklövs Fiske & Fiskevård Hanasjö HALLANDSÅSEN Århultsbäcken Rinn Rössjöholmsån Röglaån Breabäck Dövabäck Lerbäcken Käglebäcken Gudebäcken Kägleån Förslöv E11 Kägleån E1 E10 Rönneå E12 Ängelholm Simontorp E13 Margretetorp Hjärnarp E2 E14 Tåstarp Dalamöllan Munka Ljungby Västersjön Rössjöfors E3 E4 E5 E6 ELFISKELOKALER E9 Fiskodling E8 E7 Bilaga 1 Sid 4 (14)

24 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Lista elfiskelokaler Nr Lokalnamn Namn vattendrag rinner till 1 Östra Kvarn Rössjöholmsån Rönne å 2 Dalamöllan Rössjöholmsån Rönneå 3 Sågmöllan Rössjöholmsån Rönne å 4 Röamölla, nedre Rössjöholmsån Rönne å 5 Röamölla, övre Rössjöholmsån Rönne å 6 Lunnamöllan Rössjöholmsån Rönne å 7 Rössjöfors Rössjöholmsån Rönne å 8 Fiskodlingen Rössjöholmsån Rönne å 9 Rössjöholm Rössjöholmsån Rönne å 10 Kägleån, uppströms Rössjöholmsån Kägleån Rössjöholmsån 11 Annelund Kägleån Rössjöholmsån 12 Önnersmölla Kägleån Rössjöholmsån 13 Nedstr. Stendalsmölla Kägleån Rössjöholmsån 14 Uppstr. Stendalsmölla Kägleån Rössjöholmsån Bilaga 1 Sid 5 (14)

25 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Datablad provfiske Lokal 1 Rössjöholmsån, Östra Kvarn Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 19.2 ms/m Temperatur: 12.7 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 77 Biomassa: 1038 Täthet laxfi sk: 76 Lokaldata: Längd 18 m Bredd: 9 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 0.60 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: lågmedel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.9 Bottensubstrat: block Anm: Forsparti vid sidan om Östra kvarn. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, gädda, lake, mört, nejonöga, sandkrypare, lax, ål och öring har registrerats ( ). Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Hybrid lax x öring 1 85 Ål Lokal 2 Rössjöholmsån, Dalamöllan Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.5 Konduktivitet: 17.5 ms/m Temperatur: 17.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 30 Biomassa: 122 Täthet laxfi sk: 22 Lokaldata: Längd 39 m Bredd: 9 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 1.00 m Vanttenhastighet: strömt Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 0.6 Bottensubstrat: sand, sten Anm: Strömparti vid sidan om Dalamölla. Måttlig hög fi sktäthet och relativ låg fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, gädda, mört, nejonöga, lax, signalkräfta, ål och öring har registrerats ( ). Art Antal Längd Öring Lax Lax > Elritsa Gädda Ål 1 38 Bilaga 1 Sid 6 (14)

26 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 3 Rössjöholmsån, Sågmöllan Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 11.5 ms/m Temperatur: 13.7 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 63 Biomassa: 1237 Täthet laxfi sk: 58 Lokaldata: Längd 18 m Bredd: 6.0 m Medeldjup: 0.25 m Maxdjup: 0.65 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 0.9 Bottensubstrat: block Anm: Forsparti nedströms dammen vid Sågmöllan. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Gädda Lake Ål Lokal 4 Rössjöholmsån, Röamölla, nedre Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.8 Konduktivitet: 12.5 ms/m Temperatur: 14.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 42 Biomassa: 455 Täthet laxfi sk: 39 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 8.0 m Medeldjup: 0.20 m Maxdjup: 0.45 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 0 Bottensubstrat: häll, block Anm: Forsparti nedströms dammen vid Röamöllan, nedre. Relativ hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts i anslutning till den undersökta lokalen, elritsa, gädda, lax och öring har registrerats (1990). Art Antal Längd Lax Lax > Elritsa 1 65 Lake Bilaga 1 Sid 7 (14)

27 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 5 Rössjöholmsån, Röamölla, övre Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 11.3 ms/m Temperatur: 14.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 73 Biomassa: 465 Täthet laxfi sk: 70 Lokaldata: Längd 22 m Bredd: 5.0 m Medeldjup: 0.25 m Maxdjup: 0.55 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 90% Närmiljö: lövskog Död ved: 0.9 Bottensubstrat: block Anm: Forsparti nedströms dammen vid Röamöllan, övre. Relativ hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Elritsa 3 75 Lokal 6 Rössjöholmsån, Lunnamöllan Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 11.3 ms/m Temperatur: 15.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 71 Biomassa: 920 Täthet laxfi sk: 69 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 4.5 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 0.55 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.1 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti uppströms bron vid Lunnamöllan. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Ål Bilaga 1 Sid 8 (14)

28 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 7 Rössjöholmsån, Rössjöfors Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.4 Konduktivitet: 11.1 ms/m Temperatur: 15.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 86 Biomassa: 803 Täthet laxfi sk: 81 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 4.5 m Medeldjup: 0.20 m Maxdjup: 0.35 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 5% Närmiljö: äng Död ved: 0 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti uppströms bron vid Rössjöfors. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Lake Ål Lokal 8 Rössjöholmsån, Fiskodlingen Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 11.3 ms/m Temperatur: 15.0 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 61 Biomassa: 611 Täthet laxfi sk: 57 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 6.0 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 0.45 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 0 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti uppströms bron vid fi skodlingen. Relativ hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Mört 3 50 Nejonöga 1 85 Ål Bilaga 1 Sid 9 (14)

29 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 9 Rössjöholmsån, Rössjöholm Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.9 Konduktivitet: 10.8 ms/m Temperatur: 15.6 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 64 Biomassa: 1116 Täthet laxfi sk: 0 Lokaldata: Längd 25 m Bredd: 8.5 m Medeldjup: 0.40 m Maxdjup: 1.00 m Vanttenhastighet: strömt Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : jämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 0 Bottensubstrat: sand, fi nsediment, grus Anm: Strömparti nedströms dämmet vid utloppet av Rössjön. Åfåran rätad och substratet utgjordes av sand och fi nsediment. Lekplatser för laxfi sk saknas. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Abborre Gädda Mört Lake Ål Lokal 10 Kägleån, uppströms Rössjöholmsån Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.8 Konduktivitet: 26.3 ms/m Temperatur: 12.0 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 69 Biomassa: 514 Täthet laxfi sk: 65 Lokaldata: Längd 12 m Bredd: 5.0 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 0.70 m Vanttenhastighet: strömt Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.7 Bottensubstrat: block Anm: Kort strömparti belägen i Kägleåns nedre del. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, lax, ål och öring har registrerats ( ). Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Sandkrypare Ål Bilaga 1 Sid 10 (14)

30 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 11 Kägleån, Annelund Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 21.1 ms/m Temperatur: 16.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 186 Biomassa: 782 Täthet laxfi sk: 186 Lokaldata: Längd 23 m Bredd: 3.0 m Medeldjup: 0.10 m Maxdjup: 0.50 m Vanttenhastighet: strömt Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.4 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti uppströms vägen vid Annelund. Hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, lax, nejonöga, signalkräfta, ål och öring har registrerats ( ). Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Lokal 12 Kägleån, Önnersmölla Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 15.7mS/m Temperatur: 11.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 105 Biomassa: 1447 Täthet laxfi sk: 105 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 3.0 m Medeldjup: 0.20 m Maxdjup: 0.40 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 8.3 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti belägen vid sidan om dammen vid Önnersmölla. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, lax och öring har registrerats (2003). Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Bilaga 1 Sid 11 (14)

31 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 13 Kägleån, nedstr. Stendalsmölla Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.7 Konduktivitet: 15.3mS/m Temperatur: 11.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 80 Biomassa: 752 Täthet laxfi sk: 79 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vanttenhastighet: Vattennivå: 20 m 7.0 m 0.20 m 0.40 m fors medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 2.9 Bottensubstrat: block Anm: Forsparti nedströms Stendalsmölla, belägen nedanför utloppet från kvarnrännan. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts i anslutning till den undersökta lokalen, öring har registrerats (1990). Art Antal Längd Öring Öring > Lax Lax > Nejonöga Lokal 14 Kägleån, uppstr. Stendalsmölla Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.8 Konduktivitet: 14.6mS/m Temperatur: 10.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 28 Biomassa: 511 Täthet laxfi sk: 28 Lokaldata: Längd 19 m Bredd: 7.0 m Medeldjup: 0.20 m Maxdjup: 0.55 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: Bottensubstrat: block Art Antal Längd Öring Öring > Anm: Forsparti uppströms Stendalsmölla. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts ca 150 m uppströms den undersökta lokalen, elritsa, ål och öring har registrerats (1995). Bilaga 1 Sid 12 (14)

32 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga FOTO FISKAR Lax och Öring (Lokal 1) Hybrid (Lokal 5) Lax (Lokal 5) Abborre (Lokal 9) Lake (Lokal 9) Sandkrypare (Lokal 10) Nejonöga (Lokal 13) Bilaga 1 Sid 13 (14)

33 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 4 REFERENSER Degerman, E. & Sers, B Elfi ske. Standardiserat elfi ske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fi sk som fi skare. Fiskeriverket information 1999:3. Naturvårdsverket Elfi ske i rinnande vatten. Version 1:3, Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 27s. Bilaga 1 Sid 14 (14)

34 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Kartering vattenbiotop Rössjöholmsån och Kägleån Bilaga 2 Sid 1 (15)

35 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Rössjöholmsån Karta Rössjöholmsån Lista inventerade sträckor Datablad Rössjöholmsån 7 4 Resultat Kägleån Karta Kägleån Lista inventerade sträckor Datablad Kägleån 12 5 Referenser 15 Bilaga 2 Sid 2 (15)

36 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 1 INLEDNING Under sommaren - hösten 2005 har det utförts en biotopinventering av Rössjöholmsån på sträckan från dess utfl öde i Rönne å och upp till Rössjön. Vidare har ett av åns större tillfl öden, Kägleån, inventerats. Biotopinventeringen har utförts med syfte att kartlägga aktuell status av vattenmiljön i Rössjöholmsån och Kägleån, identifi era känsliga områden och föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra miljön för fi sken. 2 METODIK Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika delsträckorna rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografi sk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till defi nitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad typ av strömförhållanden angivet i %. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m inventerad sträcka. Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad, storleken av skyddszon och täckningsgrad av vegetation har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensning 0=obefi ntlig 0=saknas 0=ej rensat 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd Skyddszon Vegetation Påverkansgrad 0=< 3 m 0=saknas 1=opåverkad biotop 1=3-10 m 1= (<5%) 2=måttlig påverkan 2=11-30 m 2= (5-50%) 3=stor påverkan 3=>30 m 3= (>50%) Öringbiotop; Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Lekområde Uppväxtområde 0 = lekmöjlighet saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra Ståndplatser 0 = saknas (för grunt) 1 = möjligt för enstaka större öring att uppehålla sig 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra förutsättningar för större öring Bilaga 2 Sid 3 (15)

37 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 3 RESULTAT RÖSSJÖHOLMSÅN 3.1 Karta Rössjöholmsån Trollabäcken km N Storesjö Västersjön Rössjön Kyrkesjön Tåssjö Abborrasjön Eklövs Fiske & Fiskevård Hanasjö HALLANDSÅSEN Rinn Rössjöholmsån Röglaån Århultsbäcken Breabäck Dövabäck Käglebäcken Lerbäcken Kägleån Gudebäcken Förslöv Kägleån Rönneå Simontorp Margretetorp Hjärnarp Ängelholm Tåstarp Dalamöllan Munka Ljungby Västersjön Rössjöfors Fiskodling Bilaga 2 Sid 4 (15)

38 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Lista inventerade sträckor Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Strömförhållande Lugnfl ytande Fors Svagt strömmande Fors Svagt strömmande Fors Strömmande Strömmande Fors Lugnfl ytande Lugnfl ytande Svagt strömmande Strömmande Lugnfl ytande Svagt strömmande Lugnfl ytande Svagt strömmande Svagt strömmande Strömmande Strömmande Fors Lugnfl ytande Lugnfl ytande Svagt strömmande Lugnfl ytande Svagt strömmande Strömmande Strömmande Fors Lugnfl ytande Fors Strömmande Svagt strömmande Strömmande Svagt strömmande Fors Fors Fors Lugnfl ytande Strömmande Lugnfl ytande Strömmande Lugnfl ytande Bilaga 2 Sid 5 (15)

39 Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Strömförhållande Strömmande Fors Lugnfl ytande Svagt strömmande Fors Strömmande Svagt strömmande Fors Strömmande Lugnfl ytande Strömmande Strömmande Fors Strömmande Svagt strömmande Lugnfl ytande Lugnfl ytande Lugnfl ytande Svagt strömmande Strömmande Svagt strömmande Svagt strömmande Lugnfl ytande Lugnfl ytande Bilaga 2 Sid 6 (15)