Klinisk utvärdering av ozonbehandling på hypersensibla dentinytor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klinisk utvärdering av ozonbehandling på hypersensibla dentinytor"

Transkript

1 1 Klinisk utvärdering av ozonbehandling på hypersensibla dentinytor Namn Student: Anzhelika Zadorozhna Namn Student: Shamim Turabi Handledare: Med. Dr Lena Karlsson Odont. Dr. Marianne Kjaeldgaard. Enheten för Cariologi och Endodonti

2 2 Clinical evaluation of ozone treatment on dentine hypersensitivity surfaces Summary Aim The purpose of our study a randomised prospective split-mouth single-blind study was to: - investigate the immediate effect of ozone treatment of dentin hypersensitivity by means of pain evaluation according to VAS (Visual Analog Scale). - also, to investigate after 3 months, the long-term result of ozone treatment of dentin hypersensitivity, by means of VAS. Method In all, ten adults between the ages 53 and 65 years, who met the required criteria, were recruited. A randomized prospective split-mouth single-blind study was conducted to avoid confounding factors. A randomised selection was being conducted using a dice. A test tooth and a control tooth were selected for each patient. Before the study was carried out, the patients gave their approval. The study consisted of two appointments, at an interval of three months. At the first appointment, information regarding our study was given to the patients. Then a clinical investigation followed, consisting of previous dental treatment, caries and pocket depths, sensibility to electricity and cold were registered. Apical radiographs were taken of the selected teeth in order to exclude other pathological changes in the jawbone. Pain caused by air blasting before and after ozone treatment, (140 ppm during 12

3 3 seconds) on test-tooth and air blasting on control tooth was recorded on a Visual Analogue Scale (VAS) at the first appointment and at the second appointment. Result The sensation of pain (VAS) decreased significantly for both test teeth (blast+ozone) and control teeth (just blasting) immediately after the treatment. However, no pain reducing effect of either test or control teeth was found after 3 month. Conclusion Ozone as a method for treating dentin hypersensitivity is currently not well known. According to the result of this study, it could not be considered as an efficient treatment of the hypersensitivity of dentine. Few clinical studies of the use of ozone in dental service have been carried out, and those published show varying results of the treatment. Further studies are therefore required.

4 4 Sammanfattning Syfte Syftet med vår studie var att i en randomiserad prospektiv split-mouth singel-blind studie: - undersöka den omedelbara effekten av ozonbehandling på hypersensibelt dentin med hjälp av smärtskattning enligt VAS (Visual Analog Scale). - att även undersöka långtidseffekten av ozonbehandling på hypersensibelt dentin med hjälp av VAS efter 3 månader. Metod Sammanlagt tio vuxna personer mellan åldrarna 53 och 65, som uppfyllde inklusionskriterierna, rekryterades. En randomiserad prospektiv split-mouth single-blind studie genomfördes för att undvika motstridiga faktorer. Med hjälp av lottning valdes en test-tand och en kontroll-tand för varje patient. Lottningen skedde med hjälp av en tärning. Innan studien utfördes lämnade patienterna sitt medgivande. Studien bestod av två besökstillfällen med tre månaders intervall. Vid första behandlingstillfället gavs information till patienterna om vår studie. Vid en klinisk undersökning registrerades föregående tandvård, karies och fickdjup, sensibilitet för el och kyla. Apikala röntgenbilder togs på de utvalda tänderna för att utesluta patologiska förändringar i käkbenet, randomisering av kontroll och test tand. Registrering av smärtupplevelse med luftblästring före och efter ozonbehandling (140ppm under 12 sekunder) på test- och kontroll-tand

5 5 enlig Visual Analog Scale(VAS) vid Behandlingstillfälle I och Behandlingstillfälle II. Resultat Smärtförnimmelsen (VAS) minskade signifikant för både test-tänder (luftblästring+ozon) och kontroll-tänder (enbart luftblästring) omedelbart efter behandlingarna. Däremot kvarstod inte den smärtminskande effekten för varken test- eller kontroll-tänder efter 3 månader. Slutsats Ozon som behandlingsmetod för hypersensibelt dentin vet vi i dagsläget inte så mycket om. Enligt resultatet av denna studie kan ozon inte bedömas vara effektivt vid behandling av hypersensibelt dentin. Det har gjorts få kliniska studier på ozonanvändning i tandvården och de publicerade visar varierande behandlingsresultat, därför krävs ytterligare studier med fler antal patienter och långtidsuppföljningar.

6 6 Arbetsfördelning Arbetet har gjorts i samarbete och med hjälp av varandra, dock har vi fördelat vissa delar av arbetet enligt nedan: Anzhelika gjort de kliniska undersökningarna. utfört ozonbehandling vid behandlingstillfällena. ordnat presenter för patienterna som tacksamhet. skrivit följande delar av arbetet: Material och Metod, Diskussion. Shamim assisterat och varit ansvarig för registrering av smärtskattning vid behandlingstillfällena. registrerat och sammanställt databasen och patientunderlaget inför statistikberäkningen. skrivit Inledningen. Tillsammans har vi gjort följande: sökt lämpliga patienter på vuxkliniken på Karolinska Institutet tandläkarhögskolan och skrivit projektplan gått igenom vetenskapliga artiklar som har använts som underlag sammanställt resultatet skrivit resultat diskuterat och kommit fram till vår slutsats fört patientjournal i Effica systemet- skaffat VAS-skala från Colgate Sensitive.

7 7 Inledning 1:1: Bakgrund Hypersensibelt dentin (HD) är tämligen ett vanligt smärtsamt oralt hälsoproblem, och definieras enligt en internationell workshop år 1983 som en "kort, skarp smärta som uppstår från exponerade dentinytor, som svar på stimuli såsom värme, uttorkning, mekanisk stimuli, osmotisk eller kemisk påverkan, samtidigt som det inte kan tillskrivas någon annan form av tanddefekt eller sjukdom (1,2,3). Förekomsten av hypersensibelt dentin varierar enligt studier mellan 8-74% (4,5). Variationerna kan bero på skillnader i de studerade populationerna och undersökningsmetoderna, till exempel frågeformulärens utformning eller olika undersökningsmetoder. Hos patienter med parodontit är förekomsten av HD så hög som mellan 60 och 98 % (6,2,7,8,9). HD kan drabba alla tänder men mest påverkas hörntänder och premolarers buckala ytor (10,11) och prevalensen av HD förefaller vara högre hos kvinnor än hos män. HD kan påverka patienter i alla åldrar men de flesta drabbade är i åldern år med en topp mellan 30 och 40 år (12). Mörkertalet gällande HD anses vara tämligen stort och uppskattningsvis hälften av de drabbade söker hjälp (13). Smärtan från HD sker inte spontant och kvarstår inte efter avlägsnande av stimuli. Däremot kan värken följas av längre tids obehag beroende på svårighetsgraden av stimuli och sjukdomen. Smärtupplevelsen varierar som en följd av individens smärttolerans, emotionella tillstånd, tidigare smärtupplevelse och miljöfaktorer (14).

8 8 1:2: Anatomi Morfologi Dentinet består av både organiska och oorganiska komponenter och skyddas av hårdvävnad som emalj på kronan och cement på roten. 70 % av dentinet vikt består av mineralet hydroxylapatit, 20 % av organiskt material och 10 % av vatten. Dentin består av mikroskopiska kanaler, så kallade dentintubuli, vilka strålar ut från dentinet till det yttre cementet eller emaljkantlinjen. Dessa tubuli innehåller vätska och cellulära strukturer (odontoblaster), som ger dentinet en viss permeabilitet. Vätskan fungerar som kommunikationsmedel mellan pulpa och dentin, och mikroskopisk undersökning visar att dentintubuli hos patienter med HD är mer omfattande i såväl antal som storlek (15,16). 1:3: Hur uppstår HD För att problem med HD ska uppstå måste dentinet vara exponerat för den orala miljön och detta kan ske på olika sätt (17). HD uppstår antingen genom förlust av de skyddande omgivande lager (emalj, rotcement, gingiva) över dentinet vilket i sin tur kan orsakas genom erosion eller abrasion och abfraktion (18,19). Förlusten av dessa lager leder till att dentinet utsätts för den yttre miljön med dess olika stimuli. Men all exponering av dentinet leder inte nödvändigtvis till HD. För uppkomsten av HD krävs att dentintubuli är öppna mot både munhålan och pulpan (s.k. läsioninitiering) (19) eller genom gingival retraktion. Gingival retraktion kan bland annat bero på tandborstskador, parodontal kirurgi, depuration, preparation inför fast protetik (kronor och broar), felaktig användning av tandtråd eller som resultat av parodontala sjukdomar (20).

9 9 1:4: Smärtmekanism Smärtmekanismen som leder till hypersensibelt dentin har beskrivits genom tre olika teorier, nämligen den direkta innervationsteorin, odontoblastreceptorteorin och Brännström/hydrodynamisk teori (21). Enligt den direkta innervationsteorin sträcker sig nervändarna mot gränsen mellan dentin och emalj (22). En direkt mekanisk stimulering av dessa nerver kommer att initiera en aktionspotential som leder till en smärtimpuls. Dock finns det många brister i denna teori och brist på bevis att ytligt dentin är den känsligaste delen. Odontoblast-receptorteorin beskriver att odontoblaster fungerar som receptorer och ger signalen till en synaps (23), men majoriteten av senare studier har visat att odontoblaster inte är tillräckligt retbara för att kunna skapa en smärtimpuls (24). Brännströms hydrodynamiska teori förefaller vara den mest accepterade teorin idag som förklaringsmodell till dentinhypersensibilitet. Denna teori bygger på förekomsten av allmänt öppna dentintubuli och rörelse av vätskan i dentinkanaler. Vätskans rörelse i sin tur aktiverar nervändarna i slutet av dentinkanalerna (24). Studier visar att ju bredare öppning dentinkanalerna har, desto mer ökar vätskans rörelse vid olika stimuli såsom kylning, uttorkning och avdunstning och applicering av hypertoniska substanser vilket ger upphov till smärta (25,26,27). Ungefär 75 % av patienterna med HD klagar över smärta vid försök med kalla stimuli enligt en studie (27).

10 10 1:5: Diagnos HD diagnostiseras med anamnetiska uppgifter i kombination med klinisk undersökning. I undersökningen ingår uppgifter om kost- och munhygienvanor, samt diagnostik av erosionsskador, karies och parodontala sjukdomar. Även förekomst av frakturerade tänder, nya restaurationer och ocklusalt trauma noteras, liksom även tecken på pulpainflammation och ilning efter tandblekning (17). Differentialdiagnoser bör uteslutas och åtgärdas separat. Metoder för diagnostik av HD kan involvera tryckluftsblästring av undersökt område eller taktil undersökning av sond på den exponerade dentinytan i mesio-distal riktning (28). De upplevda problemen med HD graderas enligt olika skalsystem, Visual Analog Scale (VAS), Verbal Descriptor Scale(VDS), Short Form av McGill Pain Questionnarie(SF-MPQ) (3). 1:6: Behandling Behandling av HD sker huvudsakligen genom att blockera dentintubuli, förhindra stimuli och minska den sensoriska nervaktiviteten och smärtimpulsen. Lindrig till måttlig känslighet kan behandlas av patienten själv med exempelvis tandkrämer som innehåller kaliumsalter (kaliumnitrat, kaliumklorid eller kaliumcitrat), natriumfluorid, strontiumklorid, diabasiskt natriumcitrat och natrium-monoflorofosfat. Om detta inte ger någon lindring, vid svår sensibilitet, bör klinisk behandling ges. På kliniken kan de hypersensibla dentinytorna antingen täckas med glasjonomercement, kompositer eller lacker, alternativt behandlas med laser eller ozongas. De två sistnämnda förefaller enligt tidigare studier ha en begränsad terapeutisk effekt (29). I extremfall, om patienten inte svarar på behandlingen, och det

11 11 finns enstaka tänder med symtom, kan endodontisk behandling vara nödvändig (21). 2:1: Ozon Ozon i terapeutiskt syfte användes i en gasblandning bestående av % syre och % ren ozon första gången vid kirurgisk operation av tandläkaren Edward Fisch i Österrike år 1950 (33). På grund av ozonets antibakteriella egenskaper används ozon sedan ca 10 år tillbaka inom tandvården i tämligen blygsam skala för behandling vid exempelvis tidiga kariesläsioner, hypomineraliserade tänder, parodontit, endodonti, sårläkning, sensibelt dentin samt som steriliserings- och desinfektionsmedel (30,31,32,33,34). Det har gjorts få kliniska studier på ozonanvändning i tandvården och de publicerade visar varierande behandingsresultat. Två genomförda kliniska studier (29,5) utvärderades effekten av HealOzone vid en koncentration av 2100ppm (hastighet av 615ml/min) för 40 sekunder respektive (5) HealOzone vid 1600 ppm för 60 sekunder vid behandling av hypersensibelt dentin. I den ena studien (29) rapporterade alla försökspersonerna en klinisk signifikant smärtlindring vid varje uppföljning i förhållande till baseline, men skillnaden mellan test- och kontrollgrupperna var inte statistiskt signifikanta. Ozonbehandlingen minskade smärtan hos patienter med hypersensibla tänder, men den effekten skiljde sig inte från placebobehandlingen. I den andra studien (5) sänktes patienternas smärtnivå med 55 % +/- 5,5 % omedelbart efter ozonbehandling, men ingen statistisk signifikant skillnad

12 12 observerades i smärtminskningen mellan test- och kontroll-tänder över tid under 54 veckor. 2:2: Syfte Syftet med vår studie var att i en randomiserad prospektiv split-mouth singel-blind studie: - undersöka den omedelbara effekten av ozonbehandling på hypersensibelt dentin med hjälp av smärtskattning enligt VAS. - att även undersöka långtidseffekten efter 3 månader av ozonbehandling på hypersensibelt dentin med hjälp av VAS.

13 13 Material och metoder Studiegrupp Till studien söktes personer mellan 20 och 70 år som uppfyllde de förutbestämda inklusionskriterierna (Tabell 1). Tabell 1: Inklusionskriteriena 1. Personer som lider av hyperkänsliga tänder. 2. Personer mellan 20 och 70 år och som frivilligt ville delta i studien. 3. Personer som redan var inskrivna på studentkliniken Tandläkarhögskolan och Institutioner för Odontologi på Karolinska Institutet i Huddinge. 4. Personer som inte har påbörjat någon typ av behandling för hypersensibelt dentin under de senaste sex månaderna. 5. Personer med smärtdurationen efter luftblästring på hyperkänsliga tänder som försvinner på 30 sekunder. 6. Personer som står inte på smärtstillande medicineringen. Exklusionskriterier för odontologiska tillstånd som negativt kunde påverka utfallet av en behandling för hypersensibelt dentin (Tabell 2). Tabell 2: Exklusionskriterierna 1. Tänder med sprickor i tandhalsområde. 2. Tänder med frakturer i emaljen och/eller dentin. 3. Karierade tänder. 4. Fyllningar i tandhalsområde. 5. Icke-vitala tänder. 6. Tänder med fickdjup > 4 mm. 7. Tänder som visade patologiska förändringar i käkbenet.

14 14 Sökandet av försökspersoner skedde genom e-post med information om studien till alla tandläkar- och tandhygieniststudenter som hade patientkontakt, annons på Tandläkarhögskolans anslagstavla och genom samtal med kurskamrater. Efter anmält intresse kontaktades personer via telefon och bokades in för screening och eventuellt första behandlingstillfälle. Vid screeningen utfördes en förenklad klinisk undersökning som hade till syfte att hitta patienter med hypersensibelt dentin lämpliga till vår studie. I den undersökningen ingick registrering av föregående tandvård, kariesregistrering och fickdjupsmätning. Vid screeningen luftblästrades varje tand med hjälp av luftbläster under en sekund på ett avstånd av 1 cm både buckalt och lingualt. Tänderna inspekterades från första till andra kvadrant. Därefter inspekterades tänderna från tredje till fjärde kvadrant. Patientens upplevda sensibilitet noterades. Tänderna skall reagera snabbt, men eventuella persisterande ilningar skall också försvinna på 30 sekunder. Därefter genomfördes sensibilitetstest med kyla, där bomullspellets indränkta i Endofrost-spray applicerades på buckala ytor på sensibla tänder under en sekund (även här skulle smärtan försvinna på 30 sekunder). Sensibilitetstest med el genomfördes med Analytic Technology Pulp Tester (SybronEndo, Orange, CA) och elektrodgel Cefar Blågel (CefarCompex, Malmö, Sverige). Utvalda tänder torrlades med bomullsrullar och blästrades med luft. Apparatens spänningsreglage stod på det lägsta värdet. Elektroden fuktades med elektrodgelen och applicerades på en fyllningsfri yta en bit koronalt om gingivan, så nära pulpan som möjligt. Den elektriska sensibilitetstesten skall givetvis uppvisa värden som motsvarar värden för de

15 15 normala sensibla tänderna. Slutligen togs apikala röntgenbilder på de utvalda tänderna för att exkludera patologiska förändringar i käkbenet. Uppfylldes alla kriterier fick personerna lämna sitt medgivande. Samtycken verifierades av patienter såväl muntligt och skriftligt genom underskrift i bifogat samtycksformuler där patienter fick fullständig information om forskningsstudiens syfte och hur de skulle behandlas (Bilaga 1). Sammanlagt rekryterades tio friska personer, varav 3 kvinnor och 7 män, åldern var mellan 53 och 65 år. Studiedesign Studieprotokollet var godkänd av regionala Etikprövningsnämnden Stockholm (2010/642-31/1). En randomiserad studiedesign genomfördes för att undvika att orsakssamband man studerar påverkas av en eller flera länkande störfaktorer som inte beaktats. Med hjälp av lottning valdes en test-tand och en kontroll-tand för varje patient. Lottningen skedde med hjälp av en tärning. Studiedesignen innefattades också av en singel-blind och en split-mouth karaktär, det vill säga försökspersonerna själva visste inte vilken tand som skulle behandlas och vilken tand skulle inkluderas som en kontroll-tand. Utfallet: självupplevd smärta av känsliga dentinyta vid Behandlingstillfälle I och självupplevd smärta av känsliga dentinyta vid Behandlingstillfälle II.

16 16 Behandling Efter screeningen genomfördes första behandlingstillfället så kallat Behandlingstillfälle I. Samtliga tänder putsades med gummikopp och putspasta CCS RDA 170 (CCS AB, Borlänge, Sverige). Före behandlingsstart registrerades generell grad av smärta från test-tand och kontroll-tand med HD enligt Visual Analoge Scale (VAS) från ingen smärta (0) till outhärdlig smärta (10) ( Figur.1). Figur 1. Visual Analoge Scale. Skala med vilken försöksperson pekar på för att uppskatta en upplevelse. Isolering med bomullsrullar utfördes för exponering av bara test-tand och kontroll-tand. Detta gjordes för att undvika reaktion vid luftblästring på granntänder och säkerställa att eventuella smärtreaktioner kom från en utvald tand. Behandlingsgång var följande. Först luftblästrades test-tand under en sekund på ett avstånd av 0,5 cm. Varje patient fick uppskatta graden av obehag/smärta med avsedd VAS-skala och grad av uppskattad smärta noterades i journalen. Efter registrering av smärtförnimmelse behandlades test-tand med ozon gas i 12 sekunder på ett avstånd av 0,5cm från halsområdet. För den behandlingen användes speciella spetsar som

17 17 underlättade ozontillförsel till cervikalområdet. Efteråt luftblästrades och skenbehandlades kontroll-tand med likadant tillvägagångssätt men utan ozonpåslag. Behandlingsinstrument Prozone (W & H, Austria som är tillverkare av dentalprodukter) användes i den aktuella studien (Figur.2). Figur.2 Ozongeneratorn Prozone (W&H, Austria) Uppföljning med en ny luftblästring av tandhalsar samt registrering av patientens självupplevda obehag skedde direkt efter utförd behandlingen med de metoder som användes innan ozonbehandlingen respektive skenbehandlingen. Efter tre månader fick försökspersonerna komma för ett andra behandlingstillfälle, nämnd Behandlingstillfälle II. Vid detta tillfälle putsades bara test-tand och kontroll-tand med gummikopp och putspasta CCS RDA 170 (CCS AB, Borlänge, Sverige). Patienter fick uppskatta graden av obehag/smärta enligt VAS-skala före och efter ozonbehandling respektive skenbehandling på samma sätt som vid första behandlingstillfället. Registrering av patienternas självupplevda obehag/smärta noterades. Varje besök registrerades i sedvanlig ordning i patienternas journal i journalsystemet Effica. Vid varje besökstilfälle och

18 18 efter ozonbehandlingen inspekterades munhålan för att kontrollera eventuella biverkningar av ozonbehandlingen. Statistisk metod I den studien användes inte parat t-test på grund av ganska liten observationsmaterial och förskjutning i patientens smärtupplevelse. Vid en statistisk beräkning togs hänsyn bara till smärtförnimmelse. Den statistiska bearbetningen har gjorts med non-parametriskt test (Sign Test). P-värde som var mindre än 0,05 beaktades som signifikant. Statistica version 10 användes vid de statistiska bearbetningarna

19 19 Resultat Alla försökspersonerna rapporterade en klinisk signifikant minskning av smärtan vid varje besökstillfälle. Test-tänder ozonbehandlades vid Behandlingstillfälle I, ett signifikant resultat visades vid jämförelse av upplevd smärta före och efter behandling. Detsamma gällde test-tänder vid Behandlingstillfälle II, ett signifikant resultat visades vid jämförelse av upplevd smärta före och efter. Kontroll-tänder vid Behandlingstillfälle I och Behandlingstillfälle II visade också signifikanta skillnader före och efter skenbehandling trots att inget ozonpåslag hade utförts! Enligt patienternas anamnes var tre patienter fullt friska medan de andra sju hade olika sjukdomstillstånd. Några av de sju tog smärtstillande medicin vid behov. Vid både första och andra behandlingstillfället tillfrågades patienter inte om dem tog smärtstillande medicin eller inte. Tabell 1. Allmän hälsa och medicinering av patienter, som hade försämrat hälsotillstånd. Pat nr. Sjukdomstillstånd Medicineringen 1. Högt blodtryck, hypotyreos, Reumatism. Mot högt blodtryck, Levaxin 2. Hypotyreos Levaxin, Alvedon och Voltaren vid behov 3. Nackskadat Kortison spruta mot nackskada som smärtlindrande 4. Högt blodtryck, hjärtsjukdom, Trombyl, Omeperazol, Indur, Pentasa. Ångestpåverkan, mag-och tarmbesvär. 5. Migrän, diskbesvär Zomic och Alvedon vid behov, Celebra(NSAID) 6. Stellhet, astma Madopark, Kortisonspray vid behov 7. Njursten Voltaren ca två ggr/årligen.

20 20 Inga negativa biverkningar, så kallade adverse event, kunde kontrolleras under studiens gång. I tabell 2 exkluderades resultatet på en kontroll-tand eftersom hade patienten ingen smärtförnimmelse under luftblästring före skenbehandlingen. Tabell 2. Effekt av enbart luftblästring (kontroll) och luftblästring+ ozon (test) på ilande tandhalsar uttryckt i antalet individer vid Behandlingstillfället I. Luftblästring Luftblästr+ozon Ozoneffekt Positiv effekt 7* 10*** 5 Ingen effekt Negativ effekt Signifikansnivå p<0,05 p<0,001 n.s. p = 0,227 Positiv effekt = minskning, negativ effekt = ökning, ingen effekt = ingen förändring av smärta (VAS). *-signifikans nivå, n.s = non-signifikat, ozoneffekt = differens på test-och kontroll-tänder efter utförd behandlingen. Siffror betyder antal försökspersoner.

21 21 Tabell 3. Effekt av enbart luftblästring (kontroll) och luftblästring+ ozon (test) på ilande tandhalsar uttryckt i antalet individer vid Behandlingstillfället II (efter 3 mån). Luftblästring Luftblästr+ozon Ozoneffekt Positiv effekt 8** 8** 7 Ingen effekt Negativ effekt Signifikansnivå P<0,01 P<0,01 n.s p= 0,090 Positiv effekt = minskning, negativ effekt = ökning, ingen effekt = ingen förändring av smärta (VAS). *-signifikans nivå, n.s = non-signifikat, ozoneffekt = differens på test-och kontroll-tänder efter utförd behandlingen. Siffror betyder antal försökspersoner. Tabell 4. Jämförelse av smärtförnimmelse hos försökspersonerna före Behandlingstillfälle I och före Behandlingstillfälle II. Luftblästring Luftblästr+ozon Ozoneffekt Positiv effekt Ingen effekt Negativ effekt Signifikansnivå n.s n.s n.s Positiv effekt = minskning, negativ effekt = ökning, ingen effekt = ingen förändring av smärta (VAS). *-signifikans nivå, n.s = non-signifikat, ozoneffekt = differens på test-och kontroll-tänder efter utförd behandlingen. Siffror betyder antal försökspersoner.

22 22

23 23 No. Tabell 5. Patientlista vid Behandlingstillfälle I. Test Tooth Pain scale according to VAS before Ozone Therapy Pain scale according to VAS after Ozone Therapy Selected Teeth Tabell 6. Patientlista vid Behandlingstillfälle II. Control Tooth Pain scale according to VAS before Placebo Therapy Pain scale according to VAS after Placebo Therapy , No. Test Tooth Pain scale according to VAS before Ozone Therapy Pain scale according to VAS after Ozone Therapy Selected Teeth Control Tooth Pain scale according to VAS before Placebo Therapy Pain scale according to VAS after Placebo Therapy , ,5 2, , , , , , , ,5 5

24 24 Diskussion Syfte med vår studie var att undersöka om behandling med ozon på ilande tandhalsar ger upphov till skillnader avseende grad av besvär med ilande tandhalsar. Resultatet visade att ozon ger omedelbar lindring av symtom på test-tänder strax efter ozonpåslag samtidigt på kontroll-tänder efter skenbehandlingen (placebobehandlingen). Däremot var inte skillnaderna statistiskt signifikanta vid långtidsuppföljningen vare sig för test- eller kontrolltänder. Behandlingsprincipen med HD är att utreda och avlägsna orsaksfaktorerna i det individuella fallet. Det finns inom forskarsamväldet idag ingen konsensus om vilken behandling som är det mest effektiv. Men vanligt förekommande behandlingsprinciper är att blockera öppna dentinkanalsmynningar, initiera utfällning i dentinkanaler och/eller modifiera nervsensitiviteten (7). Nackdelen med dessa metoder är att de kräver upprepad eller kontinuerlig behandling för att uppnå en långtidseffekt, eftersom t.ex. sura födoämnen, plack (bakteriell syraproduktion), refluxsjukdom, bulimi nervösa och abrasiv tandborstteknik försämrar i avsevärd grad behandlingens resultat. Nytänkande måste därför till för att skapa en mer hållbar lösning av problematiken med ilande tandhalsar. En ny behandlingsmetod är ozonbehandling för att desensibilisera överkänsliga tänder/tandytor. Behandlingen med ozon väntas slå ut de bakterier som finns på den blottlagda dentinytan (35). Ozongas är ett av de starkaste oxidationsmedlen och har förmågan att döda bakterier, virus, svamp, mögel, sporer, pollen och så vidare. Under de senaste åren har ozonbehandling föreslagits som en alternativ icke-invasiv

25 25 behandling inom tandvården för att minska halten av kariesrelaterade bakterier. I sin in-vitro studie utvärderade Johansson et al. (35) den antibakteriella effekten av ozon på kariogena bakteriella arter. Suspensioner av Actinomyces naeslundii (ACTCC12104), Lactobaciller casei (NCTC 151) och Streptococcus mutans (NCTC 10499) utsattes för ozongas under 10, 30 och 60 sekunder, respektive. Ozongas levererades från ozongeneratorn KaVo Healozone TM 2130C (Curozone; KaVo Biberach/Riss, Tyskland) med ett flöde 615 ml/mm och med en ozonkoncentration på 2100ppm. Resultatet visade att upp till 99,9% av dessa bakterier eliminerades efter ozonexponeringen på 60 sekunder. Ozongas har en hög oxidationspotential. En studie (5) antyder att oxidationstester på kalciuminnehållande ytor hade ledd till bildning av kalcium-oxalat som har förmågan att blockera dentintubuli. Den förklaringen är baserad på den hydrodynamiska smärtteorin som är allmänt accepterad. En annan förklaring till varför ozon kan utnyttjas för behandling av känsliga tänder skulle vara att ozongas genom oxidationen skadar intradentala nervändarna hos typ A-delta nervfibrer (5) och på så sätt minskar sensibilitet. Alla tio personer som hade anmält intresse till vår studie fick delta i den. Inklusions- och exklusions kriterierna kontrollerades, personerna fick lämna sitt medgivande i samtycksformulären och lämpliga tänder valdes ut för studien. Sammanlagt var det två behandlingstillfällen med mellanrum på tre månader. I den här studien användes luftblästring på HD som ett relevant kriterium för att uppskatta deltagarnas smärttillstånd. Utvärdering av både ozon- och sken-behandlingar på test- och kontroll-tänder baserades på försökspersonernas subjektiva bedömningar. Registrering av patientens

26 26 självupplevda obehag/smärta före och efter behandlingen skedde med hjälp av VAS-skalan och grad av uppskattad smärtan noterades i journalen. Studien var inte blind för behandlaren, men försökspersonerna visste inte vilken tand som skulle behandlas och vilken tand som skulle inkluderas som en kontroll-tand. För närvarande finns det ingen speciell metod för smärtbedömning som anses vara idealisk vid uppskattningen av smärta/obehag på känsliga tänder. I den här aktuella studien användes VAS-skalan, som det gyllene standardverktyget för bedömning av smärta hos försökspersonerna vid behandling av hypersensibla tänder. Den här metoden tycks vara tillförlitlig, reproducerbar, lätt att använda, känslig för behandlingseffekt och validerad (3). Men man ska alltid ha i åtanke att alla individer har olika grad av smärttröskeln och att den kan variera från ett tillfälle till ett annat. Svagheten med HD är att det går i skov. Personen kunde vara symptomfri just den perioden/dagen när han/hon deltog i studien. Konsekvenser blev då att personerna kunde uppleva och uppskatta obehag/smärta annorlunda vid olika behandlingstillfällen och att studieresultaten kunde påverkas negativt. Munhålan inspekterades vid varje besökstillfälle för att kontrollera om några patologiska förändringar uppstod i samband med ozonbehandlingen. Ingen person rapporterade negativ inverkan av ozonpåslag på den orala slemhinnan. Däremot uppskattade en person högre grad av smärta efter ozonbehandling på test-tanden än före ozonpåslag vid andra besökstillfället (från grad 4,5 till 6 på VAS-skalan). Syftet med den här studien var att undersöka om ozon och samtidig luftblästring ger omedelbar och långsiktig effekt mätt i minskad

Colgate Sensitive Pro-Relief Desensitising Polishing Paste med Pro-Argin

Colgate Sensitive Pro-Relief Desensitising Polishing Paste med Pro-Argin Colgate Sensitive Pro-Relief Desensitising Polishing Paste med Pro-Argin Ögonblicklig och långvarig lindring av ilningar i tänderna Ilningar i tänderna på grund av blottat dentin Ett problem för många

Läs mer

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Endodonti! Endodonti? Tandens vävnader Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Dentinkanalernas diameter Täthet av dentinkanaler Pulpans vaskulära nätverk Närheten till immunsystemet

Läs mer

Sensodyne Repair & Protect

Sensodyne Repair & Protect nyhet Sensodyne med NovaMin En innovativ Sensodyne-produkt med en unik teknologi som, med hjälp av tandens naturliga beståndsdelar, skapar ett reparativt minerallager över exponerat dentin 1-6 Nu kan dina

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

Undersökningsmetodik MIKAEL SILFVERBERG ST-TANDLÄKARE, UNIVERSITETSADJUNKT AVD FÖR ENDODONTI MIKAEL.SILFVERBERG@KI.SE

Undersökningsmetodik MIKAEL SILFVERBERG ST-TANDLÄKARE, UNIVERSITETSADJUNKT AVD FÖR ENDODONTI MIKAEL.SILFVERBERG@KI.SE Undersökningsmetodik MIKAEL SILFVERBERG ST-TANDLÄKARE, UNIVERSITETSADJUNKT AVD FÖR ENDODONTI MIKAEL.SILFVERBERG@KI.SE Är undersökningsmetoder som används vid smärttillstånd för att kunna fastställa en

Läs mer

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet

Läs mer

Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI

Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom(anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk

Läs mer

Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Klinisk undersökning Perkussionsömhet Kronömhet Apikalömhet Sensibilitetstest Kyla el

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Rotresorptionerna kan delas in på följande sätt:

Rotresorptionerna kan delas in på följande sätt: MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Avdelningen för endodonti, 2008 PM för gruppdiskussion Rotresorptioner Tandens dentin och cement är uppbyggt av liknande huvudkomponenter som benvävnad. Tanden omges

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador

Läs mer

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727)

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727) 3M ESPE Behaglig tandvård Ett friskt leende lekande lätt. BR61/3-1(7727) Clinpro Prophy Powder 999-3M_Clinpro_ProphyPowder_F.i1 1 8-8-7 16:19:21 Systematisk profylax med ett komplett produktprogram I forskningens

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Herpes simplexmeningit

Herpes simplexmeningit Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning Tandhygieniststudent T3 Karies utredning Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 7 Bakgrund Marlena är en patient som är uppvuxen i Polen, där tandvården inte var, och

Läs mer

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring

Läs mer

Endodontisk Mikrobiologi T5 HT2016

Endodontisk Mikrobiologi T5 HT2016 Endodontisk Mikrobiologi T5 HT2016 LUIS E. CHÁVEZ DE PAZ, ENDODONTI Vad är skillnad på röntgenbilder? + 1 + Immediate post-treatment radiograph + After 3 years Endodontisk Mikrobiologi: mikroorganismer

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

PREVENTION AV GINGIVIT

PREVENTION AV GINGIVIT Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder

Läs mer

TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING

TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING ORAL CARE TANDKRÄM & MUNSKÖLJ MED WHITENING De flesta munvårdsprodukter som idag marknadsförs som lågbudget whitening -produkter i butiker, har ingen bevisad effekt. De fåtal produkter som har en faktisk

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Tandkräm. Tandkräm kosmetika eller terapeutisk produkt? Tandkräm kosmetika eller terapeutisk produkt? Tandkräm kosmetisk hygienprodukt.

Tandkräm. Tandkräm kosmetika eller terapeutisk produkt? Tandkräm kosmetika eller terapeutisk produkt? Tandkräm kosmetisk hygienprodukt. Kapitelhänvisning: Dental Caries och kapitel 18 Lena Karlsson 1 2 kosmetika eller terapeutisk produkt? i tub sedan slutet av 1800-talet Användes i kosmetiskt syfte för att avlägsna missfärgningar, ge vita

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt

Läs mer

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras

Läs mer

GlaxoSmithKline Consumer Healthcare AB, Box 516, 169 29 Solna Ombud: jur.kand. K. F., Brann AB, Box 17192, 104 62 Stockholm

GlaxoSmithKline Consumer Healthcare AB, Box 516, 169 29 Solna Ombud: jur.kand. K. F., Brann AB, Box 17192, 104 62 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:20 2008: Datum 2011-07-19 Dnr C 15/10 KÄRANDE GlaxoSmithKline Consumer Healthcare AB, Box 516, 169 29 Solna Ombud: jur.kand. K. F., Brann AB, Box 17192, 104 62 Stockholm SVARANDE

Läs mer

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Prislista. Tandläkare Marika Jacobsson

Prislista. Tandläkare Marika Jacobsson Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES Fluor Pro-Argin TM teknologi fluor Upp till 20 procent färre nya kariesskador på två år 1,2 COLGATE VERKAR FÖR EN KARIESFRI FRAMTID DENTALT

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Saliv- och bakterieprovtagning

Saliv- och bakterieprovtagning Agenda: Saliv- och bakterieprovtagning Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Tandhygienist Enheten för Cariologi och Endododnti Salivens funktioner Diagnos och åtgärd

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Antidepressiva läkemedels påverkan på salivsekretionen och profylaktiska åtgärder på studentkliniken

Antidepressiva läkemedels påverkan på salivsekretionen och profylaktiska åtgärder på studentkliniken Antidepressiva läkemedels påverkan på salivsekretionen och profylaktiska åtgärder på studentkliniken Niloofar Javanmardy, Fereshteh Sadeghi, Shohreh Sangsari Odontologiska Institutionen karolinska Institutet

Läs mer

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk

Läs mer

Passen är obligatoriska.

Passen är obligatoriska. Institutionen för odontologi Vuxenkliniken INSKRIVNINGEN / ORAL DIAGNOSTIK HT-15, VT-16 Passen är obligatoriska. Varje grupp har 3 pass på HT-15 och 3 pass på VT-16. Vid sjukdom eller annat giltig frånvaro

Läs mer

Saliv- och bakterieprovtagning

Saliv- och bakterieprovtagning Saliv- och bakterieprovtagning Lena Karlsson Lektor Agenda: Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Salivens funktioner Diagnos och åtgärd vid nedsatt salivfunktion

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen Kliniska studier Pilotstudie, 1992 2 kvinnor med bakteriell vaginos var inkluderade i studien. Diagnosen ställdes med hjälp av mikroskopisk undersökning och gradering av vaginalutstryk enligt Nugents poängbedömning.

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Kariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust

Kariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust Karies kliniska bild och nomenklatur Lena Karlsson Leg tandhygienist, med dr Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet Kariologi, vad är det? karies = kavitet (hålighet) läran om karies = kaviteternas

Läs mer

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi

Läs mer

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva

Läs mer

PM för gruppdiskussion. Kalciumhydroxid som rotkanalsinlägg. Kalciumhydroxids letala effekt på bakteriecellerna

PM för gruppdiskussion. Kalciumhydroxid som rotkanalsinlägg. Kalciumhydroxids letala effekt på bakteriecellerna MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Avd för endodonti, 2005 PM för gruppdiskussion Kalciumhydroxid som rotkanalsinlägg Kalciumhydroxid är ett luktfritt vitt pulver. Den har låg löslighet i vatten,

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Det kommer en sommar nästa år igen!

Det kommer en sommar nästa år igen! Det kommer en sommar nästa år igen! Benmärgstransplantation; autolog, allogen/urd. Presentation av egen forskning. Half-time seminar 2009-06-10 Anncarin Svanberg, ssk, doktorand Institutionen för Medicinka

Läs mer

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-

Läs mer

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Värt att veta om tandslitage

Värt att veta om tandslitage Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Clementia Pharmaceuticals inleder nu den kliniska fas II-studien för palovaroten hos patienter med fibrodysplasia ossificans progressiva (FOP).

Clementia Pharmaceuticals inleder nu den kliniska fas II-studien för palovaroten hos patienter med fibrodysplasia ossificans progressiva (FOP). Swedish FAQs KLINISKT PROGRAM INLEDNING Clementia Pharmaceuticals inleder nu den kliniska fas II-studien för palovaroten hos patienter med fibrodysplasia ossificans progressiva (FOP). Studien PVO-1A-201

Läs mer

Bra Bok. Trösta, Lindra, Bota. Placebo anno 1836

Bra Bok. Trösta, Lindra, Bota. Placebo anno 1836 Bra Bok Trösta, Lindra, Bota Placebo anno 1836 antal Genom tanken torde man kunna leda och liksom sammanföra lifskraften till hvilken del af kroppen som behagas, och allteftersom denna tanke är åtföljd

Läs mer

När är det indicerat att ändra tändernas färg?

När är det indicerat att ändra tändernas färg? Blekning av missfärgade tänder: Icke vitala tänder Föreläsning för T6 januari 2004 Anette Oliveby Estetiska aspekter på tändernas färg Vilken färg har vackra tänder? Har tänderna samma färg hela livet?

Läs mer

Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009

Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009 Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009 Skrivningstid: Tisdag 12 januari 2009 kl. 8.00 14.00 i aulan, Tandvårdshögskolan. Anvisningar: I samband med toalettbesök, skriv på lista vid utgången.

Läs mer