Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013"

Transkript

1 Dnr: 2013/2126 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen m.m.

2

3 Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska dammbeståndet utgående från dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelsen avseende år Sammanställningen omfattar de dammar i landet som är mest väsentliga ur dammsäkerhetssynpunkt, genom att de i händelse av att dammbrott kan ge betydande konsekvenser. Årsrapporteringen innehåller uppgifter om egenkontroll, ansvarsförhållanden samt allvarligare svagheter som identifierats och dammsäkerhetshöjande åtgärder som genomförts under det gångna året. Svenska kraftnät redovisar vidare uppgifter från den årliga uppföljning av anpassningen av dammar till riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden som genomförs i samverkan med Svenska Energi, SveMin och berörda dammägare. Denna PM har upprättats av Maria Bartsch och Anna Engström Meyer. Samråd har skett med Malin Stridh, chef SB.

4

5 Innehåll Sammanfattning Årsrapportering dammsäkerhet Inledning Årsrapportering avseende år Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Fördelning över landet och konsekvensklasser Arbete enligt branschriktlinjer Organisation och ansvarsfördelning Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Beredskapsplaner och larmplaner Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar Jämförelse med tidigare år Rapporterade anläggningar FDU och DTU-manualer Rapporterade svagheter och avvikelser Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass Inledning Struktur och innehåll för utökad rapport Utökad årsrapportering avseende år Anläggningsdata Organisation, dokumentation och beredskap Egenkontroll och aktiviteter Åtgärdsplaner Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten Anpassning till riktlinjer för dimensionerande flöden Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II... 46

6 3.2 Anpassning till riktlinjerna för dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I Dammar som ägs av Svensk Energis medlemsföretag Dammar som ägs av SveMins medlemsföretag Dammar som ägs av övriga dammägare Jämförelse med tidigare år Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Blankett för dammägares årsrapportering av dammsäkerhet Anvisningar till dammägare Mall för utökad dammsäkerhetsrapportering

7 Sammanfattning Dammar klassificeras efter hur stora konsekvenserna bedöms bli i händelse av dammbrott, så kallad konsekvensklassificering. Flest dammar i de högsta konsekvensklasserna, 1+ och 1, som innebär störst konsekvenser i händelse av dammbrott, finns i de norra länen. Men även längre söderut i landet finns ett relativt stort antal dammar i klass 1 och 2. Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 För 2013 har länsstyrelsen i 18 län begärt in årsrapportering om dammsäkerhet från dammägarna. Denna sammanställning bygger på uppgifter från dessa 18 län samt från Blekinge län, där uppgifter från 2012 års rapportering används. För Gotlands och Stockholms län uppger länsstyrelsen att dammar med säkerhetsmässig betydelse saknas, och årsrapportering genomförs således ej. Rapporteringen omfattar totalt 537 anläggningar med en eller flera dammar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. För dessa anges att 88 % har en drift-, tillståndskontrolloch underhållsmanual, DTU-manual, samt att 85 % har en beredskapsplan. Dessa uppgifter är i paritet med tidigare år. Vid 65 % av anläggningarna rapporteras fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU, ha utförts, vilket är en ökning jämfört med föregående års rapportering. Vidare rapporterar dammägarna att de vid 47 anläggningar har identifierat allvarliga svagheter under året, samt att arbete med åtgärdande av allvarliga svagheter genomförts vid 60 anläggningar. Detta innebär att förekomsten av nya svagheter och genomförda åtgärder har minskat något sedan föregående år. Dammägares utökade dammsäkerhetsrapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ För de 25 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+ har utökad rapportering genomförts. Rapporterna innefattar bland annat anläggningsdata och uppgifter om dammsäkerhetsorganisation, beredskap för dammbrott, egenkontroll och förändringar under Rapporterna avslutas med en sammanfattande bedömning av dammsäkerheten och en åtgärdsplan. Anpassning till dimensionerande flöden Vidare redovisas en uppföljning av dammägares anpassning av dammar i flödesdimensioneringsklass I till riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden. 7

8 1 Årsrapportering dammsäkerhet 1.1 Inledning År 2003 introducerade Svenska kraftnät en rutin för rapportering av dammsäkerhet. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få dammägarnas svar på de viktigaste frågorna om dammsäkerheten i länet. > Vilka dammar i länet skulle i händelse av dammbrott kunna orsaka stora konsekvenser? > Vem äger dessa dammar och vem är ansvarig för dammsäkerheten vid dem? > Har dammägaren rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten och beredskapsplanering för dessa dammar? > Finns det några allvarliga svagheter vid dessa dammar och hur avser dammägaren i så fall åtgärda detta? Rapporteringsrutinerna bör, enligt Svensk Kraftnäts uppfattning, tillämpas årligen för dammar som kan utgöra en säkerhetsrisk, oavsett om de används för vattenkraftproduktion, gruvdrift eller något annat. I praktiken bör rapportering begäras in för samtliga dammar som vid ett dammbrott kan orsaka betydande skador på människor, miljö, samhällsanläggningar eller andra ekonomiska värden, vilket enligt RIDAS 1 konsekvensklassificeringssystem motsvarar de dammar som tillhör konsekvensklass 1+, 1 och 2, se tabell 1. Denna PM kan ses som en sammanställning över de dammar i landet som är mest väsentliga ur säkerhetssynpunkt. Sammanställningen är inte heltäckande, men god täckning bedöms ha uppnåtts för de vattenkraft- och gruvdammar i landet som är viktigast ur säkerhetssynpunkt. 1 RIDAS Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. I Sverige finns inga nationella riktlinjer för dammsäkerhet. Enligt miljöbalken ska dammägaren själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Kraftindustrin har på eget initiativ utarbetat riktlinjer för sitt dammsäkerhetsarbete. På motsvarande sätt har gruvindustrin utvecklas GruvRIDAS Gruvföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. 8

9 Tabell 1. Konsekvensklasser enligt RIDAS Konsekvensklass Konsekvens vid dammbrott uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall 1+ Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög: - Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser - Allvarliga störningar i landets elförsörjning - Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar - Förstörelse av betydande miljövärden - Mycket stor ekonomisk skada 1 Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för: allvarlig skada på - viktiga samhällsanläggningar - betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: - stor ekonomisk skadegörelse 2 Sannolikheten är icke försumbar för: beaktansvärd skada på - samhällsanläggningar - miljövärde eller - ekonomisk skadegörelse 1.2 Årsrapportering avseende år 2013 De uppgifter som begärs in i årsrapporteringen är uppgifter avseende dokumentation, klassificering, organisation, etc. gällande vid årsskiftet 2013/2014 samt uppgifter om genomförd tillståndskontroll, identifierade svagheter, driftstörningar och genomförda åtgärder under verksamhetsåret För verksamhetsåret 2013 begärde 18 länsstyrelser in årsrapporter från dammägarna länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Västra Götaland, Jönköpings, Kalmar, Kronoberg, Halland, och Skånes län. Två län, Stockholms och Gotlands län, uppger att de saknar dammar som skulle kunna orsaka allvarliga konsekvenser i händelse av dammhaveri och begär således inte in årsrapporter. Blekinge län begärde inte in någon rapportering från dammägarna för år Utöver de inrapporterade uppgifterna har även ett antal anläggningar som saknas i rapporteringen för 2013, men som rapporterades in 2012, fortsatt tagits med i sammanställningen med oförändrade uppgifter. Här ingår bland annat de anläggningar som inte begärts in från Blekinge län samt gruvdammar i Norrbottens län. Förändrade ägarförhållanden för ett tjugotal av anläggningarna är en bidragande 9

10 förklaring till utebliven rapportering Ett mindre antal anläggningar som saknats i rapporteringen under flera år i följd har exkluderats. Statistiken som redovisas kan inte jämföras rakt av med tidigare år eftersom omfattningen av rapporteringen varierar. Det förekommer till exempel att länsstyrelserna ett visst år inte begär in rapportering eller endast begär in rapportering från ett urval av dammägarna i länet. Andra aspekter är ändrade ägarförhållanden och omklassning av dammar. Vissa dammägare har ännu inte klassificerat om sina dammar i enlighet med den reviderade version av RIDAS som utkom 2012, där bland annat konsekvensklassificeringssystemet ändrades. I dessa fall kan därför de tidigare gällande konsekvensklasserna 1A och 1B ha använts i rapporteringen för 2013, istället för de nu aktuella konsekvensklasserna 1+ och 1. Här har Svenska kraftnät genomfört en viss bearbetning så att konsekvensklasserna 1+, 1 och 2 genomgående används i denna sammanställning. En dammanläggning kan bestå av flera dammenheter som tillsammans dämmer upp eller utestänger samma vattenvolym. En dammenhet är en separat dämmande konstruktion som ansluter mot omgivande mark eller berg. I tabellerna nedan har uppgifterna sammanställts per anläggning. Vad som ska räknas som en anläggning är dock inte helt entydigt och något varierande tolkning kan ha gjorts av olika ägare. Svenska kraftnät har vid behov gjort en viss bearbetning av ägarnas indelning i anläggningar respektive dammenheter. Totalt omfattar årsrapporteringen uppgifter om 537 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna; > 25 i konsekvensklass 1+ > 197 i konsekvensklass 1 > 315 i konsekvensklass 2 Sammantaget ägs de 537 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+, 1 och 2 av 77 ägare. Dammanläggningarnas geografiska läge visas i Figur 1. 10

11 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Stockholms län Örebro län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Gotlands län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Konsekvensklass Figur 1. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. 11

12 1.3 Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Huvuddelen av de dammar i Sverige som är väsentliga ur säkerhetssynpunkt används för vattenkraftproduktion. Dock återfinns i de högsta konsekvensklasserna även en del dammar som används för gruvdrift, några kanaldammar som används för sjöfart samt ett antal dammar med syfte att ge skydd mot översvämningar. Anläggningarna i konsekvensklass 1+ ligger i de stora reglerade kraftverksälvarna. Merparten av högkonsekvensdammarna ägs av ett fåtal stora företag. Sju dammägare/organisationer rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+, dessa är: > E.ON Vattenkraft > Fortum Generation > Skellefteå Kraft > Skellefteälvens Vattenregleringsföretag > Statkraft Sverige > Vattenfall Vattenkraft > Vattenregleringsföretagen 2 Dessa sju ägare är medlemmar i Svensk Energi och deras dammar används för vattenkraftproduktion. Dessa dammägare äger förutom dammarna i klass 1+ även en stor majoritet av dammarna i klass 1 och 2 i det svenska dammbeståndet, se Tabell 2. 2 Umeälvens, Ångermanälvens, Indalsälvens, Ljungans, Ljusnans och Dalälvens vattenregleringsföretag 12

13 Tabell 2. Ägare med dammar i konsekvensklass 1+ *. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan ägare. Ägare Antal anläggningar Summa Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation** 4 44** 81** 129** Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Sverige E.ON Vattenkraft Skellefteå Kraft Summa * Här ingår en anläggning som rapporterats som 1A men som Svenska kraftnät bedömer vara 1+. **Av dessa anläggningar är 16 (tre i konsekvensklass 1 och 13 i konsekvensklass 2) rapporterade som sålda. Dock saknas rapportering från de nya ägarna för dessa anläggningar 2013, varför de har behållits i denna sammanställning med 2012 års uppgifter. Ytterligare 24 dammägare rapporterar att de har dammanläggningar i konsekvensklass 1, dvs. med stora konsekvenser i händelse av dammbrott, se Tabell 3. Totalt 31 dammägare rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+ och/eller 1. 13

14 Tabell 3. Ägare med dammar i konsekvensklass 1 (men inte i klass 1+). Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 för dessa ägare. Ägare Antal anläggningar Konsekvensklass 1 Konsekvensklass 2 Summa Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB LKAB Ale kommun Zinkgruvan Mining Streamgate Två AB Lerum Fjärrvärme AB Holmen Energi Olofströms Energiservice Borås Energi och Miljö AB Skistar AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dalslands kanal AB Falu kommun Jönköpings Energi Kristianstad kommun Nora kommun Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sollefteåforsen AB Utansjöverken AB Summa Rapporteringen omfattar även uppgifter från 46 ägare som uppger att de saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1, men har dammanläggningar i konsekvensklass 2, se Tabell 4. Dessa dammägare är kraftbolag inom Svensk Energi, gruvbolag inom SveMin, kommunala bolag, kanalbolag och övriga. Av dessa 46 ägare har endast sex fler än tre anläggningar i klass 2. 14

15 Tabell 4. Antal ägare och dammanläggningar i konsekvensklass 2 för ägare som saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal ägare Antal dammanläggningar i konsekvensklass 2 Sveaskog 1 7 anläggningar Jämtkraft 1 6 anläggningar Gävle Kraftvärme Västerbergslagens kraft Brevens bruk Linde Energi Borlänge Energi Finspångs Tekniska Verk AB Häfla Skogar Laxå kommun Arctic paper Munkedals AB Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Hagby Kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Mats Johansson Trosa kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik Amo Energi AB Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Dragon Mining (Sweden) AB Falu Kraft Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Streamgate Valley B Sydvatten AB Säter Energi Uvafors Energi AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun 2 5 anläggningar 2 4 anläggningar 4 3 anläggningar 10 2 anläggningar 26 1 anläggning Summa Dammanläggningarnas geografiska läge med respektive ägare visas i Figur 2. 15

16 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Stockholms län Örebro län Södermanlands län Ägare Boliden Mineral Eon Fortum Generation Mälarenergi Skellefteå Kraft Statkraft Tekniska verken i Linköping Vattenfall Vattenregleringsföretagen Mindre ägare Östergötlands län Jönköpings län Gotlands län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Figur 2. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 fördelat på ägare. 16

17 1.4 Fördelning över landet och konsekvensklasser Antal anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i respektive län framgår i Tabell 5 nedan. Flest anläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna finns i de norra och mellersta delarna av landet. Tabell 5. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan län (anläggningar som ligger på länsgränsen räknas som en halv anläggning i respektive län). bbblän Antal anläggningar 1+ 1 Totalt 1+ och 1 2 Totalt 1+, 1, +2 Norrbotten 9,5 11, Västerbotten 5, , ,5 Jämtland Västernorrland 1 23,5 24, ,5 Dalarna Gävleborg Värmland 1 29,5 30,5 31,5 62 Örebro 0 9,5 9, ,5 Västmanland Uppsala Södermanland Östergötland Västra Götaland ,5 36,5 Jönköping Kalmar Kronoberg Halland Blekinge Skåne Summa Anläggningar i konsekvensklass 1+ finns i sju län och anläggningar i konsekvensklass 1+ och/eller 1 finns i 17 län. 17

18 I följande sju län finns det fler än tio anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1: > Norrbotten > Västerbotten > Jämtland > Västernorrland > Dalarna > Värmland > Västra Götaland 1.5 Arbete enligt branschriktlinjer Så gott som samtliga av de större och en stor andel av de mindre dammarna vid vattenkraftanläggningar i Sverige ägs av medlemsföretag i kraftindustrins branschorganisation Svensk Energi. Inom gruvnäringen är samtliga dammägare medlemmar i gruvindustrins branschorganisation SveMin. Branschorganisationerna utarbetar och fastställer RIDAS och GruvRIDAS, kraftföretagens respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. Medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin förbinder sig att arbeta enligt RIDAS respektive GruvRIDAS. Blanketten som används i årsrapporteringen använder sig av facktermer och benämningar för egenkontrollsaktiviteter som finns i RIDAS och GruvRIDAS. I blanketten för verksamhetsåret 2013 frågas dammägare om de arbetar enligt RIDAS och/eller GruvRIDAS. Vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, som samtliga uppger att de arbetar enligt branschernas riktlinjer, finns även andra dammägare som valt att arbeta enligt branschriktlinjerna. Det rör sig om kommunala bolag, kanalbolag med flera. Utöver dammägarna inom branschföreningarna svarade följande 27 att de arbetar enligt RIDAS: > Ale kommun > Amo Energi AB > Armatic Kraft AB > BillerudKorsnäs Rockhammar AB > Brevens Bruk > Dalslands kanal AB > Falu kommun 18

19 > Hunge Kvarn & Kraft > Huskvarnaåns Kraft AB > Håbo Vindkraft > Hökensås Kraft > Jädraåns vattenregleringsföretag > Kristianstad kommun > Ljusfors Kraft AB > Nora kommun > Perstorp Specialty Chemicals AB > Sapa Profiler AB > Sjöfartsverket > Skistar AB > Sotenäs kommun > Streamgate Två AB > Streamgate Valley AB > Sydvatten AB > Uvafors Energi AB > Watten i Sverige AB > Wåthultströms Kraft AB > Örebro kommun Endast sex dammägare uppger att de inte arbetar enligt branschriktlinjerna. Därutöver saknas det uppgifter från åtta dammägare för samma fråga. I Tabell 6 visas vilka ägare dessa är och hur många anläggningar som omfattas. Det rör sig främst om anläggningar i konsekvensklass 2, men även två anläggningar i konsekvensklass 1 omfattas. 19

20 Tabell 6. Ägare som anger att de inte arbetar enligt branschens riktlinjer alternativt där uppgift saknas. Ägare Arbetar enligt RIDAS eller GruvRIDAS Antal anläggningar Bergslagens Kommunalteknik Hans Johansson Häfla Skogar Kalmar Vatten AB Laxå Kommun Trosa kommun Arctic paper Munkedals AB Finspångs Tekniska Verk AB Hagby Kraft AB Mats Johansson Radiomasten Sveaskog Säter Energi Utansjöverken AB Nej Uppgift saknas Summa Organisation och ansvarsfördelning I enlighet med förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska det finnas en dokumenterad och fastställd fördelning av det organisatoriska ansvaret för verksamheten. I 2 kap. 2 MB står vidare att alla som bedriver, eller avser att bedriva, en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Organisation och ansvarsfördelning med avseende på dammsäkerheten ska således vara fastlagd och dokumenterad. RIDAS beskriver att den som är ansvarig för dammsäkerheten, Dammsäkerhetsansvarig, ska namnges i organisationen liksom RIDAS-ansvarig och Dammtekniskt sakkunnig. I RIDAS beskrivs ansvarsfördelning och kompetenskrav för olika funktioner i dammägares organisationer. > Dammsäkerhetsansvarig - Är dammägaren en fysisk person är denne ansvarig för dammsäkerheten. Är dammägaren en juridisk person är normalt den högste tjänstemannen, d.v.s. verkställande direktören eller motsvarande, ansvarig för dammsäkerheten. > RIDAS-ansvarig ska vara mycket väl förtrogen med RIDAS och i övrigt ha dokumenterad kompetens. Viktigaste uppgiften är att tillse att RIDAS tillämpas i företaget. Det är viktigt att RIDAS-ansvarig har en ställning i organisationen som säkerställer ett reellt inflytande över de resurser, ekonomiska och personella, som erfordras för att upprätthålla dammanläggningarnas säkerhet. > Dammtekniskt sakkunnig ska ha dokumenterad kompetens beträffande dammsäkerhet och dammbyggnadsteknik. Uppgiften är främst att tillföra dammägarens organisation erforderlig dammteknisk sakkunskap och utveckla 20

21 dammsäkerhetsarbetet inom organisationen. Den dammtekniskt sakkunnige ska ha god kännedom om de anläggningar för vilka de har ansvar som sakkunnig. I det fall företaget/organisationen har ett stort antal dammanläggningar kan flera dammtekniskt sakkunniga utses, var och en med namngivna dammar inom sitt ansvarsområde. Samtliga ägare har i årsrapporteringarna namngett dammsäkerhetsansvarig och RIDAS-ansvarig eller motsvarande. I Tabell 7 redovisas genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig för de ägarföretag där dammtekniskt sakkunnig ansvarar för fem eller fler anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. Utöver detta kan den dammtekniskt sakkunnige ha ansvar för ytterligare dammanläggningar i konsekvensklass 3. Dammägare kan förvisso organisera dammsäkerhetsarbetet på olika sätt men antalet dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig kan ge en fingervisning om företagens bemanning inom dammsäkerhetsområdet. Karlskoga Vattenkraft och Vattenregleringsföretagen är de företag som har rapporterat flest dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig. 21

22 Tabell 7. Genomsnittligt antal dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig vid årsskiftet 2013/2014 Ägare Antal dammtekniskt sakkunniga Genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig Anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2 Varav anläggningar i konsekvensklass 1+ eller 1 Karlskoga Vattenkraft Vattenregleringsföretagen Fortum Generation Tekniska Verken i Linköping AB Statkraft Sverige Vattenfall Vattenkraft Sveaskog Mälarenergi Zinkgruvan Mining Jämtkraft E.ON Vattenkraft Skellefteälvens VRF Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad, i de flesta fall dammägaren, själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Enligt RIDAS ska det för varje dammanläggning finnas en särskild manual för drift, tillståndskontroll och underhåll (DTU-manual). Enligt dammägarnas rapportering för verksamhetsåret 2013 har alla anläggningarna i klass 1+, 90 % av anläggningarna i klass 1 och 85 % av anläggningarna i konsekvensklass 2 en DTU-manual. I Tabell 8 och 9 redovisas statistik över antal anläggningar som har respektive saknar DTU-manual. För två dammägare saknas DTU-manual för minst sju av anläggningarna; Karlskoga Vattenkraft och Sveaskog. 22

23 Tabell 8. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation* * 9* Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Sverige E.ON Vattenkraft Skellefteå Kraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB Ale kommun LKAB Zinkgruvan Mining Streamgate Två AB Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB Skistar AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dalslands kanal AB Falu Kommun Jönköpings Energi Kristianstad kommun Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sollefteåforsen AB Utansjöverken AB Karlskoga Vattenkraft Lerum Fjärrvärme AB Nora kommun Summa *Av Fortum Generations anläggningar i konsekvensklass 2 som saknar DTU är fem stycken sålda. Rapportering för dessa anläggningar saknades 2013, varför de har behållits i denna sammanställning med 2012 års uppgifter. 23

24 Tabell 9. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med enbart anläggningar i konsekvensklass 2. Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Jämtkraft 6 0 Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft 5 0 Linde Energi 4 0 Borlänge Energi Finspångs Tekniska Verk AB Arctic paper Munkedals AB Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Hagby Kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik Mats Johansson 1 1 Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Dragon Mining (Sweden) AB Falu Kraft Habo Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Streamgate Valley B Sydvatten AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Häfla Skogar Laxå kommun Amo Energi AB Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Säter Energi Uvafors Energi AB Växjö kommun Örebro kommun Summa

25 1.8 Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Enligt RIDAS ska en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) för dammar tillhörande konsekvensklass 1+, 1 och 2 utföras, med en frekvens av minst en gång per 9 18 år beroende på konsekvensklass. En FDU är en heltäckande och systematisk analys och värdering av en dammanläggnings säkerhet. Detta innefattar bland annat genomgång och utvärdering av handlingar från konstruktion och byggande, utvärdering av drifterfarenheter och dammätningar, besiktning av alla dammdelar, funktionsprovning m.m. Syftet med utvärderingen är att fastställa dammens säkerhetsstatus med beaktande av aktuella säkerhetskrav. Normalt anlitar dammägaren en grupp bestående av cirka tre till fem konsulter med dammsäkerhetskompetens och specialistkunskap inom olika områden för genomförandet av en FDU. FDU:er håller successivt på att genomföras av dammägare som tillämpar RIDAS eller GruvRIDAS. Enligt dammägarnas rapportering hade en FDU genomförts för alla anläggningar i konsekvensklass 1+, 84 % av anläggningarna i konsekvensklass 1 och 51 % av anläggningarna i konsekvensklass 2. Under 2013 uppges FDU:er ha genomförts/färdigställts för 28 anläggningar. I Tabell 10 och 11 redovisas statistik över genomförda och inte genomförda FDU:er för dammägare med dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, respektive för ägare som saknar dammar i dessa konsekvensklasser. För fyra av ägarna har FDU ännu inte genomförts för minst tio anläggningar, dessa ägare är: > Fortum Generation, 53 st (varav 10 st nu är sålda) > Vattenregleringsföretagen, 18 st > Mälarenergi, 12 st För ungefär en tredjedel av dessa anläggningar redovisas inte heller en plan över när FDU avses genomföras. Drygt 80 % av de anläggningar som rapporteras ej ha genomförda FDU:er är i konsekvensklass 2. Fortum Generation, som är det företag som äger flest dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i landet, har flest dammanläggningar där FDU:er inte har genomförts. Fortum har under året genomfört FDU vid en anläggning i konsekvensklass 1 och vid sex anläggningar i konsekvensklass 2. 25

26 Tabell 10. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare till dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er Varav antal där plan saknas för när FDU avses göras Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation * 43* 53* 14 Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Sverige E.ON Vattenkraft Skellefteå Kraft Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket Tekniska Verken i Linköping AB LKAB Zinkgruvan Mining Streamgate Två AB Mälarenergi Olofströms Energiservice AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dalslands kanal AB Falu Kommun Jönköpings Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Sollefteåforsen AB Ale kommun Lerum Fjärrvärme AB Holmen Energi Borås Energi och Miljö AB Skistar AB Nora kommun Radiomasten Kristianstad kommun Utansjöverken AB Summa *Av dessa anläggningar med ej genomförda FDU:er är tio (två i konsekvensklass 1 och åtta i konsekvensklass 2) sålda. Rapportering för dessa anläggningar saknades 2013, varför de har behållits i denna sammanställning med 2012 års uppgifter. 26

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014 2015-08-20 (rev. 2015-10-23) Dnr: 2014/2343 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt

Läs mer

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012 2013-10-08 Dnr: 2012/2105 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen m.m. Förord Svenska Kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter

Läs mer

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2011

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2011 2012-12-13 Dnr: 2011/1652 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2011 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen samt till Svensk Energi Förord Svenska Kraftnät har i detta PM sammanställt

Läs mer

2011-12-13 Dnr: 2011/78. Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2010

2011-12-13 Dnr: 2011/78. Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2010 2011-12-13 Dnr: 2011/78 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2010 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen samt till Flödeskonferensen avseende förhållanden vid årsskiftet 2010/2011

Läs mer

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2015

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2015 2016-12-01 2015/2336 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2015 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska

Läs mer

Årsrapportering av dammsäkerhet

Årsrapportering av dammsäkerhet Årsrapportering av dammsäkerhet Vägledning till dammägare Version 2014-12-10 OBSERVERA Årsrapportering till länsstyrelserna ska göras för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 (enligt RIDAS/GruvRIDAS) senast

Läs mer

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2007

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2007 Beteckning/Dnr 387-2007-BE90 Datum 2008-06-25 Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2007 Denna rapport har utarbetats av Olle Mill och Maria Bartsch, Svenska Kraftnät. Omslagsbild: Rapporterade anläggningar

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Svenska Kraftnät ska främja dammsäkerheten i landet. Kompetensförsörjning Beredskapsutveckling Tillsynsvägledning

Svenska Kraftnät ska främja dammsäkerheten i landet. Kompetensförsörjning Beredskapsutveckling Tillsynsvägledning Svenska Kraftnät ska främja dammsäkerheten i landet Kompetensförsörjning Beredskapsutveckling Tillsynsvägledning 1 ÅRSRAPPORTER Grundläggande nyckelinformation till länsstyrelsen för att ge överblick ÅRSRAPPORT

Läs mer

RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14. Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning

RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14. Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14 Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning 2 (12) Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. PILOTPROJEKTET... 4 2.1. Diskussioner...4 2.1.1. Balans mellan egenkontroll

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Claes-Olof Brandesten, Vattenfall Dammsäkerhetsutveckling i Sverige SwedCOLD temadag

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS

Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS HUVA Kurs i vattenkrafthydrologi Stockholm, 7 dec 2010 Claes-Olof Brandesten, Dammsäkerhet & anläggningsteknik 1 Presentation Title Author 2010.08.23 Disposition

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Information om konsekvensutredning

Information om konsekvensutredning 2015-01-21 2015/129 INFORMATION rev. 2015-12-08 Information om konsekvensutredning och dammsäkerhetsklass - Hur berörs du som dammägare? SvK2022, v3.0, 2014-06-10 1/6 1 Inledning Den 1 juli 2014 infördes

Läs mer

Vägledning om tillsyn av gränsdammar

Vägledning om tillsyn av gränsdammar Beredskap och säkerhet Gunilla Nyberg Dnr 2013/45 2013-04-18 VÄGLEDNING Vägledning om tillsyn av gränsdammar 1 Bakgrund Enligt miljöbalken kap 26 6 ska tillsynsmyndigheterna samarbeta med varandra. Miljötillsynsförordningen

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier

Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16 Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga rutiner för varning och information är att möjliggöra snabb och effektiv varning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet

Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet Datum Dnr 2010-06-30 2010/877 Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet En rapport till Regeringen 1/51 2/51 Innehåll 1 Uppdraget... 5 1.1 Bakgrund... 5 2 Utgångspunkter... 7 2.1 Begrepp... 7

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Dammar ansvar och tillsyn

Dammar ansvar och tillsyn Dammar ansvar och tillsyn Flödeskartering SANT Informationsmöte om Infrastruktur, Tranås 19 mars 2014 Länsstyrelsens arbete kopplat till dammar Naturavdelningen ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Dammsäkerhetsklassificering

Dammsäkerhetsklassificering 2015/957 2015-05-27 Dammsäkerhetsklassificering Tillsynsvägledning - Frågor och svar Förord Det nya regelverket för dammsäkerhet innehåller flera delar, bl.a. lagtexten om klassificering i 11 kap. 24-26

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder TRANÅS ENERGI AB Översikt I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder AFFÄRSIDÉ & VISION Vår affärsidé är att producera el och värme med förnybara energikällor. Vi

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Våren 2009 Dalarna Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015 Fått arbete I januari fick 1 298 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 792 av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal

Läs mer

2014-12-12 2014/2324. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014

2014-12-12 2014/2324. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014 1 2014-12-12 2014/2324 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014 3 3 Sammanfattning Enligt förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät ska verket främja dammsäkerheten i

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O3:2016 UTVECKLINGEN

Läs mer

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar 2015-05-18 2015/955 ANVISNING Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar och exempel Nedan följer anvisningar och kommentarer till respektive fält i blanketten Konsekvensutredning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle.

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle. Sveriges bästa dokumenthanteringsleverantörer län för län Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november).

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november). rapport för 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget 46 (9 15 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter och i områden där telenätet är eftersatt; SFS 2004:619 Utkom från trycket den 28 juni 2004 utfärdad den

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd och mikrobiologi utvecklas

Läs mer

Dammsäkerhet. Handbok för egenkontroll och tillsyn 2013

Dammsäkerhet. Handbok för egenkontroll och tillsyn 2013 Dammsäkerhet Handbok för egenkontroll och tillsyn 2013 Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Org.Nr 202 100-4284 Information om dammsäkerhet

Läs mer

Spamarknaden i Sverige 2010. En ekonomisk genomgång

Spamarknaden i Sverige 2010. En ekonomisk genomgång Spamarknaden i Sverige 2010 En ekonomisk genomgång Upplägg En genomgång av hur spamarknaden definieras i denna rapport samt vilka källor/data som används i rapporten. En uppskattning av HELA den svenska

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011 Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer