Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2015"

Transkript

1 /2336 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2015 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen

2

3 Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska dammbeståndet utgående från dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelsen avseende år Sammanställningen omfattar de dammar i landet som är mest väsentliga ur dammsäkerhetssynpunkt, genom att de i händelse av ett dammhaveri kan ge betydande konsekvenser. Årsrapporteringen innehåller uppgifter om egenkontroll, ansvarsförhållanden samt allvarligare svagheter som identifierats och dammsäkerhetshöjande åtgärder som genomförts under det gångna året. Denna PM har upprättats av Nils Isaksson. Samråd har skett med Maria Bartsch och tf. chef SB Mats Lindblom. Omslagsbilden visar geografiskt läge och ägare för de 533 dammanläggningar som ingår i årsrapporteringen om dammsäkerhet för år 2015.

4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Årsrapportering avseende år Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Fördelning över landet och dammägare Fördelning över landet och konsekvensklasser Fördelning över landet och flödesdimensioneringsklasser Arbete enligt branschriktlinjer Organisation och ansvarsfördelning Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Beredskapsplaner och larmplaner Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass Inledning Struktur och innehåll för utökad rapport Utökad årsrapportering avseende år Anläggningsdata Organisation, dokumentation och beredskap Egenkontroll och aktiviteter Åtgärdsplaner och åtgärder Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten Jämförelse med tidigare år Rapporterade anläggningar FDU och DTU-manualer... 51

6 4.3 Rapporterade svagheter och avvikelser Utökad årsrapportering Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Blankett för dammägares årsrapportering av dammsäkerhet Anvisningar till dammägare Mall för utökad dammsäkerhetsrapportering

7 Sammanfattning För 2015 har länsstyrelsen i 18 län begärt in årsrapportering om dammsäkerhet från dammägare med dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. Denna sammanställning bygger på uppgifter från dessa 18 län, samt kompletterande äldre uppgifter från ytterligare två län. Konsekvensklasser används fortsatt som grund för statistiken, vilket motiveras av att implementeringen av dammsäkerhetsklasser enligt 2014 års nya regelverk var i ett tidigt skede Rapporteringen omfattar totalt 533 anläggningar med 82 olika ägare, vilket är i nivå med föregående år. Anläggningarna med dammar i de två högsta konsekvensklasserna har 36 olika ägare, från större kraft- och gruvföretag till mindre bolag och kommuner. Huvuddelen av dessa anläggningar finns i de norra och mellersta delarna av landet. Från rapporteringen framgår att 90 % av anläggningarna har en drift-, tillståndskontroll- och underhållsmanual, 88 % har en beredskapsplan och 85 % en larmplan. Vid 70 % av anläggningarna rapporteras fördjupad dammsäkerhetsutvärdering ha utförts. Förändringarna sedan föregående år är små, och bedöms följa en förväntad ökande trend. Vidare rapporteras att det vid 43 anläggningar har identifierats allvarliga svagheter under året, samt att arbete med åtgärdande av allvarliga svagheter genomförts vid 78 anläggningar. Detta innebär att nya svagheter och genomförda åtgärder har rapporterats för något färre anläggningar än föregående år. För samtliga 26 dammanläggningar i konsekvensklass 1+ har även s.k. utökad rapportering inlämnats. Denna innefattar bland annat anläggningsdata, uppgifter om dammsäkerhetsorganisation, beredskap för dammhaveri, egenkontroll och förändringar under året samt en sammanfattande bedömning av dammsäkerheten och en åtgärdsplan. Vid samtliga anläggningar bedömer ägaren att dammsäkerheten är god, för fyra av anläggningarna dock med viss reservation avseende kompletterande utredningsbehov eller driftbegränsningar. För flertalet anläggningar redovisas vidare att projekt för dammsäkerhetshöjande åtgärder planeras eller pågår, t.ex. med syfte att förbättra instrumentering och övervakning av dammarna. 7

8

9 1 Inledning År 2003 introducerade Svenska kraftnät en rutin för rapportering av dammsäkerhet. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få dammägarnas svar på de viktigaste frågorna om dammsäkerheten i länet. > Vilka dammar i länet skulle i händelse av dammhaveri kunna orsaka stora konsekvenser? > Vem äger dessa dammar och vem är ansvarig för dammsäkerheten vid dem? > Har dammägaren rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten och beredskapsplanering för dessa dammar? > Finns det några allvarliga svagheter vid dessa dammar och hur avser dammägaren i så fall åtgärda detta? Rapporteringsrutinerna som tillämpats för 2016 års dammsäkerhetsrapportering är inte uppdaterade i enlighet med de krav som tillkommit genom den nya regleringen 1. Rapporteringen har därmed fortsatt genomförts på begäran av länsstyrelserna. Svensk kraftnäts uppfattning är att rapporteringen ska tillämpas årligen för dammar som kan utgöra en säkerhetsrisk, oavsett om de används för vattenkraftproduktion, gruvdrift eller något annat ändamål. I praktiken bör rapportering begäras in för samtliga dammar som vid ett dammhaveri kan orsaka betydande skador på människor, miljö, samhällsanläggningar eller andra ekonomiska värden. Enligt den nya dammsäkerhetslagstiftningen motsvarar detta dammar i dammsäkerhetsklass A, B eller C, vilket i huvudsak motsvarar dammar som tillhör konsekvensklass 1+, 1 och 2 enligt RIDAS 2 konsekvensklassificeringssystem, se tabell 1. Under en övergångsperiod kommer de båda klassningssystemeten löpa parallellt. Under verksamhetsåret 2015 har implementeringen av den nya dammsäkerhetslagstiftningen inletts. För så gott som samtliga anläggningar med en eller flera dammar tillhörande konsekvensklass 1+ har beslut om dammsäkerhetsklass A meddelats hösten Även för ett mindre antal anläggningar med dammar tillhörande konsekvensklass 1 har beslut om dammsäkerhetsklass i klass B och C 1 Lag (2014:114) om ändring i miljöbalken och Förordning (2014:214) om dammsäkerhet. Se även regeringens proposition 2013/14:38 Dammsäkerhet. 2 RIDAS Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet

10 meddelats. Sammanställning av statistik i denna PM utgår fortsatt från tillhörighet i konsekvensklass, då endast ett 30-tal rapporterade anläggningar hade dammar med en klassificering enligt det nya systemet vid årsskiftet 2015/2016. I redovisningen nedan har dammar i dammsäkerhetsklass A likställts med dammar i konsekvensklass 1+ enligt RIDAS. På motsvarande sätt likställs dammar i dammsäkerhetsklass B och C med dammar i konsekvensklass 1 och 2. Denna PM kan ses som en sammanställning över de dammar i landet som är mest väsentliga ur säkerhetssynpunkt. Sammanställningen är inte heltäckande, men god täckning bedöms ha uppnåtts för dammar inom kraft- och gruvindustrin i de högsta konsekvensklasserna. Tabell 1. Konsekvensklasser enligt RIDAS (2012) Konsekvensklass Konsekvens vid dammbrott uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall 1+ Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög: - Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser - Allvarliga störningar i landets elförsörjning - Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar - Förstörelse av betydande miljövärden - Mycket stor ekonomisk skada 1 Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för: allvarlig skada på - viktiga samhällsanläggningar - betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: - stor ekonomisk skadegörelse 2 Sannolikheten är icke försumbar för: beaktansvärd skada på - samhällsanläggningar - miljövärde eller - ekonomisk skadegörelse 2 Årsrapportering avseende år 2015 De uppgifter som begärs in i årsrapporteringen är uppgifter avseende dokumentation, klassificering, organisation, etc. gällande vid årsskiftet 2015/2016 samt uppgifter om genomförd tillståndskontroll, identifierade svagheter, driftstörningar och genomförda åtgärder under verksamhetsåret

11 För verksamhetsåret 2015 begärde 18 länsstyrelser in årsrapporter länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Västra Götaland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Halland, och Skåne. Länsstyrelsen i Gotlands län uppger att de saknar dammar som skulle kunna orsaka allvarliga konsekvenser i händelse av dammhaveri och begär således inte in årsrapporter. Länsstyrelsen i Stockholms län begärde inte in någon rapportering från dammägarna för år 2015 varför 2014 års uppgifter används. Länsstyrelsen i Blekinge län har inte begärt in någon rapportering sedan 2013, varför dessa uppgifter har använts istället. Statistiken som redovisas kan inte fullt ut jämföras med tidigare år eftersom omfattningen av rapporteringen varierar. Det förekommer till exempel att länsstyrelserna ett visst år inte begär in rapportering eller endast begär in rapportering från ett urval av dammägarna i länet. Andra aspekter är ändrade ägarförhållanden och omklassning av dammar. En dammanläggning kan bestå av flera dammenheter som tillsammans dämmer upp eller utestänger samma vattenvolym. En dammenhet är en separat dämmande konstruktion som ansluter mot omgivande mark eller berg. I tabell 2 till 7, har uppgifterna sammanställts per anläggning. Vad som ska räknas som en anläggning är dock inte helt entydigt och varierande tolkningar kan ha gjorts av olika ägare. Svenska kraftnät har i några fall gjort en viss bearbetning av ägarnas indelning i anläggningar respektive dammenheter för att eftersträva enhetlighet. Totalt omfattar årsrapporteringen uppgifter om dammanläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna; > 26 i konsekvensklass 1+ > 200 i konsekvensklass 1 > 307 i konsekvensklass 2 Sammantaget ägs dessa av 82 ägare. Dammanläggningarnas geografiska läge visas i Figur 1. 3 För 16 av dessa anläggningar saknas årsrapportering för verksamhetsåret 2015, tidigare rapporterade uppgifter används därför fortsatt. 11

12 Figur 1. Dammanläggningarnas klassificering och geografiska placering. 12

13 2.1 Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Huvuddelen av de dammar i Sverige som är väsentliga ur säkerhetssynpunkt används för vattenkraftproduktion. Dock återfinns i de högsta konsekvensklasserna även en del dammar som används för gruvdrift, några kanaldammar som används för sjöfart samt ett antal dammar med syfte att ge skydd mot översvämningar. Merparten av högkonsekvensdammarna ägs av ett fåtal stora företag. Antalet dammägare med dammanläggningar i de olika klasserna är > Klass 1+ åtta ägare > Klass 1 35 ägare > Klass 2 74 ägare Anläggningarna i konsekvensklass 1+ ligger, med ett undantag, i de stora reglerade kraftverksälvarna. De åtta dammägare som i år rapporterat in att de har dammar i konsekvensklass 1+/dammsäkerhetsklass A är: > Fortum Generation > Kristianstad kommun > Skellefteå Kraft > Skellefteälvens Vattenregleringsföretag > Statkraft Sverige > Sydkraft Hydropower AB (tidigare E.ON Vattenkraft) > Vattenfall Vattenkraft > Vattenregleringsföretagen (VRF) 4 Dessa ägare är, med undantag för Kristianstad kommun 5, medlemmar i kraftindustrins branschförening Svensk Energi 6, och deras dammar används för vattenkraftproduktion. Utöver dammarna i klass 1+ äger dessa företag även majoriteten av landets dammar i klass 1 och 2, se Tabell 2. Sammantaget äger dessa företag 323 av dammanläggningarna som ingår i årsrapporteringen. 4 Umeälvens, Ångermanälvens, Indalsälvens, Ljungans, Ljusnans och Dalälvens vattenregleringsföretag 5 Kristianstads kommuns anläggning avser invallningar för översvämningsskydd. 6 Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har under 2016 bildat föreningen Energiföretagen Sverige. 13

14 Tabell 2. Ägare med dammar i konsekvensklass 1+. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan ägare. Ägare Antal anläggningar Summa Fortum Generation Kristianstad kommun Skellefteå Kraft Skellefteälvens VRF Statkraft Sydkraft Hydropower AB Vattenfall Vattenregleringsföretagen Summa Ytterligare 28 dammägare rapporterar att de har dammanläggningar i konsekvensklass 1, dvs. med stora konsekvenser i händelse av dammhaveri, se Tabell 3. Sammantaget äger dessa företag 112 dammanläggningar i klass 1 och 2. Totalt 36 dammägare rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+ och/eller 1. 14

15 Tabell 3. Ägare med dammar i konsekvensklass 1 (men inte i klass 1+). Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 för dessa ägare. Ägare Antal anläggningar Konsekvensklass 1 Konsekvensklass 2 Summa Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket Zinkgruvan Mining Mälarenergi Tekniska verken i Linköping AB Perstorp Specialty Chemicals AB Ale kommun LKAB Arvika Kraft AB Skånska Energi Vattenkraft AB Lerum Fjärrvärme AB Sala kommun Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Skistar AB Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Jönköpings Energi Mjölby-Svartådalen Energi Nora kommun Norrköpings kommun Norrtälje kommun Radiomasten Sollefteåforsen AB Summa Rapporteringen omfattar även uppgifter från 46 ägare som uppger att de saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1, men har dammanläggningar i konsekvensklass 2, se Tabell 4. Dessa dammägare är kraftbolag inom Svensk Energi, gruvbolag inom SveMin, kommunala bolag, kanalbolag och övriga. Av dessa 46 ägare rapporterar endast sju att de har fler än tre anläggningar i klass 2. Fler än hälften av företagen har endast en anläggning i klass 2. 15

16 Tabell 4. Antal ägare och dammanläggningar i konsekvensklass 2 för ägare som saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1 Ägare Antal ägare Antal dammanläggningar i konsekvensklass 2 Sveaskog 1 7 Jämtkraft, Streamgate North AB 2 6 Gävle Kraftvärme, Västerbergslagens Kraft 2 5 Brevens Bruk, Linde Energi, 2 4 Borlänge Energi, Laxå Kommun, Äsi Produktion 3 3 Armatic Kraft AB, Bångbro Kraft AB Falu Kraft, Hagby kraft AB Ljusfors Kraft AB, Malungs Elverk Mats Johansson, Trosa kommun Watten i Sverige AB, Vetlanda Energi & Teknik amo kabel AB, Dragon Mining (Sweden) AB, Fågelfors Kraft AB Habo Kraft, Hans Johansson, Hunge Kvarn & Kraft Huskvarnaåns Kraft AB, Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft, Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB, Ljungby Energi AB, Nilsson Kraft AB, Ryfors Övre Bruk AB, Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi, Sotenäs kommun Sydvatten AB, Säter Energi, Unwaste AB, Uvafors Energi AB Varberg Energi, Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun, Örebro kommun Summa Fördelning över landet och dammägare Dammanläggningarnas geografiska läge med respektive ägare visas i Figur 2. I Figuren framgår uppgift om ägarbolag för de 365 dammar som tillhör ägare som rapporterat in fler än tio dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. För övriga 161 dammanläggningar framgår endast att de tillhör Mindre ägare, dvs. ägare som rapporterat in högst tio dammanläggningar. 16

17 Figur 2. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 fördelat på ägare. Dammar som tillhör dammägare med färre än tio anläggningar är benämnda som Minde ägare 17

18 2.3 Fördelning över landet och konsekvensklasser Antal anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i respektive län framgår i Tabell 5 nedan. Flest anläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna finns i de norra och mellersta delarna av landet. Tabell 5. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan län (anläggningar som ligger på länsgränsen räknas som en halv anläggning i respektive län) Län Antal anläggningar Totalt 1+, 1 & 2 Norrbotten 9,5 11, Västerbotten 5, ,5 Jämtland Västernorrland 1 21, ,5 Dalarna Gävleborg Värmland 1 26,5 34,5 62 Örebro 0 11, ,5 Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland ,5 34,5 Jönköping Kalmar Kronoberg Halland Blekinge Skåne Summa Anläggningar i konsekvensklass 1+ finns i åtta län och anläggningar i konsekvensklass 1+ och/eller 1 finns i 18 län. 18

19 I följande åtta län finns det fler än tio anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1: > Norrbotten > Västerbotten > Jämtland > Västernorrland > Dalarna > Värmland > Örebro > Västra Götaland 2.4 Fördelning över landet och flödesdimensioneringsklasser Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar gavs ut Nya utgåvor har därefter getts ut 2007 och Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin är huvudmän för riktlinjerna. I riktlinjerna används indelning av dammanläggningarna i s.k. flödesdimensioneringsklasser, utgående från vilka konsekvenser ett dammhaveri skulle kunna få i samband med höga flöden, se Tabell 6. Flödesdimensioneringsklassen används för att ställa krav på vilket dimensionerande flöde som säkert ska kunna hanteras vid dammen. Mellan huvudmännen för riktlinjerna har ett särskilt samråd etablerats i form av den så kallade Flödeskonferensen. Flödeskonferensens uppgift är att följa upp riktlinjernas tillämpning och ändamålsenlighet samt vid behov föreslå ändringar och tillägg. I detta ingår bland annat att sammanställa och analysera statistik avseende anpassning av dammar till riktlinjerna. 19

20 Tabell 6. Klassificering enligt riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöde (2015) Flödesdimensioneringsklass I II Konsekvens vid dammhaveri (utöver de konsekvenser som följer av flödet i sig om dammen inte rasat) Icke försumbar sannolikhet för förlust av människoliv eller annan allvarlig personskada eller Beaktansvärd sannolikhet för allvarlig skada på viktig trafikled, dammanläggning eller därmed jämförlig anläggning eller på betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för stor ekonomisk skadegörelse Icke försumbar sannolikhet för betydande skada på trafikled, dammanläggning eller därmed jämförlig anläggning, miljövärde eller annan än dammägaren tillhörig egendom i andra fall än som angetts vid flödesdimensioneringsklass I. Avbördningskrav Dammanläggningen ska, utan allvarlig skada på dammanläggningen, kunna motstå och framsläppa ett dimensionerande flöde, som beräknas enligt anvisningarna i riktlinjernas avsnitt 5. Dammanläggningen ska vid dämningsgränsen även kunna framsläppa ett tillrinnande flöde med en återkomsttid av minst 100 år, om denna kombination av tillrinning och vattenstånd i magasinet inte kan anses vara utesluten, se anvisningar i riktlinjernas avsnitt 6. Dammanläggningen ska vid dämningsgränsen kunna framsläppa ett tillrinnande flöde med en återkomsttid av minst 100 år, om denna kombination av tillrinning och vattenstånd i magasinet inte kan anses vara utesluten, se anvisningar i riktlinjernas avsnitt 6. Dammanläggningen ska dessutom anpassas till ett flöde, som utan allvarlig skada på dammanläggningen, ska kunna motstås och framsläppas. Detta högre flöde bestäms genom kostnads-/nyttoanalys. III Försumbar sannolikhet för skada enligt ovan. Berörs ej i dessa riktlinjer. Återkomsttiden för de flöden som dammar i flödesdimensioneringsklass I enligt riktlinjerna ska kunna hantera, har uppskattats till att i genomsnitt vara längre än år. Att anpassa dammarna till kraven i riktlinjerna för dimensionerande flöden är ett omfattande arbete som innefattar beräkning av dimensionerande flöden genom hydrologisk modellering, utredning, projektering, tillståndsprövning och slutligen genomförande av erforderliga ombyggnadsåtgärder. De stora vattenkraftälvarna är komplexa system med många dammar som påverkar varandra och anpassningsarbetet kräver samverkan mellan flera intressenter. Anpassningen till riktlinjerna bör ses som ett angeläget men långsiktigt arbete som successivt håller på att genomföras. För gruvdammarna vid anläggningar i drift genomförs ofta etappvisa dammhöjningar. Det innebär att det är ett löpande arbete att successivt anpassa utskovsanordningar och vattenvägar till dammens aktuella utformning så att ett dimensionerande flöde 20

21 säkert ska kunna hanteras vid dammen. Detta är en av de viktiga frågor som hanteras i tillståndsprocessen avseende dammhöjning. I Tabell 7 och Figur 3 framgår ägarfördelningen för de 182 anläggningar i flödesdimensioneringsklass I, respektive 272 anläggningar i flödesdimensioneringsklass II som rapporterats inom dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen. Av de 182 anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I tillhör 154 anläggningar, motsvarande 85 %, medlemsföretag inom Svensk Energi och 14 anläggningar, motsvarande 8 %, medlemsföretag inom SveMin. Därutöver finns 14 anläggningar, motsvarande 8 %, vars ägare inte är med i någon av dessa branschorganisationer. Antalet anläggningar inom flödesdimensioneringsklass II som ingår i sammanställningen är betydligt lägre än tidigare år. Detta kan förklaras av att anläggningar inom flödesdimensioneringsklass II men konsekvensklass 3 inte längre begärs in i årsrapporteringen, varför flertalet ägare inte längre rapporterar in information avseende dessa anläggningar. Svenska kraftnät har valt att utelämna samtliga anläggningar med denna kombination av klassificering i årets sammanställning. Därvid skiljer sig omfattningen av årets sammanställning från tidigare år. Inga rapporterade anläggningar uppges tillhöra den i senaste riktlinjerna (version 2015) införda flödesdimensioneringsklass III. Detta bedöms vittna om att denna nya benämning inte fått genomslag än. (Årsrapporteringen omfattar 33 anläggningar inom kategorin övrig, vilket torde motsvara den nya benämningen III, samt 46 dammanläggningar där uppgift om flödesdimensioneringsklass saknas i rapporteringen.) 21

22 Figur 3. Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II. 22

23 Tabell 7. Antal dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II samt fördelning mellan ägare Ägare Antal anläggningar FLK I FLK II Fortum Generation Vattenfall Vattenregleringsföretagen Statkraft Sydkraft Hydropower AB Karlskoga Vattenkraft 10 7 Boliden Mineral AB 7 3 Skellefteå Kraft 6 1 Sjöfartsverket 4 0 Perstorp Specialty Chemicals AB 3 3 LKAB, Zinkgruvan Mining 3 0 Arvika Kraft AB 2 5 Skellefteälvens VRF 2 3 Skånska Energi Vattenkraft AB 2 2 Ale kommun 2 1 Sala Kommun 2 0 Olofströms Energiservice AB 1 4 Skistar AB 1 1 Björkdalsgruvan AB, Kristianstad kommun, Norrköpings kommun 1 0 Holmen Energi, Jämtkraft, Streamgate North AB, Tekniska Verken i Linköping AB 0 5 Brevens Bruk, Linde Energi 0 4 Laxå Kommun, Mälarenergi, ÄSI Produktion 0 3 Bångbro Kraft AB, Falu Kraft, Ljusfors Kraft AB, Trosa kommun, Vetlanda Energi & Teknik, Watten i Sverige AB amo kabel Ab, BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Dalslands kanal AB Dragon Mining (Sweden) AB, Fågelfors Kraft AB, Huskvarnaåns Kraft AB, Hökensås Kraft, Jädraåns vattenregleringsföretag, Jönköpings Energi, Mats Johansson, Mjölby-Svartådalen Energi, Nora kommun, Radiomasten, Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi, Sollefteåforsen AB, Sotenäs kommun, Sydvatten AB Uvafors Energi AB, Varberg Energi, Örebro kommun Summa

24 2.5 Arbete enligt branschriktlinjer Så gott som samtliga dammanläggningar med dammar i de två högsta konsekvensklasserna, och även en stor andel av dammarna i konsekvensklass 2 vid vattenkraftanläggningar i Sverige ägs av medlemsföretag i kraftindustrins branschorganisation Svensk Energi. Inom gruvnäringen är samtliga dammägare medlemmar i gruvindustrins branschorganisation SveMin. Branschorganisationerna utarbetar och fastställer RIDAS och GruvRIDAS, kraftföretagens respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. Medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin förbinder sig att arbeta enligt RIDAS respektive GruvRIDAS. Blanketten som används i årsrapporteringen använder sig av facktermer och benämningar för egenkontrollsaktiviteter som finns i RIDAS och GruvRIDAS. I blanketten för verksamhetsåret 2015 frågas dammägare om de arbetar enligt RIDAS och/eller GruvRIDAS. Vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, som samtliga uppger att de arbetar enligt riktlinjerna, finns även andra dammägare som valt att arbeta enligt branschriktlinjerna. Det rör sig om kommunala bolag, kanalbolag med flera. Utöver dammägarna inom branschföreningarna svarade 33 ägare att de arbetar enligt RIDAS, se Tabell 8. Tabellen visar även de ägare som uppger att de inte arbetar enligt branschriktlinjerna samt vilka ägare som inte lämnat uppgifter om detta. Vidare anges hur många anläggningar i de olika konsekvensklasserna som dessa ägare har. Det rör sig främst om anläggningar i konsekvensklass 2, men även ett par i konsekvensklass 1. Sex dammägare uppger att de inte arbetar enligt branschriktlinjerna och för sex dammägare saknas uppgifter om de arbetar enligt riktlinjerna eller ej. Av de ägare där uppgift saknas är det endast Sveaskog som äger fler än fem anläggningar. 24

25 Tabell 8. Sammanställning över dammägare vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, samt om de angett om de arbetar enligt RIDAS eller ej Ägare Ale kommun, amo kabel Ab, Arctic paper Munkedals AB, Armatic Kraft AB, BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Brevens Bruk, Bångbro Kraft AB, Dalslands kanal AB, Fågelfors Kraft AB, Hunge Kvarn & Kraft, Huskvarnaåns Kraft AB, Håbo Vindkraft, Hökensås Kraft, Jädraåns vattenregleringsföretag, Kristianstad kommun, Ljusfors Kraft AB, Nora kommun, Perstorp Specialty Chemicals AB, Ryfors Övre Bruk AB, Sala Kommun, Sapa Profiler AB, Sjöfartsverket, Skistar AB, Sotenäs kommun, Streamgate North AB, Sydvatten AB, Unwaste AB, Uvafors Energi AB, Watten i Sverige AB, Wåthultströms Kraft AB, Västerbergslagens Kraft, ÄSI Produktion, Örebro kommun Arbetar enligt RIDAS eller GruvRIDAS Ja Hans Johansson, Laxå Kommun, Mats Johansson, Nilsson Kraft AB, Norrtälje Kommun, Trosa kommun Hagby kraft AB, Kalmar Vatten AB, Norrköpings kommun, Radiomasten, Sveaskog, Säter Energi Nej Uppgift saknas 2.6 Organisation och ansvarsfördelning I enlighet med förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska det finnas en dokumenterad och fastställd fördelning av det organisatoriska ansvaret för verksamheten. I 2 kap. 2 miljöbalken står vidare att alla som bedriver, eller avser att bedriva, en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Organisation och ansvarsfördelning med avseende på dammsäkerheten ska således vara fastlagd och dokumenterad. RIDAS beskriver att den som är ansvarig för dammsäkerheten, Dammsäkerhetsansvarig, ska namnges i organisationen liksom RIDAS-ansvarig och Dammtekniskt sakkunnig. I RIDAS beskrivs ansvarsfördelning och kompetenskrav för olika funktioner i dammägares organisationer. > Dammsäkerhetsansvarig - Är dammägaren en fysisk person är denne ansvarig för dammsäkerheten. Är dammägaren en juridisk person är normalt den högste tjänstemannen, d.v.s. verkställande direktören eller motsvarande, ansvarig för dammsäkerheten. > RIDAS-ansvarig ska vara mycket väl förtrogen med RIDAS och i övrigt ha dokumenterad kompetens. Viktigaste uppgiften är att se till att RIDAS tillämpas i företaget. Det är viktigt att RIDAS-ansvarig har en ställning i organisationen som säkerställer ett reellt inflytande över de resurser, ekonomiska och personella, som erfordras för att upprätthålla dammanläggningarnas säkerhet. > Dammtekniskt sakkunnig ska ha dokumenterad kompetens beträffande dammsäkerhet och dammbyggnadsteknik. Uppgiften är främst att tillföra 25

26 dammägarens organisation erforderlig dammteknisk sakkunskap och utveckla dammsäkerhetsarbetet inom organisationen. Den dammtekniskt sakkunnige ska ha god kännedom om de anläggningar för vilka de har ansvar som sakkunniga. I det fall företaget/organisationen har ett stort antal dammanläggningar kan flera dammtekniskt sakkunniga utses, var och en med namngivna dammar inom sitt ansvarsområde. Samtliga ägare har namngett dammsäkerhetsansvarig och RIDAS-ansvarig eller motsvarande i rapporteringen. I Tabell 9 redovisas genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig för de 22 ägarföretag där den dammtekniskt sakkunnige ansvarar för fem eller fler anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2 (Utöver detta kan den dammtekniskt sakkunnige ha ansvar för ytterligare dammanläggningar i konsekvensklass 3.). Dammägare kan förvisso organisera dammsäkerhetsarbetet på olika sätt, men antalet dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig kan ge en fingervisning om företagens bemanning inom dammsäkerhetsområdet. Fortum Generation, Statkraft, Tekniska Verken i Linköping AB och Vattenregleringsföretagen har rapporterat in fler än tio dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig. 26

27 Tabell 9. Genomsnittligt antal dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig vid årsskiftet 2015/2016 (ägare med fem eller fler dammanläggningar med dammar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2) Ägare Antal dammtekniskt sakkunniga Genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig Varav anläggningar i konsekvensklass 1+ eller 1 Fortum Generation Vattenfall Sydkraft Hydropower AB Statkraft VRF Boliden Mineral AB Karlskoga Vattenkraft Mälarenergi Skellefteå Kraft Tekniska Verken i Linköping AB Arvika Kraft AB Sveaskog Jämtkraft Perstorp Specialty Chemicals AB Streamgate North AB Gävle Kraftvärme Holmen energi Olofströms Energiservice AB Sjöfartsverket Skellefteälvens VRF Västerbergslagens Kraft Zinkgruvan Mining

28 2.7 Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad, i de flesta fall dammägaren, själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Enligt RIDAS ska det för varje dammanläggning finnas en särskild manual för drift, tillståndskontroll och underhåll (DTU-manual). Enligt dammägarnas rapportering för verksamhetsåret 2015 har alla anläggningarna i klass 1+, 92 % av anläggningarna i klass 1 och 87 % av anläggningarna i konsekvensklass 2 en DTU-manual. Detta innebär att knappt 90 % av alla rapporterade anläggningar har en DTU-manual. I Tabell 10 och 11 redovisas statistik över antalet anläggningar som har respektive saknar DTU-manual. För en dammägare, Karlskoga Vattenkraft, saknas DTU-manual för fler än tio anläggningar. 28

29 Tabell 10. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Σ Σ Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Sydkraft Hydropower AB Skellefteå Kraft Kristianstad kommun Boliden Mineral AB Sjöfartsverket, Zinkgruvan Mining Mälarenergi Tekniska verken i Linköping AB Ale kommun, LKAB Arvika Kraft AB Skånska Energi Vattenkraft AB Karlskoga Vattenkraft AB Sala kommun Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Skistar AB Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Jönköpings Energi Mjölby-Svartådalen Energi Norrköpings kommun Radiomasten Sollefteåforsen AB Lerum Fjärrvärme AB Nora kommun, Norrtälje kommun Summa

30 Tabell 11. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med enbart anläggningar i konsekvensklass 2 Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Jämtkraft 6 0 Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft 5 0 Linde Energi 4 0 ÄSI Produktion 3 1 Borlänge Energi 3 0 Streamgate North AB 2 4 Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Falu Kraft Hagby kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik 2 0 Mats Johansson 1 1 Dragon Mining (Sweden) AB Fågelfors Kraft AB Habo Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Nilsson Kraft AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Sydvatten AB Unwaste AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Laxå Kommun 0 3 amo kabel AB Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Ryfors Övre Bruk AB Säter Energi Uvafors Energi AB Växjö kommun Örebro kommun 0 1 Summa

31 2.8 Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Enligt RIDAS ska en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) för dammar tillhörande konsekvensklass 1+, 1 och 2 utföras, med en frekvens av minst en gång per 9, 12 respektive 18 år beroende på konsekvensklass. En FDU är en heltäckande och systematisk analys och värdering av en dammanläggnings säkerhet. Detta innefattar bland annat genomgång och utvärdering av handlingar från konstruktion och byggande, utvärdering av drifterfarenheter och dammätningar, besiktning av alla dammdelar, funktionsprovning m.m. Syftet med utvärderingen är att fastställa dammens säkerhetsstatus med beaktande av aktuella säkerhetskrav. Normalt anlitar dammägaren en grupp bestående av cirka tre till fem konsulter med dammsäkerhetskompetens och specialistkunskap inom olika områden för genomförandet av en FDU. FDU:er håller successivt på att genomföras av dammägare som tillämpar RIDAS eller GruvRIDAS. Under 2015/2016 uppges FDU:er ha genomförts/färdigställts för 28 anläggningar. Enligt dammägarnas rapportering har minst en FDU genomförts för alla anläggningar i konsekvensklass 1+, 89 % av anläggningarna i konsekvensklass 1 och 56 % av anläggningarna i konsekvensklass 2. För totalt 160 dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 har en FDU ej genomförts, för 87 av dessa saknas det även en plan över när en första FDU avses genomföras. I Tabell 12 och 13 redovisas statistik över genomförda och inte genomförda FDU:er för dammägare med dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, respektive för ägare som saknar dammar i dessa konsekvensklasser. För två av ägarna har FDU ännu inte genomförts för minst tio anläggningar, dessa ägare är: > Fortum Generation, 31 st. > Mälarenergi, 10 st Fortum Generation, som är det företag som äger flest dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i landet, har flest dammanläggningar där FDU:er inte har genomförts. Fortum har under året genomfört FDU:er vid fyra anläggningar i konsekvensklass 2. 31

32 Av de 23 dammanläggningar i konsekvensklass 1, där någon FDU ännu inte genomförts ligger: > 3 i Dalarnas län, > 7 i Värmlands län, > 2 i Örebros län och > 7 i Västra Götalands län. För Västerbottens, Jämtlands, Stockholms och Östergötlands län visar rapporteringen att FDU ännu inte genomförts för en dammanläggning i konsekvensklass 1 i respektive län. 32

33 Tabell 12. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare till dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er Varav antal där plan saknas för när FDU avses göras Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Sydkraft Hydropower AB Skellefteå Kraft Kristianstad kommun Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket, Zinkgruvan Mining Perstorp Specialty Chemicals AB Tekniska Verken i Linköping AB LKAB Mälarenergi Sala Kommun Skånska Energi Vattenkraft AB Arvika Kraft AB Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB, Jönköpings Energi, Mjölby-Svartådalen Energi, Sollefteåforsen AB Holmen Energi Ale kommun Lerum Fjärrvärme AB Dalslands kanal AB Skistar AB Tabell 12 fortsätter på nästa sida 33

34 Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er Arctic paper Munkedals AB Nora kommun, Norrtälje Kommun Radiomasten, Unwaste AB Norrköpings kommun Summa

35 Tabell 13. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare som har dammanläggningar i konsekvensklass 2 men saknar dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 7. Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er Jämtkraft 5 1 Västerbergslagens Kraft 5 0 Brevens Bruk 4 0 Streamgate North AB 3 3 Borlänge Energi 3 0 Watten i Sverige AB 2 0 ÄSI Produktion 1 2 Ljusfors Kraft AB, Mats Johansson 1 1 Fågelfors Kraft AB, Huskvarnaåns Kraft AB, Kalmar Vatten AB, Ljungby Energi AB, Sotenäs kommun, Sydvatten AB, Säter Energi, Uvafors Energi AB, Växjö kommun 1 0 Sveaskog 0 7 Gävle Kraftvärme 0 5 Linde Energi 0 4 Laxå Kommun 0 3 Armatic Kraft AB, Bångbro Kraft AB Falu Kraft, Hagby kraft AB Trosa kommun, Vetlanda Energi & Teknik Malungs Elverk Amo kabel Ab, Dragon Mining (Sweden) AB, Habo Kraft, Hans Johansson, Hunge Kvarn & Kraft, Håbo Vindkraft, Härjeåns Kraft, Hökensås Kraft, Jädraåns vattenregleringsföretag, Nilsson Kraft AB, Ryfors Övre Bruk AB, Sapa Profiler AB, Smedjebacken Energi, Unwaste AB, Varberg Energi, Wåthultströms Kraft AB, Örebro kommun Summa Av de 28 dammägare i Tabell 13 som uppger att de inte har utfört någon FDU har 71 % rapporterat att de arbetar enligt RIDAS/GruvRIDAS. 35

36 2.9 Beredskapsplaner och larmplaner I årsrapporteringen efterfrågas information om dammägarens beredskapsplaner och larmplaner för dammhaveri och allvarliga problem på anläggningen. En beredskapsplan är en plan för hur dammägaren ska agera i händelse av dammhaveri eller allvarliga problem på dammen. En larmplan är en plan för hur berörda myndigheter och övriga aktörer ska alarmeras i händelse av dammhaveri eller allvarliga problem på dammen. Larmrutiner kan ingå som en del i beredskapsplaner. (Tidigare år har Svenska kraftnät noterat att dammägare tolkat rapporteringsblanketten något olika och i några fall har dammägare uppgett att de saknar larmplan trots att larmrutiner ingår i beredskapsplanen.) I Tabell 14 redovisas för hur många dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 som ägarna redovisat att de har respektive saknar beredskapsplan. I Tabell 15 redovisas på motsvarande sätt för hur många anläggningar larmplan finns respektive saknas. De flesta dammägarna som äger tre eller fler anläggningar har beredskapsplaner för alla eller majoriteten av sina dammanläggningar. Ett flertal av de dammägare som endast har enstaka anläggningar saknar dock eller har inte lämnat uppgift om beredskapsplaner. Vad gäller larmplaner är bilden liknande men det är något fler dammägare som uppgett att de saknar larmplaner. Vattenfall och Mälarenergi har för fler än tio anläggningar uppgett att de inte har larmplaner. Sammantaget uppges att det finns beredskapsplaner för 88 % och larmplaner för 85 % av dammanläggningarna, vilket är något högre än tidigare års rapportering. Den ägare som står för den största förändringen är Karlskoga Vattenkraft som nu har beredskapsplan vid 15 av 17 rapporterade anläggningar jämfört med föregående år då inga beredskapsplaner rapporterades finnas. 36

37 Tabell 14. Antal dammanläggningar med beredskapsplaner i årsrapporten för år 2015 samt antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller är utan uppgift Ägare Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Fortum Generation Vattenfall 67 0 Vattenregleringsföretagen 46 0 Statkraft 45 0 Sydkraft Hydropower AB 39 0 Karlskoga Vattenkraft 15 2 Boliden Mineral AB 14 0 Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB Arvika Kraft AB Skellefteå Kraft Jämtkraft Streamgate North AB Gävle Kraftvärme Holmen Energi Sjöfartsverket Skellefteälvens VRF Västerbergslagens Kraft Linde Energi Skånska Energi Vattenkraft AB Borlänge Energi LKAB Zinkgruvan Mining 2 3 Armatic Kraft AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Lerum Fjärrvärme AB Ljusfors Kraft AB Sala Kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik 2 0 Olofströms Energiservice AB 1 4 Bångbro Kraft AB Falu Kraft Mats Johansson Skistar AB 1 1 Tabell 14 fortsätter på nästa sida * Enligt avtal mellan Vattenregleringsföretagen och Statkraft har Statkraft underhållsansvar för två av Vattenregleringsföretagens dammanläggningar vilket medför att Vattenregleringsföretagen ej har beredskapsplaner för dem, detta justerats i redovisad statistik ovan. 37

38 Ägare Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dragon Mining (Sweden) AB Fågelfors Kraft AB Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Jönköpings Energi Mjölby-Svartådalen Energi AB Norrköpings kommun Radiomasten Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB Sollefteåforsen AB Sotenäs kommun Sydvatten AB Säter Energi Varberg Energi 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Ale kommun ÄSI Produktion Laxå Kommun Hagby kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun amo kabel Ab Björkdalsgruvan AB Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Kristianstad kommun Ljungby Energi AB Nilsson Kraft AB Nora kommun Norrtälje Kommun Smedjebacken Energi Unwaste AB Uvafors Energi AB Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun Summa

39 Tabell 15. Antal dammanläggningar med respektive utan larmplaner i årsrapporten för år 2015 Ägare Antal anläggningar med larmplaner Antal anläggningar där larmplaner saknas eller utan uppgift Fortum Generation Vattenfall Vattenregleringsföretagen 46 0 Statkraft 45 0 Eon 38 1 Karlskoga Vattenkraft 17 0 Boliden Mineral AB 14 0 Tekniska Verken i Linköping AB 13 0 Arvika Kraft AB Skellefteå Kraft Jämtkraft Perstorp Specialty Chemicals AB Streamgate North AB Gävle Kraftvärme Skellefteälvens VRF Västerbergslagens Kraft Zinkgruvan Mining Sjöfartsverket 4 1 Linde Energi Skånska Energi Vattenkraft AB Borlänge Energi LKAB ÄSI Produktion Armatic Kraft AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Lerum Fjärrvärme AB Ljusfors Kraft AB Sala Kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik Bångbro Kraft AB Falu Kraft Mats Johansson Skistar AB Tabell 15 fortsätter på nästa sida * Enligt avtal mellan Vattenregleringsföretagen och Statkraft har Statkraft underhållsansvar för två av Vattenregleringsföretagens dammanläggningar vilket medför att Vattenregleringsföretagen ej har larmplaner för dem. 39

40 Ägare Antal anläggningar med larmplaner Antal anläggningar där larmplaner saknas eller utan uppgift Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dragon Mining (Sweden) AB Fågelfors Kraft AB Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Hökensås Kraft Jönköpings Energi Ljungby Energi AB Norrköpings kommun Radiomasten Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB Sollefteåforsen AB Sotenäs kommun Varberg Energi 1 0 Mälarenergi 0 13 Sveaskog 0 7 Holmen Energi Olofströms Energiservice AB 0 5 Brevens Bruk 0 4 Ale kommun Laxå Kommun Hagby kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun amo kabel Ab Björkdalsgruvan AB Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Härjeåns Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Mjölby-Svartådalen Energi Nilsson Kraft AB Nora kommun Norrtälje Kommun Smedjebacken Energi Sydvatten AB Säter Energi Unwaste AB Uvafors Energi AB Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun Summa

41 2.10 Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar Uppgifter om under året identifierade svagheter och avvikelser, genomförda åtgärder samt rapporterade händelser med betydelse för dammsäkerheten efterfrågas i årsrapportens frågor 1 till 3, se Bilaga 1 och 2. Allvarligare svagheter och avvikelser med betydelse för dammsäkerheten efterfrågas. Begreppet allvarligare svaghet definieras här med hjälp av ett klassificeringssystem för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar, så kallade standardiserade bedömningsklasser, som Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin har upprättat i samarbete. Systemet består av fem bedömningsklasser, BK1 till BK5, enligt Tabell 16. Bedömningsklasserna används för avvikelser avseende kategorin funktionsfel. Funktionsfel används som ett samlingsnamn för avvikelser som påverkar dammanläggningens funktionalitet, det vill säga dess förmåga att dämma in och/eller avbörda vatten utan att dammens säkerhet hotas. Detta innefattar: > fysiska fel och brister, d.v.s. avvikelser från ett fysiskt felfritt eller avsett tillstånd. > avvikelser från riktlinjer och anvisningar, d.v.s. förhållanden som inte uppfyller aktuella krav. Tabell 16. Standardiserade bedömningsklasser BK BK5 BK4 BK3 BK2 BK1 Bedömningsklass ur dammsäkerhetssynpunkt Mycket stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Måttlig betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Mycket liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt På motsvarande sätt definieras begreppet allvarligare avvikelse med fem standardiserade bedömningsklasser, 1 till 5, enligt Tabell 17. Här innefattas avvikelser inom kategorierna Dammätning, Dokumentation och rutiner samt Organisation och kompetens. 41

42 Tabell 17. Grad av avvikelse Skala Grad av avvikelse 5 Mycket stor avvikelse 4 Stor avvikelse 3 Måttlig avvikelse 2 Liten avvikelse 1 Mycket liten avvikelse För rapportering av allvarligare svagheter och avvikelser gäller att: > För dammar i konsekvensklass 1+ ska de svagheter rapporteras som av ägaren bedömts tillhöra BK3, BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 3, 4 och 5. För dessa anläggningar genomfördes även en utökad rapportering som beskrivs i avsnitt 3. > För dammar i konsekvensklass 1 och 2 ska de svagheter rapporteras som av ägaren bedömts tillhöra BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 4 och 5. I fråga 1 efterfrågas rapportering av de allvarligare svagheter eller avvikelser som identifierats under det aktuella rapporteringsåret, samt åtgärder som föranletts av dessa. I fråga 2 efterfrågas rapportering om säkerhetshöjande åtgärder som skett under året för svagheter och avvikelser som identifierats och rapporterats under tidigare år. En kortfattad beskrivning av åtgärden och hur den påverkar dammsäkerheten lämnas. I fråga 3 efterfrågas rapportering om de driftstörningar eller andra händelser som dammägaren under året rapporterat till tillsynsmyndigheten enligt 6 förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Endast rapporterade händelser med koppling till dammsäkerhet ska ingå i sammanställningen. En sammanställning över antalet anläggningar per dammägare, för vilka allvarliga svagheter och avvikelser, genomförda säkerhetshöjande åtgärder eller driftstörningar med avseende på dammsäkerhet har rapporterats in för verksamhetsåret 2015, ges i Tabell

43 Tabell 18. Sammanställning över rapportering om allvarliga svagheter och avvikelser, säkerhetshöjande åtgärder och driftstörningar med avseende på dammsäkerhet år 2015 Ägare Antal anläggningar för vilka allvarliga svagheter/avvikelser rapporterats (fråga 1) Antal anläggningar för vilka åtgärder rapporterats (fråga 2) Antal anläggningar för vilka driftstörningar rapporterats (fråga 3) Totalt antal anläggningar i KK 1+, 1 el. 2 Statkraft Fortum Generation Sydkraft Hydropower AB Skellefteälvens VRF Vattenfall Boliden Mineral AB VRF Holmen Energi Jämtkraft Streamgate North AB LKAB Skellefteå Kraft Perstorp Specialty Chemicals AB Dragon Mining (Sweden) AB Huskvarnaåns Kraft AB Laxå Kommun Falu Kraft Kristianstad kommun Zinkgruvan Mining Sala Kommun Karlskoga Vattenkraft Tekniska Verken i Linköping AB Skånska Energi Vattenkraft AB Watten i Sverige AB Fågelfors Kraft AB Radiomasten Sapa Profiler AB Summa

44 Avseende 2015 rapporterar > 18 dammägare om allvarliga svagheter eller avvikelser fördelade på 43 anläggningar, > 24 dammägare om genomförda åtgärder vid 78 anläggningar och > fem dammägare om driftstörningar med avseende på dammsäkerhet vid sex anläggningar. En sammanställning av allvarliga svagheter och avvikelser redovisas nedan. Sammanställningen visar hur olika typer av svagheter fördelar sig över antal anläggningar. Totalt har 43 anläggningar berörts av svagheter och avvikelser. Av dessa har högsta svagheten bedömts som > BK5 vid två anläggningar, > BK4 vid 21 anläggningar och > BK3 vid fem anläggningar. Vidare har endast avvikelser av graden A3 eller A4 inrapporterats för tre anläggningar. För rapporterade svagheter/avvikelser vid 12 anläggningar saknades uppgift om bedömningsgraden. De rapporterade svagheterna och avvikelserna berörs > sex anläggningar i konsekvensklass 1+, > 21 anläggningar i konsekvensklass 1 och > 16 anläggningar i konsekvensklass 2. Av de berörda anläggningarna är det åtta st som har svagheter rapporterade inom tre eller fler olika typer. Av Tabell 19 framgår fördelningen av svagheter. Den svaghetstyp som är vanligast är svagheter relaterade till avbördningsanordningar; 32 % av de anläggningar som rapporteras ha svagheter/avvikelser har denna typ av problem. 44

45 Tabell 19. Uppgifter om rapporterade svagheter och avvikelser i årsrapporten för år 2015, notera att en enskild anläggning kan omfattas av svagheter inom flera kategorier i tabellen. Antal % av totalt antal Varav Varav Varav anläggningar berörda anläggningar anläggningar anläggningar Typ av med anläggningar inom inom inom svaghet/avvikelse avser rapporterade med konsekvensk konsekvensk konsekvensk svagheter/avvik svagheter/avvik lass 1+ lass 1 lass 2 elser elser Avbördningsanordningar (varav reservdrift, KAS, redundans) (12) (5) (4) (3) (4) Flödesdimensionering Stabilitet Betongskador Läckage/sjunkhål/ sättningar Instrumentering/Mätning Erosion nedströms utskov Dokumentation/DTUmanual Övrigt, ospecificerat

46

47 3 Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass Inledning Under har rutiner för utökad dammsäkerhetsrapportering för dammar med särskilt stora konsekvenser vid dammhaveri och en process för myndighetsuppföljning utarbetats och prövats. Arbetet har bedrivits i samverkan mellan Svenska kraftnät och berörda länsstyrelser och dammägare. Syftet med Svenska kraftnäts utökade tillsynsvägledning och den fördjupade rapporteringen är att tillsynen av dammar med särskilt stora konsekvenser ska utvecklas så att den > ger samhället djupgående insyn i och kontroll av ägarens dammsäkerhetsarbete och dammens säkerhetsstatus, > bedrivs på ett sådant sätt att den stimulerar ägaren till ett ambitiöst dammsäkerhetsarbete i linje med de styrande säkerhetsprinciperna, > följer fastställda rutiner, är likvärdig för olika delar av landet och samordnas mellan länen, > ges hög prioritet, d.v.s. erforderliga resurser och kompetens. De nya rutinerna innebär för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ att tillsammans med den ordinarie basrapporteringen (i blankettform) görs även en utökad rapportering (i en ca tiosidig rapport). 3.2 Struktur och innehåll för utökad rapport Den utökade årsrapporten upprättas per dammanläggning med ledning av en rapportmall med anvisningar, se bilaga 3. Rapporten ska innehålla fyra huvudsakliga avsnitt samt en bilaga; > I avsnitt 1 beskrivs anläggningen, det geografiska läget, tillfartsvägar, samt anläggningens historik. > I avsnitt 2 ges övergripande uppgifter om dammsäkerhetsorganisationen, säkerhetsledningssystem, dokumentation och beredskap för dammhaveri. 47

48 > I avsnitt 3 beskrivs den egenkontroll och de aktiviteter som genomförts under året, samt vad som därvid framkommit. Uppgifter om allvarligare svagheter 8, avvikelser och oförutsedda händelser vid anläggningen som upptäckts eller skett under 2015 ska beskrivas, samt hur dessa har hanterats eller hur ägaren planerar att hantera dessa. Redogörelsen ska vidare innefatta under året genomförda utredningar, företagsövergripande aktiviteter och åtgärder i övrigt med betydelse för dammsäkerheten. > I avsnitt 4 görs en samlad bedömning av anläggningens säkerhet. > Samlad åtgärdsplan med avseende på allvarliga svagheter och kvarstående åtgärdsbehov redovisas i en bilaga. För dammägare med flera dammar i konsekvensklass 1+ förekommer att avsnitt som beskriver företagsövergripande rutiner, t.ex. avseende organisation, säkerhetsledningssystem och beredskap, istället för att ingå i rapporten för varje enskild dammanläggning istället av praktiska skäl samlas i en separat övergripande företagsrapport. 3.3 Utökad årsrapportering avseende år 2015 För år 2015 har utökad rapportering genomförts för samtliga dammanläggningar i konsekvensklass 1+ (dvs. samtliga anläggningar inom nya Dammsäkerhetsklass A). De 26 dammanläggningarna för vilka en utökad rapport har lämnats in ligger i åtta län; Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Värmland, Västra Götaland samt Skåne. De ägs av Vattenfall Vattenkraft, Vattenregleringsföretagen, Fortum Generation, Statkraft Sverige, Sydkraft Hydropower AB, Skellefteälvens VRF, Skellefteå Kraft och Kristianstad kommun Anläggningsdata 25 av 26 anläggningar tillhör vattenkraftverksamhet. Dessa anläggningar är i genomsnitt år gamla och huvuddammarna är med två undantag fyllningsdammar. Genomsnittlig längd är ca 1,5 km och högsta dammhöjd är i medeltal ca 45 m. Median för uppdämd vattenvolym är ca 350 miljoner kubikmeter Organisation, dokumentation och beredskap För samtliga anläggningar ges sammanställningar över anläggningsdokumentation och beskrivningar av dammsäkerhetsorganisationen, samt beredskapen för 8 I detta sammanhang är det allvarligare svagheter och avvikelser med betydelse för dammsäkerheten som efterfrågas. Här definieras begreppet allvarligare svaghet för dammar i konsekvensklass 1+ som svagheter och avvikelser av typen funktionsfel som av ägaren bedömts tillhöra BK3, BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 3, 4 och 5. 48

49 dammhaveri. Generellt kan sägas att anläggningarna övervakas kontinuerligt från driftcentral eller av vakthavande ingenjör, att beredskaps- och larmplaner finns upprättade och att tekniska beredskapsresurser finns Egenkontroll och aktiviteter 2015 För fem av dammanläggningarna, där utökad rapport lämnats, är FDU:er genomförda under 2015 och för ytterligare åtta av dammanläggningarna har en fördjupad inspektion genomförts. Vid ca 60 % av anläggningarna pågår arbete med att se över beräkning av dimensionerande flöden. Inga ytterligare svagheter har redovisats i de utökade rapporterna jämfört med de ordinarie årsrapporterna. Vid fyra anläggningar har det rapporterats in driftstörningar under året och dessa berör i huvudsak larm om höga värden i mätinstrument. Dessa har dock kunnat tillskrivas trasiga givare, alternativt påverkan från snösmältning eller hög nederbörd Åtgärdsplaner och åtgärder I rapporterna anges vilka planerade åtgärder för hantering av kända svagheter och avvikelser som ska genomföras under kommande år. Planerna visar på åtgärdsbehov inom följande huvudsakliga områden: > Instrumentering och övervakning > Inre erosion, stabilitet och/eller långtidsbeständighet för fyllningsdammar > Avbördningssäkerhet > Upprustning av utskov med mekaniska och elektriska installationer För flertalet anläggningar har insatser inom dessa områden genomförts genom förstudier och utredningar eller genom genomförande av åtgärder på dammen. Vid 15 av anläggningarna pågick ombyggnadsåtgärder under 2015 varav fem slutfördes under året. Vid hälften av anläggningarna uppger ägarna att det pågår utredningar med dammsäkerhetsanknytning. För tre av anläggningarna uppges att större dammsäkerhetshöjande projekt kommer att påbörjas inom de närmaste åren. Flertalet planerade och pågående åtgärder berör utvecklingsinsatser kopplade till instrumentering och mätdatautvärdering. Rapporteringen påvisar att det vid ca hälften av anläggningarna pågår instrumenteringsrelaterade projekt i någon fas (förstudie/projektering/utförande). 49

50 3.3.5 Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten Rapporterna avslutas med ett avsnitt där dammägaren gör en bedömning av dammanläggningens säkerhet. De 26 anläggningarna kan utgående från ägarnas bedömning av dammsäkerheten grupperas enligt följande; > 22 uppges ha god säkerhet, > två uppges ha god säkerhet men klargörande utredningar och/eller åtgärder behöver genomföras enligt plan, och > två uppges ha god säkerhet med tillämpning av driftrestriktion och genomförande av åtgärder enligt plan. 50

51 4 Jämförelse med tidigare år 4.1 Rapporterade anläggningar I jämförelse med tidigare års rapportering inkluderar rapporteringen för år 2015 fyra nya dammanläggningar i konsekvensklass 1 eller 2 av med fyra olika dammägare. Fördelningen över länen redovisas i Tabell 20. Tabell 20. Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 som rapporterats in för första gången i årsrapporten för år 2015 Län Antal dammanläggningar Gävleborg 2 Östergötland 2 Summa 4 I rapporteringen för år 2015 saknas rapportering om totalt 19 anläggningar inom konsekvensklass 1 och 2. Av dessa har 14 rapporterats under 2014, varav fyra dammanläggningar tidigare är rapporterade inom konsekvensklass 1. Anläggningarna ligger i Stockholms, Västra Götalands, Värmlands och Dalarnas län. Genom att använda inrapporterad information från 2014 har dessa dammanläggningar ändå inkluderats i årets sammanställning vad gäller antal dammar, konsekvensklasser, DTU-manualer, FDU:er, beredskapsplaner och larmplaner. Övriga fem anläggningar där årsrapportering saknas avser anläggningar i Blekinge län, där rapportering inte begärts in sedan För dessa anläggningar har därför denna äldre information använts (även om det är tveksamt om den är fortsatt aktuell). 4.2 FDU och DTU-manualer Andelen dammanläggningar där fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar har genomförts har ökat något jämfört med 2014, se Figur 4. För dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, motsvarande 1A och 1B i äldre rapporteringar, ökar andelen från 86 % till 88 %. För dammanläggningar i konsekvensklass 2 är motsvarande tendens en ökning jämfört med föregående år, från 52 % till 56 %. Andelen av anläggningar inom konsekvensklass 1+ och 1 med DTU-manualer har ökat marginellt jämfört med 2014, 92 % jämfört med tidigare 91%. För dammanläggningar i konsekvensklass 2 har andelen ökat från 85 % till 87 %. 51

52 Figur 4. Antal DTU-manualer och FDU:er i förhållande till antal dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 (tidigare 1A och 1B) för åren Rapporterade svagheter och avvikelser Antalet rapporterade svagheter och avvikelser varierar genom åren 2010 till 2015 enligt Figur 5. Svagheter och avvikelser avseende avbördningsanordningar svarar liksom tidigare år för den största andelen. I detta sammanhang bör nämnas att det inte finns exakta gränsdragningar för indelningen av svagheterna i rapporteringen, samt att det i vissa fall kan var oklart om de bör rapporteras som en samlad svaghet för anläggningen eller flera svagheter av samma typ. I Figur 5 ses relativt stora variationer över åren i antal rapporterade svagheter. Ovan nämnda variation i rapporteringens omfattning, gränsdragning och indelning av svagheter skiljer sig mellan olika dammägare och över tid, vilket är det som främst bedöms avspeglas i de variationer som ses. För årets rapportering har Svenska kraftnät för respektive anläggning slagit samman samtliga svagheter inom respektive typ. För varför varje anläggning kan på så vid endast en svaghet medräknas per avvikelsetyp. Tidigare år byggde statistiken på enskilda rapporterade svagheter och därmed kunde samma anläggning återkomma flera gånger inom samma avvikelsetyp. Den nedgång av avvikelser som ses för 2015 i Figur 5 ska därför inte tolkas som att antalet avvikelser minskat markant från föregående år. 52

53 140 Uppgifter om svagheter och avvikelser 120 Antal rapporterade svagheter* Övrigt Sjunkhål/Sättningar Dokumentation/DT U-manual Erosion nedströms utskov Instrumentering/Mä tning Läckage Betongskador Stabilitet Flödesdimensioneri ng Avbördningsanordni ngar Figur 5. Antal rapporterade svagheter och avvikelser samt deras fördelning mellan kategorier för åren *OBS för 2015 redovisas antal anläggningar med rapporterade svagheter av en viss kategori 4.4 Utökad årsrapportering 2016 är det fjärde året då utökad rapportering genomförts för dammar i den högsta konsekvensklassen. Rapportering har inkommit för samtliga 26 dammanläggningar I rapportering har det för en större del av anläggningarna än tidigare år rapporterats om pågående eller nära förestående byggprojekt av varierande dignitet pågick ombyggnadsåtgärder vid fyra av 25 anläggningar, 2014 vid tolv av 26 anläggningar och under 2015 har åtgärder pågått vid 15 av 26 anläggningar (varav fem byggprojekt slutförts under året). Samtidigt pågår studier i olika faser vid ungefär hälften av anläggningarna, vilket tyder på att omfattningen av projekt under de närmaste åren troligen kommer att vara fortsatt hög. Dammägarnas generella bedömning av dammsäkerheten vid dessa anläggningar är liksom tidigare år att den är god. 53

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014 2015-08-20 (rev. 2015-10-23) Dnr: 2014/2343 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt

Läs mer

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013 2014-09-25 Dnr: 2013/2126 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen m.m. Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter

Läs mer

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012 2013-10-08 Dnr: 2012/2105 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen m.m. Förord Svenska Kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter

Läs mer

2011-12-13 Dnr: 2011/78. Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2010

2011-12-13 Dnr: 2011/78. Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2010 2011-12-13 Dnr: 2011/78 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2010 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen samt till Flödeskonferensen avseende förhållanden vid årsskiftet 2010/2011

Läs mer

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2011

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2011 2012-12-13 Dnr: 2011/1652 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2011 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen samt till Svensk Energi Förord Svenska Kraftnät har i detta PM sammanställt

Läs mer

Årsrapportering av dammsäkerhet

Årsrapportering av dammsäkerhet Årsrapportering av dammsäkerhet Vägledning till dammägare Version 2014-12-10 OBSERVERA Årsrapportering till länsstyrelserna ska göras för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 (enligt RIDAS/GruvRIDAS) senast

Läs mer

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2007

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2007 Beteckning/Dnr 387-2007-BE90 Datum 2008-06-25 Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2007 Denna rapport har utarbetats av Olle Mill och Maria Bartsch, Svenska Kraftnät. Omslagsbild: Rapporterade anläggningar

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Claes-Olof Brandesten, Vattenfall Dammsäkerhetsutveckling i Sverige SwedCOLD temadag

Läs mer

Svenska Kraftnät ska främja dammsäkerheten i landet. Kompetensförsörjning Beredskapsutveckling Tillsynsvägledning

Svenska Kraftnät ska främja dammsäkerheten i landet. Kompetensförsörjning Beredskapsutveckling Tillsynsvägledning Svenska Kraftnät ska främja dammsäkerheten i landet Kompetensförsörjning Beredskapsutveckling Tillsynsvägledning 1 ÅRSRAPPORTER Grundläggande nyckelinformation till länsstyrelsen för att ge överblick ÅRSRAPPORT

Läs mer

/2066. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013

/2066. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013 1 2013-12-17 2013/2066 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013 3 Sammanfattning Svenska kraftnät verkar för att främja dammsäkerheten i landet, svarar för tillsynsvägledning avseende dammsäkerhet enligt

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet. Dir. 2011:57. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011

Kommittédirektiv. Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet. Dir. 2011:57. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Kommittédirektiv Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet Dir. 2011:57 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till ett förtydligat

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14. Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning

RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14. Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14 Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning 2 (12) Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. PILOTPROJEKTET... 4 2.1. Diskussioner...4 2.1.1. Balans mellan egenkontroll

Läs mer

Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS

Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS HUVA Kurs i vattenkrafthydrologi Stockholm, 7 dec 2010 Claes-Olof Brandesten, Dammsäkerhet & anläggningsteknik 1 Presentation Title Author 2010.08.23 Disposition

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Information om konsekvensutredning

Information om konsekvensutredning 2015-01-21 2015/129 INFORMATION rev. 2015-12-08 Information om konsekvensutredning och dammsäkerhetsklass - Hur berörs du som dammägare? SvK2022, v3.0, 2014-06-10 1/6 1 Inledning Den 1 juli 2014 infördes

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

System för BEDÖMNING AV DAMMSÄKERHETSANMÄRKNINGAR. Nyutgåva

System för BEDÖMNING AV DAMMSÄKERHETSANMÄRKNINGAR. Nyutgåva System för BEDÖMNING AV DAMMSÄKERHETSANMÄRKNINGAR Nyutgåva 2010-07-01 Förord Svenska Kraftnät och Svensk Energi införde 2004 ett branschgemensamt system för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar. Genom

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier

Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16 Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga rutiner för varning och information är att möjliggöra snabb och effektiv varning

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Dammar ansvar och tillsyn

Dammar ansvar och tillsyn Dammar ansvar och tillsyn Flödeskartering SANT Informationsmöte om Infrastruktur, Tranås 19 mars 2014 Länsstyrelsens arbete kopplat till dammar Naturavdelningen ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Vägledning om tillsyn av gränsdammar

Vägledning om tillsyn av gränsdammar Beredskap och säkerhet Gunilla Nyberg Dnr 2013/45 2013-04-18 VÄGLEDNING Vägledning om tillsyn av gränsdammar 1 Bakgrund Enligt miljöbalken kap 26 6 ska tillsynsmyndigheterna samarbeta med varandra. Miljötillsynsförordningen

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2011

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2011 Diarienr: 2011/173 Datum: 2011-12-19 Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2011 Förord Denna rapport är den sjätte i ordningen av Svenska Kraftnäts sammanställningar av dammsäkerhetsutvecklingen i landet.

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Våren 2009 Dalarna Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden

Läs mer

2014-12-12 2014/2324. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014

2014-12-12 2014/2324. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014 1 2014-12-12 2014/2324 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014 3 3 Sammanfattning Enligt förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät ska verket främja dammsäkerheten i

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Dammsäkerhetsklassificering

Dammsäkerhetsklassificering 2015/957 2015-05-27 Dammsäkerhetsklassificering Tillsynsvägledning - Frågor och svar Förord Det nya regelverket för dammsäkerhet innehåller flera delar, bl.a. lagtexten om klassificering i 11 kap. 24-26

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg ISSN

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg ISSN Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska kraftnät, Box 1200, 172 24 Sundbyberg ISSN 1402-9049 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) %

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) % Rekrytering Bas: () Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Kalmar Värmland Uppsala inkl Norrtälje Jämtland Örebro Blekinge Östergötland Västra Götaland Norrbotten Stockholm

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Dammsäkerhet och klimatförändringar

Dammsäkerhet och klimatförändringar Dammsäkerhet och klimatförändringar Slutrapport från Kommittén för dimensionerande flöden för dammanläggningar i ett klimatförändringsperspektiv December 2011 Svenska Kraftnät Svensk Energi SveMin SMHI

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet

Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet Datum Dnr 2010-06-30 2010/877 Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet En rapport till Regeringen 1/51 2/51 Innehåll 1 Uppdraget... 5 1.1 Bakgrund... 5 2 Utgångspunkter... 7 2.1 Begrepp... 7

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2013 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2013 Fler som har fått arbete och fler lediga platser indikerar att våren inte blir riktigt lika tuff på

Läs mer

Allt färre drömmer om tidig pension

Allt färre drömmer om tidig pension Allt färre drömmer om tidig pension Undersökning från Länsförsäkringar våren 2010 Källa: Länsförsäkringar Sammanfattning Jämförelse mellan när man vill gå i pension och när man tror att man kommer göra

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Företagarpanelen Q JUNI 2011 Skåne län

Företagarpanelen Q JUNI 2011 Skåne län Företagarpanelen Q2 11 JUNI 11 län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 8 337 i nationella företagarpanelen,

Läs mer

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder TRANÅS ENERGI AB Översikt I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder AFFÄRSIDÉ & VISION Vår affärsidé är att producera el och värme med förnybara energikällor. Vi

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015 Fått arbete I januari fick 1 298 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 792 av

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2. Ensamkommande barn. 25 november 2015

Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2. Ensamkommande barn. 25 november 2015 Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2 Ensamkommande barn 25 november 2015 Kommun Anvisningar 2015 (t.o.m. okt.) - Västmanland Totalt anvisade Varav steg 1 Varav steg 2 Varav steg 3 Varav steg 4 Fördelningstal

Läs mer

Remiss. Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft

Remiss. Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft 8 Regeringskansliet Remiss 2017-06-29 Dnr M2017/01639/R Miljö- och energidepartementet Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Remissinstanser 1. Riksdagens

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011 Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013 2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)

Läs mer

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Leonard Sandin Institutionen för akvatiska resurser, SLU Leonard.sandin@slu.se Erik Degerman, Serena Donadi,

Läs mer