Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014

Transkript

1 (rev ) Dnr: 2014/2343 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen

2

3 Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska dammbeståndet utgående från dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelsen avseende år Sammanställningen omfattar de dammar i landet som är mest väsentliga ur dammsäkerhetssynpunkt, genom att de i händelse av att dammbrott kan ge betydande konsekvenser. Årsrapporteringen innehåller uppgifter om egenkontroll, ansvarsförhållanden samt allvarligare svagheter som identifierats och dammsäkerhetshöjande åtgärder som genomförts under det gångna året. Denna PM har upprättats av Maria Bartsch och Anna Engström Meyer. Samråd har skett med Magnus Lommerdal, chef SB.

4

5 Innehåll Sammanfattning Årsrapportering dammsäkerhet Inledning Årsrapportering avseende år Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Fördelning över landet och dammägare Fördelning över landet och konsekvensklasser Fördelning över landet och flödesdimensioneringsklasser Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I Arbete enligt branschriktlinjer Organisation och ansvarsfördelning Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Beredskapsplaner och larmplaner Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar Jämförelse med tidigare år Rapporterade anläggningar FDU och DTU-manualer Rapporterade svagheter och avvikelser Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass Inledning Struktur och innehåll för utökad rapport Utökad årsrapportering avseende år Anläggningsdata Organisation, dokumentation och beredskap Egenkontroll och aktiviteter Åtgärdsplaner och åtgärder Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten... 49

6 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Blankett för dammägares årsrapportering av dammsäkerhet Anvisningar till dammägare Mall för utökad dammsäkerhetsrapportering

7 Sammanfattning Dammar klassificeras efter hur stora konsekvenserna bedöms bli i händelse av dammbrott, så kallad konsekvensklassificering. Flest dammar i de högsta konsekvensklasserna, 1+ och 1, som innebär störst konsekvenser i händelse av dammbrott, finns i de norra länen. Men även längre söderut i landet finns ett relativt stort antal dammar i klass 1 och 2. Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 För 2014 har länsstyrelsen i 19 län begärt in årsrapportering om dammsäkerhet från dammägarna. Denna sammanställning bygger på uppgifter från dessa 19 län samt från Blekinge län, där uppgifter från 2013 års rapportering används. För Gotland uppger länsstyrelsen att dammar med säkerhetsmässig betydelse saknas, och årsrapportering genomförs således ej. Rapporteringen omfattar totalt 530 anläggningar med en eller flera dammar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. För dessa anläggningar anges att 87 % har en drift-, tillståndskontroll- och underhållsmanual, DTU-manual, samt att 85 % har en beredskapsplan. Vid 67 % av anläggningarna rapporteras fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU, ha utförts, vilket är en marginell ökning jämfört med föregående års rapportering. Vidare rapporterar dammägarna att de vid 62 anläggningar har identifierat allvarliga svagheter under året, samt att arbete med åtgärdande av allvarliga svagheter genomförts vid 88 anläggningar. Detta innebär att förekomsten av nya svagheter och genomförda åtgärder ligger i paritet med föregående år. Dammägares utökade dammsäkerhetsrapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ För de 26 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+ har utökad rapportering genomförts för alla dammar utom en. Rapporterna innefattar bland annat anläggningsdata och uppgifter om dammsäkerhetsorganisation, beredskap för dammbrott, egenkontroll och förändringar under Rapporterna avslutas med en sammanfattande bedömning av dammsäkerheten och en åtgärdsplan. 7

8

9 1 Årsrapportering dammsäkerhet 1.1 Inledning År 2003 introducerade Svenska kraftnät en rutin för rapportering av dammsäkerhet. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få dammägarnas svar på de viktigaste frågorna om dammsäkerheten i länet. > Vilka dammar i länet skulle i händelse av dammbrott kunna orsaka stora konsekvenser? > Vem äger dessa dammar och vem är ansvarig för dammsäkerheten vid dem? > Har dammägaren rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten och beredskapsplanering för dessa dammar? > Finns det några allvarliga svagheter vid dessa dammar och hur avser dammägaren i så fall åtgärda detta? Rapporteringsrutinerna bör, enligt Svensk Kraftnäts uppfattning, tillämpas årligen för dammar som kan utgöra en säkerhetsrisk, oavsett om de används för vattenkraftproduktion, gruvdrift eller något annat. I praktiken bör rapportering begäras in för samtliga dammar som vid ett dammbrott kan orsaka betydande skador på människor, miljö, samhällsanläggningar eller andra ekonomiska värden, vilket enligt RIDAS 1 konsekvensklassificeringssystem motsvarar de dammar som tillhör konsekvensklass 1+, 1 och 2, se tabell 1. Denna PM kan ses som en sammanställning över de dammar i landet som är mest väsentliga ur säkerhetssynpunkt. Sammanställningen är inte heltäckande, men god täckning bedöms ha uppnåtts för de vattenkraft- och gruvdammar i landet som är viktigast ur säkerhetssynpunkt. 1 RIDAS Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. I Sverige finns inga nationella riktlinjer för dammsäkerhet. Enligt miljöbalken ska dammägaren själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Kraftindustrin har på eget initiativ utarbetat riktlinjer för sitt dammsäkerhetsarbete. På motsvarande sätt har gruvindustrin utvecklas GruvRIDAS Gruvföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. 9

10 Tabell 1. Konsekvensklasser enligt RIDAS Konsekvensklass Konsekvens vid dammbrott uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall 1+ Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög: - Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser - Allvarliga störningar i landets elförsörjning - Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar - Förstörelse av betydande miljövärden - Mycket stor ekonomisk skada 1 Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för: allvarlig skada på - viktiga samhällsanläggningar - betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: - stor ekonomisk skadegörelse 2 Sannolikheten är icke försumbar för: beaktansvärd skada på - samhällsanläggningar - miljövärde eller - ekonomisk skadegörelse 1.2 Årsrapportering avseende år 2014 De uppgifter som begärs in i årsrapporteringen är uppgifter avseende dokumentation, klassificering, organisation, etc. gällande vid årsskiftet 2014/2015 samt uppgifter om genomförd tillståndskontroll, identifierade svagheter, driftstörningar och genomförda åtgärder under verksamhetsåret För verksamhetsåret 2014 begärde 19 länsstyrelser in årsrapporter länsstyrelserna i Stockholm, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Västra Götaland, Jönköpings, Kalmar, Kronoberg, Halland, och Skånes län. Gotlands län uppger att de saknar dammar som skulle kunna orsaka allvarliga konsekvenser i händelse av dammhaveri och begär således inte in årsrapporter. Blekinge län begärde inte in någon rapportering från dammägarna för år 2014 och 2013, varför 2012 års uppgifter har använts istället. Statistiken som redovisas kan inte fullt ut jämföras med tidigare år eftersom omfattningen av rapporteringen varierar. Det förekommer till exempel att länsstyrelserna ett visst år inte begär in rapportering eller endast begär in rapportering från ett urval av dammägarna i länet. Andra aspekter är ändrade ägarförhållanden och omklassning av dammar. 10

11 En dammanläggning kan bestå av flera dammenheter som tillsammans dämmer upp eller utestänger samma vattenvolym. En dammenhet är en separat dämmande konstruktion som ansluter mot omgivande mark eller berg. I tabell 2 till 7, har uppgifterna sammanställts per anläggning. Vad som ska räknas som en anläggning är dock inte helt entydigt och varierande tolkningar kan ha gjorts av olika ägare. Svenska kraftnät har vid behov gjort en viss bearbetning av ägarnas indelning i anläggningar respektive dammenheter. Totalt omfattar årsrapporteringen uppgifter om 530 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna; > 26 i konsekvensklass 1+ > 198 i konsekvensklass 1 > 306 i konsekvensklass 2 Sammantaget ägs de 530 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+, 1 och 2 av 81 ägare. Dammanläggningarnas geografiska läge visas i Figur 1. 11

12 Figur 1. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 12

13 1.3 Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Huvuddelen av de dammar i Sverige som är väsentliga ur säkerhetssynpunkt används för vattenkraftproduktion. Dock återfinns i de högsta konsekvensklasserna även en del dammar som används för gruvdrift, några kanaldammar som används för sjöfart samt ett antal dammar med syfte att ge skydd mot översvämningar. Anläggningarna i konsekvensklass 1+ ligger, med ett undantag, i de stora reglerade kraftverksälvarna. Merparten av högkonsekvensdammarna ägs av ett fåtal stora företag. De sju dammägare som i år rapporterat in att de har dammar i konsekvensklass 1+ är: > E.ON Vattenkraft > Fortum Generation > Skellefteå Kraft > Skellefteälvens Vattenregleringsföretag > Statkraft Sverige > Vattenfall Vattenkraft > Vattenregleringsföretagen (VRF) 2 Dessa sju ägare är medlemmar i Svensk Energi och deras dammar används för vattenkraftproduktion. Dammägarna äger förutom dammarna i klass 1+ även en stor majoritet av dammarna i klass 1 och 2, se Tabell 2. Därutöver har även Kristianstads kommun rapporterat in att de har en anläggning i konsekvensklass Umeälvens, Ångermanälvens, Indalsälvens, Ljungans, Ljusnans och Dalälvens vattenregleringsföretag 13

14 Tabell 2. Ägare med dammar i konsekvensklass 1+ *. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan ägare Ägare Antal anläggningar Summa Eon Fortum Generation Kristianstad kommun Skellefteå Kraft Skellefteälvens VRF Statkraft Vattenfall Vattenregleringsföretagen Summa Ytterligare 27 dammägare rapporterar att de har dammanläggningar i konsekvensklass 1, dvs. med stora konsekvenser i händelse av dammbrott, se Tabell 3. Totalt 35 dammägare rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+ och/eller 1. 14

15 Tabell 3. Ägare med dammar i konsekvensklass 1 (men inte i klass 1+). Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 för dessa ägare. Ägare Antal anläggningar Konsekvensklass 1 Konsekvensklass 2 Summa Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket Zinkgruvan Mining Mälarenergi Tekniska verken i Linköping AB Ale kommun LKAB Arvika Kraft AB Skånska Energi Vattenkraft AB Lerum Fjärrvärme AB Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Skistar AB Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Falu kommun Jönköpings Energi Nora kommun Norrtälje kommun Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sollefteåforsen AB Unwaste AB Summa Rapporteringen omfattar även uppgifter från 46 ägare som uppger att de saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1, men har dammanläggningar i konsekvensklass 2, se Tabell 4. Dessa dammägare är kraftbolag inom Svensk Energi, gruvbolag inom SveMin, kommunala bolag, kanalbolag och övriga. Av dessa 46 ägare rapporterar endast åtta att de har fler än tre anläggningar i klass 2. 15

16 Tabell 4. Antal ägare och dammanläggningar i konsekvensklass 2 för ägare som saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1 Ägare Antal ägare Antal dammanläggningar i konsekvensklass 2 Sveaskog 1 7 Jämtkraft, Streamgate North AB 2 6 Gävle Kraftvärme, Västerbergslagens Kraft 2 5 Brevens Bruk, Linde Energi, ÄSI Produktion 3 4 Borlänge Energi, Häfla Skogar, Laxå Kommun 3 3 Armatic Kraft AB, Bångbro Kraft AB Falu Kraft, Hagby kraft AB Ljusfors Kraft AB, Malungs Elverk Mats Johansson, Trosa kommun Watten i Sverige AB, Vetlanda Energi & Teknik amo kabel AB, Bergslagens Kommunalteknik Dragon Mining (Sweden) AB, Fågelfors Kraft AB Habo Kraft, Hans Johansson, Hunge Kvarn & Kraft Huskvarnaåns Kraft AB, Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft, Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB, Ljungby Energi AB Ryfors Övre Bruk AB, Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi, Sotenäs kommun Sydvatten AB, Säter Energi, Uvafors Energi AB Varberg Energi, Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun, Örebro kommun Summa Fördelning över landet och dammägare Dammanläggningarnas geografiska läge med respektive ägare visas i Figur 2. Figuren visar de geografiska lägena för de 369 dammar som tillhör de ägare som rapporterat in fler än tio dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. Övriga 161 dammanläggningar tillhör dammägare med färre dammanläggningar och är benämnda som Mindre ägare. 16

17 Figur 2. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 fördelat på ägare. Dammar som tillhör dammägare med färre än tio anläggningar är benämnda som Minde ägare 17

18 1.5 Fördelning över landet och konsekvensklasser Antal anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i respektive län framgår i Tabell 5 nedan. Flest anläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna finns i de norra och mellersta delarna av landet. Tabell 5. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan län (anläggningar som ligger på länsgränsen räknas som en halv anläggning i respektive län) Län Antal anläggningar Totalt 1+, 1 & 2 Norrbotten 9,5 11, Västerbotten 5, ,5 Jämtland Västernorrland 1 23, ,5 Dalarna Gävleborg Värmland 1 26,5 34,5 62 Örebro 0 11, ,5 Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Västra Götaland ,5 34,5 Jönköping Kalmar Kronoberg Halland Blekinge Skåne Summa Anläggningar i konsekvensklass 1+ finns i åtta län och anläggningar i konsekvensklass 1+ och/eller 1 finns i 18 län. 18

19 I följande åtta län finns det fler än tio anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1: > Norrbotten > Västerbotten > Jämtland > Västernorrland > Dalarna > Värmland > Örebro > Västra Götaland 1.6 Fördelning över landet och flödesdimensioneringsklasser Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar gavs ut Nya utgåvor har därefter getts ut 2007 och Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin är huvudmän för riktlinjerna. I riktlinjerna används indelning av dammanläggningarna i s.k. flödesdimensioneringsklasser, utgående från vilka konsekvenser ett dammbrott skulle kunna få i samband med höga flöden, se Tabell 6. Flödesdimensioneringsklassen används för att ställa krav på vilket dimensionerande flöde som säkert ska kunna hanteras vid dammen. 19

20 Tabell 6. Klassificering enligt riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöde (2015) Flödesdimensioneringsklass I II Konsekvens vid dammbrott (utöver de konsekvenser som följer av flödet i sig om dammen inte rasat) Icke försumbar sannolikhet för förlust av människoliv eller annan allvarlig personskada eller Beaktansvärd sannolikhet för allvarlig skada på viktig trafikled, dammanläggning eller därmed jämförlig anläggning eller på betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för stor ekonomisk skadegörelse Icke försumbar sannolikhet för betydande skada på trafikled, dammanläggning eller därmed jämförlig anläggning, miljövärde eller annan än dammägaren tillhörig egendom i andra fall än som angetts vid flödesdimensioneringsklass I. Avbördningskrav Dammanläggningen ska, utan allvarlig skada på dammanläggningen, kunna motstå och framsläppa ett dimensionerande flöde, som beräknas enligt anvisningarna i avsnitt 5. Dammanläggningen ska vid dämningsgränsen även kunna framsläppa ett tillrinnande flöde med en återkomsttid av minst 100 år, om denna kombination av tillrinning och vattenstånd i magasinet inte kan anses vara utesluten, se anvisningar i avsnitt 6. Dammanläggningen ska vid dämningsgränsen kunna framsläppa ett tillrinnande flöde med en återkomsttid av minst 100 år, om denna kombination av tillrinning och vattenstånd i magasinet inte kan anses vara utesluten, se anvisningar i avsnitt 6. Dammanläggningen ska dessutom anpassas till ett flöde, som utan allvarlig skada på dammanläggningen, ska kunna motstås och framsläppas. Detta högre flöde bestäms genom kostnads-/nyttoanalys. III Försumbar sannolikhet för skada enligt ovan. Berörs ej i dessa riktlinjer. I Tabell 7 och Figur 3 framgår ägarfördelningen för de 182 anläggningar i flödesdimensioneringsklass I, respektive 331 anläggningar i flödesdimensioneringsklass II som rapporterats inom dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen. Utöver dessa omfattar årsrapporteringen 47 dammanläggningar där flödesdimensioneringsklass ej rapporterats. 20

21 Figur 3. Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II 21

22 Tabell 7. Antal dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II samt fördelning mellan ägare Ägare Antal anläggningar FLK I FLK II Fortum Generation Vattenfall Vattenregleringsföretagen Statkraft Eon Karlskoga Vattenkraft 10 7 Boliden Mineral AB 7 1 Skellefteå Kraft 6 1 Sjöfartsverket 4 0 LKAB, Zinkgruvan Mining 3 0 Arvika Kraft AB, Skånska Energi Vattenkraft AB 2 5 Skellefteälvens VRF 2 3 Ale kommun 2 1 Sala Kommun, Watten i Sverige AB 2 0 Olofströms Energiservice AB 1 4 Skistar AB 1 1 Björkdalsgruvan AB, Kristianstad kommun Perstorp Specialty Chemicals AB, Unwaste AB 1 0 Holmen Energi 0 10 Mälarenergi, Tekniska Verken i Linköping AB 0 6 Jämtkraft, Streamgate North AB 0 5 Brevens Bruk, Linde Energi, Varberg Energi, ÄSI Produktion 0 4 Häfla Skogar, Laxå Kommun, Trosa kommun 0 3 Bångbro Kraft AB, Borlänge Energi, Falu Kraft, Huskvarnaåns Kraft AB Jönköpings Energi, Ljusfors Kraft AB, Vetlanda Energi & Teknik amo kabel Ab, Bergslagens Kommunalteknik BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Dalslands kanal AB Dragon Mining (Sweden) AB, Fågelfors Kraft AB Göteborgs stift, prästlönetillgångar, Huskvarnaåns Regleringsföretag Hökensås Kraft, Jädraåns vattenregleringsföretag, Mats Johansson, Mjölby-Svartådalen Energi, Nora kommun, Radiomasten, Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi, Sollefteåforsen AB, Sotenäs kommun, Sydvatten AB Uvafors Energi AB, Örebro kommun Summa

23 1.6.1 Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I Återkomsttiden för de flöden som dammar i flödesdimensioneringsklass I enligt riktlinjerna ska kunna hantera, har uppskattats till att i genomsnitt vara längre än år. Att anpassa dammarna till kraven i riktlinjerna för dimensionerande flöden är ett omfattande arbete som innefattar beräkning av dimensionerande flöden genom hydrologisk modellering, utredning, projektering, tillståndsprövning och slutligen genomförande av erforderliga ombyggnadsåtgärder. De stora vattenkraftälvarna är komplexa system med många dammar som påverkar varandra och anpassningsarbetet kräver samverkan mellan flera intressenter. Anpassningen till riktlinjerna bör ses som ett angeläget men långsiktigt arbete som successivt håller på att genomföras. Mellan huvudmännen för riktlinjerna har ett särskilt samråd etablerats i form av den så kallade Flödeskonferensen. Flödeskonferensens uppgift är att följa upp riktlinjernas tillämpning och ändamålsenlighet samt vid behov föreslå ändringar och tillägg. I detta ingår bland annat att sammanställa och analysera statistik avseende anpassning av dammar till riktlinjerna. Uppgifter för dammar som ägs av Svensk Energis medlemsföretag sammanställs och analyseras av en representant för kraftindustrin medan uppgifter för dammar som ägs av SveMins medlemsföretag sammanställs och analyseras av en representant för gruvindustrin. Av de 182 anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I tillhör 154 anläggningar, motsvarande 85 %, medlemsföretag inom Svensk Energi och 14 anläggningar, motsvarande åtta procent, medlemsföretag inom SveMin. Därutöver finns 14 anläggningar, motsvarande åtta procent, vars ägare inte är med i någon av dessa branschorganisationer. Varje år genomförs utredningar och anpassningsåtgärder för ett antal av anläggningarna som tillhör Svensk Energis medlemsföretag. Andelen anläggningar utan åtgärdsbehov eller med genomförda åtgärder ligger trots det relativt konstant på ca 60 %. Det bedöms finnas flera orsaker till dessa förhållanden, bl.a. att förnyade flödesberäkningar under senare år har genomförts vilket i några fall har lett till att nya utrednings- och/eller åtgärdsbehov framkommit. För gruvdammarna som tillhör SveMins medlemsbolag genomförs ofta etappvisa höjningar. Det innebär att det är ett löpande arbete att successivt anpassa utskovsanordningar och vattenvägar till dammens aktuella utformning så att ett dimensionerande flöde säkert ska kunna hanteras vid dammen. 23

24 1.7 Arbete enligt branschriktlinjer Så gott som samtliga av de större och en stor andel av de mindre dammarna vid vattenkraftanläggningar i Sverige ägs av medlemsföretag i kraftindustrins branschorganisation Svensk Energi. Inom gruvnäringen är samtliga dammägare medlemmar i gruvindustrins branschorganisation SveMin. Branschorganisationerna utarbetar och fastställer RIDAS och GruvRIDAS, kraftföretagens respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. Medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin förbinder sig att arbeta enligt RIDAS respektive GruvRIDAS. Blanketten som används i årsrapporteringen använder sig av facktermer och benämningar för egenkontrollsaktiviteter som finns i RIDAS och GruvRIDAS. I blanketten för verksamhetsåret 2014 frågas dammägare om de arbetar enligt RIDAS och/eller GruvRIDAS. Vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, som samtliga uppger att de arbetar enligt branschernas riktlinjer, finns även andra dammägare som valt att arbeta enligt branschriktlinjerna. Det rör sig om kommunala bolag, kanalbolag med flera. Utöver dammägarna inom branschföreningarna svarade 31 ägare att de arbetar enligt RIDAS, se Tabell 8. Tabellen visar även de ägare som uppger att de inte arbetar enligt branchriktlinjerna samt vilka ägare som inte lämnat uppgifter om detta. Vidare anges hur många anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 som dessa ägare har. Det rör sig främst om anläggningar i konsekvensklass 2, men även ett par i konsekvensklass 1. Fem dammägare uppger att de inte arbetar enligt branchriktlinjerna och för sju dammägare saknas uppgifter om de arbetar enligt riktlinjerna eller ej. Av de ägare där uppgift saknas är det endast Sveaskog som äger fler än fem anläggningar. Tabell 8. Sammanställning över dammägare vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, samt om de angett om de arbetar enligt RIDAS eller ej Ägare Ale kommun, amo kabel AB Arctic paper Munkedals AB, Armatic Kraft AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Brevens Bruk Dalslands kanal AB, Falu kommun Fågelfors Kraft AB Hunge Kvarn & Kraft, Huskvarnaåns Kraft AB, Huskvarnaåns Regleringsföretag Håbo Vindkraft, Hökensås Kraft, Jädraåns vattenregleringsföretag Kristianstad kommun, Ljusfors Kraft AB, Nora kommun Perstorp Specialty Chemicals AB, Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB, Sjöfartsverket, Skistar AB, Sotenäs kommun Streamgate North AB, Sydvatten AB, Unwaste AB, Uvafors Energi AB Watten i Sverige AB, Wåthultströms Kraft AB ÄSI Produktion Örebro kommun Bergslagens Kommunalteknik, Hans Johansson Laxå Kommun, Norrtälje kommun, Trosa kommun Hagby kraft AB, Häfla Skogar, Mats Johansson Kalmar Vatten AB, Radiomasten, Sveaskog Säter Energi Arbetar enligt RIDAS eller GruvRIDAS Ja Nej Uppgift saknas 24

25 1.8 Organisation och ansvarsfördelning I enlighet med förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska det finnas en dokumenterad och fastställd fördelning av det organisatoriska ansvaret för verksamheten. I 2 kap. 2 MB står vidare att alla som bedriver, eller avser att bedriva, en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Organisation och ansvarsfördelning med avseende på dammsäkerheten ska således vara fastlagd och dokumenterad. RIDAS beskriver att den som är ansvarig för dammsäkerheten, Dammsäkerhetsansvarig, ska namnges i organisationen liksom RIDAS-ansvarig och Dammtekniskt sakkunnig. I RIDAS beskrivs ansvarsfördelning och kompetenskrav för olika funktioner i dammägares organisationer. > Dammsäkerhetsansvarig - Är dammägaren en fysisk person är denne ansvarig för dammsäkerheten. Är dammägaren en juridisk person är normalt den högste tjänstemannen, d.v.s. verkställande direktören eller motsvarande, ansvarig för dammsäkerheten. > RIDAS-ansvarig ska vara mycket väl förtrogen med RIDAS och i övrigt ha dokumenterad kompetens. Viktigaste uppgiften är att se till att RIDAS tillämpas i företaget. Det är viktigt att RIDAS-ansvarig har en ställning i organisationen som säkerställer ett reellt inflytande över de resurser, ekonomiska och personella, som erfordras för att upprätthålla dammanläggningarnas säkerhet. > Dammtekniskt sakkunnig ska ha dokumenterad kompetens beträffande dammsäkerhet och dammbyggnadsteknik. Uppgiften är främst att tillföra dammägarens organisation erforderlig dammteknisk sakkunskap och utveckla dammsäkerhetsarbetet inom organisationen. Den dammtekniskt sakkunnige ska ha god kännedom om de anläggningar för vilka de har ansvar som sakkunniga. I det fall företaget/organisationen har ett stort antal dammanläggningar kan flera dammtekniskt sakkunniga utses, var och en med namngivna dammar inom sitt ansvarsområde. Samtliga ägare har i årsrapporteringarna namngett dammsäkerhetsansvarig och RIDAS-ansvarig eller motsvarande. I Tabell 9 redovisas genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig för de ägarföretag där den dammtekniskt sakkunnige ansvarar för fem eller fler anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. Utöver detta kan den dammtekniskt sakkunnige ha ansvar för ytterligare dammanläggningar i konsekvensklass 3. 25

26 Dammägare kan förvisso organisera dammsäkerhetsarbetet på olika sätt men antalet dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig kan ge en fingervisning om företagens bemanning inom dammsäkerhetsområdet. Fortum Generation, Karlskoga Vattenkraft, Statkraft och Tekniska Verken i Linköping AB har rapporterat in fler än tio dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig. Tabell 9. Genomsnittligt antal dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig vid årsskiftet 2014/2015 (ägare med fem eller fler dammanläggningar med dammar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2) Ägare Antal dammtekniskt sakkunniga Genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig Varav anläggningar i konsekvensklass 1+ eller 1 Fortum Generation Vattenfall Vattenkraft Eon Vattenregleringsföretagen Statkraft Boliden Mineral AB Mälarenergi Karlskoga Vattenkraft Tekniska Verken i Linköping AB Arvika Kraft AB Sveaskog Streamgate North AB Jämtkraft Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Sjöfartsverket Zinkgruvan Mining Skellefteälvens VRF Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft

27 1.9 Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad, i de flesta fall dammägaren, själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Enligt RIDAS ska det för varje dammanläggning finnas en särskild manual för drift, tillståndskontroll och underhåll (DTU-manual). Enligt dammägarnas rapportering för verksamhetsåret 2014 har alla anläggningarna i klass 1+, 90 % av anläggningarna i klass 1 och 84 % av anläggningarna i konsekvensklass 2 en DTU-manual. I Tabell 10 och 11 redovisas statistik över antalet anläggningar som har respektive saknar DTU-manual. För två dammägare saknas DTU-manual för minst sju av anläggningarna; Karlskoga Vattenkraft och Sveaskog. 27

28 Tabell 10. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Σ Σ Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation Vattenregleringsföretagen (2)* 2 Skellefteälvens VRF Statkraft Eon Skellefteå Kraft Kristianstad kommun Boliden Mineral AB Sjöfartsverket, Zinkgruvan Mining Mälarenergi Tekniska verken i Linköping AB Ale kommun, LKAB Arvika Kraft AB Skånska Energi Vattenkraft AB Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Skistar AB Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Falu kommun, Jönköpings Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten, Sollefteåforsen AB Karlskoga Vattenkraft Lerum Fjärrvärme AB Nora kommun, Norrtälje kommun Unwaste AB Summa * Enligt avtal mellan Vattenregleringsföretagen och Statkraft har Statkraft underhållsansvar för två av Vattenregleringsföretagens dammanläggningar, vilket medför att Vattenregleringsföretagen ej har DTU-manualer för dem. 28

29 Tabell 11. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med enbart anläggningar i konsekvensklass 2 Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Jämtkraft 6 0 Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft 5 0 Linde Energi 4 0 ÄSI Produktion 3 1 Borlänge Energi 3 0 Streamgate North AB 2 4 Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Falu Kraft Hagby kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik 2 0 Mats Johansson 1 1 Bergslagens Kommunalteknik Dragon Mining (Sweden) AB Fågelfors Kraft AB Habo Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Ljungby Energi AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Sydvatten AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Häfla Skogar Laxå Kommun amo kabel AB Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Kalmar Vatten AB Ryfors Övre Bruk AB Säter Energi Uvafors Energi AB Växjö kommun Örebro kommun Summa

30 1.10 Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Enligt RIDAS ska en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) för dammar tillhörande konsekvensklass 1+, 1 och 2 utföras, med en frekvens av minst en gång per 9 18 år beroende på konsekvensklass. En FDU är en heltäckande och systematisk analys och värdering av en dammanläggnings säkerhet. Detta innefattar bland annat genomgång och utvärdering av handlingar från konstruktion och byggande, utvärdering av drifterfarenheter och dammätningar, besiktning av alla dammdelar, funktionsprovning m.m. Syftet med utvärderingen är att fastställa dammens säkerhetsstatus med beaktande av aktuella säkerhetskrav. Normalt anlitar dammägaren en grupp bestående av cirka tre till fem konsulter med dammsäkerhetskompetens och specialistkunskap inom olika områden för genomförandet av en FDU. FDU:er håller successivt på att genomföras av dammägare som tillämpar RIDAS eller GruvRIDAS. Under 2014/2015 uppges FDU:er ha genomförts/färdigställts för 27 anläggningar. Enligt dammägarnas rapportering hade en FDU genomförts för alla anläggningar i konsekvensklass 1+, 87 % av anläggningarna i konsekvensklass 1 och 52 % av anläggningarna i konsekvensklass 2. För 94 dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 har en FDU ej genomförts och det saknas en plan över när en FDU avses genomföras. I Tabell 12 och 13 redovisas statistik över genomförda och inte genomförda FDU:er för dammägare med dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, respektive för ägare som saknar dammar i dessa konsekvensklasser. För tre av ägarna har FDU ännu inte genomförts för minst tio anläggningar, dessa ägare är: > Fortum Generation, 37 st. > Vattenregleringsföretagen, 14 st. > Mälarenergi, 11 st Fortum Generation, som är det företag som äger flest dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i landet, har flest dammanläggningar där FDU:er inte har genomförts. Fortum har under året genomfört FDU:er vid sju anläggningar i konsekvensklass 2. 30

31 Av de 26 dammanläggningar i konsekvensklass 1, där någon FDU ännu inte genomförts ligger: > 3 i Dalarnas län, > 8 i Värmlands län, > 3 i Örebros län och > 7 i Västra Götalands län. För Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Stockholms län respektive Östergötlands län visar rapporteringen att FDU ännu inte genomförts för en dammanläggning i konsekvensklass 1. 31

32 Tabell 12. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare till dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er Varav antal där plan saknas för när FDU avses göras Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Eon Skellefteå Kraft Kristianstad kommun Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket, Zinkgruvan Mining Tekniska Verken i Linköping AB LKAB Mälarenergi Skånska Energi Vattenkraft AB Arvika Kraft AB Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Falu kommun, Jönköpings Energi Björkdalsgruvan AB Perstorp Specialty Chemicals AB Sollefteåforsen AB Holmen Energi Ale kommun Lerum Fjärrvärme AB Dalslands kanal AB Skistar AB Arctic paper Munkedals AB Nora kommun, Norrtälje Kommun Radiomasten, Unwaste AB Summa

33 Tabell 13. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare som har dammanläggningar i konsekvensklass 2 men saknar dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 3 Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er Jämtkraft 5 1 Västerbergslagens Kraft 5 0 Brevens Bruk 4 0 Streamgate North AB 3 3 Borlänge Energi 3 0 Watten i Sverige AB 2 0 ÄSI Produktion 1 3 Häfla Skogar 1 2 Ljusfors Kraft AB, Mats Johansson 1 1 Huskvarnaåns Kraft AB Uvafors Energi AB, Fågelfors Kraft AB Kalmar Vatten AB, Ljungby Energi AB Sotenäs kommun, Sydvatten AB Säter Energi, Växjö kommun 1 0 amo kabel Ab 0 1 Sveaskog 0 7 Gävle Kraftvärme 0 5 Linde Energi 0 4 Laxå Kommun 0 3 Armatic Kraft AB, Bångbro Kraft AB Falu Kraft, Hagby kraft AB Trosa kommun, Vetlanda Energi & Teknik Malungs Elverk 0 2 Bergslagens Kommunalteknik Dragon Mining (Sweden) AB Habo Kraft, Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft, Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft, Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Ryfors Övre Bruk AB, Sapa Profiler AB, Varberg Energi, Wåthultströms Kraft AB Smedjebacken Energi, Örebro kommun 0 1 Summa Av de 46 dammägare i Tabell 13 som uppger att de inte har utfört någon FDU har 74 % rapporterat att de arbetar enligt RIDAS/GruvRIDAS. 33

34 1.11 Beredskapsplaner och larmplaner I årsrapporteringen efterfrågas information om dammägarens beredskapsplaner och larmplaner för dammbrott och allvarliga problem på anläggningen. Beredskapsplan är en plan för hur dammägaren ska agera i händelse av dammbrott eller allvarliga problem på dammen. Larmplan är en plan för hur berörda myndigheter och övriga aktörer ska alarmeras i händelse av dammbrott eller allvarliga problem på dammen. Larmrutiner kan ingå som en del i beredskapsplaner. Tidigare år har Svenska kraftnät noterat att dammägare tolkat rapporteringsblanketten något olika och i några fall har dammägare uppgett att de saknar larmplan trots att larmrutiner ingår i beredskapsplanen. I Tabell 14 redovisas hur många dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2 som ägarna redovisat att de har respektive saknar beredskapsplan. I Tabell 15 redovisas på motsvarande sätt hur många anläggningar som har respektive saknar larmplan. De flesta dammägarna som äger fler än två anläggningar har beredskapsplaner för alla eller majoriteten av sina dammanläggningar. Ett flertal dammägare saknar dock eller har inte lämnat uppgift om - beredskapsplaner för sina dammanläggningar. Vad gäller larmplaner är bilden liknande men det är något fler dammägare som uppgett att de saknar larmplaner. Vattenfall och Mälarenergi har för fler än tio anläggningar uppgett att de inte har larmplaner. Sammantaget uppges att det finns beredskapsplaner för 85 % och larmplaner för 83 % av dammanläggningarna, vilket är i paritet med tidigare års rapportering. 34

35 Tabell 14. Antal dammanläggningar med beredskapsplaner i årsrapporten för år 2014 samt antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller är utan uppgift Ägare Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Fortum Generation Vattenfall 67 0 Vattenregleringsföretagen 46 (2)* Statkraft 45 0 Eon 39 0 Boliden Mineral AB Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB Arvika Kraft AB Skellefteå Kraft Jämtkraft Streamgate North AB Gävle Kraftvärme Holmen Energi Sjöfartsverket Skellefteälvens VRF Västerbergslagens Kraft Linde Energi Skånska Energi Vattenkraft AB Borlänge Energi LKAB Zinkgruvan Mining 2 3 Armatic Kraft AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Ljusfors Kraft AB Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik 2 0 Olofströms Energiservice AB 1 4 Bångbro Kraft AB Falu Kraft Lerum Fjärrvärme AB Mats Johansson Skistar AB 1 1 Tabell 14 fortsätter på nästa sida * Enligt avtal mellan Vattenregleringsföretagen och Statkraft har Statkraft underhållsansvar för två av Vattenregleringsföretagens dammanläggningar vilket medför att Vattenregleringsföretagen ej har beredskapsplaner för dem. 35

36 Ägare Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dragon Mining (Sweden) AB Falu kommun Fågelfors Kraft AB Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Jönköpings Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB Sollefteåforsen AB Sotenäs kommun Sydvatten AB Varberg Energi 1 0 Karlskoga Vattenkraft 0 17 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 ÄSI Produktion 0 4 Ale kommun 0 3 Häfla Skogar Laxå Kommun Hagby kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun amo kabel Ab Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Kristianstad kommun Ljungby Energi AB Nora kommun Norrtälje Kommun Smedjebacken Energi Säter Energi Unwaste AB Uvafors Energi AB Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun Summa

37 Tabell 15. Antal dammanläggningar med respektive utan larmplaner i årsrapporten för år 2014 Ägare Antal anläggningar med larmplaner Antal anläggningar där larmplaner saknas eller utan uppgift Fortum Generation Vattenfall Vattenregleringsföretagen 46 (2)* Statkraft 45 0 Eon 38 1 Karlskoga Vattenkraft 17 0 Boliden Mineral AB Tekniska Verken i Linköping AB Arvika Kraft AB Skellefteå Kraft Jämtkraft Streamgate North AB Gävle Kraftvärme Skellefteälvens VRF Västerbergslagens Kraft Zinkgruvan Mining Sjöfartsverket 4 1 Linde Energi Skånska Energi Vattenkraft AB 4 0 ÄSI Produktion 3 1 Borlänge Energi LKAB Armatic Kraft AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Ljusfors Kraft AB Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik Bångbro Kraft AB Falu Kraft Lerum Fjärrvärme AB Mats Johansson Skistar AB Tabell 15 fortsätter på nästa sida * Enligt avtal mellan Vattenregleringsföretagen och Statkraft har Statkraft underhållsansvar för två av Vattenregleringsföretagens dammanläggningar vilket medför att Vattenregleringsföretagen ej har larmplaner för dem. 37

38 Ägare Antal anläggningar med larmplaner Antal anläggningar där larmplaner saknas eller utan uppgift Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dragon Mining (Sweden) AB Falu kommun Fågelfors Kraft AB Huskvarnaåns Kraft AB Hökensås Kraft Jönköpings Energi Ljungby Energi AB Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB Sollefteåforsen AB Sotenäs kommun Varberg Energi 1 0 Mälarenergi 0 13 Sveaskog 0 7 Holmen Energi Olofströms Energiservice AB 0 5 Brevens Bruk 0 4 Ale kommun Häfla Skogar Laxå Kommun Hagby kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun amo kabel Ab Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Kristianstad kommun Nora kommun Norrtälje Kommun Smedjebacken Energi Sydvatten AB Säter Energi Unwaste AB Uvafors Energi AB Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun Summa

39 1.12 Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar Uppgifter om under året identifierade svagheter och avvikelser, genomförda åtgärder samt rapporterade händelser med betydelse för dammsäkerheten efterfrågas i årsrapportens frågor 1 till 3, se Bilaga 1 och 2. Allvarligare svagheter och avvikelser med betydelse för dammsäkerheten efterfrågas. Begreppet allvarligare svaghet definieras här med hjälp av ett klassificeringssystem för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar, så kallade standardiserade bedömningsklasser, som Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin har upprättat i samarbete. Systemet består av fem bedömningsklasser, BK1 till BK5, enligt Tabell 16. Bedömningsklasserna används för avvikelser avseende kategorin funktionsfel. Funktionsfel används som ett samlingsnamn för avvikelser som påverkar dammanläggningens funktionalitet, det vill säga dess förmåga att dämma in och/eller avbörda vatten utan att dammens säkerhet hotas. Detta innefattar: > fysiska fel och brister, d.v.s. avvikelser från ett fysiskt felfritt eller avsett tillstånd. > avvikelser från riktlinjer och anvisningar, d.v.s. förhållanden som inte uppfyller aktuella krav. Tabell 16. Standardiserade bedömningsklasser BK BK5 BK4 BK3 BK2 BK1 Bedömningsklass ur dammsäkerhetssynpunkt Mycket stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Måttlig betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Mycket liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt På motsvarande sätt definieras begreppet allvarligare avvikelse med fem standardiserade bedömningsklasser, 1 till 5, enligt Tabell 17. Här innefattas avvikelser inom kategorierna Dammätning, Dokumentation och rutiner samt Organisation och kompetens. 39

40 Tabell 17. Grad av avvikelse Skala Grad av avvikelse 5 Mycket stor avvikelse 4 Stor avvikelse 3 Måttlig avvikelse 2 Liten avvikelse 1 Mycket liten avvikelse För rapportering av allvarligare svagheter och avvikelser gäller att: > För dammar i konsekvensklass 1+ ska de svagheter rapporteras som av ägaren bedömts tillhöra BK3, BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 3, 4 och 5. För dessa anläggningar genomfördes även en utökad rapportering som beskrivs i avsnitt 2. > För dammar i konsekvensklass 1 och 2 ska de svagheter rapporteras som av ägaren bedömts tillhöra BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 4 och 5. I fråga 1 efterfrågas rapportering av de allvarligare svagheter eller avvikelser som identifierats under det aktuella rapporteringsåret, samt åtgärder som föranletts av dessa. I fråga 2 efterfrågas rapportering om säkerhetshöjande åtgärder som skett under året för svagheter och avvikelser som identifierats och rapporterats under tidigare år. En kortfattad beskrivning av åtgärden och hur den påverkar dammsäkerheten lämnas. I fråga 3 efterfrågas rapportering om de driftstörningar eller andra händelser som dammägaren under året rapporterat till tillsynsmyndigheten enligt 6 förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Endast rapporterade händelser med koppling till dammsäkerhet ska ingå i sammanställningen. En sammanställning över antalet anläggningar per dammägare där allvarliga svagheter och avvikelser, genomförda säkerhetshöjande åtgärder och driftstörningar med avseende på dammsäkerhet som har rapporterats för verksamhetsåret 2014 ges i Tabell

41 Tabell 18. Sammanställning över rapportering om allvarliga svagheter och avvikelser, säkerhetshöjande åtgärder och driftstörningar med avseende på dammsäkerhet år 2014 Ägare Antal anläggningar för vilka allvarliga svagheter/avvikelser rapporterats (fråga 1) Antal anläggningar för vilka åtgärder rapporterats (fråga 2) Antal anläggningar för vilka driftstörningar rapporterats (fråga 3) Totalt antal anläggningar i KK 1+, 1 el. 2 Fortum Generation Eon Statkraft Sjöfartsverket Vattenregleringsföretagen Vattenfall Vattenkraft Tekniska Verken i Linköping AB Skellefteälvens VRF Zinkgruvan Mining Boliden Mineral AB Jämtkraft LKAB Perstorp Specialty Chemicals AB Karlskoga Vattenkraft Laxå Kommun Fågelfors Kraft AB Huskvarnaåns Kraft AB Jönköpings Energi Watten i Sverige AB Skellefteå Kraft Dalslands kanal AB Lerum Fjärrvärme AB Vetlanda Energi & Teknik Summa Avseende 2014 rapporterar 18 dammägare om allvarliga svagheter eller avvikelser fördelade på 62 anläggningar, 17 dammägare om genomförda åtgärder vid 88 anläggningar och fyra dammägare om driftstörningar med avseende på dammsäkerhet vid fyra anläggningar. En sammanställning av allvarliga svagheter och avvikelser redovisas nedan. Sammanställningen består av 111 svagheter och avvikelser vid 62 anläggningar. Av 41

42 dessa är sju svagheter bedömda som BK5 och 51 svagheter som BK4. Vidare är 14 avvikelser av graden 4 inrapporterade och för 19 svagheter/avvikelser saknades uppgift om bedömning. Av de 111 rapporterade svagheterna och avvikelserna härrör 11 till anläggningar i konsekvensklass 1+, 52 till anläggningar i konsekvensklass 1 och 46 till anläggningar i konsekvensklass 2. Som framgår av Tabell 19 avser 37 % av de rapporterade svagheterna och avvikelserna problem kopplade till avbördningsanordningar, 15 % instrumentering/mätning och 12 % stabilitetsproblem respektive övriga svagheter/avvikelser. Tabell 19. Uppgifter om rapporterade svagheter och avvikelser i årsrapporten för år 2014 Svagheten/Avvikelsen avser Antal rapporterade svagheter/avvikelser % av totalt antal rapporterade svagheter/avvikelser Avbördningsanordningar (varav reservdrift, KAS, redundans) 42 (18) 37 (16) Flödesdimensionering 0 0 Stabilitet Betongskador Läckage/sjunkhål/sättningar Instrumentering/Mätning Erosion nedströms utskov 3 3 Dokumentation/DTU-manual 0 0 Övrigt Summa Jämförelse med tidigare år Rapporterade anläggningar I rapporteringen för år 2014 har åtta nya dammanläggningar i konsekvensklass 1 eller 2 rapporterats in av sammanlagt sex dammägare jämfört med tidigare år. Fördelningen över länen redovisas i Tabell

43 Tabell 20. Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 som rapporterats in för första gången i årsrapporten för år 2014 Län Antal dammanläggningar Dalarna 3 Stockholm 1 Västra Götaland 3 Jönköping 1 Summa 8 I rapporteringen för år 2014 saknas rapportering om en dammanläggning i konsekvensklass 1 som rapporterats in för år Genom att använda inrapporterad information från 2013 har denna dammanläggning ändå inkluderats i årets sammanställning vad gäller antal dammar, konsekvensklasser, DTU-manualer, FDU:er, beredskapsplaner och larmplaner. Anläggningen ligger i Örebro län. Utöver denna anläggning saknas rapportering för de dammanläggningarna i Blekinge län som, vilka inte begärts in i år. Rapporterna för dessa åtta dammar saknades även förra året, varför information från år 2012 har använts för dessa anläggningar. Övriga dammanläggningar som inte har ingått i årsrapporteringen de senaste två åren har exkluderats från denna sammanställning. Totalt har uppgifter om två anläggningar i konsekvensklass 1 och 20 anläggningar i konsekvensklass 2 tagits bort FDU och DTU-manualer Andelen dammanläggningar där fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar har genomförts har ökat marginellt jämfört med 2013, se Figur 4. För dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, motsvarande 1A och 1B i äldre rapporteringar, ökar andelen marginellt från 86 % till 88 %. För dammanläggningar i konsekvensklass 2 har andelen fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar legat i paritet med tidigare år, dvs. 52 %. Även andelen med DTU-manualer för, dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 ligger på samma nivå som 2013 (92 %). För dammanläggningar i konsekvensklass 2 har andelen minskat marginellt från 85 % till 84 %. 43