Studiehandledning. Skolans och yrkesutbildningens historia med särskild koppling till vård och omsorgsyrkena. 5 högskolepoäng

Transkript

1 1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Skolans och yrkesutbildningens historia med särskild koppling till vård och omsorgsyrkena 5 högskolepoäng Vårterminen 2016 YP11LÄ

2 2 Kursens innehåll Kursen behandlar skola och utbildning i ett samhällsperspektiv. Kursen innehåller såväl ett historiskt som ett samtidsperspektiv på skolans organisation och styrning och på de normer och värderingar som präglat och präglar synen på skolans samhällsuppdrag. I kursen behandlas fyra teman: skolformernas historia yrkesutbildningens historia med tonvikt på vård och omsorgsprogrammet professionshistoria inom det egna området statlig styrning Skolformernas historia behandlar den svenska skolans historiska framväxt, med tonvikt på 1800-och 1900-talet. Traditioner inom läroverk, flickskola och folkskola behandlas i relation till grundskola och gymnasieskola. Särskild tonvikt läggs vid yrkesutbildningens historia och då särskilt vid utbildning av personal inom vård och omsorg. Temat professionshistoria berör vårdläraryrkets framväxt, synen på professionellt kunnande och hur vårdläraryrket präglats av olika föreställningar kring uppfostran och undervisning. Statlig styrning av utbildningar i nutid lyfts fram genom aktuella propositioner och utredningstexter som rör yrkesutbildning. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för den svenska skolans framväxt, utveckling och organisering - redogöra för vårdutbildningens framväxt, utveckling och organisering - redogöra för vårdlärarutbildningens framväxt, utveckling och organisering - analysera intentioner i styrdokument som rör den gymnasiala yrkesutbildningen samt diskutera hur politisk styrning av skolan påverkar skolpraktiken Kursinformation Kursen genomförs som distansstudier på halvfart. Distansformen på kursen betyder att undervisningen är koncentrerad och förlagd till två sammankomster (heldagar). Vid sammankomsterna behandlas kursens centrala teman genom föreläsningar, gruppdiskussioner och skriftlig/digital examination. Mellan sammankomsterna sker självstudier med inläsning av kurslitteratur samt arbete kring kursens examinationsuppgifter. Kursansvarig lärare är Eva Eliasson som nås enklast via e-post: eva.eliasson@edu.su.se Tfn: Kursadministratör är emmi.fagerlund@edu.su.se

3 3 Förberedelser inför första seminariet För att få ut så mycket som möjligt av heldagsseminariet i september är det viktigt att du förbereder dig väl. Inför den första seminarieträffen ska du lyssna på miniföreläsningen Utbildningens historia. Från elit till massutbildning. Föreläsningen ligger som tre länkar på Mondo, under Filsamling. Du ska också ha läst Eriksson och Gunnarsson (1997) liksom Hellstrand och Lundh Nilsson (2011). Båda finns under Filsamling på Mondo. Momentöversikt och schema DAG DATU TID SAL INNEHÅLL M Onsdag 20 jan 9-16 IPD, Se tavla/kurshemsida Seminarium. Genomgång av studiehandledning och examinationsuppgifter. Föreläsning om statlig styrning. Föreläsning om vårdlärarutbildningens utveckling. Gruppdiskussioner om allmän historia och yrkesutbildning. Tisdag 16 feb 9-16 Meddelas senare Skriftlig/digital examination och seminarium Som förberedelse för den skriftliga/digitala examinationen ska du ha lyssnat på föreläsningen samt läst Larsson & Westberg (2011), Hellstrand & Lundh Nilsson (2011), Eriksson & Gunnarsson (1997), Knapp Gaaserud (1991) samt Eliasson (2009). Förberedelser inför den skriftliga examinationsuppgiften genom analys av styrdokument. Läs och ta med utdrag från prop 1992/93:250 (finns på Mondo). Du ska även ha läst Lundahl (2008) samt Johansson (2011) för att kunna förstå och sätta propositionen i ett sammanhang. Måndag 7 mars Den skriftliga examinationsuppgiften skickas till kurslärare.

4 4 Examinationsuppgift 1 - skriftlig/digital tentamen Det andra seminarietillfället äger rum tisdag 16 februari. Vid seminariet i januari ges mer information om tid och plats för den skriftliga examinationen samt hur examinationen är uppbyggd. Beroende på hur stor studentgruppen är görs examinationen samtidigt eller vid två tillfällen efter varandra under förmiddagen. Vid den skriftliga examinationen ska ni synliggöra att ni uppfyller följande lärandemål: - redogöra för den svenska skolans framväxt, utveckling och organisering - redogöra för vårdutbildningens framväxt, utveckling och organisering - redogöra för vårdlärarutbildningens framväxt, utveckling och organisering Genom att läsa Larsson och Westberg (2011, se kapitel i litteraturlistan) samt Hellstrand och Lundh Nilsson (2011) och ha lyssnat på den övergripande föreläsningen om svensk utbildningshistoria ska du visa att du uppfyller det första målet. Det handlar om att känna till hur olika skolformer växt fram och organiserats, t ex folkskola, grundskola, flickskola, läroverk, gymnasieskola, yrkesskolor. Det handlar även om att veta mer om förutsättningarna i samhället vid olika tidpunkter och hur det resonerades om utbildning för olika samhällsgrupper samt vilka beslut som togs. För att uppfylla det andra lärandemålet räcker det att läsa Knapp Gaaserud (1991) och Eriksson & Gunnarsson (1997). Här gäller det att sätta sig in i diskussionerna om undersköterskors och annan vårdpersonals utbildning och hur utbildningen sedan organiserades. För att uppfylla det tredje lärandemålet läser du Eliasson (2009, angivna kapitel) och utgår från föreläsningen. Fundera särskilt över hur föreställningar om vad som är viktigt kunnande för vårdlärare har varierat över tid, likaså hur föreställningar om lärandeformer skiftat. Inrikta dig främst på perioden Examinationen bedöms med betygsskala A-F. Vid underkänt betyg sker skriftlig/digital omexamination vid ett senare tillfälle, detsamma gäller vid frånvaro. Examinationsuppgift 2 Analys av statlig styrning I texten ska du visa att du uppfyller lärandemålet: - analysera intentioner i styrdokument som rör den gymnasiala yrkesutbildningen samt diskutera hur politisk styrning av skolan påverkar skolpraktiken Läs de angivna sidorna i regeringens proposition 2008/09:199. Analysera texten utifrån den problematik som beskrivs av utredaren i SOU 2008:27 (s ). Här beskrivs återkommande frågeställningar att ta ställning till vid anordnandet av yrkesutbildning. Det handlar om spänningar mellan olika sätt att tänka om vad som är en god yrkesutbildning. Frågorna som ständigt återkommer är: Hur mycket tid ska tillbringas i skolmiljö och hur stor del ska vara arbetsplatsförlagd? Hur bred/specialiserad ska yrkesutbildningen vara? Hur ska

5 5 fördelningen mellan allmänna och yrkesinriktade ämnen se ut? Hur mycket ska eleverna själva få välja inom utbildningens ram och hur mycket ska styras av arbetsmarknadens behov? - Arbetsplatsförlagd/skolförlagd - Djup/bredd - Allmänutbildning/yrkesutbildning - Elevernas fria val/arbetsmarknadens behov Gör en egen analys av propositionstexten, 2008/09:199, genom att resonera över hur utbildningspolitiska ideer och beslut i propositionen förhåller sig till dessa frågor/spänningsfält. Ha gärna de fyra kategorierna som rubriker. Var noga med att ange tydliga referenser till propositionen. För att kunna se förändringar i det nutida förhållningssättet är det viktigt att du blickar några årtionden tillbaka i tiden. Hur har tidigare statlig styrning som rört yrkesutbildning sett ut? Här får du stöd och kan knyta ditt resonemang till Johansson (2012) och Lundahl (2008). Om du vill kan du även referera till utdraget från propositionen 1992/93:250 (finns under Filsamling i Mondo) eller någon annan proposition. Men glöm inte att huvuduppgiften är att analysera propositionen 2008/09:199. Du behöver under varje rubrik ha tydliga referenser till den propositionen för att läsaren ska förstå vad som gäller idag för gymnasieskolan. Du ska även reflektera över olika effekter som du anser kan knytas till aktuell styrning av gymnasieskolan utifrån propositionen 2008/09:199, för att uppfylla målet att diskutera hur politisk styrning av skolan påverkar skolpraktiken. Det kan t ex handla om hur lärarens arbete förändras utifrån olika beslut som tas. Här kan du också resonera lite vidare om hur tidigare beslut och eventuella framtida beslut skulle kunna tänkas påverka skolpraktiken utifrån Jarl och Rönnberg (2011). Även Skott (kap. 20 i Larsson & Westberg, red. 2011), som skriver om statlig styrning, kan användas. Förutom propositionen 2008/09:199 måste du i din text referera till Johansson (2012), Lundahl (2008) och Jarl & Rönnberg (2011) för att bli godkänd. Texten bör vara ca 3-4 sidor, textstorlek 12, enkelt radavstånd, exklusive försättsblad och referenslitteratur. Det skall finnas referenser enligt något vedertaget system. Notsystemet och parentessystemet är vedertaget inom samhällsvetenskap. Oavsett vilket referenssystem som används ange alltid författare, årtal och sida/sidor. För detaljerade beskrivningar av hur man hänvisar till olika källor, se Jarl Backmans Rapporter och uppsatser eller filmer/dokument under Filsamling på Mondo. Texten läggs in i Uppgifter/Analys av styrdokument på Mondo senast 7 mars. Examinationen bedöms med betygsskala A-F. Avslutande reflektion När kursen avslutats och alla uppgifter är gjorda ska du fundera över vad du tror att den här kursen har tillfört som du kan ta med dig och ha nytta av i ditt kommande arbete som lärare. Skriv ca en halv A4 och lägg in i din VFU-portfölj under Mina dokument. Dessa reflektioner kommer att återkomma efter varje teorikurs och ska utgöra ett stöd för en uppgift som ska göras i slutet av utbildningen.

6 6 Ordinarie examinationstillfälle Examinationen av kursens inlämningsuppgifter sker 16 februari samt 7 mars. Om du inte genomfört examinationerna till dessa datum ges ett nytt tillfälle den 8 april. Om inte uppgifterna görs vid det första ordinarie examinationstillfället kan uppgifterna se annorlunda ut. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Litteraturlista Eliasson, Eva (2009). Metod, personlighet och forskning. Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur Akad.avh. Stockholm: Stockholms universitet. (Kap 2, 6, 7, 8, 9, 10 och 11) (Finns tillgänglig på nätet) Eriksson, Helen & Gunnarsson, Elly (1997) På tröskeln till omvårdnadsvärlden. Akad. avh. Umeå universitet (Valda delar, finns på Mondo)

7 7 Hellstrand, Sandra & Lundh Nilsson, Fay (2011) Yrkesutbildning. I: Larsson & Westberg (red). Utbildningshistoria. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (Kapitlet finns på bokens webbsida och som pdf-fil på Mondo.) Jarl. Maria & Rönnberg, Linda. (2011). Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum.malmö: Liber. (Kap. 3-4, finns som pdf på Mondo) Johansson, Monica (2012). En exkluderande och inkluderande skolform. I: Henning Loeb & Korp (red). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur (s ). Knapp Gaaserud, Märta (1991). Den osynliga omvårdnaden. Sjukskötsel sjukvård, dess utveckling under och 1940-talen. FOU rapport 35. (Del 2, s , finns på Mondo) Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.) (2011). Utbildningshistoria. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 3, 4, 6, 7, 9, 18, 19, 20, 22) OBS! I nyare upplaga stämmer inte denna kapitelindelning. Mer info om kapitelrubriker läggs ut på Mondo. Lundahl. Lisbeth (2008). Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform. Utbildning & demokrati. Vol. 17, nr 1 s (Finns som pdf på Mondo) SOU 2008:27. Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (s ) Finns att hämta på Regeringens proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (s 35-42, 50-56, 62-66, 76-85) Valfria artiklar från Utdrag från Proposition 1992/93:250 (finns på Mondo) Referenslitteratur Backman, Jarl. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. (här kan du hitta aktuella dokument som rör styrning av skola, t ex GY11 och läroplanen för gymnasiet) Lundgren, Säljö & Liberg. (2010). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (Kap 1-4). Stockholm: Natur & Kultur.

8 8 Examinations- och bedömningskriterier exuppgift 1 Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygskala A Studenten visar utmärkta kunskaper om och utmärkt förståelse för Sveriges utbildningshistoria samt hur undersköterskors och vårdlärares utbildning förändrats över tid. B Studenten visar mycket goda kunskaper om och mycket god förståelse för Sveriges utbildningshistoria samt hur undersköterskors och vårdlärares utbildning förändrats över tid. C Studenten visar goda kunskaper om och god förståelse för Sveriges utbildningshistoria samt hur undersköterskors och vårdlärares utbildning förändrats över tid. D Studenten visar tillfredsställande kunskaper om och tillfredsställande förståelse för Sveriges utbildningshistoria samt hur undersköterskors och vårdlärares utbildning förändrats över tid. E Studenten visar tillräckligt goda kunskaper om och tillräcklig förståelse för Sveriges utbildningshistoria samt hur undersköterskors och vårdlärares utbildning förändrats över tid. Fx Studenten visar otillfredställande kunskaper om och otillfredställande förståelse i ett eller två av områdena: Sveriges utbildningshistoria, undersköterskors utbildningshistoria, vårdlärares utbildningshistoria. F Studenten visar otillfredställande kunskaper om och otillfredställande förståelse för Sveriges utbildningshistoria samt hur undersköterskors och vårdlärares utbildning förändrats över tid. Examinations- och bedömningskriterier exuppgift 2 Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygskala. A skolpraktiken på ett självständigt och problematiserande sätt. Struktur och utformning av texten är utmärkt, liksom språk och formalia. Flera utmärkta anknytningar till kurslitteraturen finns.

9 9 B skolpraktiken på ett självständigt och reflektivt sätt. Struktur och utformning av texten är mycket bra, liksom språk och formalia. Flera mycket bra anknytningar till kurslitteraturen finns. C skolpraktiken på ett tydligt och trovärdigt sätt. Struktur och utformning av texten är bra, liksom språk och formalia. Relevanta anknytningar till kurslitteraturen finns. D skolpraktiken på ett tillfredsställande sätt. Struktur och utformning av texten är utan större brister, liksom språk och formalia. Relevanta anknytningar till kurslitteraturen finns. E skolpraktiken på ett godtagbart sätt. Struktur och utformning av texten kan ha vissa brister, liksom språk och formalia, men är godtagbara. Anknytningar till kurslitteraturen finns. Fx: Texten behöver kompletteras på ett mindre omfattande sätt. Tänkbara brister kan vara något/några av följande: Studenten knyter inte an till kurslitteraturen tillräckligt frekvent eller använder inte den obligatoriska litteraturen. Referenser saknas stundtals eller är felaktiga. Någon del av texten är oklar och behöver utvecklas. F. Texten behöver skrivas om på ett mer omfattande sätt. Tänkbara brister kan vara något/några av följande: Instruktionerna för uppgiften har inte följts. Kurslitteratur saknas eller används på ett begränsat sätt. Brister syns i förståelse av styrdokument eller litteratur. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser saknas i stor utsträckning.