Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik I, 15 hp

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Vårdpedagogik I, 15 hp Höstterminen 2013

2 Inledning Välkommen till kursen Vårdpedagogik I. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik ( Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. Pedagogik kan definieras som vetenskapen om uppfostran/utbildning, undervisning och lärande. Vårdpedagogik som vetenskap fokuserar olika socialisations- och lärprocesser, deras villkor, innebörder och konsekvenser för individ, kultur och samhälle inom vård- och omsorgsarbetet. Vårdpedagogik är ett relativt nytt ämne och en ny gren i vetenskapens värld. I Sverige fick ämnet eget status i och med att en professur inrättades 1993 vid Göteborgs universitet. Det som utmärker vårdpedagogik som ämne och disciplin är att den befinner sig i en skärningspunkt mellan pedagogik, samhällsvetenskap och vårdteori vilket innebär att vårdpedagogiken påverkas av samtliga dessa tre discipliner. Ett sätt att förstå relationen mellan dessa discipliner är att definiera deras utgångspunkter. Vård/omvårdnad har sin fokus på den sjuka patienten, medan vårdpedagogik har som utgångspunkt den lärande människan. Vad är då vårdpedagogik? Den definition som vi inom enheten för vård- och hälsopedagogik i Stockholm arbetar med f.n. lyder: Vårdpedagogik handlar om påverkan i avsikt att utveckla hälsa och/eller kompetens inom vård och omsorg hos elever, studenter, patienter, personal, anhöriga och/eller allmänhet utifrån ett samhällsperspektiv. Detta är en vid och allmänt hållen definition vilket vi ser som en tillgång eftersom det ger utrymme för många möjliga infallsvinklar och ansatser. Att läsa vårdpedagogik innebär därför att lära sig att förstå den logik som pedagogiskt arbete bygger på. För att på bästa sätt kunna handleda studenter eller undervisa patienter/anhöriga/klienter behövs kunskaper hämtade från pedagogiken som sedan appliceras i en vård eller omsorgskontext. Kursens innehåll Kursen ges dels som en fristående kurs om 15 hp (UE 2026) eller ingår som en delkurs (UE 2005) i ett kurspaket om 30 hp på grundnivå. Denna introducerande kurs i vårdpedagogik syftar till att du ska utveckla kunskaper om och förståelse för pedagogiska processer inom fälten vård och omsorg. Kursen består av två moment om 7,5 hp vardera. Inom det första momentet kommer vi att behandla teorier om lärande, kunskapsbegreppet liksom vad pedagogik kan innebära i en undervisningssituation i vård- och omsorgsverksamheter. Under det andra delmomentet får du fördjupa dig i samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsa, sjukdom och vårdens aktörer.

3 Kursens lärandemål Efter avslutad kurs förväntas du ha förmåga att: Beskriva och jämföra olika perspektiv på kunskap och lärande med exempel från vård- och omsorgsarbete Med stöd av didaktiska teorier planera och reflektera över ett fiktivt eller faktiskt utbildningstillfälle i en vård- och omsorgskontext Reflektera över lärandets villkor och förutsättningar inom hälso- och sjukvård/social omsorg Diskutera relationen mellan samhällsförändringar och synen på hälsa och sjukdom Problematisera hur hälsa och sjukdom konstrueras liksom diagnosers betydelse för patienten såväl som omgivningen Reflektera över och diskutera kring vårdens/omsorgens skilda roller och positioner ur ett maktperspektiv Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studentens prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsformer som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator för ett underlag för bedömning. Kursen examineras genom fem skriftliga inlämningsuppgifter som har olika former. Du får ett betyg för varje examination som vägs samman till ett betyg för varje moment. Momentens betyg vägs sedan samman till ett betyg för hela kursen. Kursens huvudsakliga upplägg och pedagogiska arbetsmodell Kursen bedrivs på 50% på distans vilket motsvarar i genomsnitt ca 20 timmars studietid per vecka. Du förlägger arbetet på tider som passar just dig. Distansformen på kursen betyder att undervisningen är koncentrerad och förlagd till tre sammankomster. Vid sammankomsterna behandlas kursens centrala teman genom föreläsningar, seminarier och diskussioner. Mellan sammankomsterna sker självstudier med inläsning av kurslitteratur samt arbete kring examinationsuppgifter. Genom att använda t.ex. e-post och en lärplattform, Mondo, kan kursdeltagarna även arbeta tillsammans med litteraturen samt söka kompletterande material. För att komma in i Mondo måste du ha en SU-studentmejl-adress. Som student förväntas du logga in i Mondo regelbundet. Du förväntas även hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på kurssajten i Mondo. Det är viktigt att notera att i distanskurser ställs särskilt höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Du ansvarar för att arbeta med ditt lärande genom att läsa kurslitteraturen och genom att skriftligt bearbeta din förståelse av denna kontinuerligt. Som stöd i det skriftliga arbetet med kurslitteraturen får du konkreta uppgifter att arbeta med som du också får feedback på av läraren. Du lägger upp dina uppgifter i

4 inlämningsmappen i Mondo. Därutöver är det väsentligt att diskutera med kurskamraterna i Mondo i de olika forum som finns. Lärare och administratör Kursens lärare är Robert Ohlsson som enklast nås via e-post: robert.ohlsson@edu.su.se Kursadministratör är Susanne Hallander: susanne.hallander@edu.su.se Inlämningsuppgifterna Kursen examineras genom inlämningsuppgifterna som skrivs individuellt. Observera att angiven obligatorisk litteratur ska användas för varje uppgift. Om du vill byta ut någon litteratur ska det meddelas kursledaren i förväg. Allt skrivet material ska skrivas i Times eller Times New Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd och med referenser på vedertaget sätt. Om du inte är så van vid att skriva med hänvisningar till litteratur så kan det vara klokt att skaffa Jarl Backman (2008) Rapporter och uppsatser (Lund, Studentlitteratur). I boken står om såväl parentessystemet som fotnotsystemet. Båda systemen är korrekta att använda. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta eller fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Kritisk textläsning Lärande på universitetsnivå går djupare än till en redovisning av fakta på textens yta. Att göra inlämningsuppgifter handlar inte om att beskriva och återge bokens innehåll, utan det gäller att förhålla sig till litteraturen. Detta innebär att du under kursen ska utveckla din förmåga att förhålla dig kritisk till de texter du läser vilket innebär att du ska göra egna tolkningar, värderingar och återkoppla till tidigare läst litteratur för att se sammanhang. Som underlag för din kritiska läsning kan du exempelvis utgå ifrån nedanstående modell: - Vem är författaren och vilken är bokens bakgrund? Vilken är bakgrunden till texten? I vilket samhälle har texten kommit till? Vad vet du om författaren? Har författaren någon vetenskaplig position? I så fall, vad kan du se av den i texten? - Bokens syfte och budskap. Vilket är syftet med boken? Vad är det för problem författaren har att lösa? Vilket/vilka centrala spörsmål avser texten att behandla? Vilket ärende har författaren? Vad är viktigt att veta för att du skall kunna förhålla dig till det lästa? - Centrala begrepp och argument. Vilka är de centrala begreppen? Hur ser argumentationen ut? Vad förs fram som stöd för denna? Förs motargument fram? Hur beter sig författaren då han/hon försöker övertyga dig om sin tes? Exemplifiera!

5 - Bedömning av texten. Vilka poänger tycker du att texten har? Varför tycker du så? Hur förhåller sig texten till andra texter i närliggande texttraditioner? Vad är dina kritiska kommentarer? Vad talar emot textens teser? - Konklusion. Vad har texten tillfört ditt tänkande? Vilka frågor ställer du dig efter att ha läst boken? Vad vill du diskutera? Se modellen som en hjälp för att hitta former för att läsa litteratur. Om du redan har hittat ett eget sätt att studera och analysera litteratur vetenskapligt använder du det vid din läsning av texter. Stöd i studierna Under rubriken Studentservice på Sus hemsida ( hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl.a. delta i föreläsningar om studievanor och studieteknik, du kan också få undervisning, råd och tips om hur du ska skriva på universitetet. Du kan få svar på frågor om exempelvis disposition, ordval, stilnivåer och grammatik. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Schema DAG DATUM TID SAL Tisdag 10 september Introduktion till Moment 1 Tisdag 15 oktober Seminarium och introduktion till Moment 2 Tisdag 3 december Seminarium

6 Moment I; Kunskap och lärande inom vård och omsorg, 7,5 hp Examinationsuppgifter inför seminarietillfälle 2 A. Kunskap och lärande Litteraturen till den här uppgiften fokuserar olika sätt att se på kunskap och lärande. Uppgiften innebär att du skall skriva en självständig text utifrån kurslitteraturen och dina egna erfarenheter/reflektioner. Läs kurslitteraturen och försök att bilda dig en uppfattning om hur man kan se på kunskap och lärande. Börja med att beskriva vad som kännetecknar olika kunskapsformer och reflektera även över och skriv fram vilka kunskapsformer som du anser är centrala i ditt yrke och varför. Här använder du dig av Gustavsson (2002) Vad är kunskap? Fortsätt sedan med att beskriva och jämföra olika teorier om lärande. Vad väcker dessa för tankar hos dig och hur har du lärt dig/lär dig olika saker? Vilken syn på lärande finns på din arbetsplats? Avsluta texten med att resonera kring vilka förutsättningar för lärande finns det specifikt inom vård och omsorg? Vad bör du som vårdgivare/omsorgsgivare ta hänsyn till i en lärandesituation med en patient? Vilka hinder för lärande kan det finnas inom vård/omsorg? Litteratur som du använder dig av här är Phillips & Soltis (2010) Perspektiv på lärande och Hansson Scherman & Runesson (2009) Den lärande patienten. Texten bör omfatta ca 5 sidor och ska lämnas in på Mondo senast den 1 oktober. Tänk på att referera enligt ett vedertaget referenssystem. B. Planering av en fiktiv undervisningssituation I den här uppgiften ska du utifrån kurslitteraturen planera för en möjlig undervisningssituation inom din egen yrkesverksamhet. I uppgiften ingår att reflektera över hur du som vård- eller omsorgsgivare genom en pedagogisk intervention kan stödja och främja lärandet hos en för dig definierad målgrupp/person. Det kan exempelvis handla om patientundervisning eller handledning av en student/blivande kollega. Du utgår med andra ord i uppgiften från din egen yrkesroll och yrkesvardag och anknyter till litteraturen. Din text skall innehålla följande delar: 1. Kort beskrivning av aktörer 2. Innehåll/mål med undervisningen 3. Modell för undervisningen där du reflekterar över begreppen lärande och undervisning 4. En reflektion över hur du kan arbeta med att öka målgruppens/personens drivkrafter till lärande samt vilka hinder och möjligheter för lärande du ser Texten ska med andra ord präglas av de olika överväganden som du gjort och tagit ställning till utifrån kurslitteraturen. Du ska i din text även skriva fram vilken litteratur du stöder dig på genom att använda ett vedertaget hänvisningssystem. Texten bör omfatta ca 5-6 sidor och ska lämnas in på Mondo senast den 11 oktober.

7 Litteratur som ska användas i uppgiften: Lejsgaard Christensen, S. & Huus Jensen, B. (2004) Didaktik och patientutbildning. Lindström, G. & Pennlert, L. Å. (2009) Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik. Valbar bok om du vill beskriva en handledningssituation: Lauvås, Per & Handal, Gunnar (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Moment II Samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsa, sjukdom och vårdens aktörer Examinationsuppgift inför seminarietillfälle 3 C. Samhälleliga perspektiv på hälsa och sjukdom Du ska i den här uppgiften utifrån litteraturen diskutera hur synen på hälsa och sjukdom har förändrats historiskt och hur dessa förändringar kan relateras till samhälle och kultur. Vilka skillnader och likheter finns det mellan gårdagens och dagens syn på hälsa och sjukdom? Hur har synen på individens respektive samhällets ansvar för sjukdom och hälsa sett ut över tid? Vad kan vi lära oss av historien? Vilken betydelse har diagnoser för individen och samhället? Hur kan diagnoser relateras till samhället? Skriv en text om ca 3-4 sidor som ska vara inlämnad på Mondo senast den 19 november. Till uppgiften tar du hjälp av följande litteratur: Till den här uppgiften tar du hjälp av följande litteratur: Johannisson K. (1990). Medicinens öga. Johannisson, Karin (1991). Folkhälsa. Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Olsson, U. (1999). Drömmen om den hälsosamma medborgaren. Valbar bok för fördjupning: Olin Lauritzen, S., Svenaeus, F. & Jonsson A-C. (2004). När människan möter medicinen. Examinationsuppgift inför kursavslut D. Makt och styrning Ta del av boken Makt av Börjesson & Rehn. Utifrån boken skriver du sedan en text om ca 1-2 sidor där du reflekterar över hur makt kan komma till uttryck inom din verksamhet Vem har makt och hur kan motmakt komma till uttryck? Hur kan den makt som finns förstås? Hur ser styrningsformerna ut? Texten ska sedan vara inlämnad på Mondo senast den 13 januari. E. Interaktion inom vård och omsorg I denna uppgift ska du välja en händelse från ditt yrkesliv som berör en interaktionssituation som du ska diskutera/analysera med hjälp av Goffmans teori och begrepp (välja några adekvata begrepp).

8 Börja med att beskriva händelsen. Fortsätt sedan med diskussionen/analysen där du använder dig av Goffman (2000). Avsluta med en kortare sammanfattning av vad du kommit fram till. Din text bör omfatta ca 3-5 sidor, exklusive referenser. Texten ska vara inlämnad på Mondo senast den 13 januari. Litteratur: Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Varmt välkommen till kursen! Robert Ohlsson

9 Obligatorisk kurslitteratur Bentling, S. & Jonsson, B. (red.) (2010). Vårdpedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber. (315 sid.) Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Malmö: Liber. (128 sid.) Goffman, E. (2000). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Prisma. (238 sid.) Hansson Scherman, M. & Runesson, U. (red.) (2009). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur. (223 sid.) Johannisson, K. (2002). Medicinens öga: sjukdom, medicin och samhälle historiska erfarenheter. Stockholm: Norstedt. (210 sid.) Lejsgaard Christensen, S. & Jensen Huus, B. (2004). Didaktik och patientutbildning. Lund: Studentlitteratur. (213 sid.) Phillips, D. C. & Soltis, J. (2009). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedts. (131 sid.) Obligatorisk kurslitteratur som laddas ner från kursens Mondo-sida Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk. (125 sid.) Johannisson, K. (1991). Folkhälsa. Det svenska projektet från 1900 till 2:a världskriget, Lychnos, (sid ) Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I G. Hallerstedt, (red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. (12 sidor utdrag). Lindström, G. & Pennlert L. Å. (2009). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo Förlag. (12 sidor utdrag) Olsson, U. (1999). Drömmen om den hälsosamma medborgaren: folkuppfostran och hälsoupplysning i folkhemmet. Stockholm: Carlsson. (16 sidor utdrag) Valfri litteratur Lauvås, P. & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, G. (1992). Doktorer, systrar och flickor: om informell makt. Stockholm: Carlssons. Olin Lauritzen, S., Svenaeus, F. & Jonsson, A-C. (red.) (2004). När människan möter medicinen. Livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi. Stockholm: Carlssons.

10 Betygskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För godkänt krävs lägst betygsgraden E. Betyg Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseenden inte uppfyller kravet för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator. Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till kursledaren. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. A: Lärandemålen uppfylls utmärkt i alla delar. Studenten visar kvalificerad förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett mycket självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B: Lärandemålen uppfylls mycket väl i alla delar. Studenten visa mycket god kunskap genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C: Lärandemålen uppfylls väl. Studenten visar god kunskap och förståelse genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll utan betydande tillkortakommanden. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang. Texten innehåller goda anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha god disposition, formalia utan större brister och en bra språkbehandling. D: Lärandemålen uppfylls tillfredsställande. Studenten visar kunskap och förståelse på en grundläggande nivå med viss grad av självständighet och inte utan förtjänster i förmågan att i beskrivningar och resonemang behandla kursens innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha tillfredsställande disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. E: Lärandemålen uppfylls basalt. Studenten visar kunskaper och förståelse på en acceptabel nivå men med begränsad grad av självständighet och förmåga att i beskrivningar och resonemang behandla kursens olika innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha godtagbar disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. Fx: Texten behöver kompletteras. Tänkbara brister kan vara något av följande: Utelämnande av perspektiv/författare i redogörelsen. Inte trovärdiga resonemang/analyser. Framställningen ligger alltför nära författarens/författarnas. Analyser som knyter samman egna yrkeserfarenheter och kurslitteraturen saknas eller är otillräckliga. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser är felaktiga/saknas. F: Texten är helt otillräcklig. (Se ovan.)