Stort test av rederiernas hemsidor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stort test av rederiernas hemsidor"

Transkript

1 Nr 5/ OKTOBEr 11 DECEMBER Från signalflaggor till bredband! Wallenius är föregångare inom IT ombord Stort test av rederiernas hemsidor Kryssningstrafiken till Mariehamn minskar

2 14 Ledaren Ålands Sjöfart & Handel nr 5/2008 I wish to communicate FOTO: Hannes Victorszon Personligt engagemang inom Walleniusfamiljen... sid 4 Carus bokningssystem i hela världen... sid 8 Bore prioriterar besättning och bredband... sid 11 Så gjorde Bore... sid 13 Wärtsilä utvecklar ny teknik... sid 14 EKG via satellit... sid 15 SAJ Åländsk dynamik på export... sid 17 Granskning av rederiernas hemsidor... sid 18 Finland vill säkra handelsfottan... sid 23 Kunskap om sjöfarten är låg... sid 25 Nya rederiföreningen enar en splittrad bransch... sid 27 Östersjökryssningar ökar varje år... sid 28 Samordna miljölagstiftning... sid 32 Maskiner och pappersjobb för maskinchefer... sid 34 Segelpraktik sid 36 S/S Penelope & S/S Brettenham... sid 38 Nästa nummer av Ålands Sjöfart & Handel kommer den 12 december. Då fokuserar vi på kvinnor i det maritima klustret! Visst finns det en nostalgisk tjusning över signalflaggor? Men hur många kan egentligen använda och tolka flaggorna utan en signalbok idag? Handboken i signalflaggslära är idag ersatt av en manual för IT-användning ombord, där frågor om bredbandshastigheter och val av satelliter varvas med handledning för hur man fjärrövervakar motorer, sköter akut sjukvård via tv-monitorer och bokningssystem on-line. Fartyg är idag teknologiska högborgar. Det har varit intressant att arbeta med det här numret som tar fokus på IT, kommunikation och teknik ombord. Vi har insett att det som är senaste nytt idag kan vara skåpmat imorgon, och det som alla anser att borde fungera, inte alltid fungerar i verkligheten. Konkurrensen bland leverantörer av system är hård, och det är inte lätt som kund att veta vad man skall köpa och vad man behöver. Vi har träffat ett av de rederier, som anses ligga långt framme avseende teknisk utveckling ombord, svenska Wallenius Marine. De har strategiskt arbetat med att utveckla och installera IT på alla sina fartyg. Man nöjer sig inte med att det fungerar idag, utan man vill ytterligare utveckla och applicera tekniken på fler områden. Till syvende och sist handlar den tekniska utvecklingen om att effektivisera och långsiktigt reducera kostnader samt skapa en attraktiv arbetsplats där personal vill stanna. Oberoende av hur långt de enskilda rederierna har hunnit avseende teknisk installation, är det inget rederi som kan ställa sig vid sidan om denna utveckling. Man kanske kan likna det vid skiftet från segelfartyg till maskindrivna fartyg? Segelfartygen finns idag kvar mest som museiföremål och av sentimentala skäl. Så signalflaggan har mött sitt öde. Glädjande är att vi i detta nummer kan presentera två åländska företag som har tagit tillvara det åländska sjöfartskunnandet och traditionen och utvecklat framgångsrika, världsledande företag inom det maritima klustret. Kryssningsfartygen har svikit Mariehamn den senaste säsongen. Förklaringarna är många. Ingen är tillfredsställande. Fakta talar kryssningstrafiken på Östersjön har ökat i genomsnitt 12 % under de senaste åren. Den internationella kryssningsindustrin utsåg förra året Östersjön till Destination of the year, baserat på den tillväxtpotential som finns. Förstahandsdestinationerna är självklart Helsingfors, Stockholm, Tallinn och St Petersburg, men kryssningsfartygen vill också göra kortare besök i mindre hamnar längs vägen runt Östersjön, och man söker därför aktivt efter alternativ. Så långt är allt bra och man kan lätt föreställa sig att Åland skulle kunna konkurrera med hamnar som Karlskrona, Visby, Umeå och Björneborg i jakten på dessa kräsna resenärer. Förra året besökte 19 kryssningsfartyg Mariehamn, men denna säsong hittade endast nio fartyg till Västra Hamnen. Då är det inte bra längre. Mariehamns Stad verkar sakna en strategi för hur man skall attrahera och arbeta med kryssningsrederierna. Att den reguljära trafiken prioriteras i Mariehamn får väl ses som både självklart och nödvändigt. Men hindrar det att en parallell strategi införs för hanteringen av och marknadsföringen till kryssningsrederier? Troligtvis inte. Ett av de skäl som framförts till att kryssningsbesöken minskat i antal är att de ibland tvingas byta kajplats inom Västra Hamnen, vilket upplevs som dålig service och irriterande. Om kryssningsfartygen kommer tidigt på morgonen, vilket de oftast gör, får de angöra en tillfällig plats för att sedan flytta till den kajplats där M/S Birger Jarl ligger på morgonen. M/S Birger Jarl är en trogen kund i hamnen och förtjänar all respekt, men skulle det kanske vara möjligt att M/S Birger Jarl lade sig vid en annan kajplats, vid de tillfällen ett större kryssningsfartyg anländer? M/S Birger Jarl brukar ibland byta kajplats även i Stockholm, och där verkar det fungera bra. Kanske detta går att lösa med ett telefonsamtal till ansvarig person inom M/S Birger Jarl? Det är dags att Mariehamns stad, tillsammans med andra involverade, börjar behandla kryssningstrafiken som den potentiella PR- och inkomstskälla den kan vara för hela Åland. Ålands Redarförening r.f. har gått i graven. Visst finns det, i likhet med exemplet om signalflaggor en viss nostalgisk sorg över det. Vem ska nu föra den åländska redartraditionen vidare på ett övergripande plan? Ålands Redarförenings verksamhet har dock återuppstått i det nybildade Rederierna i Finland. Ett strategiskt riktigt drag för de tre olika rederiföreningarna i Finland som nu kan samla sina resurser och tala med en gemensam tydlig röst gentemot politiker och allmänhet. Äntligen! kanske man kan få utbrista dessa höstdagar. Östersjön är ett ständigt aktuellt ämne. En av Ålands politiker, Veronica Thörnroos har deltagit i en parlamentarisk östersjökonferens i Visby, vilket hon skriver om i detta nummer. Inom EU pågår också förberedelser för att ta fram en ny östersjöstrategi avseende bland annat tillväxt, miljö, transporter och säkerhet. Den ska arbetas fram innevarande och nästa år, och antas av EU nästa höst. Gotlands tidningar och Gotlands landshövding har redan tagit detta ett steg längre. Med största sannolikhet, menar de, kommer det att behövas ett EU-kontor för att samordna denna strategi och det kontoret borde ligga i Visby. Gotlands tidningar anser att det neutrala Gotland borde ha en bra chans att få detta kontor, men konstaterar att det troligtvis blir en dragkamp mellan östersjöländerna att få EUkontoret. Vad säger ni om det, åländska politiker? Ska vi låta gotlänningarna lobba för detta kontor alldeles ensamma? Eller ska vi visa att Åland egentligen är den naturligt perfekta, neutrala platsen mitt i Östersjön för detta EU-kontor? Hissa signalflaggan Let s communicate! Erica Norman Chefredaktör (vik) Foto: Daniel Eriksson

3 Det är Wallenius jag vill jobba på när jag är klar, sa en ung maskinelev till Ålands Sjöfart & Handel när vi talade om olika arbetsplatser inom rederinäringen. De tar hand om sin personal, det har jag hört, sa han med emfas. Den bästa PR ett rederi kan få är att sjöfolk pratar positivt om företaget. Det är det goda ryktet som gäller för Wallenius, och utmaningen är att leva upp till dessa förväntningar. Ägarstrukturen och en välgrundad policy är viktiga bakgrundsfaktorer. Wallenius är ett familjeägt rederi med tydliga värderingar och honnörsord som pionjärskap, tradition, långsiktighet, kvalitet samt miljö och socialt ansvar. Det är självklart lätt att säga och nästan alla företag säger det numera, men här inom Wallenius har man alltid ansträngt sig att leva upp till detta, berättar Wallenius Marines VD Per Croner. Ägarfamiljen är engagerad i besättningens villkor och välbefinnande och man utgår ifrån att fartyget är besättningens hem och det skall vara lika fint, trevligt och bra där som det är hemma på land. Jag tror att det är precis det som maskineleven refererar till när hans säger att besättningen blir väl omhändertagen, man känner helt enkelt den omvårdnaden, säger Per Croner. Nu när ett nytt fartyg skall levereras, åker Margareta Wallenius Kleberg till varvet i Korea med tavlor av svenska konstnärer i bagaget. Tillsammans med fartygets besättning väljs tavlor till hytter och allmänna utrymmen. Detta skapar en personlig relation mellan ägarna och besättningen, vilket uppskattas av alla parter och bidrar till att skapa långa och lojala band. Vi är visserligen ett stort rederi, men det är korta och personliga beslutsvägar som skapar familjär stämning, säger han och tillägger, att det familjära sättet präglar hela ledningen och vi vet precis i vilken ordning vi ska prioritera saker. Det är individen som gäller först. Last och fartyg kommer sedan. Händer det en naturkatastrof någonstans i världen skickar ägarna omgående ett sms till ledningen, med frågan om det finns några fartyg i närheten och vad man kan göra för besättningen. Föregångare inom IT Modern teknik ger nya möjligheter och Wallenius satsar stort på IT. Att ge besättningen möjlighet att kommunicera Personligt engagemang är Walleniusfamiljens motto via mejl och web precis som hemma, uppskattas av ombordanställda. Förhoppningen är att det kan locka unga människor, och även behålla de unga personerna ombord, när de blir småbarnsföräldrar. Finns det teknik som fungerar, är det självklart den ska användas för kommunikation med fartygen. IT-tekniken minskar avståndet, till kontoret och till familjerna därhemma. När man är borta skall man fortfarande ha bredbandsuppkoppling, kunna göra bankaffärer, skriva mejl, titta på foton på barnen, och kanske man kan vara med och stötta sin partner hemma i olika avseenden, menar Per. Ett exempel som nämns, är en befälhavare som hjälper sin son med läxorna där hemma, via en chatfunktion från båten, vilket skapar en närvaro i varandras vardag. Svårt i början Wallenius är en föregångare, men det är inte alltid lätt. Det första försöket gjordes för några år sedan. Systemet fungerade på Östersjön och Nordsjön men när man kom längre bort och behövde byta satellitlänk uppstod problem. Ny teknik bjuder på utmaningar, och det är först nu det faktiskt fungerar. Thomas Bergefall, chef för IT-avdelningen, berättar att vissa problem finns kvar. Asien är ett av de områden där det fortfarande finns problem med satellitomkopplingar. Vissa zoner är värre än andra, säger Thomas. Tekniken utvecklas snabbt och det gäller att finna nya lösningar och förstå vad som fungerar och Vi drivs av pionjärskapet och vill inte stoppa utvecklingen tvärtom vill vi fortsätta utveckla, säger Per Croner. vad som inte fungerar. Fartyget som en del av kontoret Wallenius strävan är att varje fartyg skall vara en förlängd arm av kontoret på land där fartygen skall ha direkt tillgång till kontorets information. På samma sätt som de landanställda, ska ombordanställda kunna hålla kontakten med familjen. Nu är fokus på att få tekniken så bra som möjligt och Thomas är med på alla befälsmöten för att ta emot synpunkter och önskemål. Mobiltelefoni ombord fungerar inte, eftersom täckningsområdena är för begränsade. Man är hänvisad till satellittelefoni via IP-uppkoppling, vilket idag fungerar mycket bra, enligt Thomas Bergefall. IT-systemen ska även i framtiden användas för att underlätta underhållet ombord. Leverantörerna av motorer skulle, från sina landbaserade kontor, kunna gå in och läsa av data på maskinerna ombord. Reparationer skulle därför kunna förberedas på land och onödiga uttryckningar undvikas, vilket självklart sparar kostnader. Vi drivs av pionjärskapet och vill inte stoppa utvecklingen tvärtom vill vi fortsätta utveckla, säger Per Croner. Hastigheten på bredbanden upplevs som långsammare om man jämför med bredband på land, och det är ett område som man fortsätter att arbeta med. Det faktiska satellitbytet mellan satellitzonerna sker idag till viss del manuellt, ibland kan det kräva två personer för att ändra frekvens. Även detta problem är fokus för utveckling så att det ska kunna ske automatiskt. Förhoppningsvis har man löst det före årsskiftet. Kostnader tjänas in Wallenius investerar mycket i installationen och driften av systemen. Wallenius räknar dock med att spara in detta genom minskade kostnader för nyrekrytering och bättre trivsel hos den befintliga personalen, samt minskade resekostnader vid reparationer. Vi hoppas att vår personal, när de är ute på sjön och ändå kan hjälpa sina barn med läxor hemma, blir lyckligare och därigenom ännu mer sjösäkra eftersom de slipper oroa sig för familjen, filosoferar Per Croner. Om det blir datorproblem ombord idag, kan man i många fall reparera det fjärrstyrt. Förr var man tvungen att vänta tills fartyget nått sin destination. Det Per Croner är VD på Wallenius rederiet som satsar på IT och miljö. FOTO: Wallenius Marine 4 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008

4 FOTO: Wallenius Marine Rosella bjuder upp till dans i höst populärdansband program fredagar lördagar NOVA oktober CHIQUITA 31 oktober 1 november GIDEONS 7 8 november MICKE AHLGRENS november SANDINS november LOOKING BACK BAND Retrokryssning november MARTINEZ 5 6 december NORRSKEN Lucia dans december mogendans seniordans måndagar tisdagar M/V Aniara är världens största och mest miljöanpassade fartyg för biltransporter. här underlättar och sparar mycket tid och pengar, och en försiktig bedömning ger att sju av tio reparationsresor inte behöver genomföras. En 70 % besparing på resekostnader gör därför att man snabbt hämtar hem driftkostnaderna för IT-systemet. Frihet under ansvar Finns det inga nackdelar då? Ja, ett scenario kan vara att man blir mer involverad i de bekymmer som alltid pågår hemma och att besättningens tankar för mycket rör sig kring de orosmomenten. Det absoluta skräckscenariot skulle vara om någon sitter uppe på bryggan och surfar. Vilket är något som absolut inte får ske. Det är frihet under ansvar som gäller ombord, fastslår Per. Både positivt och negativt är att besättningarna ombord nu kräver svar på sina frågor med vändande mejl vilket inte alltid har varit möjligt. Wallenius bemannar sin IT avdelning på ett nytt sätt nu och skapar arbetsprocesser som gör att besättningarnas frågor bemöts snabbt. Besättningen kan idag få kontinuerlig information från land för att bedöma motorkonditioner, inställningar och tankvolym. På sikt innebär denna utveckling att fartygens bemanning kan minskas något. Något Orwell-samhälle vill vi definitivt inte ha och inte heller automatstyrda fartyg, säger Per med ett leende. Det som driver oss är omtanken om personalen, ökad kvalitet och säkerhet. IT policy finns En av de största utmaningarna har varit att finna en bra och fungerande ITpolicy. När det gäller det privata nätverket för besättningen står man inför det faktum, att de är både på jobb och är lediga ombord, och rederiet kan inte påta sig ansvaret att agera förmyndare för sin personal. Eftersom rederiet ansvarar för kopplingen till fartyget, filtreras en del illegala sajter, precis som man gör på det landbaserade kontoret. Samma policy följs till sjöss och på land. Miljön ändå högst på agendan IT ligger högt upp på Wallenius agenda för utveckling, men frågan är om inte miljöfrågor ligger högst. Wallenius är djupt engagerade i miljöfrågor - från rening av ballastvatten till att utnyttja vågrörelser som energikälla. Per Croners entusiasm går inte att ta miste på när han kommer in på miljöfrågor. Och jag konstaterar snabbt att Wallenius miljöarbete är ett ämne som definitivt förtjänar en egen artikel. Erica Norman 6 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 FAKTA OM WALLENIUS Wallenius är privatägt Den egna flottan består av 22 svenskflaggade fartyg och 13 Singaporeregistrerade fartyg Wallenius Marine har 70 anställda, varav 50 i Stockholm och 20 i Singapore Besättningen på egna fartyg uppgår till 1000 personer Räknar man in operationella, delägda bolag är antalet anställda personer I segmentet biltransporter och rullande gods, oceangående transporter är Wallenius störst i världen, medräknat alla kommersiella bolag som ingår i sfären IT-FAKTA Två nätverk installeras på varje fartyg, ett för fartygsadministration och ett för besättningens privata behov Huvudleverantörer av VSat är Telemar och Visada På Wallenius fartyg bör man kunna: Ringa fartyget när som helst via IP-telefoni, där samtalstaxan är i stort sett som den landbaserade Kommunicera via chat, skype eller msn Surfa på nätet trådlöst från hytterna med privata laptops En till två stationära datorer finns ombord för besättningen MARIEHAMN KAPELLSKÄR Måndag lördag Mariehamn Kapellskär Stockholm Fartyg ca C Rosella ca C Rosella C Rosella C Rosella MARIEHAMN KAPELLSKÄR Söndagar Mariehamn Kapellskär Stockholm Fartyg ca C Rosella ca C Rosella C Rosella C Rosella LEIF HERMANSSONS september BBK september BBK 6 7 oktober JANSSON FRESTELSE oktober BBK oktober BBK oktober JANSSONS FRESTELSE 3 4 november BBK november JANSSONS FRESTELSE november LEIF HERMANSSONS november JANSSONS FRESTELSE 1 2 december BBK 8 9 december JANSSONS FRESTELSE december ArtiSter varje torsdag SYSTRARNA K 25 september TINA AHLIN 2 oktober JANNE KRANTZ 9 oktober HANS MARTIN 16 oktober ROT HARRYS 23 oktober ROLAND CEDERMARK 30 oktober JANNE KRANTZ 6 november ÖSTEN ERIKSSON 13 november SYSTRARNA K 20 november ÖSTEN ERIKSSON 27 november SYSTRARNA K 4 december ÖSTEN ERIKSSON 11 december på tolvturen från KApellSKär tur och retur Måndagar: Allsång med kryssningsvärden Dans till mogendansband Tisdagar: Bingokryssning Dans till mogendansband Onsdagar: På begäran med kryssningsvärden Mogendans till kryssningsvärden Torsdagar: Artister på Ålands hav Mogendans till kryssningsvärden Fredagar & lördagar: Dans till populära svenska dansband Söndagar: Musikfrågesport. Musik med kryssningsvärden Tel OBS! Med reservation för programändringar.

5 Carus bokningssystem används både i Australien och på Hawaii Vad har åländska Birka Cruises gemensamt med danska Bornholmstrafikken, Hawaii Superferry på andra sidan jordklotet och Speed- Ferries med trafik på Engelska kanalen? Åtminstone en sak - samtliga rederier använder bokningssystemet CarRes som utvecklats av det åländska dataföretaget Carus. En av fördelarna är automatisk incheckning som redan används på Bornholm. Efter knappt åtta år som ett dotterbolag till det börsnoterade företaget Anite med huvudkontor i London står dataföretaget Carus åter på egna ben. Anite, som tidigare var återförsäljare av Carus bokningsprogram CarRes, köpte det åländska bolaget i slutet av år 2000 och i februari i år köpte personalen tillbaka bolaget. Anite ändrade inriktningen på sin verksamhet och vi blev en bit som inte riktigt passade in, säger Carus grundare och vd Anders Rundberg. Han och Mats Olsson, som är vice vd, är bolagets huvudägare. Ett flertal av de anställda i dag jobbar 19 personer vid företaget gick också in som delägare när bolaget köptes tillbaka. Ångrar inte Anders Rundberg säger att Carus tid som en del av Anite Travel Systems gav båda bolagen fördelar och han ångrar inte försäljningen för åtta år sedan. När Anite tog över var vi ett bolag med fyra anställda och då är det oerhört svårt att betraktas som trovärdiga och seriösa på världsmarknaden. Utan Anite hade vi fått kämpa mer, haft en dyrare startfas och knappast uppnått samma lönsamhet som i dag. Tack vare Anite har vi kunnat växa snabbare och är i dag en av de största leverantörerna inom detta område, säger han. Carus har från början haft en klar linje att skapa ett komplett bokningssystem för färje- och kryssningsrederier och företaget har i dag ett 15-tal kunder runt om i världen, bland annat i Danmark, på Hawaii, i Australien och Holland. På Åland använder Birka Cruises CarRes system men inte de övriga rederierna. Det är svårt att bli profet i sitt eget land, ler Anders Rundberg. Allt kan bokas CarRes passar alla rederier som har förhandsbokning och tanken är att man ska kunna boka allt med systemet från resebiljetter till måltider, konferensutrymmen med önskad extra utrustning och även champagneflaskan vid poolkanten efter spa-behandlingen som givetvis också förhandsbokats. Systemet är flexibelt och uppbyggt så att det utan tidskrävande omprogrammering kan anpassas för användare med olika behov, säger Anders Rundberg. Carus har fem-sex konkurrenter på världsmarknaden men det är, säger Rundberg, ingen tillfällighet att ett åländskt bolag klarar sig bra i den här konkurrensen. Vi på Åland ligger långt framme när det gäller färje- och kryssningstrafik. Det finns en gedigen kunskap om branschen på den här ön, vi vet vad det handlar om i praktiken och det är självklart till stor nytta när man ska skapa fungerande bokningssystem. En del av dem som arbetar vid Carus har också ett förflutet i rederibranschen, de har till exempel arbetat med incheckning eller någon annan form av kundservice. FOTO: Helena Forsgård Vi på Åland ligger långt framme när det gäller färje- och kryssningstrafik. Det finns en gedigen kunskap om branschen på den här ön, vi vet vad det handlar om i praktiken och det är självklart till stor nytta när man ska skapa fungerande bokningssystem. Snabbt och smidigt Bokningssystemet utvecklas hela tiden. En viktig funktion, som används av det danska rederiet Bornholmstrafikken, är den automatiska incheckning som sparar både tid och pengar. Resenären har ett eget kundkort där nödvändig information samt fingeravtryck är lagrade. När man kommer till automaten läser den av kortet, som kan ligga exempelvis i fickan, och så bekräftar man sin identitet med ett fingertryck på en display. I samma ögonblick skapas bokningen och man får sitt boardingkort. Systemet fungerar även för bilpassagerare. Det går snabbt och passar speciellt bra för rederier som har korta färjepass, korta hamntider och många stamresenärer, säger Rundberg. Givetvis kan alla resenärer använda incheckningsautomaterna, även de som inte är registrerade som kunder sedan tidigare. Automatincheckningen är en helåländsk produkt så till vida att även själva höljet till automaten byggs på Åland. Med kontroll Carus har som mål att växa kontrollerat med tio procent per år. Men det är ännu viktigare att ta hand om dagens kunder och expansionen får inte ske på deras bekostnad. Något som tyvärr är alltför vanligt då leverantörer ofta koncentrerar sig på tillväxt framom god service och det ofta finns mer pengar att hämta i nya affärer. Anders Rundberg är grundare och VD på det framgångsrika IT-företaget Carus. Varje år samlar Carus alla kunder till en gemensam användarkonferens där man utbyter erfarenheter. Årets konferens hålls i Holland. Nya kunder får man kontakt med bland annat via mässor och konferenser och nyligen var Carus guldsponsor för InterFerrys årliga konferens som i år hölls i Hong Kong där de högsta ledningarna för världens färje- och kryssningsrederier var samlade. Samtidigt var bolagets vice vd Mats Olsson på resande fot först till USA, sedan till Japan med ett stopp på konferensen i Hong Kong och sedan till Australien innan han återvände till kontoret. Man lär sig en del om olika kulturer på vägen, säger Anders Rundberg. Carus har inte haft några problem att få tag i lämplig personal och det dagliga arbetet går ut på kundsupport och utveckling av systemet. Carus europeiska kunder nyttjar Carus Managed Service där Carus i sin datorhall sköter driften av kundernas system. Det här är troligen den anläggning i Europa som hanterar mest bokningar och incheckningar per år för färjebranschen. Exakt var på Åland den finns avslöjas dock inte. På olika språk Många funderar på namnet Carus och tror att det är ett hopkok av företagsgrundarnas namn. Men icke. Det är namnet på en romersk kejsare och vi valde det för att det är gångbart på olika språk, förklarar Anders Rundberg. Helena Forsgård 8 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 9

6 It s about leadership Bore prioriterar Our purpose is to safeguard life, property, and the environment. DNV provides a number of services that address shipping s environmental impact so that you can go ahead with confidence. besättning och bredband Classification Certification Statutory Services Maritime Consulting FOTO: Bore Det Norske Veritas Oy/Ab Keilasatama 5, Espoo Aurakatu 18, Turku Tel Ge vardagen Semesterkänsla i paradiset. Alldeles under solen på däck 10 finns alla ingredienser du kan önska dig för en skön och välgörande cocktail; pool med garanterad sol, bubblande jacuzzis och bastu, en lounge med tropiska drinkar, en Spa-avdelning fylld med lyx och sköna behandlingar. Allt som finns ombord handlar om avkoppling, sol, värme och fest. Ge dig själv en bra start på hösten. Ge vardagen en paus. en paus Pris från 20 euro/person Kryssningar med Birka Paradise bokas hos Ålandsresor Resebyrå tel Årets Rederi 2008 Besättningsmän ombord på Bores M/V Borden. Bore Rettigs uppköp av Rederi AB Engship och BHC (Bror Husell Chartering), och den efterföljande fusionen mellan bolagen är inne på sitt andra år. Att fusionera kan, förutom de finansiella fördelarna, ge bolagen en möjlighet att utveckla olika operativa områden. I sammanslagningen mellan rederierna har man valt att bl.a. prioritera utvecklingen av HR funktionen och IT ombord. Katarina Hildén är Bores chef för Human Resource och kommunikation. Katarina Hildén, med en 20-årig bakgrund inom Rettig bolagen, deltog i due-diligence processen både i förvärvet av Engship och BHC. Förutom att göra den vanliga företagsbesiktningen som en due-diligence-process i princip syftar till, valde man att också göra en HR-audit. En HR-audit innebär att man på olika sätt mäter och bedömer hur organisationen arbetar med personalen som resurs, med administrativa frågor och med personalvård, samt vad man kan göra för att förbättra olika delar inom HR-funktionen. Min bakgrund är i huvudsak från den finansiella delen av bolaget, och jag har jobbat med olika bitar inom Rettig, allt från business control till kundfokus grupper, men Human Resource frågan var mycket intressant och aktuell att ta itu med. Och företaget vill på det här sättet poängtera att vi fokuserar och lyfter upp HR frågorna till att bli en mer drivande del i organisationens utveckling, fastslår Katarina Hildén. Innan Katarina Hildén accepterade erbjudandet att bli HR chef inom Bore, hade hon en diskussion med VD Thomas Franck om personalens betydelse i företagets tillväxt. Hon fick hans bekräftelse på att personalfrågor är bland det viktigaste företaget har på sin agenda och att HR avdelningens roll skall utvecklas därefter. 10 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

7 En ny funktion I den mer traditionella roll som personalavdelningar på rederier ofta har, arbetar man med frågor avseende den operativa bemanningen på fartygen. Men idag talar man inom Bores HR-enhet mer om strategiska frågor såsom hur Bore vill uppfattas som bolag och vad Bore kan göra för sin personal. När folk ser Bore framför sig, vill vi att de ska se ett attraktivt bolag där man vill arbeta för att vi gör något gott för vår personal på lång sikt. Tidigare var fokus på att bemanna fartygen, men nu vill vi även arbeta strategiskt med HR frågorna, säger hon. Och redan nu börjar detta arbete ge resultat. Bore får allt oftare förfrågningar från potentiell personal, som ringer och säger att de vill arbeta på just Bore. Vilket är helt i linje med vad Katarina Hildén och hennes personal har velat åstadkomma. Det viktiga är att de anställda kan vara ombord och ändå ha kontakta med sin familj, släkt och vänner. Utveckla företagskultur Men faktum kvarstår. Tre olika rederier, med tre olika företagskulturer, skulle fusioneras. Likheterna avseende fartygstyper fanns och nya affärsområden kom till. Bore utformades som ett enda bolag med två legala enheter, ett i Finland och ett i Holland. Personalen skulle däremot vara kvar i de olika enheterna i Helsingfors, Åbo, Mariehamn och i Rotterdam. Hela tiden betonades dock att man arbetar som ett enda bolag. När vi lanserade detta sätt att arbeta, började de olika företagskulturerna komma fram. Både Engships och BHC:s personal, var ju vana med en liten organisation, där besluten fattades runt kaffebordet. Och även Bores anställda hade vana att fatta beslut lokalt i Åbo och Rotterdam. Så det blev en förändring för alla, berättar Katarina och tillägger, att det första året var turbulent med mycket förändringar. Nya människor började och andra slutade. Under den här tiden var det viktigt för Bore, att fartygen skulle få det stöd och den hjälp de behövde. Så medan den landbaserade delen av rederiet sökte sin stabilitet, skulle fartygsdriften fortsätta utan störningar. En målsättning var att företaget skulle ha hittat sin grund under innevarande år. Katarina Hildén berättar att man är på god väg, även fast en 100 % stabilitet ännu inte finns. Värdegrund När man arbetar med att forma den nya företagskulturen inom Bore, har man utgått ifrån Rettigs grundläggande värderingar, som innefattar Öppenhet, Rättvisa, Anspråkslöshet, Förtroende och Respekt. Dessa värderingar gäller såväl internt som externt till kunder och företagspartners. För att börja arbetet med att införa dessa värden genomförde man två besättningsmöten i början av 2007, där alla fartygens kaptener, förste styrmän och maskinchefer deltog. På mötets agenda stod bland annat att sammanföra alla fartygens kvalitets- och säkerhetsmanualer till en ny, gemensam manual. Alla deltagarna i mötet fick, indelade i grupper, arbeta med den nya manualen, baserat på den samlade erfarenheten och önskemålen. Dylika befälsmöten hålls nu årligen med olika teman. Stora möjligheter I och med att Bore nu har en större flotta så kan man erbjuda sina kunder större utbud och fler rutter vilket självklart erbjuder nya affärsmöjligheter. Den största möjligheten är ändå, menar Katarina, att lära av varandra och utbyta erfarenheter. Man slår ihop allas erfarenhet och tar det gånger antalet personer som finns med på till exempel befälsmötena, så har vi flera hundra års erfarenhet av samlad kunskap att ta del av, säger hon glatt. Och nästa steg för Bore är att systematisera personalens önskemål som kommer fram på mötena. Som ett led i detta har man via mejl, kommunicerat med alla fartyg och bett dem skicka önskemål och synpunkter anonymt om man vill som Katarina Hildén samlar in. motherhood and applepie Ett av de mera återkommande önskemålen från personalen är att kunna vara i kontakt, det vill säga ha möjlighet att vara uppkopplade på internet. Det är troligtvis, enligt Katarina Hildén, det viktigaste i dagens läge. Om vi inte gör satsningarna på internet nu, menar Katarina Hildén, när det ännu är ett begynnande behov, så kommer ändå nästa generations sjömän, att kräva det likt motherhood and applepie. När vi gör det här för personalen nu, så erbjuder vi något nytt, men nästa generation kommer att ta det för givet. Katarina Hildén är Bores chef för Human Resource & kommunikation FOTO: Privat Ungdomarna är ju uppkopplande hela tiden, och det måste finnas möjlighet för det även ombord. Bore arbetar med att utrusta alla sina 22 fartyg med satellitförbindelser, vilket kommer att ta en viss tid att installera. Det viktiga är att de anställda kan vara ombord och ändå ha kontakta med sin familj, släkt och vänner. Och kan vi inte erbjuda detta till yngre sjömän, kommer de att välja andra fartyg som ger den möjligheten, avslutar Katarina Hildén. Erica Norman Från beslut till handling så gjorde Bore När ryktet började gå i branschen om att vi skulle installera it-kommunikation på våra fartyg, blev vi nedringda av olika leverantörer. Vi beslöt då att samarbeta med en person som fick bli vår kontaktyta utåt mot de olika leverantörerna. Det var ett beslut som visade sig fungera jättebra. Det berättar Marcus Strand, projektledare för Bores satsning på IT ombord, som är mitt uppe i arbetet med att leda och övervaka installeringen av it-kommunikation på samtliga Bores 22 fartyg. Arbetet med att installera tekniken inleddes i juni 2008 och det sista fartyget väntas vara klart i maj Arbetet går enligt planerna, och idag är sex fartyg klara. Det sjunde fartyget, M/S Belgrad har precis kommit in till Mariehamn, där installationen kommer att ske denna gång. Mellan timmar per fartyg tar hela installationen av maskiner, antenner, routrar samt kablage, berät- Bores projektledare för IT-satsningen, Marcus Strand framför M/S Belgard i Mariehamn. FOTO: Erica Norman tar Marcus, så det gäller att få tag på så många installatörer som möjligt som kan arbeta parallellt. Mycket arbete ligger bakom Redan i slutet av år 2007 började de första sonderingarna efter vilka IT-lösningar som fungerar ombord. Att det skulle vara en satellitbaserad lösning stod ganska klart från början. Marcus har, efter flera år i branschen, goda kontakter med andra rederier och kunde ringa till kolleger på bland annat svenska Rederi AB Transatlantic för att höra vilka system de kunde rekommendera, vilket var mycket värdefullt. Vi visste vad vi ville erbjuda som standard på alla fartyg, det vill säga att man skulle kunna ringa, surfa och se på satellit-tv, oberoende av var man befann sig. Dessutom skulle vi, vid behov, kunna fjärrstyra en dator ombord, säger Marcus, så det var bra att kunna rådgöra med någon som redan gjort det. I början av 2008 började den intensiva arbetsprocess, vilket ledde till att ett kontrakt skrevs i maj med det danska företaget Emperion, som valdes till Danmarks bästa telekomföretag Vi träffade initialt flera olika leverantörer för att bilda oss en uppfattning om vad marknaden erbjöd. Ganska snart kunde vi begära offert från ett tio-tal företag och börja jämföra dessa offerter vilket var betydligt svårare än vad vi hade trott, berättar Marcus. Fråga, fråga och fråga igen Offerterna innehöll olika specifikationer, med olika bokstavskombinationer, som inte gick att jämföra i praktiken. Marcus började därför ytterligare läsa på tekniska lösningar för att i princip försöka vara lika påläst som leverantörernas säljare. Man måste fråga exakt vad de här bokstavskombinationerna står för, och säljaren måste kunna förklara produkterna så att det är begripligt för en köpare. Man ska helt enkelt ställa saker på sin ända, rekommenderar Marcus andra rederier. Bore arbetade fram en specificerad kravlista, som alla potentiella leverantö- rer måste utgå ifrån om de ville lämna offert. Vid detta skede var Bores inhyrda konsult, Gunnar Jansson från Alandia Engineering av stort värde. Alla säljsamtal slussades via honom och han kunde förmedla de specifikationer som Bore hade arbetat fram. Tre likvärdiga leverantörer fanns kvar på slutet. De erbjöd liknande teknik, kompetens och pris, men Emperion kunde garantera bättre täckningsgrad, varför valet föll på dem. Bore har valt att göra avtal för fem år i gången, för att därefter kunna utvärdera hur det har fungerat. FAKTA: Erica Norman Detta är Bore: Bore grundas år 1897 BHC och Rederi AB Engship förenades i Bore fartyg ingår i flottan 2 nybyggen för leverans 2011 Flaggar finskt och holländskt TIPS: Bores tips för upphandling av IT ombord Prata med andra rederier som har erfarenhet Specificera baskraven Sondera marknaden avseende leverantörer Kontrollera leverantörernas referenser Använd en kontaktperson som alla leverantörer pratar med Läs på tekniken Specificera kriterier inför offert Be leverantörerna förklara allt i detalj Läs offerterna ordentligt Fråga, fråga, fråga 12 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

8 Wärtsilä utvecklar ny teknik Satellitkommunikationen har utvecklats och i stället för att utvärderingen av fartygets kondition sker ombord, så finns idag infrastrukturen för att kunna göra den på land. Redan på 1980-talet hade Wärtsilä utvecklat ett system för att samla in data och sända den vidare till huvudkontoret i Vasa för diagnosticering. Ingmar Ahlqvist, General Manager på Wärtsilä Services, sitter med som deras representant i Flagship, ett EU-projekt som fokuserar på att förbättra säkerheten, miljövänligheten och konkurrenskraften för europeisk shipping. Projektet undersöker bland annat hur man med hjälp av ny teknologi och bättre kommunikationsmöjligheter kan öka den landbaserade tekniska supporten till fartyg talet var mer teknikorienterat och man utvecklade ny teknik mer för den nya teknikens skull. Inom Flagship fokuserar man enbart på den teknik som hjälper och det är en mer sund utgångs- FINNPILOTS LOTS OMBORD. FARTYGET SÄKERT I FARLEDEN. Varje år guidar Finnpilots lotsar tiotusentals fartyg till och från Finlands kusthamnar och Saimen. I egenskap av lotsningsexpert säkerställer Finnpilot för sin del att fartygstrafiken löper säkert med tanke på såväl människorna, fartygen som miljön. punkt. Wärtsilä medverkar i en projektgrupp som undersöker hur man ska åstadkomma förbättringar rent tekniskt. Men Ingmar Ahlqvist följer även diskussionerna i de andra grupperna där man bland annat ventilerat rekryteringsfrågor. Vi måste göra miljön ombord, men också på rederikontoren i land, mer intressant. Det kan man göra genom att introducera ny teknik. Många ungdomar vill arbeta i en högteknologisk miljö. Motorer är som datorer I stort sett alla Wärtsiläs motorer kan idag betraktas som datorer med en inbyggd centralenhet som styr och samlar in data. Wärtsiläs servicecenter (CBM center) samlar in signaler som kan sändas vidare till en expertgrupp för utvärdering. Den landbaserade expertisens kunnande finns även registrerat i databaser som kan installeras ombord. Det är idag tekniskt fullt möjligt att uppdatera en motor från land och skicka ny programvara som sedan installeras automatiskt i motorn från land. Signaler från fartyget kan utvärderas på land och PROFFS INOM SÄKER SJÖFART FINNPILOT PÅ STADIG KURS servicetekniker kan sända arbetslistor till fartyget. Man kan även gå in och justera fartygsmotorn från land. Men det finns många säkerhetsfaktorer som måste utredas innan man kan tillämpa tekniken på det viset, säger Ingmar Ahlqvist. Det råder lite delade meningar ännu och vissa rederier anser fortfarande att kompetensen ska finnas ombord på fartyget. Videokonferens ombord Inom kraftverksindustrin används videokonferensutrustning för att från huvudkontor och servicecenter styra och assistera personal ute i olika anläggningar. Trots att satellitkommunikationssystemen idag har en större kapacitet än tidigare och överföring av rörliga bilder blivit både enklare och billigare, används inte tekniken idag ombord på fartyg Det har inte ansetts vara lönsamt, men det är på kommande, förutspår Ingmar Ahlqvist. Ann-Sofi Sund Lotsverket PB 520, Helsingfors tfn EKG via satellit Vid akut sjukdomsfall ombord på ett fartyg kan den medicinska hjälpen vara långt borta. Med dagens teknik kan man genom satellitförbindelse förkorta avståndet till sjukhuset och få nödvändig vård i tid. Det handlar om telemedicin, ett område som ännu inte realiserats i någon större utsträckning inom sjöfarten. Vi hoppas på att myndigheterna ska vakna och inse att det i dataålderns tidevarv är lite 1800-tal över att prata i telefon med en läkare och berätta hur patienten mår. Man behöver bedriva lite modernare sjukvård ombord på fartygen. Det säger Lars Dahl, befälhavare ombord på M/S Stena Germanica. Fram till senaste år kunde fartyget koppla upp sig till Östra Sjukhuset i Göteborg, men samarbetet med sjukhuset är nu avslutat. M/S Stena Germanica var bas för Hector, ett EU-projekt med målsättning att förbättra vården på platser med långt avstånd till medicinsk hjälp. Projektet visade att det gick att överföra medicinsk data, såsom EKG- och blodtrycksvärden, och rörliga bilder på patienten via satellitförbindelse till sjukhuset, för att underlätta för den konsulterade läkaren att bedöma patientens tillstånd. Vi har haft patienter med begynnande hjärtinfarkter som vi skickat i land och vi har fått hjälp att dra armar och ben rätt igen. Det går inte att göra det via telefon, utan läkaren måste se patienten genom en kameralins. Lars Dahl är övertygad om att det finns en potential för telemedicinen ombord på fartyg. Han anser att den är viktig både för passagerare och besättning. Som sjöman är jag naturligtvis tacksam om det någon gång kan bli verklighet, så att det kan hjälpa sjöfolk runt i världen att få bättre sjukvård. Tekniskt möjligt Förbindelsen mellan fartyg och sjukhus öppnar ett så kallat säkerhetshål i det interna nätverket ombord på fartyget, en säkerhetsfråga för IT-avdelningen. En annan aspekt är prestandan som behövs för att överföra rörliga bilder av god kva- I sjukhytten ser den sjukvårdansvarige styrmannen till att patienten kopplas till den medicinska utrustningen. litet. Det skapar frågor om hur man ska prioritera trafiken i nätverket, men tekniken för att göra det finns. Man måste göra om den tekniska lösningen som finns ombord idag, men det är möjligt, säger Raimo Varkki på Stena Lines IT-avdelning. Allting går att lösa med teknik, men det gäller att få alla intressenter med. Som sjöman är jag naturligtvis tacksam om det någon gång kan bli verklighet, så att det kan hjälpa sjöfolk runt i världen att få bättre sjukvård Krävs ett incitament Chalmers Tekniska högskola i Göteborg medverkade i Hector-projektet och högskolan har även varit med och utvecklat den medicinska utrustningen Mobi- med. Ants Silberberg, universitetslektor i Medicinska signaler och system, anser att det bör finnas ett incitament att skaffa sig ett system för medicinsk support. Det är inte tekniken som sätter stopp för att ta systemet i bruk ombord på fartyg. Rederierna uppfyller regelverken som anger vilken typ av medicinsk support sjöfarten måste tillhandahålla, men inte mer. Ska man få fart på det här, då måste kraven på rederierna öka. Ann-Sofi Sund Risken för hjärtinfarkt Mobimed är en utrustning som används i ambulanser. Den kan skicka medicinsk data till sjukhuset för att läkare ska kunna bedöma statusen på en patients hjärtrytm och bedöma risken för hjärtinfarkt. Den mäter även syresättning av blodet och blodtryck. FOTO: Stena Line 14 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

9 BOOKIT A RESERVATIONS SYSTEM WITH 20 YEARS OF EXPERIENCE Hogia Ferry Systems AB Vallonvägen 1 B, FIN Korsholm, Finland Tel Fax bookit.hogia.fi Åländsk dynamik på export FOTO: SAJ Instrument VD Dick Jansson och Dan-Erik Jansson, teknisk chef, demonstrerar SAJ-DMS i företagets monter på SMM mässan i Hamburg. Medan många företag stramar åt inför stundande kristider ser det åländska företaget SAJ Instrument Ab en potential att öka. Företaget planerar att expandera och nyanställningar är på gång. De första oljekriserna var upptakten till företaget och där ligger kanske förklaringen till framgången. Kostnaderna för bunker har stigit och det är en väckarklocka för rederinäringen att se om sitt hus och installera bättre utrustning i båtarna när det blir hårdare tidare. Att köra bort tiotals ton för mycket bunker per dygn, det är direkt ett energiproblem - och även ett miljöproblem. Miljömedvetenheten ökar ju hela tiden, säger Dick Jansson, VD på SAJ Instruments. SAJ Instrument Ab har utvecklat ett dynamiskt system för mätning av fartygsdynamik i realtid. Ett fartyg förbrukar energi när det sätter fart och det är många faktorer såsom djup, vind, sjöförhållanden och fartygets kondition som påverkar dess fart genom vattnet. Genom att övervaka hur de dynamiska krafterna påverkar fartyget kan man anpassa trimmet närmare det optimala dynamiska läget för minsta möjliga bunkerförbrukning. Det handlar om att hitta det optimala läget att köra ekonomiskt och det gäller att mäta det på ett sådant vis att man får tillförlitlig information, förklarar Dick Jansson deras koncept. Support via internet SAJ-DMS, som systemet heter, består av sensorer som monteras på fartygsskrovet och en programvara som analyserar alla parametrar. Sensorerna avläser fartygets trim, krängning, djupgående och skrovets deformering. På bryggan finns en bildskärm som förser besättningen med information under lasthantering, stabilitetsverifiering och sjöresa. Hur du ska ligga för att köra optimalt är en ganska svår skola i fartygshydrodynamik. Sjöfolket känner bra till de generella störningarna men har inte alltid helheten. Tekniken kommer här till hjälp. Kan du förlita dig på den, då får du också verifierat hur fartyget borde ligga. När fartyget går in på grunt vatten kommer säkerhetsaspekter som squateffekten in och systemet visar då bland annat hur fartyget interagerar med botten. Farten kan anpassas i tid vilket sparar bunker. De statiska mätsystemen som rederierna låter installera på grund av gammal vana uppvisar stora fel. Det är förvånansvärt att man på grund av konservatism håller kvar vid konventionella lösningar Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 BOO som inte fungerar tillfredsställande, säger Dick Jansson. Företaget kan ge support och service till fartyg via internet. Från kontoret i Mariehamn kan man via satellitförbindelse eller mobilt nätverk till exempel göra en uppdatering av systemet ombord eller hjälpa fartyget kontrollera systemet efter dockning. SAJ är världsledande SAJ Instrument Ab är idag världsledande på marknaden inom sitt specialområde. Deras dynamiska mätsystem skräddarsys enligt behov för alla fartygstyper, även privata yachter och flytdockor. De har utrustat över sjuttio kryssningsfartyg, senast Oasis of the Sea, Royal Caribbean Cruise Lines nya fartyg som byggs i Åbo. Bland företagets kunder finns många av de stora rederierna i världen. Dick Jansson berättar att deras företag var det enda åländska företaget på SMMmässan i Hamburg i år och han konstaterar att det inte finns speciellt många teknikföretag med anknytning till sjöfarten på Åland. Företaget har fem anställda, men håller nu på att rekrytera fler i och med att man utökar verksamheten. BRANDBEVAKNING Garanterad säkerhet, yrkeskunnig erfaren personal, brandcontainer med full släcknings- och rökdykarutrustning, löstagbar från lastbilen RENGÖRING Fartyg, cisterner, industrihallar m.m. med högtryckstvättning och ADR-sugbil BRANDSANERING Restvärdesräddning, rengöring, luktsanering, återuppbyggnad Alandia Easy Wash Ab Stig-Erik Herrgård, tel , Fax , ONLY Y ONE PORT RESERVAT Ann-Sofi Sund 17

10 Rederiernas hemsidor under granskning I förra numret av Ålands Sjöfart & Handel testade vi smörgåsborden på Ålands Hav. I det här IT-fokuserade numret gör vi detsamma med rederiernas hemsidor. En person har bedömt fraktfartygens hemsidor ur ett business-to-business perspektiv och en annan har studerat passagerarfartygens sidor med konsumentglasögon på. Vi konstaterar att det finns viss potential i utvecklingen av rederiernas hemsidor, speciellt fraktfartygens. I dessa dagar då alla rederier efterlyser personal, var vi också nyfikna på hur fraktrederierna bemöter frågor från sjöintresserade personer som kontaktar dem. Utanför våra bedömningsgrunder mejlade vi en fråga till samtliga fraktrederier, som gällde en i allra högsta grad verklig ung man, med intresse för att praktisera på lastfartyg. Till vår glädje kom svar från nästan alla rederier Till och med några med vändande post! Många utfylliga, vänliga och tillmötesgående svar, som alla uppmuntrade den unge mannen att skaffa sig en grundbehörighet med hopp om att han sedan skulle återkomma. Så även Så här skrev Martina Björnstjerna: fast hemsidorna i sig har vissa luckor att fylla, är ansatsen att bemöta potentiella sjöfolk bra. Det känns positivt! I testet på sidorna har de rederier som svarat på Martinas mejl fått en extra guldstjärna. Erica Norman Visst längtar man redan bort Viking Line eller.ax Det blir lite mycket på en gång på hemsidan, och det frestar inte riktigt till utforskning. Det känns lite som, oj, var ska jag börja någonstans?. Men när man provar sig fram bland de många valmöjligheterna, så hittar man rätt. Lätt att boka och avboka ett extra plus för snabb-boknings-alternativet. Viking Line erbjuder något olika hemsidor beroende på vilken landskod man går in via, där den svenska sidan ger en mer allmän orientering om vilka aktiviteter det finns ombord. Den åländska har en mer praktisk profil, tydligt adresserad till ålänningar till exempel med angivande av trafikavvikelser och fokus på Rosella. Viking Net Shop blir en trevlig bekant på den åländska hemsidan. Silja Line Snygg och ren med lättöverskådligt upplägg när jag väl har hittat hemsidans adress. Man tar sig vidare utan problem fast texten känns lite svårläst, eftersom man lagt in text i bilder. Men - bokningen är svåröverskådlig och krånglig, där olika alternativ dyker upp i små rutor, vilket till slut gör mej förvirrad. När jag till slut trycker på FAQ-rutan vid Hjälpfunktionen står det att sidan inte kan hittas. Där försvann den resan. Endast ett par specialerbjudanden erbjuds. En idé om storleken av de båda fartygen Symphony och Serenade och en trevlig förevisning om placering av hytter, restauranger mm får man genom att klicka på Välkommen ombord!, vilket är bra. Text & bedömning: Martina Björnstjerna Visst vore det väl härligt om man kunde ta sig till varmare breddgrader med sol, bad och mysiga restauranger? Men har vi tid och tillåter vår plånbok sådana utsvävningar? Kanske behöver man inte åka så långt och inte vara borta så länge! En del av tjusningen med att resa är just att resa. Betyg av hemsida 1 till 5 A Layout B Överskådlighet startsidan C Lätt att navigera D Lättåtkomlig information E Lätt att boka online F Lätt att avboka online G Specialerbjudanden Mamma som jag är till två barn, inser jag att en liten lyckoinjektion är vad vi behöver, för att orka med den långa vintern. Som på beställning dimper en tjusig trycksak ned med morgontidningen, som presenterar ett rederi. Hoppet vaknar, och jag inser att en resa till Åland är precis vad vi ska göra! Mot denna bakgrund ger jag mej på jakt efter det perfekta Östersjörederiet. Och det är hemsidorna som får avgöra vilket rederi jag ska åka med. Jag börjar min upptäcktsresa på Tallink Silja Line, Eckerö Linjen, Birka Line och Viking Lines hemsidor. Valet är inte lätt, alla har något positivt att erbjuda och en uppsjö av specialerbjudanden, val av hytt, lunch och middagsmeny, med bil eller utan bil etc. Men det är hemsidans totala betyg som får avgöra vårt resval denna gång. Jag förutsätter att samtliga rederier arbetar för en renare miljö men uppgifter om detta kunde jag bara hitta på Birka Cruises och Viking Lines hemsidor. Hos Birka Cruises kan jag dessutom som resenär vid bokningstillfället välja att lämna ett bidrag direkt till en organisation som jobbar för att minska global uppvärmning. Det känns framåt och positivt. A B C D E F G Total Eckerö Linjen Birka Line Viking Line Tallink Silja Line Birka Paradise Kanske inte så paradisisk som man skulle önska utan lite tråkig och tom. Å andra sidan väldigt lättöverskådlig just på grund av detta. Med lätthet klickar man sig vidare och informationen man söker hittar man direkt. Jag hittar endast ett par specialerbjudanden. Boka och avboka är däremot lätt. Trevligt med rundtur ombord som hemsidan bjuder på i filmformat det ger ett extraplus! Men, kanske ger hemsidan ändå en något för stor partykänsla genom de bildval man har på första sidan, för att jag tycker det ska vara lockande att åka med två barn. Eckerö LinjeN eller.ax BÄST I TEST! Trevlig, färgglad och inbjudande blir mitt spontana intryck, även fast den ger ett första känsla av att vara lite stökig. Inspirerande bilder ger lust att resa. Man tar sig utan svårigheter vidare och informationen är klar och tydlig. Med lätthet bokar och avbokar man. Listan med valmöjligheter finns horisontellt på hemsidan, vilket gör det lätt att navigera vidare. Eftersom resan enbart varar i två timmar är utbudet ombord inte så stort, däremot erbjuder hemsidan en hel del tips om vad man kan göra i land på Åland, vilket är bra. 18 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

11 Ett nät kommer lastat... Text & bedömning: Kim Wadström Hårsalonger har det. Snickare också. Numera satsar alla företag på webben för att nå kunder, personal och eventuella investerare. Men har de traditionstyngda shippingrederierna insett nätets möjligheter? Finns du inte på nätet så finns du inte alls. På bara tio år har en hemsida blivit företagens främsta kommunikations-, informations- och säljverktyg. Börsbolagen har inget val; det är transparens och information till ägare och investerare som gäller. Men framför allt har ut- vecklingen pushats på av konsumtionsbranschen, e-handeln har äntligen blivit den succé man visionerade om under 90- talets IT-yra. Sist ut på nätet är branscher inom business to business. Sent omsider har även dessa insett de möjligheter nätet ger inom marknadsföring och PR mot kunder, finansiell information till investerare och rekrytering av kvalificerad personal. Och bland de allra sista att kliva i startblocken är de privatägda fraktrederierna. Möjligheterna är uppenbara; på nätet kan företagen inte bara informera om vad de gör och vilka de är, utan också bygga image och varumärke genom att berätta om företagets stolta traditioner och myter och legender från förr, och om dagens moderna sjöfart och dess nya karriärmöjligheter för ungdomar som söker Rederi Ab Lillgaard ett annorlunda yrke. En möjlighet som kan tyckas uppenbar med tanke på bristen på personal. Men tar fraktrederierna tillvara på möjligheterna? Svaret måste tyvärr bli - nej. De Ålandsbaserade privatägda rederierna tycks mest se webben som ett alternativ till Gula Sidorna för att kommunicera att och var man finns, gärna med en karta till Åland. De stora har visserligen förstått vikten av att lägga ut visioner kring den allt viktigare miljöcertifieringen samt investor relations-relaterad information. Men inte ens de vänder sig till nyfikna 20-åringar med drömmar om en framtid på sjön. Ungdomar som sedan barnsben är vana vid att hitta all information de behöver på nätet. Och frågan är när ska fraktrederierna ge dem det? Mer basic än så här blir det inte. Det börjar bra med en snygg start och bra upplagd sida om rederiet. Men där tar det stopp. Inte ett ord om vad företaget vill och står för och sparsmakat med information även i övrigt. Ambitionerna sträcker sig helt enkelt inte längre än Gula Sidorna, det vill säga att berätta att och var man finns. Inklusive den obligatoriska Ålandskartan. Rettig Group Ltd Bore En oklanderlig hemsida. Lättnavigerad, korrekt, stram och proper. Och tja, kanske lite tråkig. Här finns det mest väsentliga av det man behöver veta om fartygen, säkerhet, miljöarbete, rekrytering, finansiell information, visioner och till och med företagets värdegrund. I marint och finskt blåvitt så klart! Men kanske skulle rederiet tjäna på att våga ta ut svängarna och bygga varumärke och image. Varför inte en särskild flik som berättar om arbetet ombord, vilka yrken som eftersöks mest, vilka utbildningar som krävs och var skolorna finns. Krydda sedan med bilder på livet ombord och till sjöss. Det finns ju faktiskt en stor chans att nyutbildade sjömän sedan minns rederiet som fick dem att söka sig till sjöfarten. Birka Cargo Ab Ltd Lundqvist Rederierna BÄST I TEST! Visst känner vi igen loggan. Men där tar alla likheter slut mellan Birka Cruises och Birka Cargos respektive hemsidor. Där kryssningsrederiet vill locka resenärer, vill fraktrederiet mest berätta att man finns. Visserligen är Cargos hemsida lättnavigerad och tydlig i sin enkelhet, vilket de ska ha en eloge för. Snygg är den också, med bilder på vackra fartyg, och genomfört finskt och marint färgtema i blått och vitt. Men här finns inget att hämta för den som vill veta lite mer än tonnage, rutter, telefonnummer och var Åland ligger. Inte ett ord om miljöcertifiering, säkerhet, finansiell information, rekrytering och Östersjöns stolta sjöfarartraditioner. Birka Cargo förutsätter kanske att alla redan vet? Och visst finns ett ansökningsformulär (bra!), men nog behöver väl även Birka Cargo tänka på att nyrekrytera nyfikna rookies? Med tanke på den sparsmakade informationen är det oklart vem hemsidan vänder sig till. Kanske har man bara yrvaket upptäckt att det där med webben verkar vara nåt Opererar man oljetankers är säkerhet och miljö de två viktigaste frågorna att kommunicera med. Och det gör Lundqvist Rederiernas hemsida. Får vi gnälla måste vi ändå be om mer. Hur jobbar man i detalj med miljöcertifiering och säkerhet (just den länken fungerar inte)? Hur ser alkohol- och personalpolicyn ut i detalj? Man undrar också vem hemsidan vänder sig till. Den kan knappast vara tänkt för marknadsföring och rekrytering och lugnar nog inte heller oroliga miljöaktivister. Ett plus dock för att sidan är lättnavigerad och det marina temat som är ganska snyggt, om än lite mossigt. Rederi Ab Gustaf Erikson ASP Management Scandinavia Ab Asp Ship management erbjuder avancerade tjänster i form av personal och tekniska lösningar till rederier världen över. På hemsidan råder ingen tvekan om att företaget är globalt och erbjuder avancerade arbeten inom alla sorters marina verksamheter. Detta är ett företag i framkant inom sitt område. Men av det syns inte mycket på hemsidan. Design och plattform känns inte uppdaterad, bilderna är för få och innehållet består mest av information om ASP:s utbud av tjänster. Dessutom är sidan svårnavigerad, det är inte helt lätt att klicka sig fram till den information man söker. Den som redan arbetar på sjön kan säkert se möjligheterna hos denna megastora arbetsgivare. Men 20-åringen med frågor om en möjlig framtid på sjön känner sig nog lite liten ASP:s hemsida marknadsför sig mest mot kund. Den som söker finansiell information och miljö- och säkerhetspolicys letar förgäves. Ett plus får de dock för log in-funktionen för kunder och personal. Den tyder på att ASP ändå hänger med. Godby Shipping Ab Nu börjar det likna något. Godbys hemsida är designad av en webbyrå och har till och med en webbmaster. Den är lättnavigerad, tydlig och enkel och här finns detaljerad information om hur Godby arbetar med miljö- och säkerhetsfrågor, vilket höjer betyget väsentligt. Men designen känns trist, innehållet lämnar en del i övrigt att önska, och det är oklart vem man vänder sig till, förutom miljömedvetna kunder. Men ändå; ett gott första försök. Studera det förflutna, om du vill erövra framtiden. Med det Confucius-citatet vill rederiet beskriva sin företagsfilosofi. På hemsidan syns dock inte mycket av vare sig det förflutna eller framtiden. Hemsidan är under konstruktion, vilket innebär att Gustaf Erikson nyligen upptäckt webben. Därför är sajten kanske mest av intresse för de ägare och den kontorspersonal som syns på bild (deras skrivbord också, varför inte bilder på fartygsinteriörer och saltstänkta besättningar?). Någon information av intresse för investerare, nya kunder och nyrekryteringar finns inte. Ännu. Får vi ge ett tips; spinn vidare på de spännande bilderna på grundaren Gustaf Erikson och de vackra segelfartygen. Ge i uppdrag åt en byrå att skriva livfulla berättelser om det äventyrliga livet på Östersjön förr och nu. Bygg image och varumärke genom att våga sticka ut. Innehåll Design Navigation Upp- Miljö & Rekrytering Totalt datering Säkerhet Birka Cargo ASP Management Godby Shipping Lillgaard Gustaf Erikson Lundqvist Rederierna Bore Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

12 Finland vill säkra handelsfottan BOKA REDAN NU! Sjöfartens Dag med rekryteringsmässa och seminarier den 2 april 2009 i Alandica kultur och kongress, Mariehamn Ur programmet: Rekryteringsmässa, Nordiskt sjöfartspolitiskt seminarium, Rederi- och skolpresentationer, Alandia-Bolagens sjöförsäkringsseminarium, Save the Baltic miljöseminarium och Det Norske Veritas seminarium. Vill du vara utställare? Kontakta Eva Mikkola-Karlström, Godby Shipping Ab, telefon Arrangörer: Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f. Alandia Bolagen och Ålands Landskapsregering Vi finansierar fartyg När det gäller fartygsfinansiering vänder du dig till Ålandsbanken, en liten flexibel bank med stor erfarenhet. Vi har varit på sjön sedan tfn För Åland, som Finlands sjöfartssamhälle par excellens, för mig som Ålandsminister och för mig som sfp:are är sjöfartspolitiken och havspolitiken väldigt viktiga. Därför har vi målmedvetet verkat för att regeringen skall föra en ambitiös sjöfartspolitik. Målet för den sittande regeringens sjöfartspolitik är att säkerställa en gynnsam utveckling av vår handelsflotta, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt landets försörjningsberedskap. I likhet med Åland är Finland logistiskt sett en ö. Varje ö behöver för sin överlevnad egna fartyg, en sjömanskår som kan segla dem och varv som kan bygga och underhålla flottan. I annat fall blir vi beroende av andras välvilja. Utrikeshandel via sjötransporter Vår utrikeshandel, både exporten och importen, sker huvudsakligen med sjötransporter över Östersjön. Därför är det viktigt att vi har en egen handelsflotta under finsk/åländsk flagg som tryggar dessa sjötransporter även under sämre tider. Vår försörjningsberedskap förutsätter en tillräckligt stor egen handelsflotta. De myndigheter som ansvarar för försörjningsberedskapen har ansett, att vår handelsflotta måste växa, annars riskerar vi försörjningsberedskapen. Vi behöver en egen handelsflotta för att vi skall kunna bibehålla sjöfartskompetensen på Åland och fastlandet. Sjöfartskompetensen är inte bara viktig för en säker drift av fartygen både ombord och i rederierna, utan är viktig även för att kunna upprätthålla isbrytningen, lotsningen, sjömätningen, hamnverksamheten och varvsindustrin i landet. En ökad rekrytering av ungdomar till våra sjöfartskolor är därför av stor betydelse för att säkerställa en framtida sjöfartskompetens. Om detta har jag tidigare skrivit i denna tidning. Vår sjöfartsutbildning måste locka både åländska, finländska och nordiska ungdomar men också ungdomar längre ifrån som vill utbilda sig för våra farvatten. Handelsflottan ekonomisk tillgång En egen handelsflotta under finländsk/ åländsk flagg är även en ekonomisk tillgång för landet. De fraktinkomster som betalas för sjötransporterna kommer hem om fartygen seglar under inhemsk flagg. År 2006 var bruttoinkomsterna av utrikessjöfarten 2035 miljoner euro. De finländskt eller åländskt flaggade fartygens andel av denna summa var 56% eller 1139 miljoner euro. De EU-förankrade statliga stöden till rederierna i Finland/Åland för bemanningskostnaderna utgör inte mer än 7-8% av fraktinkomsterna. Vår rederinäring är av stor betydelse även för våra varv, maritima industri, underleverantörer, finansinstitut och försäkringsbolag och andra delar av landets maritima kluster. Detta kluster sysselsätter omkring människor i direkt anslutning till sjöfartssektorn. En fråga som är väldigt aktuell är också reglerna för lotsningen i framtiden skall all lotsning vara öppen för konkurrens? Det utreds som bäst i en arbetsgrupp vid trafikministeriet. Sjöfart på lika villkor Min uppfattning är att vi måste se till, att våra rederier kan arbeta på samma villkor som rederierna i våra viktigaste konkurrentländer. Och den synen omfattas av allt flere. Regeringen arbetar därför med en helhetslösning som gäller åtgärder för att förbättra den finländska och åländska sjöfartens konkurrenskraft. Med en helhetslösning avser regeringen dels stöd till bemanningskostnaderna, dels en revidering av tonnageskattelagstiftningen. Den första delen av förslaget till en sjöfartspolitisk helhetslösning är nu framtagen och behandlas i riksdagen denna höst. Förslaget gäller bemanningskostnaderna och innebär tre saker: för det första, de källskatteskyldiga ombordanställda på passagerarfartygen föreslås bli omfattade av stödet för bemanningskostnaderna. Hitintills har färjanställda som bor exempelvis i Sverige fallit utanför stödarrangemangen. FOTO: Johan Ahlroth 22 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

13 Denna diskiminering av EU/EES-medborgare på sjöarbetsmarknaden avvecklas således. För det andra, lastfartyg i ö- och kustcabotagetrafik, exempelvis mellan Åland och fastlandet, har inte omfattats av stödet för bemanningskostnaderna trots att vissa inrikesgående lastfartyg konkurrerar med utrikesgående trafik. Dessa enstaka lastfartyg i inrikestrafik som är utsatta för internationell konkurrens föreslås nu inbegripas i stödet för bemanningskostnaderna. Även detta har varit en konkurrenssnedvridning som nu rättas till. Det tredje konkurrensutjämnande förslaget som regeringen lagt fram gäller kostnaderna för besättningsbyten i utländsk hamn och berör fartyg som är i crosstradetrafik och inte anlöper Finland regelbundet Finland. På grund av 1:1-avlösningen byts besättningarna på dessa fartyg regelbundet. Detta medför merkostnader för finländska fartyg då konkurrenterna kör fartygen med färre besättningsbyten. Regeringen föreslår därför, att kostnaderna för besättningsbyten skall stödas till 50%. Kontakta oss för mer information. FURUNO FINLAND OY PL 74 Niittyrinne Espoo Den andra delen av regeringens konkurrenspaket för sjöfarten gäller rederibeskattningen. En av de stora konkurrensnackdelarna för vår handelsflotta är dess höga medelålder. Medelåldern är närmare 20 år och vår flotta tillhör därmed EU:s äldsta. Därför skall regeringen lägga fram ett förslag till revidering av tonnageskattelagen som skall gynna en modernisering av fartygsbeståndet och främja tillväxten inom sjöfarten. Under hösten förs diskussioner i olika fora om hur sjöfarten skall ta sitt ansvar för klimatåtgärderna. Som vanligt gäller bl a frågan om avgörandena skall träffas inom IMO eller om sjöfarten borde inbegripas i EU:s system för utsläppshandel. Vidare ser jag fram emot att vi får fart på utredningar om hur farledsavgifterna kan graderas utgående från miljöhänsyn en fråga som jag initierat i regeringen därtill inspirerad av diskussioner på Åland. Phone: Fax: Astrid Thors Migrations- och Europaminister Upplev den tekniska utvecklingen FURUNO Voyager skall upplevas! Huvudbeståndsdelarna i FURUNO Voyager är den nya radarserien FAR-28x7 och ECDIS serien FEA-28x7. Därtill kommer en genomtänkt konsoldesign som inte bara ser bra ut, utan också ger en platsbesparande och optimal lösning. Det hela är integrerat i ett 100 Base TX Ethernet nätverk med tillräcklig kraft att interswitcha upp till fyra radar eller mixa två radarantenner i en och samma bild. Därutöver - en ytterst driftsäker lösning. Naturligtvis uppfyller Voyager alla relevanta godkännanden för SOLAS fartyg. FAR-28x7 Ny radar, ECDIS och INS från Furuno Creating Blue Solutions FEA-28x7 Radarserien FAR-28x7 och ECDIS serien FEA-28x7 kan naturligtvis levereras som fristående radar- och ECDIS system. Båda systemen kan dessutom levereras i bordsutförande eller som black box lösningar med separat handhavandepanel, skärm och processorenhet - eller välj en fristående konsol i Voyager designen (se ovan). Kunskap om sjöfarten är låg Sjöfarten erbjuder världens roligaste jobb, men ungdomar idag vet inte om det. Sjöfartssektorn måste paketera budskapet i en genomtänkt kommunikationsstrategi och föra ut det till allmänheten! Det säger Jan Edshage, konsult vid en av Nordens ledande kommunikationsbyråer JKL. Jan Edshage är managementkonsult vid JKL:s Göteborgskontor i Sverige, och har under många år arbetat med sjöfarts- och logistikfrågor för sjöfartsklustret i Sverige. Jan menar att sjöfarten står inför ett klassiskt kommunikationsproblem man har inte på tillräckligt tydligt sätt berättat för allmänhet och politiker varför sjöfarten behövs och vilket behov vi har av denna näring. Som svensk i allmänhet känner man inte att man har ett behov av näringen idag och därför har man heller inget intresse för sjöfart, säger han. Hitta gemensam nämnare Branschen har inte enhetligt talat om varför sjöfarten finns och varför nationer som Finland och Sverige är helt beroende av en fungerande sjöfart. Jan Edshage menar att man har låtit enskilda intressen styra vilka budskap som har framförts till politiker och media. Vill man åstadkomma förändring måste man först hitta och definiera de gemensamma nämnare som kan föra sjöfarten framåt. Om man inte hittar den minsta gemensamma nämnaren, utan bara fokuserar egna intressen kan man inte åstadkomma långsiktig förändring i attityden gentemot näringen, säger Jan. Man riskerar dessutom att hamna i en situation där andra intressen driver frågor och man själv får reagera på uppkomna situationer. Som ett exempel på detta, nämner Jan miljöfrågan i Östersjön. Sjöfarten identifierade inte detta som ett angeläget område och kunde därför inte vara med och påverka agendan för hur frågan ska hanteras. Det är inte för sent att göra det, men, man måste agera snabbt och ta fram en strategi för ett gemensamt agerande. Lyft fram historier Det räcker däremot inte att hjärnan får ta in information, utan man måste hitta argumenten som appellerar till magen och hjärtat. Människan tänker inte alltid logiskt, varför de emotionella skälen måste lyftas fram. Som bra exempel på historier som kan fängsla allmänheten är de tv-serier som har fokuserat sjöfarten på ett populärt sätt, såsom Rederiet och Kustbevakarna. De skapar snackisar som folk pratar om, och som man kan identifiera sig med. Men det är inte alltid en snackis är bra. Den dokumentärserie som visas på tv nu och som utspelar sig på Cinderella, är ett sätt att göra detta på, men frågan är om det ger rätt framtoning, och rätt betonar det positiva man vill visa med sjöfarten? Risken är att det bekräftar fördomar, och att media tar fasta på vinklar som inte är så roliga, menar Jan. Sjöfartskaravanen Ett positivt exempel är Sjöfartskaravanen, där den svenska isbrytaren Ymer under sommaren gick in i hamnar längs den svenska kusten för att göra PR för sjöfartsyrket (läs artikel i Ålands Sjöfart & Handel, nr ). Det var ett bra initiativ, menar Jan Edshage, som kan utvecklas mer. Arrangörernas hemsida noterade drygt besök på cirka en månad. Ett bra resultat, men troligtvis lockade hemsidan de redan sjöfartsfrälsta, där 70 % var över 30 år. Så grundproblemet kvarstår. Ungdomar har svårt att hitta till branschen och kunskapen är låg. Ungdomar tenderar dessutom att associera sjöfart med något gammalmodigt. I en tidigare undersökning som JKL har gjort i Sverige, förknippar svenska ungdomar sjöfarten med en oviktig näring som är utflaggad och utdöende. Den står för en stor del av utsläppen och nedsmutsningen och vidare är den byråkratisk och konjunkturkänslig. Ett annat ord man förknippar med sjöfart är tax free. Resultaten innehöll även positiva ord som spännande, dynamisk och ansvarsfull, berättar Jan, men man måste paketera ett erbjudande riktat till ungdomar, som har en gemensam avsändare i branschen. Man måste förklara att sjöfarten erbjuder världens roligaste jobb! Finland och Sverige är lika Danmark och Norge arbetar på ett helt annat sätt i Norden avseende sjöfartsfrågor, påpekar Jan Edshage. Finland och Sverige har en likartad struktur och det gäller att få politiker att förstå att man måste skapa goda betingelser för branschen. Och branschen måste, i sin tur, bli tydligare och ha en gemensam strategisk kommunikation riktad både till allmänhet och till politiker. Erica Norman Jan Edshage är konsult och kundansvarig för sjöfartsklustret inom JKL i Sverige. FOTO: jkl 24 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

14 Nya rederiföreningen enar en splittrad bransch Rederierna i Finland rf inledde sin verksamhet och övertog samtidigt den närings- och arbetsmarknadspolitiska intressebevakningen från de tidigare föreningarna Finlands Rederiförening, Fraktfartygsföreningen och Ålands Redarförening. Under sina fyra första verksamhetsmånader har antalet medlemsrederier och fartyg i den nya föreningen ökat. För tillfället representerar vi 110 av totalt 119 fartyg under finsk flagg i utrikestrafik. Jämför vi fartygens bruttodräktighet och antalet sjöfarare så representerar vi drygt 98 % av handels-flottan. Administrationen är klar Enandet av en splittrad sjöfartsbransch har löpt enligt planerna, nästan över förväntan. Under de två första månaderna var sammanslagningsagendan visserligen längre än själva sakagendan. Huvudorsaken var den rent fysiska flytten in i två gemensamma kontorslägenheter, en i Mariehamn på Hamngatan 8 och en i Helsingfors på Hamngatan 4. De tekniska och förvaltningsmässiga utmaningarna har också varit betydande. E-post-, telefon- och arkiveringsfunktioner har moderniserats för att fungera online. I skrivande stund börjar kontorstekniken vara på plats, eller vi vet åtminstone hur den borde fungera. Så småningom skall de kontorsanställda inte märka någon större skillnad om de sitter vid sin arbetsstation i Mariehamn eller i Helsingfors. Sakfrågorna tar vid Vi har ändå all orsak att vara nöjda. Sammanslagningsagendan har krympt ihop samtidigt som sakagendan blivit allt längre. Inom vissa områden har vi redan kunnat notera slagkraften i den nya organisationen. I mitten på augusti startade Rederierna i Finland upp sin nya hemsida Där finns information på svenska, finska och engelska om vår verksamhet, medlemsrederier FOTO: Erica Norman och kontorspersonal. Vårt beslut om en dynamisk hemsida innebär att den ständigt skall hållas uppdaterad. Som alla erfarit är det oerhört frustrerande med hemsidor som innehåller föråldrad information. För tillfället håller vi på och utarbetar diverse policydokument för hemsidan gällande miljö, rekrytering, utbildning, etc. Rekrytering högprioriteras I och med att det sjöfartspolitiska konkurrenspaketet börjar anta sin slutliga skepnad, förutom tonnageskatteförslaget, vars beredning torde dröja till månadsskiftet oktober/november, kommer vi mer och mer att kunna koncentrera oss på renodlade sjöfartsfrågor. För inkommande år har styrelsen beslutat att föreningens högprioriterade områden är rekrytering, utbildning, miljövård och tryggandet av tillgången på sjöfarare. Den mest oroväckande och hämmande faktorn för sjöfartens tillväxt är bristen på kvalificerat sjöfolk. Enligt EUkommissionens utredning har dagens ungdom en föråldrad eller för liten kunskap om sjöfartsyrket och söker sig av den orsaken inte till sjöss. Denna kunskapsbrist vill Rederierna i Finland nu åtgärda genom att poängtera sjöfartsyrkets internationella karaktär samt att en sjöfarare är kvalificerad för hela den globala sjöarbetsmarknaden. För personer som vill bo kvar på orter med begränsade arbetstillfällen, som t.ex. skärgårdskommuner, erbjuder sjöfartsyrket en bred arbetsmarknad. Tydlig sjöfartsprofil Det utbildas alldeles för lite sjöfarare. För att råda bot på detta förespråkar Rederierna i Finland utbildningsenheter med tydlig sjöfartsprofil. Det är viktigt att utbildningen från manskap till högsta befäl sker i ett sammanhängande utbildningsprogram, utan inbyggda byråkratiska barriärer. Därför bör organisationen för maritima utbildningsenheter vila på följande fyra hörnstenar: Gemensam ledning Gemensam lärarkår Gemensam utrustning Gemensamt kvalitetssäkringssystem. Det har frågats vad Rederierna i Finlands nya logotype egentligen symboliserar. Svaret är en roterande propeller, en förening av tre parter, vågor, rörelse och framtidsvision. Vår målsättning är, att den finskflaggade handelsflottan skall fördubblas under de närmaste tio åren. För att detta skall vara möjligt förutsätts dock en kraftigt utökad rekrytering. Olof Widén Rederierna i Finland rf 26 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

15 M/S Jewel of the Seas på väg ut ur Stockholms hamn. Kryssningar till Östersjön ökar varje år men Mariehamn tappar takten Kryssningstrafiken på Östersjön har ökat stadigt under hela 2000-talet. Fram till 2006 hade man en ökning på i genomsnitt tolv procent per år. Enligt preliminära siffror kommer 2008 att visa minst åtta procents ökning. USA, Tyskland och Storbritannien är fortfarande de största kryssningsmarknaderna. Från Sydeuropa, främst Spanien och Italien, kommer allt fler passagerare. Medelåldern på passagerarna ligger idag på knappt 52 år och de är som regel beresta. De har upplevt mycket och kräver hög kvalitet. Vanligtvis har de också gott om pengar. Text: Ann-Sofi Sund Medan huvudstäderna i östersjöområdet mer eller mindre kan räkna med att de stora kryssningsfartygen lägger till i deras hamnar, är konkurrensen mellan de mindre destinationerna hård. Mariehamn ligger strategiskt på vägen mellan Helsingfors och Stockholm. Skärgård, historia, konsthantverk det finns mycket som kan locka, men det gäller att få in fartygen till hamnen. Kryssningsrederierna söker exotiska destinationer, men för att de verkligen ska komma krävs bra service både i ankomstskedet och i de följande landarrangemangen. Ålands Sjöfart & Handel har tittat närmare på hur det fungerar i Mariehamn och i några andra kryssningshamnar idag. Enligt en undersökning utförd 2007 i Helsingfors av TNS Gallup spenderar en kryssningsbesökare i snitt 128 euro under ett dagsbesök. Någon undersökning av den internationella kryssningstrafikens ekonomiska betydelse för Åland har inte gjorts. Kryssningsfartyg i Mariehamn År Anlöp Passagerare FOTO: Christian Lagereke, Stockholms hamnar Flexibilitet ett honnörsord Det är inte för faciliteter som lyxiga kryssningsterminaler man väljer Östersjön. Det handlar mer om att rulla ut den röda mattan till välkomst. Det är små saker som till exempel skolbarn som hälsar välkomna med åländsk flagga som gör stor skillnad. Bo Nylandsted Larsen, som är projektchef för Cruise Baltic, besökte Mariehamn i somras. Han anser att staden och hela Åland har mycket att erbjuda internationella kryssningsbesökare. Han nämner som exempel Rödhamn, Kastelholm och Bomarsund och berättar lyriskt om sitt besök ute på Kobba Klintar, ett fantastiskt fascinerande ställe. Kryssningsfartygen besöker i regel storstäderna och plockar sedan in någon eller några av de mindre destinationerna på vägen. Det finns ett flertal mindre hamnar att välja mellan och konkurrensen är hård. Kryssningsrederierna är vana att få ett bra bemötande och eftersom de har många alternativ tror jag att det är viktigt att man får dom att känna sig lite speciella. Butikerna bör hålla öppet Bo Nylandsted Larsen är medveten om att hamnen är en trafikerande linjehamn och att den har sina begränsningar. Han påpekar att det ändå finns saker som man kan påverka såsom välkomstceremonier och öppethållningstider. På de mindre destinationerna som Mariehamn är det viktigt att butikerna håller öppet. Det finns många destinationer som är 110 procent flexibla när det kommer ett kryssningsfartyg och oavsett om de har två eller fem kryssningsanlöp så ser de till att alla har öppet. Många av de kryssningsfartyg som byggs idag är för stora för Mariehamns hamn, men det finns rederier som väljer att bygga smått och exklusivt. Lyxyachter är små men bidrar positivt till ekonomin. Det måste vara en stor potential för den marknaden på Åland CRUISE BALTIC Inom Cruise Baltic samarbetar 26 destinationer i 10 länder. Målsättningen är att öka kryssningspassagerarnas antal på Östersjön och stärka områdets ställning på den globala kryssningsmarknaden. det är ju fantastiskt vackert att segla runt i området. Ett större engagemang Vi jobbar aktivt och försöker göra så mycket vi kan. Vi vill få en långsiktig ökning, säger Annica Jansson, VD för Ålands Turistförbund som svarar för marknadsföringen av Åland till internationella kryssningsrederier. I år har Mariehamn haft nio kryssningsanlöp och inom såväl hamnen som handeln finns det enligt turistförbundet utrymme för förbättringar. Butikernas öppethållningstider under turistsäsongen är ett problem i Mariehamn. Det här berör inte bara den internationella kryssningstrafiken, men när ett kryssningsfartyg lägger till en söndag eller annan helgdag då allting är stängt ger det ingen bra bild av staden. Det har inte gett positiv feedback och kryssningspassagerare är otroligt känsliga. Jag skulle vilja att de flesta köpmän som har den typen av varor som kan intressera kryssningsbesökarna höll öppet och gjorde allt för att locka kryssningsgästerna, säger Annica Jansson. Det är inte heller alltid det lättaste för kryssningsrederierna att komma in till hamn de tider de vill till Mariehamn. Skulle vi på turistförbundet kunna påverka de här faktorerna skulle det vara betydligt lättare. Vi behöver dessutom bli bättre på välkomstarrangemangen med tanke på konkurrensen med de andra hamnarna. Mariehamn Cruise Network Mariehamn har liksom alla hamnar inom Cruise Baltic ett lokalt nätverk, Mariehamn Cruise Network. Ålands Turistförbund fungerar som koordinator för nätverket som består av representanter för bland andra Mariehamn stad, handeln och turoperatörerna. Jana Lemberg, ekonomichef och projektansvarig på Ålands Turistförbund, är ordförande i nätverket. Hon anser att man kunde utöka utbudet av aktiviteter i land och nämner vikten av att lyfta fram det som är genuint och speciellt. Vi har ju så många olika aktiviteter att erbjuda, framför allt i skärgården. Det skulle vara underbart att få passagerarna ut till Kobba Klintar eller Rödhamn. Vi behöver jobba mer med själva aktiviteterna och koordineringen på land. Hon tror att en av orsakerna till varför anlöpen kanske kommer att minska är problemen i hamnen. Vi har ju diskuterat det med hamnen redan. Men det är mycket upp till beslutsfattarna i staden om man tillsammans med hamnen kan se över hur man kan lösa problemet för att få fler kryssningsanlöp. Mariehamns stad hälsar välkommen Den reguljära trafiken är ryggraden i vår hamntrafik och vi har en begränsning när det gäller storlek och djup i hamnen. Vi måste anpassa oss efter de faciliteter vi har, men så klart anstränger vi oss och vill ha in fler kryssningsfartyg. Stadsdirektör Bjarne Pettersson berättar att man arbetar för att åstadkomma en förändring med längre öppethållningstider och mer aktiviteter i stan. Det behövs ett fungerande samarbete mellan köpmännen, staden och turistförbundet så att alla vet om när det kommer ett kryssningsfartyg och försöker hålla öppet. Det är viktigt att det inte är en död stad man kommer till. Från stadens sida är det centralförvaltningen och näringsombudet som handlägger frågor som berör kryssningstrafiken och näringsombudet Emmy Eriksson sitter med i det lokala kryssningsnätverket. Mariehamns stad ansvarar för välkomstceremonierna i hamnen. Det har varit ansatser till program med musik i hamnen och jag har besökt befälhavaren ombord. Vi vill visa att vi uppskattar att kryssningsfartygen kommer hit och vår strävan är att öka anlöpen och ge upplevelser till våra besökare. Åländska barn hälsar kryssningsfartyget M/S Prinsendam välkommen till Mariehamn. FOTO: Jacob Saurén 28 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Organisationen har sitt huvudkontor i Köpenhamn.

16 En hamn för reguljär trafik Vi måste prioritera den reguljära trafiken och kryssningsfartygen kommer i andra hand. Tyvärr blir det ju så när vi inte har någon egen tillräckligt lång kryssningskaj, säger hamndirektör Jan Sundström. Hamnen har sina begränsningar, fartyget får vara högst 238 meter och endast den nya kajen längst i syd vid reningsverket kan ta in fartyg med djupgående 8,2 meter. M/S Birger Jarl som normalt ligger vid kajplats 6 avgår enligt tidtabell senast 9.15 på morgonen. Ibland vill kryssningsfartygen komma in tidigt på morgonen och beroende på längd och djup får man då ta in dem till de andra kajerna. Sedan händer det ju också att fartygen måste flytta kajplats och de vill de inte gärna göra. Jan Sundström säger att Mariehamn inte kan konkurrera med de stora hamnarna, men anser att det finns möjlighet att ta emot fler kryssningsfartyg. Vi har möjlighet att ta emot betydligt många fler kryssningsfartyg, men allt beror på hur det passar med den reguljära trafiken. SALT säljer FOTO: Simon Linney Kryssningsgästerna är inte prismedvetna, de köper det de vill ha. Det är en väldigt bra kundgrupp med god ekonomi, säger Titti Sundblom, en av delägarna i butiken SALT i Sjökvarteret som säljer åländskt konsthantverk. De vill ofta höra historien bakom produkten och är intresserade av hur vi lever. Många kryssningsbesökare som vi har träffat har släktanor i Norden och vi har sökt tillsammans i telefonkatalogen efter namn de frågat efter. Hon nämner att det kan vara ett problem att få kryssningsgästerna till butiken om de är bokade för utflykter, men då brukar de be turoperatören köra via butiken. Titti Sundblom, som är medlem i det lokala kryssningsnätverket, anser att det lönar sig för vissa butiker att hålla öppet. Hon föreslår att det sys ihop en speciell shoppingtur och att man förser besökarna med en karta som visar vilka typer av butiker som finns. SALT i Sjökvarteret håller öppet för kryssningsgästerna. Bottenviken tar upp konkurrensen Ett nytt område lockar alltid. De amerikanska rederierna har många återkommande passagerare och har man varit i Helsingfors tidigare är det kanske inte lika intressant. Den vilda naturen är ett säljande argument. Det säger Max Karlström, tidigare marknadsföringsansvarig för Mariehamns hamn och en av initiativtagarna till Bothnia Cruise Ports, ett samarbetsprojekt för kryssningshamnar i Bottenhavet och Bottniska viken. Vi känner rederierna relativt väl och vet att de alla letar efter nya destinationer. Då vi startade år 2004 rörde sig cirka 300 kryssningsfartyg i Östersjön men i princip ingen gick norr om Åland. Av ett 40-tal kryssningsrederier som är relevanta för oss, har vi fått hit 15. I år har man haft totalt 17 anlöp på de sex olika hamnarna Luleå, Umeå, Sundsvall, Hudiksvall, Raumo och Björneborg. Huvudstäderna drar och St. Petersburg har varit ett måste för kryssningsrederierna. En östersjökryssning är vanligtvis tio till tolv dagar och om fartygen går upp till Bottniska viken, då måste något annat stryka på foten. Karlskrona i 1700-talsstil Ju fler fartyg, desto större chans att vi alla får en släng av det. Storstäder som Stockholm och St. Petersburg drar hela tiden och då får vi som mindre ort se till att erbjuda något helt annat, säger Malin Hagberg-Andersson, kryssningsansvarig i Karlskrona. En välkomstkommitté med bland andra medlemmar från 1700-talsföreningen Carlscrona Rediviva möter fartyget i hamnen. De minglar och pratar med kryssningsgästerna och en kammarorkester bjuder på musik, allt för att gästerna ska få den rätta känslan redan när de kommer i land. Hela besöket genomsyras av ett 1700-talstema. Malin Hagberg-Andersson berättar att de har haft endel kryssningsanlöp på helgdagar, bl a på Sveriges nationaldag. Vi har ett väldigt tajt nätverk där vi samarbetar med de olika besöksmålen och handeln. Tillsammans med centrumföreningen uppmanade vi handlarna att hålla öppet medan kryssningsfartyget var här. Rutin i planeringen In till Handelshamnen i centrum går en smal inseglingsränna som kan förorsaka problem om det blåser hårt och fartyget hänvisas då till den andra hamnen. Vi får göra om hela planeringen, men det får man rutin på. Vi har ett bra samarbete med alla aktörer och en organisation som reder detta ganska så bra. Karlskrona har haft en ökning i antalet anlöp från cirka tre per år till elva i år. Visionen är 25, högst 30 anlöp per år. Stockholm slog rekord Stockholm hade sitt sista kryssningsbesök för säsongen den 24 september och har räknat in totalt 265 anlöp och över passagerare. Det är en ökning med trettio procent i antalet passagerare. Vi har haft en fantastisk säsong och det ser bra ut framöver, säger Josefin Haraldsson, kryssningsansvarig och projektledare för Stockholm Cruise Network. Som huvudstad har man alltid en plats i besökslistan, men ju fler fartyg desto fler destinationer behöver de besöka. Det tror jag verkligen talar för de mindre destinationerna. Hamnen har haft problem på grund av brist på lotsar och det har framförts krav på att Sjöfartsverket ska släppa monopolet. Nästa år kan det enligt Josefin Haraldsson bli stora problem med lotsningen. FOTO: Privat Lotsarna gör ju ingen skillnad på fartyg och det blir ju lite snett för oss då. Vi jobbar på att få hit kryssningsfartygen och det här är ett problem vi måste ta tag i, annars kan vi förlora på det. Helsingfors tar miljöpoäng Helsingfors redovisar en ökning i antalet passagerare från ifjol till för Totalt har hamnen 269 internationella kryssningsanlöp i år. Största ökningen står de spanska kryssningsbesökarna för. Vi hoppas att det fortsätter att växa. Det blir kanske inte fler fartyg, men eftersom fartygen blir större så ökar antalet passagerare. När godshamnen med alla sina containers flyttar till Nordsjö blir det mer utrymme och framför allt en vackrare omgivning, säger Tuija Aavikko, kryssningskoordinator för Helsinki Cruise Network. I somras inkluderade Helsingfors hamn tömning av avloppsvatten i hamnavgiften. Det här fick enligt Tuija Aavikko ett positivt bemötande hos rederierna och gav god PR för Helsingfors. Kryssningspassagerare i siffror Stockholm Helsingfors Visby Karlskrona Åbo * Mariehamn Källa: Cruise Baltic och respektive hamn (*preliminära siffror) Kryssningsfartyg på besök i Mariehamn. Snabb! Anlita Posten Åland för transporter till och från fastlandet, Europa och världen. Intresserad? Ring oss idag! TEL växel 6360 FAX E-POST INTERNET 30 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

17 Samordna nationell - och internationell miljölagstiftning! Gamla synder kastar långa skuggor - ett gammalt ordspråk som mer än väl beskriver Östersjöns status. Samtidigt står vi inför nya utmaningar. Lasttransporterna på Östersjön har ökat med 64 % sedan 2003, varav den enskilt största sektorn är oljetransporter. Hur påverkar det miljön i Östersjön? Foto: Torbjörn Eliasson EVERY SECOND SHIP YOU SEE IS SERVICED BY US. WÄRTSILÄ is a registered trademark. Den 17:de parlamentariska Östersjökonferensen hölls i Visby 1-2 September. Sjöfartsrelaterade frågor väckte som vanligt ett stort intresse. Det finns en stark vilja hos parlamentariker att utveckla Östersjöregionen. Den naturliga länken är naturligtvis på köl. Samtidigt kan man inte frånse att ökad trafik medför ökade miljörisker. Konkreta förslag som debatterades omfattande allt från utökade trafiksepareringszoner till intensifierad satellitövervakning. Samordnad lagstiftning behövs Under debatten lyfte jag åter igen fram behovet av samordnad lagstiftning. Med andra ord, nationell miljölagstiftning får inte divergera 180 grader från internationell miljölagstiftning. Tyvärr är det den verklighet vi har idag. Det är inte bara förkastligt ut miljöhänseende utan även ur ett pedagogiskt och rättviseperspektiv. Ändra lagstiftning Trots att sjöfartens del av totala BNP på Åland har minskat de senaste åren står näringen ännu för den största andelen av BNP. Sjöfarten är idag och även i framtiden, en för Åland viktig näringsgren. Därtill finns en beställning från EU - sjötransporter är förhållandevis miljövänliga och därför bör andelen transporter på köl öka. Och sjötransporterna ökar. Varje månad trafikerar fartyg i Östersjön. Verksamhetsförutsättningarna styrs främst genom internationella regelverk. Anmärkningsvärt är att det fortsättningsvis är tillåtet att tömma tankarna, svart- och gråvatten, på internationellt vatten. Det må vara lagligt men moraliskt är det helt förkastligt. Självklart utnyttjar inte alla möjligheten. Men redan det, att det är tillåtet, ger helt fel signaler. Veronica Thörnroos navigerar i den åländska skärgården. Likhet inför lagen Den internationella lagstiftningen tillåter alltså att tusen fartyg årligen helt lagligt kan släppa grå- och svart vatten fritt i Östersjön, enda kravet är att fartyget befinner sig på internationellt vatten. Samtidigt försöker vi här på Åland göra vad vi kan. Landskapsregeringen har beslutat att ca enskilda avlopp skall byggas om, för att därigenom minska direktutsläppen av fosfor och kväve. Det är bra, men uppfattas av många som orättvist främst med beaktande av det ovansagda. Silar vi mygg och sväljer elefanter? Kanske, men å andra sidan måste vi börja någonstans, annars händer ingenting. Vad gäller Östersjön har vi alla ett ansvar, vare sig vi vill det eller inte. Det gäller enskilda individer likväl som företag. Helt klart är det dock att miljöarbetet, känslan av att den egna insatsen betydelse, försvåras av att vi inte alla är lika inför lagen. Bjud in IMO Miljöföroreningar känner inga gränser. Det är därför fullständigt ovidkommande huruvida utsläppen sker på nationellt alternativt internationellt vatten. Däri ligger också incitamentet att nationell och internationell lagstiftning måste samordnas. Endast då kan vi nå konkreta miljöresultat. Från att idag vara ett av världens mest nedsmutsade hav skall Östersjön återfå liv. Svårt? Svar ja, men inte omöjligt om vi alla hjälps åt och riktar lobbyinsatserna mot de organ som kan stifta internationella beslut. I frågan om Östersjön handlar det i först hand om IMO, International Maritime Organisation. Jag vill därför föreslå, att vi på Åland bjuder in representanter från IMO, till en konferens som behandlar detta ämne om avfallsutsläpp så angeläget för hela Östersjöområdet. Veronica Thörnroos av BSPC utsedd observatör i Helcom lagtingsledamot, partiledare Åländsk Center Parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC) grundades 1991 och består av 28 nationella - och lokala parlament samt parlamentariska sammanslutningar. Målsättningen är bl a att öka samarbetet mellan de olika parlamenten. Varje år anordnas en konferens som utmynnar i en gemensam resolution. År 2006 bildades en arbetsgrupp som explicit arbetade med övergödningsproblematiken i Östersjön. Som representant för Ålands lagting deltog Veronica Thörnroos. Arbetsgruppens rapport presenterades och godkändes vid konferensen i Berlin augusti För närvarande arbetar två grupper med energi och klimatfrågor samt arbetsmarknad och social välfärd. Läs mer på The reason isn t just our solutions, excellent though they are. Just as important is the around-the-clock lifecycle care offered by 15,000 of us all across the globe. This is the kind of simple, practical thinking that will give a better return on your investment, whether you need it on land or at sea. Learn more of what we can do for you at wartsila.com. Viltbord 20,95 /person Resor med Eckerö Linjen bokar du hos Ålandsresor Resebyrå Torggatan 2, telefon , Härligt viltbord på M/S Eckerö! Fram till 20/11 står vårt viltbord uppdukat i Buffet Bornholm med läckerheter som hjort, älg, and, nyskördade rotfrukter, svamp, bär och mycket annat. Tips! Hos oss kan du boka hotell runt om i hela Sverige. Vi bokar även badpaket till Örebro och Uppsala. I samband med din hotellbokning hjälper vi dig också med teater- och evenemangsbiljetter om du så önskar. Hotell från 33 /person! Turlista t.o.m. 11/ Från Eckerö dagligen och 18.30, fredag måndag även 8.30 Från Grisslehamn dagligen 10.00, 15.00, torsdag söndag även (alla tider är lokala). FÖR DEN GODA SMAKENS SKULL 32 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

18 Jan Malmberg ombord på Birka Paradise och Anders Blomberg, fotograferad i hemmiljö. De arbetar båda som maskinchefer och rekommenderar yrket till unga. Maskiner och pappersjobb för eftertraktade maskinchefer FOTO: Helena Forsgård FOTO: Privat När Birka Cargo byggde Birka Carrier i Norge var Malmberg övervakare och sedan seglade han på den i sex år innan han övergick till Birka Paradise Inte för nöjes skull Anders Blomberg blev färdig maskinist 1990 och började till sjöss på tankrederiet ATC:s fartyg som gick runt praktiskt taget hela världen började han vid Godby Shipping. När jag är ombord jobbar jag i stort sett från åtta till fem alla dagar under de fyra veckorna. Det är okej, man blir van, och det skulle ju vara rätt trist att vara ombord utan att jobba. Men när jag väl är i land vill jag vara där, jag skulle aldrig åka ut på en kryssning för nöjes skull, säger han. Vill inte byta Både Malmberg och Blomberg trivs med sina nuvarande jobb och har inga planer på att byta även om arbetsmarknaden är god både till sjöss och på landbacken. Många undrar varför inte Malmberg som skärgårdsbo jobbar på skärgårdsfärjorna men det känner han sig inte redo för ännu. Och Blomberg å sin sida han vill inte jobba på ett passagerarfartyg där man kör med verkligt farlig last även om lönerna är högre. LA97 Alands Sjofort_Leadership 13/8/08 11:44 Page 1 Högre löner för oss på lastfartygen skulle säkert vara ett sätt att locka fler sökande till jobben, säger han. Bra system Jan Malmberg jobbar två veckor och är två veckor ledig. Anders Blomberg jobbar fyra veckor och är lika länge ledig. Systemet är mycket bra det är båda överens om. Ledigheterna är bland det bästa med jobbet och det känns tryggt att arbeta under finsk flagg, säger de. Ett liv till sjöss innebär också vissa uppoffringar i synnerhet om man har familj. Jans barn är i dag 18 och 13 år gamla och när han gick till sjöss var frun införstådd med läget. Men här tycks en förändring ha skett. Jag har hört många gånger att flickvänner och fruar inte finner sig i att deras män är till sjöss. Det ställs tydligen andra krav i dag, säger Jan Malmberg och Anders Blomberg är inne på samma linje: De fruar som accepterar att ha män till sjöss kanske håller på att ta slut. Den förändrade inställningen kan måhända också bero på att männen i dag vill vara hemma mer med sina familjer. Visst, man var borta en hel del när barnen var små men då tyckte jag inte att LEADERSHIP FOR US IT S NATURAL de hade samma behov av en som de har i dag när de är större, säger Jan Malmberg som har ett råd till dem som funderar på en bana till sjöss: Man kan åka ut på långfart när man är yngre, när man bildat familj kan man jobba i hemmavattnen! Helena Forsgård Misana Två huvudmotorer á kw, Wärtsilä, totalt kw. Tre hjälpmotorer, en axelgenerator. Toppfart: 20 knop. Fyra anställda i maskinavdelningen per arbetspass. Birka Paradise Fyra huvudmotorer á kw, totalt kw. Fyra hjälpmotorer á kw, totalt kw. Toppfart: 21 knop. 16 anställda i maskinavdelningen per arbetspass. Jan Malmberg och Anders Blomberg tillhör en eftertraktad yrkeskår till sjöss och båda började sina karriärer med tre år vid yrkesskolans verkstadsmekaniska linje. I dag seglar de som maskinchefer och på frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar båda glatt: Ledigheten! Hur ska man få fler unga att satsa på en karriär till sjöss som maskinbefäl? Det är en angelägen fråga i dag när rapporterna är samstämmiga det råder brist på kompetent sjöfolk i hela världen och i första hand söks utbildat maskinfolk. Två som valt branschen är Jan Malmberg, boende på Enklinge i Kumlinge och maskinchef på kryssningsfartyget Birka Paradise samt Anders Blomberg som bor i Jomala Vestansunda och som är maskinchef på lastfartyget Misana som ingår i Godby Shippings flotta. Liknande bakgrund Båda kom in i jobbet på liknande sätt. De gillade att skruva som unga pojkar först på cyklar, sedan på mopeder och bilar och efter grundskolan fortsatte de vid Ålands yrkesskola och verkstadsmekaniska linjen och praktiserade på Algots varv för att sedan gå vidare till Ålands tekniska skola som det hette på den tiden. Ett genuint intresse för motorer är nog den vanligaste inkörsporten till jobbet. Som maskinchef har man mest pappersarbete i dag men fortfarande är det viktigt att man har det tekniska kunnandet, att man förstår hur de olika systemen fungerar, säger de. Hade en dröm 1981 åkte Jan Malmberg ut som motorelev på Gustaf Eriksons torrlastare Germundö som gick mellan Kanada och Sydamerika. Det var tidvis tufft hett och smutsigt men han fick ändå smak för sjölivet och på den tiden hann man även se en del av världen eftersom man kunde ligga flera dagar i hamn. En dag när han stod på däck någonstans i Karibien drömde han om framtiden. Jag såg de fina vita kryssningsfartygen och tänkte att där skulle man vara. Där är det säkert rent och fint och man får gå omkring i en vit kostym! Han hann dock jobba fem år på Lundqvistrederiernas Camilla, som för det mesta körde papper mellan Finland och kontinenten, innan drömmen om jobbet på ett kryssningsfartyg kunde förverkligas fick han jobb på Birka Queen som kryssade en sommar mellan Stockholm och St Petersburg och som därefter chartrades ut och gick som Golden Princess runt världen med i huvudsak amerikanska gäster ombord. Då följde Malmberg med som junior chief och var på jobb tre månader i taget. Det var både jobbigt och intressant. Maskinerna var inte i så bra skick och vi arbetade som trälar för att få dem att gå. Men man skulle också umgås med passagerarna och äta middagar med dem. Jag lärde mig bra engelska på köpet men när fartyget såldes 1997 kände jag mig färdig med det livet, säger han. OUR ENVIRONMENTAL SOLUTIONS HELP YOU LEAD THE WAY TO CLEANER, SAFER SHIPS. Horse-eye jacks following leading fish. One suggested benefit of shoaling is increased hydrodynamic efficiency. Services are provided by members of the Lloyd s Register Group. Lloyd s Register is an exempt charity under the UK Charities Act Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

19 Sjömansskolans segelpraktik 2008 Jouni lär Viktor, Andreas och Kim att laga apnäve. Kim, Viktor och Ida jobbar med segel. Tony, Niro, Jim, Henri klär på sig räddningsdräkter. Skymningsnavigering. Henri Pettersson klättrar i masten. Måndag Vi började dagen i Sjökvarteret med att lasta ombord mat och packning. Vid 10- tiden kastade Nordboen, Albanus och Linden loss och styrde kosan mot Lappo. Michael Sars startade från sjösäkerhetshamnen efter lunch. Vädret var inte det bästa tänkbara, knappt 10 C, mulet och svaga vindar. Vi fick göra en massa intressanta saker som t.ex. hissa segel, navigera, laga knopar och knyta lusplatting med Jouni Lahdenperä, klättra i masten, måla och göra mindre roliga saker som att skala potatis och skrapa gammal målfärg. På grund av dåliga vindar blev vi tvungna att köra för maskin på eftermiddagen. Mellan och anlöpte vi Lappo gästhamn, först Albanus, sedan Nordboen och sist Linden. Alla hjälpte till med förtöjningsarbete på fartygen. På Linden gick vi nattvakt 1 timme som innebar att man kollade förtöjningen och temperaturen i maskinrummet. På däck på Michael Sars fick vi knacka och skrapa rost och måla medan andra navigerade eller var nere i maskinrummet. När vi anlände till Lappo kunde vi inte gå i land, Sars ligger för djupt så vi låg för ankar. På Sars går vi nattvakt i 4 timmar. Kim och Niro skalar potatis. Tisdag Dagen började med ett besök på skötbåtsmuseét. Allan Palmer berättade om museéts olika föremål och tillkomst. Avgång mot Enskär ca för motor, det blev aldrig någon riktig segelvind. Idag var Jouni Lahdenperä som är knopexpert med på Nordboen och lärde Jocke, Robin, Jonathan, Jonas, Rasmus och Andreas att laga apnäve och splits m.m. Vi kom till Enskär ca När vi var klara med förtöjningen kallade kaptenen på Linden, Jussi Sopanen, alle man på däck. Han ville ha åtta frivilliga, då ställde Jim, Walter, Henri, Niro, Kim, Jonas, Tony och Ida upp. Han plockade fram räddningsdräkten som de skulle ta på sig och hoppa i sjön. Det såg väldigt roligt ut när de flöt omkring i sina dräkter. När alla båtar kommit i land gick alla till Enskärs fyr och klättrade upp i tornet. Michael Sars ankrade utanför Enskär men kom i land med Mobbåten för att besöka Enskärs fyr. Onsdag Väckning 05.30, beräknad avgång från Enskär Vi var morgontrötta och det var kallt ute, endast 6 C. Vi fick navigera i mörkret med hjälp av blinkade fyrar. Vår beräknade ankomsttid till Raumo var 11.30, vilket stämde bra. När alla förtöjningar var klara gick vi upp till Raumo sjömansskola där vi åt lunch. Efter lunchen promenerade vi till Raumo sjöfartsmuseum. På grund av missförstånd fick vi vänta 45 minuter. När besöket var avklarat gick vi tillbaka till fartygen och där väntade en buss som skulle köra oss till ett av Godby Shippings fartyg, M/S Misida av Brändö. Besöket på Misida var intressant, vi fick se bryggan, däck, byssan och lastkontoret med övervakningsdatorer. När vi kom tillbaka från fartygsbesöket bytte Linden och Sars elever båtar, för att alla skulle få segla. Carl-Johan Wetterström putsar mässing. Torsdag Frukost klockan och avgång cirka mot Katanpää. Först gick det ganska bra att segla men efter hand blev det nästan spegelblankt, så det blev motor igen. Viktor Lönnblad blev upphissad i masten, det var något som hade lossnat. Vi anlände till Katanpää vid 16-tiden, vi åt middag och sedan hade Linda räddningsövning med de nya eleverna. Sedan var det rundvandring på gamla militärförläggningen, vi tittade på artilleripjäser som fanns kvar. På kvällen var det fotbollsmatch och dragkampstävling mellan båtarna. Det blev korvgrillning runt brasan, mysigt men mycket myggor. Efter det tog Pontus, Tobias, Benjamin, Walter och Cecilia ett dopp. Walter och Cecilia rutschade ner för aktern på Sars. Det såg kallt ut. Emma och Lukas sopar på däck. Fredag Albanus hade efter frukost roddtävling innan de kastade loss från Katanpää för segling. Nordboen, Linden och Sars kastade loss lite tidigare. På Nordboen började vi städa lite i matsalen och på däck. På Linden putsade, putsade och åter putsade vi mässing (det blev snyggt). Dessutom gjordes de vanliga sysslorna: navigeringen, upp med seglen och upp i masten. På Albanus hade de ett litet äventyr med en tappad sko i sjön, så de fick göra en 360 sväng och fiska upp den med en båtshake. Efter klockan skulle alla vara på bryggan, för då var det mörkersegling med kompass och sjökort efter blinkande fyrar. Varma smörgåsar var uppskattade på kvällen fast Lindens smörgåsar såg ut som en jordbävning, kocken Matilda tappade formen så allt blev huller om buller men de blev goda ändå. Vi kom fram till Degerby ungefär tiden. Efter att alla hade förtöjt klart kom de från Albanus till Linden och ville duscha, sedan var det dags att sova. Där guppar alla åtta. Lördag Avgång från Degerby klockan 09.00, först maskin men sedan lite segel. Det blev mycket städande. Alla hytter, toaletter, gångar, salonger, däck, och där emellan skulle vi navigera. Första gången vi hade mer sol än en timme, så det blev en underbar avslutning på vår resa. Alla var på toppenhumör då vi snart var hemma. När vi kom till Sjökvarteret och tagit i land med allt vad det innebär, bar vi all mat som var över till Albanus, soporna och tvätten bars i land. Vi tackade besättningen och gick i land. Text & foto: Elever vid Sjömansskolan 36 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

20 På minnets redd S/S Brettenham i full last med toppade bommar. Notera att hennes midskepp är av mera modernt snitt än Penelelopes. S/S Penelope & S/S Brettenhamn Två åländska ångare med ett förflutet som engelska krigsbyggen för Ministry of War Transport London var de Lundqvist ägda Penelope och Brettenham. Ångarna levererades med de mäktiga namnen Empire Carey och Empire Bard åren 1941 och Empire Carey byggd 1941 av W Grey & Co Ltd, West Hartlepool var på 4670 dödviktton med dimensionerna 99 x 14 x 6,4m. Maskin var en trippelång- maskin tillverkad av Central Marine Engine Works, West Hartlepool och var på 1490 indikerade hästkrafter. Farten var ca 10 knop. Fartyget levererades i december till Ministry of War Transport London. Redan året efter överfördes hon till den Norske Stat (The Norwegian Shipping & Trade Mission) Oslo där hon fick namnet Ragnhild. År 1946 såldes hon vidare till John Wilsons Rederi A/S Oslo och döptes om till Penelope. Överfördes år 1950 till ett dotterbolag John Wilson & Hijo och fick nu Panama flagg. FOTO: privat Ersättning från staten Rederi AB Pandia inom Lundqvist Rederierna hade ända sedan krigsslutet förhandlat om ersättning för den av amerikanska staten år 1941 beslagtagna ångaren Pandia. Efter långa och svåra förhandlingar betalades den 20 oktober 1949 en summa på mk ut. Nu hade rederiet kapital att köpa ett annat fartyg. Valet föll på Penelope och efter återigen långa förhandlingar kunde i februari år 1950 köpebrev undertecknas för en summa på dryga 71 miljoner finska mark. Fartyget var nu rederiets största fartyg. Övertagandet skedde i Houston i Texas dit kapten Kåge Svensson, maskinchef Ivar Troberg samt stuert David Eriksson (min far) reste. Köpet var förknippat med att slutföra några ingångna charters som gällde sockertransporter mellan Cuba och USA:s sydstater. Ingen bra besättning Resorna var korta och arbetsamma och besättningen var inte av bästa kvalitet. Fylla och arbetsvägran var vanligt och vid ett tillfälle var endast tre man av manskapet på jobb, en på däck och två i maskin. I maj månad var chartern klar och Penelope lastade pappersved i Lockers Bay på New Foundland för Cardiff i England. Befälet ombord var glada när resan till Europa började och i juli månad visade Penelope upp sig första gången i hemmahamnen Mariehamn. Året därpå gjorde hon fyra resor med fosfat från Casablanca till England och två kolresor Polen - Finland samt två resor med pappersved Finland - Holland. Efter det fick Penelope en lång timecharter för tjeckiska staten till en mycket god fraktrat. Kolpriset var relativt högt i medelhavsområdet där Penelope trafikerade så rederiet beslöt att bygga om hennes pannor för oljedrift vilket så skedde. 39 dygns lossning i Turkiet I januari månad år 1954 kom Penelope till Zonguldak i Turkiet för att lossa props. På grund av många väntande fartyg fick hon lossa sin last på redden vilket tog hela 39 dygn. Vid en resa samma år till Turkiet gick hon på grund i närheten av Dardanellerna. Efter att en del av däckslasten lämpats överbord kom hon loss för egen maskin. Systerfartyg köptes in Vid Hildegaards bolagsstämma år 1955 beslöts att inköpa ett systerfartyg till Penelope. Fartyget var byggt 1942 på varvet Caledon Shipbuilding & Engineering Co Ltd i Dundee och hade samma mått och storlek som Penelope. Ångmaskinen var en trippel tillverkad av Northeastern Marine Engineering. Vid leveransen fick hon namnet Empire Bard och levererades även hon till Ministry of War Transport. År 1946 såldes hon till Dundee, Perth & London Sh Co Ltd. London där hon S/S Penelopes midskepp med den typiska ångskorstenen. Fotot taget år 1972 under uppläggningen i Mariehamn. fick namnet Angusburn. Efter tio år såldes hon vidare, ny ägare denna gång var Brebner Shipping Co Ltd London och fartygets nya namn blev Brettenham. Med Bruno Holmström som befälhavare och Arthur Larsson som maskinchef gjorde hon sin jungfruresa för sitt nya rederi från Tyne till Arzew i Algeriet för att lasta esparto-gräs för Skottland. Penelope blev spannmålsmagasin Båda ångarna seglade för sitt rederi ända fram till år 1971 då frakterna var väldigt dåliga och hela fem stycken av Lundqvists torrlastare var upplagda under en del av året. Rederiet beslöt att sälja Brettenham till spanska köpare och i april samma år såldes hon till Cartagena för nedskrotning. Penelope låg upplagd i Mariehamn och såldes året därpå i augusti månad till svenska köpare för kronor. Ägarna Bröderna Krusell AB Göteborg bogserade Penelope till Nådendal där hon låg som spannmålsmagasin åren 1974 till 75. I papperen omdöpt till Ingeborg, men detta namn målades dock aldrig på Penelope. Året därpå såldes fartyget till danska upphuggare som skrotade henne sommaren 1976 på Masnedsö Danmark. Idag seglar en ny Penelope för sitt rederi - en stor tanker på hela dödviktton, byggd i Syd Korea för ett dotterbolag till Rederiaktiebolaget Hildegaard inom Lundqvist Rederierna. Lars-Erik Eriksson Om du vill kontakta skri benten, skriv till: Lars-Erik Eriks son, Grundsunda, FIN Vårdö. Tel (0) SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS for all major makes of diesel engines. Åkerivägen 8, S SÖDERTÄLJE, Sverige Tel: , Fax: FOTO: Lars-Erik Eriksson 38 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 5/

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

SILJA LINE MÄSSOR& EVENEMANG. Flexibla lösningar till havs. www.silja.se/konferens/evenemang

SILJA LINE MÄSSOR& EVENEMANG. Flexibla lösningar till havs. www.silja.se/konferens/evenemang SILJA LINE MÄSSOR& EVENEMANG Flexibla lösningar till havs. www.sil.se/konferens/evenemang 2 Mässor&Evenemang våra ytor bara för er Har ni något riktigt stort på gång? Branschmässa? Releasefest? Jubileum?

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER PLATS 02 TILLVÄXTPROCENT 103 % Logent med lappen i bakfickan Logistikbranschen växer så det knakar. Men ingenstans knakar det mer än det gör i Logent AB. Hemligheten är mycket enkel: En lapp i bakfickan.

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Fynda lyxkryssning i vinter

Fynda lyxkryssning i vinter Kryssningsrederierna sjösätter nya lyxkryssare på löpande band. För att fylla fartygen med passagerare finns det gott om erbjudanden som innebär att du kan lyxkryssa till lågpris. Privata Affärer hjälper

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Omsättningen steg till 88,33 miljoner euro (86,93 miljoner euro år 2001). Rörelseresultatet förbättrades med 27 % till 18,70 miljoner euro (14,66 miljoner euro). Resultatet

Läs mer

Syfte och organisation. Hör gärna av dig till oss om du har fler frågor. 08-587 940 00. När trader avtalet om samgåendet i kraft?

Syfte och organisation. Hör gärna av dig till oss om du har fler frågor. 08-587 940 00. När trader avtalet om samgåendet i kraft? Business Assurance DNV GL Merger - Frågor och Svar Här finner du svar på generella frågor om sammanslagningen av DNV och GL, samt frågor som gäller dig som kund till DNV Business Assurance. Hör gärna av

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Hej svejs bland tackel och tåg.

Hej svejs bland tackel och tåg. Nr 2 2009 Årgång 27 Hej svejs bland tackel och tåg. Detta blir den sista tidning, som kommer från min dator. Jag har skrivit i tidningen sedan 1996. Det känns som om nya idéer och bättre datakunskaper

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Bekymmersfri IT-vardag

Bekymmersfri IT-vardag Bekymmersfri IT-vardag VD har ordet Långsiktighet, nytänkande och hög tillförlitlighet är kärnvärden för CoreIT Min och mina fantastiska medarbetares absoluta strävan är att CoreIT ska vara den bästa partnern

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Parallella Extra Inkomster

Parallella Extra Inkomster Du kommer med den här specialrapporten kunna få reda på hur du också kan utöka dina månatliga inkomster med hjälp av internet. Detta utan att behöva bygga egen hemsida eller att sälja något. Jag heter

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPC

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPC är den mobila arbetsplatsen en Windowsbaserad terminal för alla typer av registreringar via dator eller surfplatta, både på företaget och för dem på språng. Imponerande kraftfull off-line funktionalitet.

Läs mer

5 inspirerande tips. Om hur Du säljer mer på mässan.

5 inspirerande tips. Om hur Du säljer mer på mässan. 5 inspirerande tips Om hur Du säljer mer på mässan. Tips # 1 Le. Ett gott skratt förlänger livet, heter det ju. Läkaren och föreläsaren Nisse Simonson påstår att det är vetenskapligt bevisat att surkartarna

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Cinderellas evenemangsdäck. Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga

Cinderellas evenemangsdäck. Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga Cinderellas evenemangsdäck Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga www.vikingline.se Se möjligheterna! I en tid när efterfrågan på rymliga mötesplatser ökar kan vi presentera ett

Läs mer

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012 Högskolan på Åland, utexaminerade - uppföljning hösten 2012 Examen Antal intervjuade Genomströmningsprocent Sysselsättningskvot Egen företagare Relevant arbete Ledande ställning Arbetslöshetsgrad Ålandskvot

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

Rätt temperatur inomhus. Skapa det perfekta arbetsklimatet

Rätt temperatur inomhus. Skapa det perfekta arbetsklimatet Rätt temperatur inomhus Skapa det perfekta arbetsklimatet Maximera arbetsklimatet Minimera energikostnaden Öka komforten Maximera arbetsklimatet Öka komforten Minimera energikostnaden 21 Just 21 grader

Läs mer

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR PLATS 05 TILLVÄXTPROCENT 68,96 % Apsis byter VD inte målsättning När Anders Frankel drog in sin tidigare konkurrent Kim Mortensen i Apsis visste han inte exakt vilken roll Kim skulle ha i företaget. Men

Läs mer

Solution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning

Solution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning Solution Profiler Tips till att publicera en framgångsrik lösning Innehållsförteckning Så här börjar du... 2 1. Grundinformation... 3 1.1 Lösningens namn... 3 1.2 Lösningens beskrivning... 3 1.3 Lösningens

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Att byta resebyrå är ingen stor affär. Men bra.

Att byta resebyrå är ingen stor affär. Men bra. Att byta resebyrå är ingen stor affär. Men bra. Ta kontrollen över affärsresan! Travellink det moderna alternativet Vår främsta ambition är att våra kunder total kontroll över hela resehanteringen. Enkelhet

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Internet ombord på våra tåg

Internet ombord på våra tåg www.sj.se Med reservation för ändringar och tryckfel. 2007-05. SJs ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING. 1 Internet ombord på våra tåg Koppla upp dig ombord Du som reser med SJ kan numera

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Projekt Solenergi Stockholm

Projekt Solenergi Stockholm Projekt Solenergi Stockholm Skriven av i samarbete med Solar Scandinavia 1 Innehållsförteckning Ursprunglig pitch... 3 Inledning... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

TIISKERI Båtar för sjöfolk

TIISKERI Båtar för sjöfolk TIISKERI Båtar för sjöfolk Svensk representant Sjöbjörn i smoking Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Vår affärsidé är att erbjuda fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och företag en kostnadseffektiv helhetslösning för Bredband, TV, Telefoni och

Vår affärsidé är att erbjuda fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och företag en kostnadseffektiv helhetslösning för Bredband, TV, Telefoni och Vår affärsidé är att erbjuda fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och företag en kostnadseffektiv helhetslösning för Bredband, TV, Telefoni och LAN-installation. Det finns flera stora, välkända bolag

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

H2O kundservice. Effektiv och säker.

H2O kundservice. Effektiv och säker. Experter för avloppsfri produktion German Engineering H2O kundservice. Effektiv och säker. www.h2o-de.com Vår ambition är att i möjligaste mån minska din arbetsbörda. Därför har kundservice så hög prioritet

Läs mer

Usability Partners. World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system

Usability Partners. World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system World Usability Day 2012 Användbarhet av finansiella system En eye-tracking studie på fyra av Sveriges storbankers webbplatser. Bakgrund 8 november 2012 är utsett till World Usability Day av UPA (Usability

Läs mer

HemsidaExpress. När du vill ha en professionell hemsida snyggt, snabbt och enkelt!

HemsidaExpress. När du vill ha en professionell hemsida snyggt, snabbt och enkelt! HemsidaExpress När du vill ha en professionell hemsida snyggt, snabbt och enkelt! Skaffa din egen identitet på nätet Välkommen till HemsidaExpress! Med HemsidaExpress kan du skapa egna hemsidor utan att

Läs mer

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er.

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Guide till effektivare möten Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Tänk om du och dina medarbetare skulle kunna ha effektiva möten

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

TURLISTA Luleås skärgårdsbåtar

TURLISTA Luleås skärgårdsbåtar 2015 TURLISTA Luleås skärgårdsbåtar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Prislistor Biljetter, information, priser reguljära turer sid 3 Turlistor Luleå skärgård, reguljära turer Turlista Högsäsong, M/S Symfoni sid 4

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Nu är det klart, det blir fiber!

Nu är det klart, det blir fiber! Nu är det klart, det blir fiber! Förutom e tt snabbt i nternet, TV o ch telefoni till en bra m ånadsavgift, k ommer du ä ven a tt öka attraktionsvärdet på ditt hus. Till boende i villaområdet Kulladal

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Marina 2009. Design Kvalité Miljö Säkerhet

Marina 2009. Design Kvalité Miljö Säkerhet Produktkatalog Marina 2009 Design Kvalité Miljö Säkerhet Marina 2009 Design Kvalité Miljö Säkerhet Om företaget Vi vill vara marknadsledande när det gäller design, kvalité, miljö och säkerhet. Vi ser framåt

Läs mer

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Stefan Dahlgren, VD Adobe Nordic Operations, berättar om hur check-ins

Läs mer

Groupons Välkomstpaket

Groupons Välkomstpaket Groupons Välkomstpaket För en lyckad och långvarig kampanj Välkommen till Groupon! Vi på Groupon är stolta över att få göra kampanj med en mångfald av företag runt om i Sverige. Vårt mål är att bygga en

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA FINLANDS LÄN Social- och hälsoavdelningen 13.5.2009 Till de i distributionen nämnda Länsstyrelsen i Västra Finlands län och samarbetsgruppen NÅVÅ arrangerar RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt FunktionsIT FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt Vad är FunktionsIT? FunktionsIT är vårt koncept för att paketera IT som tjänst. Det ger dig som kund en centraliserad och automatiserad hantering av

Läs mer

USAbilForum Importera bil från USA! 2013/2014

USAbilForum Importera bil från USA! 2013/2014 20 MINUTERS-GUIDE! USAbilForum Importera bil från USA! 2013/2014 Hej och välkommen, vad roligt att du har hittat till vårt forum, men framförallt spännande att du går i tankar om att köpa hem en bil från

Läs mer

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik. Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik sjöfart Vård 2.

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Globala Upplevelser. Las Vegas CES VIP 2008

Globala Upplevelser. Las Vegas CES VIP 2008 Las Vegas CES VIP 2008 Las Vegas med Ciceron Las Vegas är en stad som måste upplevas. Ingen stad i världen erbjuder den kombination av nöje, lyx, solsemester och shopping som Vegas. På dagarna kan man

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Cumulusklubben E-info 1-2009 E-info 090220 - Rapport från Medlems- / seglarträffar från Albin Marin Samverkande segelklubbar AMK

Cumulusklubben E-info 1-2009 E-info 090220 - Rapport från Medlems- / seglarträffar från Albin Marin Samverkande segelklubbar AMK Cumulusklubben E-info 1-2009 E-info 090220 - Rapport från Medlems- / seglarträffar från Albin Marin Samverkande segelklubbar AMK Cumulusklubben Albin 78 klubben Stratusklubben Albin Marin-klubb Verksamheter

Läs mer

Nya planer för norra Europas största båthamn. Björlanda kile vision 2015.

Nya planer för norra Europas största båthamn. Björlanda kile vision 2015. Nya planer för norra Europas största båthamn. Björlanda kile vision 2015. På Grefab har vi två tydliga, övergripande uppgifter. Genom att erbjuda båtplatser, och den service som hör till, ska vi hjälpa

Läs mer

Varför är kommunen inblandad?

Varför är kommunen inblandad? Varför är kommunen inblandad? Simrishamns kommun arbetar aktivt för att husägare, såväl privatpersoner som företagare, ska koppla upp sig via fiber. Arbetet bedrivs genom en anställd bredbandssamordnare.

Läs mer

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. EUROPA 6, GAMLA STAN I Gamla stan ligger fastigheten Europa 6, med anor från sent 1300-tal. Under årsskiftet 2009-2010 började bostadsrättsföreningens styrelse se sig om

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

Min individuella uppgift om hamnens Webbsida

Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HAPPY GIFT. Vilket budskap du än vill förmedla, så finns det alltid en perfekt Happy Gift.

VÄLKOMMEN TILL HAPPY GIFT. Vilket budskap du än vill förmedla, så finns det alltid en perfekt Happy Gift. www.happygift.se VÄLKOMMEN TILL HAPPY GIFT Vilket budskap du än vill förmedla, så finns det alltid en perfekt Happy Gift. Med enkelhet väljer du en eller flera presenter ur vår omfattande samling. Med

Läs mer