Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare"

Lina Göransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga, socialt begåvade och ofta mår bra. Chefscoachen Börje Ehrstrand, hemmastadd i båda ländernas skolsystem, vet vad vi kan lära av varandra. Han vet också att läraren har stor makt

medan eleverna i Sverige är trygga, socialt begåvade och ofta mår bra.

2 WECKSTRÖM GLOBAL VäRLD. Vi behöver människor med hög social kompetens och god psykisk hälsa. Skolan spelar en viktig roll i att uppmuntra dessa, säger förre rektorn för Rinkebyskolan Börje Ehrstrand. Leo var en 15-årig bråkstake. När han kom till Stockholmsförorten Rinkeby ville han visa vem om var vem. Han slog knytnäven i väggen så gipsskivan sprack, Den där kommer att sluta i fängelse och kosta skattebetalarna tre miljoner kronor om året, mumlade några lärare menande. En dag hade vaktmästarens nyckelknippe försvunnit. Leo hade synts stå bredvid honom och alla förmodade att han var den skyldige. Börje Ehrstrand som då var obsklasslärare fick i uppgift av rektorn att ta ett snack med Leo. Det var fredag eftermiddag när han ringde på hos Leo. Pappan öppnade. Han hade redan inlett sitt veckoslutsfestande och stank av sprit. När Börje frågade efter Leo pekade pappan mot köksdörren. Inne i köket stod Leo och stekte plättar åt sin lillasyster. Det här var en helt annan gosse än tuffisen i skolan. Ingen mamma fanns i hemmet och jag insåg att det var Leo som hade ansvar för att hans lillasyster och pappa fick mat. De pratade en stund och Börje blev bjuden på plättar goda plättar. Leo berättade om sin uppväxt, om hur de kommit från Tjeckien, via Ryssland och Finland till Sverige. Efter en stund lade han nyckelknippen på bordet. Det var väl därför du kom. Inte bara. Jag inser att du är en hejare på att laga mat och jag skall se till att du får lära dig mera i skolan också, sade Börje. I skolan gjordes en individuell utvecklingsplan för Leo. Den följde inte direkt reglerna, men Leo fick gå på så

Han slog knytnäven i väggen så gipsskivan sprack, Den där kommer att sluta i fängelse och kosta skattebetalarna tre miljoner kronor om året, mumlade några lärare menande.

3 många matlagningskurser han ville. Och han älskade det. När han gått ut skolan såg Börje till att han fick jobb som skeppskock på en båt. Ett tiotal år senare träffades de båda på gatan. Leo berättade <att han efter några år på sjön numera var anställd som kock på en fin restaurang. Så värstingen som man trodde skulle bli fängelsekund var nu en god skattebetalare som säkerligen betalade mer i skatt än hans belackare. Det handlar om att göra svaga och utsatta elever till vinnare utifrån deras egen förmåga. Skapade en mönsterskola Börje Ehrstrand blev sedermera rektor för Rinkebyskolan. Han skapade en askungesaga av den vandaliserade skolan som man på 80-talet tyckte borde jämnas med marken på grund av alla sociala problem. Den är nu en mönsterskola i Stockholms fattigaste kommun. I skolan är 97 procent invandrare, eleverna kommer från 70 olika länder och talar ett trettiotal olika språk. Mångfalden har kunnat vändas till styrka och kulturen i skolan blomstrar. Det är en väldig potential att ha hela världen samlad på en kvadratkilometer. Det finns massor med helheter man kan skapa i ett sådant här område, men det kräver mycket arbete och det tar sin tid. Språk och kommunikation, det satsar vi mycket på. Musik, dans, teater är viktiga delar av samvaron som förenar, säger Ehrstrand. Fester behövs också. De utvecklar gemenskapen och främjar hälsan, inte minst den psykiska. Den svenska skolan får inte många poäng i dag när det gäller elevernas kunskapsnivå. Men den skapar trygga elever och svenska barn mår bra både fysiskt och psykiskt. Eleverna trivs i skolan och lär sig att uttrycka sina tankar. Är det kanske därför Sverige i dag är en av de starkaste ekonomierna och ligger i topp när det gäller innovationsförmåga? Börje Ehrstrand, som här om dagen besökte Winellska skolan

Så värstingen som man trodde skulle bli fängelsekund var nu en god skattebetalare som säkerligen betalade mer i skatt än hans belackare.

4 i Kyrkslätt, vill med detta inte nedvärdera den finländska skolan. Ni är världsmästare på kunskaper i Finland och det skall ni vara stolta över. Jag kommer ju själv från Närpes och är oerhört glad över den utbildning jag fick och att jag som barn läste mycket böcker. Det är viktigt att kommunicera med barnen genast från födseln och att ge dem ord, ord, ord så att de skall kunna uttrycka sina tankar och känslor. I Rinkeby har vi satsat på ett fint skolbibliotek med en engagerad bibliotekarie som bokpratar med eleverna och uppmuntrar dem att läsa. Kunskap ger frihet och makt. Men det räcker inte med att vara en kunskapsmaskin. Det vi i Finland behöver, enligt Ehrstrand,är en höjning av den sociala kompetensen. Det är så man blir innovativ. Se elevernas potential Börje Ehrstrand talar för en helhetssyn på resurser runt barns växande och lärande. Det behövs en samverkan mellan skola, föräldrar, ungdomsledare, föreningar, socialbyrån, polis,religiösa samfund och företag. Bygg nätverk runt skolan. Alla som har något att ge skall inkluderas. Involvera föräldrar i skolarbetet. Bjud in företagsledare som berättar om sitt arbete och ger barnen drömmar och skapargoda förebilder. Börje Ehrstrand säger att det gäller för lärarna att se elevernas potential och utveckla den. Det är deras och samhällets framtid det gäller. Hur skall de komma till sin rätt efter att ha gått ut skolan? Se möjligheter i stället för problem. Sonja Nygård är tf. rektor i Winellska skolan. Hon säger att det är svårare att skapa en helhetssyn i Finland än i Sverige på grund av att strukturerna här är styvare. Det är inte så lätt att anställa utomstående personal. Men samtidigt önskar jag att våra lärare skall våga rucka lite mera på gränserna för att hjälpa de barn som behöver det. Alla behöver inte det, men det är viktigt att se individen. Ibland behöver

Det är viktigt att kommunicera med barnen genast från födseln och att ge dem ord, ord, ord så att de skall kunna uttrycka sina tankar och känslor.

5 man kunna vidta specialåtgärder. Fördelen med en enhetsskola som den Winellska, är att eleverna går i samma skola från årskurs 1 till 9. Trots att vi är en stor skola med 740 elever kan vi sätta in extra resurser på barn som vi ser att behöver det redan i ettan, och det ger ofta resultat senare. Sonja Nygård tycker att man i allmänhet borde tänka utanför boxen mycket mera än man gör i skolan i dag. Vi fastnar onödigt mycket i rutiner. Jag tror inte att det skulle vara så svårt att involvera utomstående grupper i skolan. Skolan spelar en stor roll när det gäller elevernas psykiska hälsa och vi kunde säkert göra en massa saker på ett annat, roligare sätt. Här har vi en utmaning, som vi gärna antar, även om jag tror att våra elever trivs ganska bra i skolan. Det är viktigt att kommunicera med barnet redan från födseln och att ge dem ord, ord, ord så att de skall kunna uttrycka sina tankar och känslor. I Rinkeby har vi satsat på ett fint skolbibliotek med en engagerad bibliotekarie som bokpratar med eleverna och uppmuntrar dem att läsa.

Sonja Nygård tycker att man i allmänhet borde tänka utanför boxen mycket mera än man gör i skolan i dag. Vi fastnar onödigt mycket i rutiner.

Relevanta dokument

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider