Verksamhetsstrategi 2015

Transkript

1 Verksamhetsstrategi 2015 augusti 2015 Förkastningar (spröda deformationszoner), yngre ä 920 miljoner år. Reaktivering (nya rörelser) har skett unde de senaste 540 miljoner åren

2 Fotografer för omslagsbilderna: ö.f.v. Åsa Lindh, Kajsa Bovin, Anders Damberg, Rebecca Litzell, Elisabeth Magnusson, Robert Lagerbäck, Ildiko Antal, Philip Curtis. Sveriges geologiska undersökning Box 670, Uppsala tel: fax: e-post:

3 INNEHÅLL Inledning... 4 Samhällets utmaningar... 4 Europas utmaningar... 4 Sveriges utmaningar... 5 Den statliga värdegrunden... 5 Utdrag ur SGUs hållbarhetspolicy, det hållbara samhället... 5 Strategiska mål och strategier... 6 SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten i en föränderlig värld... 6 SGU är ledande för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser samt främjar hållbar tillväxt och företagande inom sektorn... 7 SGU uppfattas som en attraktiv, utåtriktad, effektiv och betydelsefull myndighet (8)

4 SGUs vision Sverige har en hållbar samhällsutveckling. Mark- och vattenområden används och utvecklas för de ändamål de är bäst lämpade. Mineralnäringen och andra naturresursbranscher är livskraftiga och ansvarstagande. INLEDNING Sveriges geologiska undersökning (SGU) är Sveriges förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering 1. Utifrån samhällets utmaningar, och våra uppdrag från riksdag och regering har SGU formulerat en vision och tre strategiska mål. SGUs verksamhetsstrategi beskriver hur vi ska fullfölja de uppdrag som vi fått från staten 2. Verksamhetsstrategin formulerar en vision om vad SGUs verksamhet ska bidra till i samhället och ställer upp långsiktiga och strategiska mål för SGU inklusive strategier för att nå dessa. Strategin ligger till grund för SGUs årliga verksamhetsplanering och är ett stöd för prioriteringar på fem års sikt. Verksamhetsstrategin är ett levande och dynamiskt dokument och uppdateras årligen genom uppföljning och omvärldsanalys. Verksamhetsstrategin är ett arbetssätt! Verksamhetsstrategin riktar sig till SGUs medarbetare samt till våra uppdragsgivare och intressenter. SAMHÄLLETS UTMANINGAR Europas utmaningar Europa står inför stora utmaningar och möjligheter. EU-kommissionen har pekat ut sju utmaningsområden som EU och resten av världen står inför. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin-, maritim- samt insjöforskning och bioekonomi Säker, ren och effektiv energi Smarta, gröna och integrerade transporter Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror Europa i en föränderlig värld inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen Säkra samhällen säkerställa frihet och trygghet för Europa och dess medborgare. För ett flertal av dessa utmaningar är kunskap om berg, jord och vatten av avgörande betydelse. Behovet av en hållbar ekonomisk tillväxt i Europa reser frågor som hur samhället kan säkra tillgången på viktiga råvaror. Kan Europa klara detta med egna resurser? För att kunna svara på den frågan måste naturresurserna vara väl kända. Vår anpassning av samhället till klimatets variationer handlar om att kunna förstå processerna och sambanden mellan klimat och naturkatastrofer som t.ex. jordskred och översvämningar. Kvaliteten på grundvattenresurserna och jordarterna är av avgörande betydelse för att garantera tillgång på mat och vatten. SGUs geologiska kunskap, data och information ska stödja och bidra till att ge svar på samhällsutmaningarna. 1 Förordning (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning 2 Årligt regleringsbrev avseende Sveriges geologiska undersökning inom utgiftsområde 24 Näringsliv 4 (8)

5 Utdrag ur SGUs hållbarhetspolicy, det hållbara samhället Ett hållbart samhälle tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är uppnådda, vilket innebär att de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Perspektivet är långsiktigt och utvecklingen måste vara både miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. I det hållbara samhället sker en god hushållning med naturresurserna, som används på ett långsiktigt hållbart sätt. Behovet av råvaror för samhällsutvecklingen tillgodoses med bästa möjliga teknik och med minimal påverkan på miljön och människors hälsa. Kretsloppen är resurseffektiva, med en stor andel återanvändning och återvinning, och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Energianvändningen är effektiv med en stor andel förnybar energi. Vår mark, vårt grundvatten och våra sjöar, vattendrag och hav är rena, friska och produktiva, med god biologisk mångfald. Tillgången på rent dricksvatten är säkrad genom att våra vattenresurser har ett fullgott skydd och utsläpp av farliga ämnen har minimerats. Mineralutvinning bedrivs med respekt för och i samklang med miljö, kultur och andra näringar. Samhällsvärdet och nyttan av att bruka natur resurser vägs mot värdet av att låta naturen vara orörd. Samhällsplaneringen är långsiktig på nationell, regional och kommunal nivå där geologiska och biologiska förutsättningar är kända och beaktas. Mark- och vattenresurser nyttjas till det de är bäst lämpade för. Bedömning görs av geologiska risker, geologiska värden och geologins betydelse för turism, naturvärden och biologisk mångfald. Sveriges utmaningar För att bl.a. möta Europas efterfrågan och utmaningar har riksdagen och regeringen formulerat några övergripande mål för Sverige som berör SGU. Dessa mål regleras också i vår instruktion, genom de uppdrag vi får i regleringsbrev, samt i övriga regeringsuppdrag och i mineralstrategin. Målen handlar bl.a. om att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. När det gäller gruv- och mineralnäringen så ska konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring öka, så att Sverige behåller och förstärker sin position som EUs ledande gruvland. Målet är också att Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas. Ett annat övergripande mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (generationsmålet). Detta preciseras vidare genom Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Bland annat ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön och grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. För att klara EUs och Sveriges utmaningar och möjligheter ska Sverige även vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet och innovation. Den statliga värdegrunden Den offentliga sektorn har under de senaste åren genomgått flera förändringar. Vi har en allt med differentierad verksamhet i staten. Regeringen har uttalat 3 att arbetet med värdegrunds- och etikfrågor behöver tydliggöras och stärkas och att de statsanställdas kunskaper om och förståelse för de grundläggande värdena i statsförvaltningen behöver stärkas. Det är därför angeläget att anställda i staten har kunskap om och förståelse för förvaltningens grundläggande värden och om rollen som statstjänsteman. Dessa är beskrivna i den gemensamma värdegrunden för de statsanställda 4. 3 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) 4 Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda (S ) 5 (8)

6 STRATEGISKA MÅLOCH STRATEGIER SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten i en föränderlig värld Detta strategiska mål är relevant för nästan all verksamhet på SGU men avspeglas i huvudsak i verksamhet inom avdelningarna Samhällsplanering och Mark och grundvatten. Grundläggande är försörjningen av geologisk grund- och anpassad information till planeringsprocesser och beslutsprocesser. Stöd till myndigheter och organisationer i form av remissyttranden mm. Många aktiviteter riktar sig mot uppfyllandet av miljökvalitetsmålen. Sanering av förorenade områden bidrar till rena och användbaar mark- och vattenresurser. Användning av mark-, sötvatten- och havsområden är nyckelfrågor i kommunernas översiktsplanering, länsstyrelsernas regionala planer samt kommande havsplanering. En effektiv och långsiktigt hållbar användning av hav och land kräver tillgång till planerings- och beslutsunderlag bl.a. i form av kartor (GIS-skikt), kartbeskrivningar, tjänster och produkter som t.ex. databaser med geologi, geokemi, geofysik, geologiska rapporter och publikationer samt annan information. Målet är att de underlag vi tar fram på ett självklart sätt används i planeringsprocesserna och på detta sätt bidrar till en ändamålsenlig mark- och vattenanvändning. Klimatförändringar och hållbar samhällsutveckling anses i SGUs omvärldsundersökningar som de viktigaste utmaningarna och det framgår i dessa undersökningar att SGU har en roll att fylla i dessa övergripande frågor. Det finns ett behov av en helhetssyn på hållbar samhällsutveckling. Det krävs därför kunskap och kompetens inom områden som berör resursexploatering, fysisk planering och byggande samt närliggande områden som tillämpad geovetenskap, geografiska informationssystem, etc. Exempel på geologisk information som behövs för underlag i planeringsprocesser är: jorddjup, jordarter med bl.a. riskbedömningar för för ras och skred, bergarter med deras mineralogi och geokemi, strukturer, tektonik, bergkvalitet, maringeologisk information, grundvattenförekomster, geologiska formationer med höga naturvärden, recent sedimentation i hav och sjöar, mm. Vi arbetar mot målet genom följande strategier: Vi använder oss av systematiska intressentdialoger för att utveckla och förankra vår verksamhet. Vi tillhandahåller öppna data till näringslivet och den offentliga sektorn samt stödjer aktörer som arbetar med anpassning och vidareutveckling av vår geologiska information. Vi samverkar med för oss viktiga aktörer (myndigheter, företag och organisationer) för ett bättre genomslag i samhällsprocesser och beslut. Vi ingår i nationella och internationella forsknings- och innovationsprojekt, program, och plattformar både som styrande och deltagande. Vi bidrar aktivt i utvecklingen av lagstiftning och styrmedel. Vi beräknar och beskriver samhällsekonomiska effekter av vad vi gör. Vi förnyar och förbättrar geologisk data och information. Vi ökar kunskapen och medvetenheten om geologins betydelse i samhället. Vi finns med och tar en tydlig plats i kommuners och länsstyrelsers planeringsprocesser. Vi synliggör, förbättrar och tydliggör vårt arbete med miljökvalitetsmål, klimatfrågor och ekosystemtjänster. 6 (8)

7 SGU är ledande för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser samt främjar hållbar tillväxt och företagande inom sektorn Detta strategiska mål är relevant för i första hand avdelningarna Mineralresurser och Bergsstaten. Även för övriga verksamheter finns aktiviteter som syftar till detta mål. Planeringsfrågor och hantering av förorenad mark är starkt kopplade till detta mål. Bergsstatens tillståndsgivning och tillsynsansvar är en central funktion. I stora delar av vår värld sker en utveckling mot ökad välfärd. Detta kräver ofrånkomligen en fortsatt hållbar utvinning av naturresurser. Även om återvinning och resurseffektivitet ökar i betydelse kommer primärproduktion under lång tid att vara nödvändig för att bygga detta välstånd. Sverige är ett av Europas ledande gruvländer, och den växande trend som gruvnäringen genomgått innebär att Sverige bidrar till välfärdsutvecklingen. En effektiv och ansvarstagande mineralnäring behöver förutom tillgång till avancerad geologisk information inom prospekteringsprocessen även stöd för att utveckla innovativa, miljövänligare och effektivare anriknings-, brytnings- och utvinningsmetoder. Målet är att de underlag vi tar fram på ett självklart sätt används både inom malmprospektering och för planering och beslut avseende planerade och befintliga gruvanläggningar och täkter. Exempel på geologisk information som behövs för sådana underlag är: mineralinformation, berggrundsgeologi, Malmgeologi, geofysik, geokemi, jordartsgeologi och statistiska uppgifter kring mineralnäringarna. Även bergmaterial och natursten ingår i dessa näringar. SGU ska också ta plats som en tyngre instans i frågor som avser markanvändning och SGU ska arbeta mer med hållbart resursutnyttjande och mer aktivt bidra med kunskap och vägledning till bl.a. riksdag och regering sam till de domstolar som gör avvägningar mellan exploaterings- och bevarandeintressen. Vi arbetar mot målet genom följande strategier: Vi tillhandahåller öppna data till näringslivet, offentliga sektorn och till privata aktörer och stödjer aktörer som arbetar med anpassning och vidareutveckling av vår geologiska information. Vi är aktiva i mineralnäringens hela processkedja från prospektering till efterbehandling och återvinning. Vi bidrar aktivt i utvecklingen av lagstiftning och styrmedel. Vi beräknar och beskriver samhällsekonomiska effekter av vad vi gör. Vi säkerställer i dialog med mineralnäringen och dess intressenter att den information vi tillhandahåller är av rätt kvalitet och från rätt geografiskt område i alla delar i processen. Vi upprättar och utvecklar kommunikationsplattformar för att bidra till lösning av målkonflikter. ingår i nationella och internationella forsknings- och innovationsprojekt, program, och plattformar både som styrande och deltagande. Vi bidrar aktivt till EU:s råvaruinitiativ, bl.a. genom samarbete inom internationella uppdrag för kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna och uppbyggande av paneuropeiska mineralnätverk och tjänster. Vi synliggör, förbättrar och tydliggör vårt arbete med miljökvalitetsmål, hållbar utveckling och naturresursfrågor. 7 (8)

8 SGU uppfattas som en attraktiv, utåtriktad, effektiv och betydelsefull myndighet Detta strategiska mål berör hela SGU och samtliga verksamheter. Det är också ett mål som fokuserar på myndigheten som en god arbetsplats med en god arbetsmiljö. Kravet på effektivise-ringar ställs på samtliga avdelningar och staber. För att på ett bra sätt uppfylla de uppdrag vi har och de mål vi formulerar krävs en fungerande, flexibel, effektiv och kompetent organisation. Det är viktigt att upprätthålla och utveckla vår myndighetsroll genom användandet av rättssäkra, och sakkunniga besluts-, tillstånds- och tillsynsprocesser. Vår expertroll måste kontinuerligt utvecklas så att vi har en mycket hög kompetens och mycket goda kunskaper om hur geologisk information kan användas inom olika samhällssektorer. SGU ska ha en tydligare roll som myndighet och fortsätta tillgängliggöra data och annan information. Öppna data är ett sätt att öppna upp innovationsprocessen och göra externa lösningar möjliga. Det finns många användare inom den offentliga sektorn och från näringslivet som tillsammans eller enskilt kan bidra till den teknikutveckling som möjliggör en maximal utdelning av statens medel i form av minskade utsläpp, renare miljö och stabila ekosystem. SGUs kunskap och kompetens framhålls i omvärldsundersökningarna som den viktigaste tillgången och ska även framgent vara den grund som SGUs verksamhet bygger på. Strategisk kompetensutveckling och samarbete med t.ex. universitet och högskolor ska vidareutveckla SGUs kompetens. Verksamheten är också beroende av ett stort antal andra kompetenser för att stödja en effektiv verksamhet. Vi ska ha både spets och bredd. Detta åstadkommer vi genom följande strategier: Vi planerar för flexibla resurser och startar arbete med kompetensväxling. Vi skapar samsyn genom ett värdegrundsarbete. Vi utvecklar ledarskapet. Vi tillämpar mål- och resultatstyrning (formulera mål, följa upp resultat, mäta effekter samt skapa incitament för bättre resultat). Vi ökar förtroendet för att det vi gör ger effekter i samhället. Vi ökar SGUs synlighet. Vi skapar kvalitet genom processorientering ur ett intressentperspektiv. Vi åstadkommer en säker och aktiv förvaltning av våra informationsmängder. Vi utvecklar e-tjänster till näringslivet och den offentliga sektorn. Vi använder färre och mer standardiserade it-verktyg. 8 (8)