SVERIGES ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR. Uppföljning av producentansvar för förpackningar och tidningar 2014

Transkript

1 SVERIGES ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR Uppföljning av producentansvar för förpackningar och tidningar 2014

2 Denna rapport har tagits fram av Svenska MiljöEmissionsData (SMED) på beställning och under överinseende av Christina Jonsson och Staffan Ågren, Enheten för farliga ämnen och avfall, Naturvårdsverket. Författare har varit Jonas Allerup, Statistiska centralbyrån och Anna Fråne, IVL Svenska Miljöinstitutet. KONTAKTINFORMATION Frågor om statistiken besvaras av: Christina Jonsson, Naturvårdsverket Jonas Allerup, SCB SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 SUMMARY...5 HUR FUNGERAR FÖRPACKNINGSÅTERVINNINGEN?...6 ÅTERVINNINGEN BYGGER PÅ PRODUCENTANSVAR...6 Vad är en förpackning?...6 Vad innebär producentansvaret?...6 Förklaring till termer och begrepp...7 Lagar och regler kring producentansvaret...7 Återvinningsmålen för förpackningar och tidningar...8 Producentansvar så här går det till i praktiken...8 Förpackningsavfallets väg till ny produkt...9 Friåkare och andra osäkerheter...12 HUR MYCKET FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR ÅTERVANNS 2014?...12 Alla utom två mål uppfylldes Hur tas statistiken fram?...12 Återvinningsresultat för Nästan alla glasförpackningar återvanns...14 Rekordhög materialåtervinning av plastförpackningar...15 Sju av tio metallförpackningar återvanns...16 Ökad återvinning av förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp...17 Återvinningsmålet för träförpackningar uppfylldes...18 Återvinningen av PET-flaskor nådde inte målet helt...19 Återvinningsgraden av tidningar kan inte beräknas exakt...20 Hög återvinningsgrad för lantbruksplast...21 EU-rapportering om återvinning av förpackningar

4 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas återvinningsstatistiken för förpackningar och tidningar som sattes på marknaden i Sverige Statistiken visar att samtliga utom två av de nationella återvinningsmålen för förpackningar och tidningar uppfylldes år Materialåtervinningsmålen för PET-flaskor och det totala återvinningsmålet för plastförpackningar uppfylldes inte. Resultat av förpackningsinsamlingen 2014 utifrån återvinningsmålen Förpackningsslag Tillförd mängd Material- Energi- Energi- Material- Total åter- Mål för Mål för på den svenska återvinning återvinning återvinning återvinning vinning (%) material- total återmarknaden (ton) (ton) (ton) (%) (%) återvinning vinning* (%) (%) Glas Plast PET-flaskor Papper, papp, kartong och wellpapp Metall Pantburkar Trä Totalt *Total återvinning = materialåtervinning plus energiåtervinning. De nationella materialåtervinningsmålen för förpackningar och tidningar varierar beroende på typ av förpackning. Det finns också ett mål för hur stor mängd av det totala förpackningsavfallet som ska gå till materialåtervinning, se tabellen nedan. Från och med januari 2020 höjs materialåtervinningsmålen med mellan procent beroende på typ av förpackning. Återvinningsmålen före och efter 2020 Före 1 januari 2020 (%) Efter 1 januari 2020 (%) Metallförpackningar (exklusive dryckesförpackningar av metall) Pappersförpackningar Plastförpackningar (exklusive PET-flaskor) Glasförpackningar Dryckesförpackningar av metall PET-flaskor Träförpackningar Förpackningar av andra material Totalt förpackningsavfall Källa: SFS 2014:1073 Grunden för det svenska systemet för återvinning av förpackningar är producentansvaret. Oavsett vilket material som förpackningen är tillverkad av papper, plast, metall, trä eller glas omfattas den av producentansvar. Producentansvaret gäller också för tidningar. Producentansvaret innebär bland annat att producenterna är skyldiga att sätta upp insamlings- och återvinningssystem för förpackningar och tidningar. Producenterna är också skyldiga att rapportera in statistik till Naturvårdsverket för uppföljning av de nationella målen och de gemensamma målen inom EU. Svenska MiljöEmissionsData (SMED) har sedan 2002 tagit fram underlag till den officiella återvinningsstatistiken för förpackningar och tidningar åt Naturvårdsverket. Underlaget tas fram genom enkäter som SMED skickar till materialbolag. Materialbolagen samlar i sin tur in statistik från sina anslutna producenter som sätter förpackningar på den svenska marknaden. Materialåtervinningsgraden för varje förpackningsslag beräknas genom att de totala mängderna som rapporterats till materialåtervinning divideras med mängderna som totalt har satts på marknaden av samma förpackningsslag. Materialåtervinningsgraden för tidningar beräknas på samma sätt som för förpackningar. Förpackningar och tidningar samlas in via särskilda insamlingssystem. Det finns återvinningsstationer där konsumenter kan lämna förpackningar och tidningar i separata behållare. Återvinningsstationer finns i hela Sverige och det är genom dem som merparten av förpackningar och tidningar från hushåll samlas in. Det finns även lösningar för fastighetsnära insamling såsom fyrfackskärl och separata kärl i miljörum i bostadsrättföreningar eller hyreshus. Dessutom finns det ett pantsystem för PET-flaskor och aluminiumburkar. 4

5 SUMMARY This report presents the recycling statistics for packaging and newsprint on the Swedish market in The statistics show all but two of the national recycling targets for packaging and newsprint were fulfilled in The recycling targets for PET bottles and the total recycling target met for plastic packaging was not fulfilled. Recycling results of packaging waste in 2014 in relation to the recycling targets Type of packaging Quantity Recycling Energy Energy Recycling Total re-- Target for Target on the Swedish of materials recovery recovery of materials cycling/ recycling for total market (tonnes) (tonnes) (tonnes) (%) (%) recovery of materials recycling* (%) (%) (%) Glass Plastic PET bottles Paperboard, cardboard and corrugated paper Metal Returnable cans in deposit refund system Wood Total *Total recycling = both recycling of materials and energy recovery. The national recycling targets for packaging and newsprint vary depending on the type of packaging. There is also a target for the amount of total packaging waste that is to be recycled. See the table below for details. From January 2020 the recycling targets will be raised between percent depending on the type of packaging. The recycling targets before and after 2020 Before 1 January 2020 (%) After 1 January 2020 (%) Metal packaging (excluding metal packaging of beverages) Paper packaging Plastic packaging (excluding PET bottles) Glass packaging Metal packaging of beverages PET bottles Wood packaging Packaging of other materials Total packaging waste Source: SFS 2014:1073 The Swedish system for recycling of packaging is based on producer responsibility. Regardless of the type of material that the packaging is made of paper, plastic, metal, wood or glass the producer is responsible. Producer responsibility also applies to newsprint. Among other things, this implies that the producers are obligated to set up collection and recycling systems for packaging and newsprint. The producers are also obligated to report all statistics to the Swedish Environmental Protection Agency for follow-up of the national targets and common targets within the EU. Swedish MiljöEmissionsData (Swedish environment emissions data - known as SMED) has been producing this information since 2002 for the Swedish Environmental Protection Agency. The official recycling statistics for packaging and newsprint are collected via questionnaires that SMED sends to material companies. These companies in turn collect the statistics from their affiliated producers that put packaging on the Swedish market. The degree of material recycling for each type of packaging is calculated by dividing the total amounts reported as materials recycling by the total amounts of each type of packaging that have been put on the Swedish market. The degree of material recycling for newsprint is calculated in the same way as for packaging. Packaging and newsprint are collected via special collection systems. There are recycling stations where consumers can submit packaging and newsprint in separate containers. Recycling stations are found in all of Sweden, and most of the packaging and newsprint from households is collected this way. There are also solutions for kerbside collection or waste collection in multidwelling buildings in bins with separate compartments for different types of waste. A deposit refund system for PET bottles and aluminium cans at supermarkets is also common in Sweden. 5

6 HUR BRA FUNGERAR FÖRPACKNINGSÅTERVINNINGEN? Hur mycket av förpackningarna återvanns 2014? Uppfylldes Sveriges mål för förpackningsåtervinningen? Bland annat detta kan du läsa om i den här rapporten som redovisar återvinningsstatistiken för förpackningar och tidningar i Sverige Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av hur det svenska återvinningssystemet för förpackningar och tidningar fungerar samt hur mycket som återvinns. I den första delen berättar vi om producenternas ansvar för vad som händer med förpackningarna. I den andra delen redovisar vi resultatet i förhållande till återvinningsmålen för ÅTERVINNINGEN BYGGER PÅ PRODUCENTANSVAR Vad är en förpackning? För att veta vad som i återvinningssammanhang menas med en förpackning får man gå till förordningen om producentansvar för förpackningar, där det står : Med förpackning avses en produkt som har framställts för att innehålla, skydda eller presentera en vara eller för att användas för att leverera eller på annat sätt hantera en vara, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare. 1 Förpackningar kan till exempel tillverkas av papper, plast, metall, trä eller glas. En konservburk kan klassas som en förpackning, liksom en plastpåse, en papperskartong eller en glasburk. Oavsett vilket material som förpackningen är tillverkad av omfattas den av lagstiftat producentansvar. Producentansvaret innebär bland annat att producenterna ansvarar för att förpackningar som säljs i Sverige samlas in för återvinning, och att de nationella återvinningsmålen uppfylls. Även tidningar (returpapper) omfattas av producentansvar. Vad innebär producentansvaret? Syftet med producentansvar är att styra producenterna mot att utveckla mer resurssnåla produkter som är lätta att återvinna och som samtidigt, i möjligaste mån, är fria från miljöfarliga ämnen. Det är inte bara förpackningar och tidningar som omfattas av producentansvar utan även däck, bilar, elektriska och elektroniska produkter, radioaktiva produkter och så kallade herrelösa strålkällor (till exempel rökdetektorer), batterier samt läkemedel. Producentansvaret för förpackningar och tidningar innebär även att producenterna är skyldiga att rapportera in hur stor mängd förpackningar och tidningar de sätter på den svenska marknaden och hur de insamlade mängderna hanteras. Uppgifterna används för att kunna följa upp nationella och gemensamma mål inom EU. Svenska MiljöEmissionsData (SMED) 2 har sedan 2002 tagit fram underlag för rapporteringen till EU och till den nationella uppföljningen åt Naturvårdsverket. 1 Paragraf 5 förordning om producentansvar för förpackningar (SFS 2014:1073). 2 SMED är det konsortium inom vilket de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) samarbetar. 6

7 Förklaring till termer och begrepp Nedan följer en beskrivning av hur några viktiga termer och begrepp används i rapporten. PRODUCENTER avser alla inhemska tillverkare, varumärkesägare och importörer som säljer produkter i Sverige eller vidare till andra EU-länder och utnyttjar förpackningar för dessa produkter. TILLFÖRD MÄNGD PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN är den mängd förpackningar som har satts på den svenska marknaden av producenter. Producenterna är skyldiga att rapportera uppgifter om insamlad mängd, materialutnyttjande och total återvinning av dessa förpackningar. Med ÅTERVINNING avses hantering av avfall på ett sådant sätt att materialet förbereds för att kunna återanvändas. Med MATERIALÅTERVINNING avses återvinning av använt material till materialets ursprungliga ändamål eller till andra ändamål, genom upparbetning i en produktionsprocess. Med ENERGIÅTERVINNING avses förbränning av förpackningsavfall och tidningar för att generera energi, med eller utan annat avfall. Lagar och regler kring producentansvaret Producentansvaret för förpackningar och tidningar är en konsekvens av EU:s så kallade förpackningsdirektiv 3. I Sverige har förpackningsdirektivet implementerats genom lagen om producentansvar i kapitel 15 i miljöbalken (SFS 1998:808) och genom förordning om producentansvar för förpackningar (SFS 2014:1073). Det finns inget motsvarande EU-direktiv för tidningar, det finns dock en svensk förordning om producentansvar för returpapper (SFS 2014:1074) som också ingår i lagen om producentansvar i kapitel 15 i miljöbalken. Vissa dryckesförpackningar, som PET-flaskor och aluminiumburkar, ingår i ett nationellt pantsystem. Dessa förpackningar, omfattas även av förordningen (SFS 2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar som reglerar hur märkning av förpackningarna och retursystemet ska se ut. Det är inte bara producenterna som har ett ansvar utan även du som konsument. Både hushåll och företag är skyldiga enligt lag att lämna förpackningar och tidningar till återvinning. Hushållen genom insamlingssystem och företag genom att ingå avtal med avfallsentreprenörer eller lämna avfallet till särskilda mottagningspunkter. 4 3 Förpackningsdirektivet 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall Avfallsförordningen (2011:927). 7

8 Återvinningsmålen för förpackningar och tidningar Enligt förpackningsdirektivet ska alla EU-länder samla in och materialåtervinna förpackningar. EU-länderna ska materialåtervinna minst 60 viktprocent av glas- och pappersförpackningar, 50 viktprocent av metallförpackningar och 22,5 viktprocent av plastförpackningarna. Sverige har gått ett steg längre och har satt högre nationella mål än vad EU kräver och kommer dessutom att höja målen ytterligare från 2020 med procentenheter beroende på typ av förpackning. De nuvarande och de kommande svenska målen för materialåtervinning av olika förpackningar visas i tabell 1. För plastförpackningar, dock inte dryckesförpackningar inom pantsystemet, och träförpackningar finns även mål för att uppnå en total återvinning (energiåtervinning och materialåtervinning) på 70 viktprocent. De nuvarande och de kommande svenska målen för materialåtervinning av olika förpackningar är följande: Tabell 1. Återvinningsmålen före och efter 2020 Före 1 januari 2020 (%) Efter 1 januari 2020 (%) Metallförpackningar (exklusive dryckesförpackningar av metall) Pappersförpackningar Plastförpackningar (exklusive PET-flaskor) Glasförpackningar Dryckesförpackningar av metall PET-flaskor Träförpackningar Förpackningar av andra material Totalt förpackningsavfall Källa: SFS 2014:1073 Enligt förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper finns det ett materialåtervinningsmål på minst 75 viktprocent och minst 90 efter den 1 januari Idag saknas uppgifterna om hur stor mängd tidningar som sätts på den svenska marknaden och därmed går det inte att följa upp det nationella materialåtervinningsmålet för tidningar. Producentansvar så här går det till i praktiken Förpackningar och tidningar samlas in via särskilda insamlingssystem. De offentliga återvinningsstationerna där konsumenter kan lämna förpackningar och tidningar i separata behållare är ett exempel. Återvinningsstationer finns i hela Sverige och det är genom dem som merparten av förpackningar och tidningar från hushåll samlas in. Ett annat exempel är olika praktiska lösningar för fastighetsnära insamling såsom fyrfackskärl och separata kärl i miljörum i bostadsrättföreningar eller hyreshus. När du till exempel köper ett paket mjölk eller en tandkrämstub ingår det som regel en avgift i priset för att producenten ska samla in och materialåtervinna förpackningen. Kostnaden för att samla in och materialåtervinna förpackningar och tidningar varierar beroende på vilket material det rör sig om liksom på insamlingssystemet. För att inte alla aktörer som förser den svenska marknaden med förpackningar ska behöva upprätta ett eget insamlingssystem har producenterna gått ihop i så kallade materialbolag för att gemensamt kunna uppfylla kraven som följer av producentansvaret. 8

9 Förpackningsavfallets väg till ny produkt Vägen från ett avfall till en ny produkt börjar när du som konsument lämnar förpackningen eller tidningen till materialåtervinning, kanske på en återvinningsstation eller i soptunna avsedd för just det förpackningsslaget i miljörummet. Förpackningar och tidningar som lämnas till insamlingssystemen för att materialåtervinnas har gemensamt att de hämtas och på olika sätt förbereds för materialåtervinning. Till exempel innehåller det insamlade materialet olika typer av föroreningar, det kan röra sig om avfall som har hamnat fel eller matrester och annan smuts som behöver tas bort. Materialåtervinningen till nya produkter äger rum i Sverige eller utomlands. LÅNG TRADITION AV GLASÅTERANVÄNDNING Glasåtervinning i Sverige har funnits sedan 1870-talet då glasbruken började köpa tillbaka kasserat glas från bryggerier för att kunna tillverka nya glasflaskor. Glasförpackningar, framför allt flaskor och burkar, kan krossas och smältas om för att nya glasförpackningar ska kunna tillverkas. I Sverige går den insamlade mängden glasförpackningar till Svensk GlasÅtervinnings anläggning i Hammar som ligger i Örebro län, Sveriges enda förädlingsanläggning för insamlade glasförpackningar. Anläggningen tillverkar brun, grön och ofärgad glasråvara som används för tillverkning av nya produkter. Majoriteten av glasråvaran används till nya glasförpackningar, men det tillverkas även glasull som används till värmeisolering i byggnader och så kallat skumglas. Skumglas är en produkt som används som grundförstärkning vid byggnation av vägar och hus

10 En grön glasflaska innehåller 90 % återvunnet glas, den bruna 50 % och den ofärgade 40 % återvunnet glas! 6 FRÅN PLASTFÖRPACKNING TILL PÅSAR OCH MÖBLER Plastfamiljen är stor och plastförpackningar tillverkas inte bara av en typ av plast utan av flera så kallade polymerer. De olika plasttyperna har olika egenskaper och lämpar sig därför för olika produkter och förpackningar. De insamlade plastförpackningarna sorteras med avseende på plasttyp med hjälp av teknik som bygger på att olika plasttyper absorberar olika våglängder i infrarött ljus. Sorteringsutrustningen kan identifiera plasttypen och med hjälp av tryckluft blåsa iväg plastförpackningen från övriga förpackningar av andra plasttyper. Mjuka plastförpackningar kan blåsas bort från de hårda, vilket gör att både mjuka och hårda plastförpackningar kan samlas in tillsammans. Plastförpackningarna behöver även tvättas och kvarnas till mindre bitar, eller smältas, till ett så kallat granulat. Granulatet kan användas vid tillverkning av nya plastprodukter. Granulat av mjuka plastförpackningar, till exempel påsar, används framförallt för tillverkning av bärkassar och sopsäckar, medan granulat från hårda plastförpackningar kan användas till alltifrån plankor och pallklossar till blomkrukor, plastmöbler och hinkar

11 FRÅN KONSERVBURK TILL JÄRNVÄGSRÄLS Konservburken, kapsylen och aluminiumfolien är exempel på metallförpackningar. Metallförpackningarna samlas in på samma sätt som plast- och glasförpackningar och transporteras till återvinningsanläggningar i Sverige eller utomlands. Eftersom metallförpackningar kan bestå av stål och aluminium behöver materialen separeras med hjälp av magneter. Eftersom stål till skillnad från aluminium är magnetiskt är det relativt enkelt att separera materialen åt. Både stål och aluminium mals ner och smälts om till ny råvara. Det nedsmälta stålet kan användas till järnvägsräls eller till armeringsjärn medan aluminiumet exempelvis kan användas till fordonsdelar eller konservburkar. PAPPERSFÖRPACKNINGAR BLIR RÅMATERIAL I PAPPERSBRUKEN Insamlade pappersförpackningar, till exempel mjölkpaket eller mjölpåsar, materialåtervinns till nya förpackningar vid pappersbruk. Innan det kan göras behöver föroreningar i pappersförpackningarna sorteras bort och förpackningarna pressas till balar för att transporten till pappers bruken ska bli mer effektiv. På pappersbruken kontrolleras kvaliteten på balarna genom så kallade borrprov och borrkärnorna analyseras. Olika papperskvaliteteter har olika värde. Pappersförpackningarna blandas med vatten och löses upp så att förpackningarna sönderdelas i pappersfiber och oönskat material avlägsnas. Vattnet pressas ur pappersfibrerna som sedan går in i en pappersmaskin där fibrer av olika kvalitet pressas samman till kartong. Kartongen används till nya pappersförpackningar. Pappersfiber går att återvinna upp till fem till sju gånger innan de är uttjänta och istället kan bli ett bränsle (energiåtervinning). 7 LASTPALLAR ÅTERANVÄNDS OCH BLIR ENERGI I Sverige är det inte speciellt vanligt att förpacka livsmedel i träförpackningar, som apelsiner i trälådor. Däremot används olika typer av transportförpackningar i hög utsträckning, exempelvis lastpallar, pallkragar och lådor, som också klassas som träförpackningar. Det finns olika pallretursystem i Sverige, bland annat ett för byggbranschen, ett för jord- och trädgårdsbranschen och ett för dagligvaruhandeln. Lastpallarna inom pallretursystemen återanvänds och lagas vid behov i stor utsträckning. Träförpackningar som inte längre kan användas går framförallt till energiåtervinning. TIDNINGAR BLIR NYA TIDNINGAR Tidningspapper blir framförallt nya tidningar, men också hushålls- och toalettpapper. Tidningarna som samlas in rensas från skräp och föroreningar på sorteringsanläggningar innan tidningspappret transporteras till pappersbruk. På pappersbruken går tidningspappret igenom en process där trycksvärtan i tidningarna tas bort och pappersmassan läggs upp på stora rullar som levereras till tidningstryckerier. PANTADE PET-FLASKOR OCH BURKAR BLIR NYA FÖRPACKNINGAR I Sverige har det sedan 1984 funnits pantsystem för PET-flaskor och aluminiumburkar och vi har därför en lång tradition av pantsystem 8. Aluminiumburkar har idag enkronaspant oavsett storlek. PET-flaskor omfattas av pant på både en eller två kronor beroende på storlek. PET-flaskor och aluminiumburkar som pantas transporteras till en och samma anläggning, Returpack AB:s anläggning utanför Norrköping. På anläggningen sorteras, räknas och balas flaskorna och burkarna innan de transporteras vidare till materialåtervinning. Av pantande flaskor och burkar tillverkas framförallt nya dryckesförpackningar. Av PET-flaskorna tillverkas så kallade formflaskor eller preforms som bryggerierna, för att undvika skrymmande transporter med stora flaskor, kan blåsa upp på plats till nya PET-flaskor. Aluminiumburkar blir till stor del nya burkar, men kan också användas inom fordonsindustrin till stötfångare och motordelar

12 LANTBRUKSPLAST BLIR NY PLAST OCH BRÄNSLE Lantbruksplast består framförallt av ensilagefilm (den vita plastfilmen som höbalar lindas in i), plastsäckar och odlingsfolie. Detta verkar utgöra förpackningsändamål, men oavsett det ingår lantbruksplasten enbart i ett särskilt och frivilligt producentansvar vars utfall inte rapporteras årligen enligt EU-direktivet och producentansvarslagstiftningen för förpackningsavfall i allmänhet. Av den insamlade lantbruksplasten ska minst 30 procent gå till materialåtervinning 9, och det är ett mål som branschen själv satt. Lantbruksfilmen blir nya plastprodukter och den plast som inte går att material återvinna blir till bränsle till värmeverk. Friåkare och andra osäkerheter Trots rapporteringsansvaret finns det vissa osäkerheter med statistiken över förpackningsåtervinningen. En sådan osäkerhet är att det finns ett okänt antal så kallade friåkare, det vill säga producenter som sätter förpackningar på marknaden, men som inte är ansluta till ett materialbolag eller tar eget ansvar. Det gör att vi inte kan veta exakt hur mycket förpackningar och tidningar som finns på den svenska marknaden. Det bidrar till att statistiken över återvinningen inte är helt rättvisande. Andra osäkerheter är att definitionen av materialåtervinning av en lastpall kan skilja sig mellan producenterna. Till exempel kan en producent säga att lagning av en lastpall är en form av material återvinning medan en annan producent kan hävda att det är en form av förberedelse för åter användning och därmed inte rapportera det som materialåtervinning. Hur tas statistiken fram? Den officiella återvinningsstatistiken för förpackningar och tidningar baseras på en enkät som SMED skickar ut till materialbolag. Materialbolagens anslutna producenter samlar in och återvinner förpackningar och tidningar. Enkäten innehåller frågor om hur stor mängd förpackningar eller tidningar som materialbolagets anslutna producenter sätter på den svenska marknaden samt hur stor mängd som materialåtervinns, energiåtervinns eller behandlas på annat sätt. De nationella återvinningsgraderna beräknar SMED utifrån de inrapporterade siffrorna från materialbolagen. Återvinningsgraden för varje enskilt förpackningslag beräknas genom att de totala mängderna som rapporterats som återvunnet divideras med mängderna som totalt har satts på marknaden av samma förpackningsslag. Återvinningsgraden för tidningar beräknas på samma sätt som för förpackningar. I vissa fall kan återvinningen bli högre än 100 procent. Detta beror på att förpackningsavfallet och tidningar kan ligga på lager tills året därpå och då räknas det med i statistiken först det året. På så vis kan det i återvinningsstatistiken för ett år bli så att den totala mängden återvunnet material överstiger den mängden som satts på marknaden. Detta är 18 gången som SCB genomför undersökningen. Första gången var år Sedan 2001 är det SMED som genomför undersökningen. Metoden har genomgått en del förändringar över åren. Jämförbarheten är därför mindre god för alla åren. Undersökningar från 2012 till och 2014 genomfördes på samma sätt med avseende på urvalsmetod, urvalsstorlek, insamlingsmetod och antal påminnelser. Från dessa år anses jämförelsen mellan vara åren vara god. 9 svepretur.se/om-svepretur/ 12

13 HUR MYCKET FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR ÅTERVANNS 2014? Alla utom två mål uppfylldes 2014 Sverige uppnådde alla utom två av sina nationella mål för förpackningar. Materialåtervinningsmålen för PET-flaskor och det totala återvinningsmålet för plastförpackningar uppfylldes inte. Tabell 2. Resultat av förpackningsinsamlingen 2014 utifrån återvinningsmålen Förpackningsslag Tillförd mängd Material- Energi- Energi- Material- Total åter- Mål för Mål för på den svenska återvinning återvinning återvinning återvinning vinning (%) material- total återmarknaden (ton) (ton) (ton) (%) (%) återvinning vinning* (%) (%) Glas Plast PET-flaskor Papper, papp, kartong och wellpapp Metall Pantburkar (aluminium) Trä Totalt *Total återvinning = materialåtervinning plus energiåtervinning. Högst andel återvunna förpackningar finns bland glasförpackningar: 95 procent av dem gick till materialåtervinning Det innebär att målet om 70 procent uppfylldes med mycket god marginal. Återvinningsgraden av tidningar kan inte beräknas exakt. Se avsnittet Tidningar för mer information. 13

14 Nästan alla glasförpackningar återvanns Materialåtervinningen av glasförpackningar har legat runt 90 procent de senaste åren. För 2014 har en återvinningsnivå på hela 95 procent uppnåtts. Målet att materialåtervinna minst 70 procent av glasförpackningarna är därmed uppfyllt. Att materialåtervinningen gått så bra kan sannolikt delvis förklaras av att vi i Sverige har en lång tradition av glasåtervinning, se avsnittet Lång tradition av glasåteranvändning. Typiska glasflaskor är läsk-, öl-, och vinflaskor. Glasförpackningar kan även vara till exempel burkar för sylt, smörgåsgurka, tacosås och kapris och så vidare. Tabell 3. Tillförd mängd glasförpackningar på den svenska marknaden (ton) samt materialåtervinning i ton och procent åren År Tillförd mängd på den Materialåtervinning Materialåtervinning svenska marknaden (ton) (ton) (%)

15 Rekordhög materialåtervinning av plastförpackningar Den totala återvinningen av plastförpackningar har de senaste tre åren legat runt 50 procent. Det är alltså en bit kvar till det totala återvinningsmålet på 70 procent för plastförpackningar. Materialåtervinning av plastförpackningar var 43 procent år 2014 vilket är den högsta siffran som rapporterats hittills. Målet på 30 procent materialåtervinning är därmed uppnått. Plastförpackningar kan vara påsar, tuber, tråg och burkar. PET-flaskor ingår inte i mängden plastförpackning utan räknas separat i statistiken. Tabell 4. Tillförd mängd plastförpackningar på den svenska marknaden (ton) samt materialåtervinning och totalåtervinning i procent åren År Tillförd mängd på den Materialåtervinning Total återvinning svenska marknaden (ton) (%) (%)

16 Sju av tio metallförpackningar återvanns År 2014 gick 71 procent av metallförpackningarna till materialåtervinning. Därmed uppfylldes målet om att återvinna 70 procent för andra året i rad. Mer än ton metallförpackningar som satts på marknaden har dock inte återvunnits. Det finns en potential att öka insamling av metallförpackningar ytterligare då metallförpackningen är en produkt som är lätt att identifiera och därmed lätt för konsumenten att sortera ut. Vanliga metallförpackningar är konserver av olika slag, samt kaffekapslar, aluminiumfolie, kaviartuber, burkar utan pant, kapsyler med mera. Tabell 5. Tillförd mängd metallförpackningar på den svenska marknaden (ton) samt materialåtervinning och totalåtervinning i procent åren Pantburkar av aluminium ingår inte. Dessa redovisas istället i Tabell 9. År Tillförd mängd på den Materialåtervinning Materialåtervinning svenska marknaden (ton) (ton) (%) * 71 * *Uppgiften är justerad med en metallförpackningsandel som är baserad på års uppgifter på grund av saknade data för

17 Ökad återvinning av förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp För pappers- och pappförpackningarna har återvinningsgraden ökat med en procentenhet per år de tre senaste åren. I Sverige gick 79 procent av allt papper, papp, kartong och wellpapp till material återvinning. Målet på 65 procent materialåtervinning är därmed uppfyllt med god marginal. Papper, papp, kartong och wellpapp används brett, i alltifrån juicepaketet till kartongen för din platt-tv. Kontorspapper och tidningar klassas inte som pappers- och pappförpackningar. Tabell 6. Tillförd mängd papper, papp, kartong och wellpapp på den svenska marknaden (ton) samt materialåtervinning och totalåtervinning i procent åren År Tillförd mängd på den Materialåtervinning Materialåtervinning svenska marknaden (ton) (ton) (%)

18 Återvinningsmålet för träförpackningar uppfylldes Materialåtervinningsmålet för träförpackningar är 15 procent och för 2014 uppnåddes en materialåtervinningsgrad på nästan 80 procent. Det råder dock en del osäkerheter kring återvinningsgradens tillförlitlighet, se tidigare avsnitt Friåkare och andra osäkerheter. Att materialåtervinningsgraden för 2013 var mycket högre än 100 procent beror på att mängden träförpackningar som sattes på den svenska marknaden var avsevärt lägre för 2013 än för Lär mer i avsnittet Hur tas statistiken fram? om hur materialåtervinngsgraden tas fram. I avsnittet Friåkare och andra osäker heter kan du läsa mer om osäkerheterna för just träförpackningar. Träförpackningar består till största del lastpallar men även pallkragar, lådor och kabeltrummor förekommer. Det tillverkas också specialbyggda emballage såsom vaggor, slädar och olika typer av stöttningsmaterial som sorterar under träförpackningar. Tabell 7. Tillförd mängd träförpackningar på den svenska marknaden (ton) samt materialåtervinning, energiåtervinning och totalåtervinning i ton och procent åren År Tillförd mängd på Material- Energi- Material- Energi- Total svenska marknaden återvinning återvinning återvinning återvinning återvinning (ton) (ton) (ton) (%) (%) (%) : Uppgifterna om mängd materialåtervinning och energiåtervinning är baserade på 2012 års andel materialåtervinning/energiåtervinning. 18

19 Återvinningen av PET-flaskor nådde inte målet helt PET-flaskor materialåtervanns till 83 procent år 2014, i lika stor utsträckning som Återvinningsgraden innebär att målen om att 90 procent av PET-flaskorna ska materialåtervinnas inte uppfylldes. De senaste tre åren har antalet PET-flaskor ökat med cirka ton per år. Enligt Returpack AB pantas stora PET-flaskor i större utsträckning än små. Det kan bero på att större flaskor oftare används i hemmet medan mindre oftare tas med till parker och stränder där de lättare hamnar i soptunnor. 10 Tabell 8. Materialåtervinning av PET-flaskor av engångstyp åren År Tillförd mängd på den Materialåtervinning Materialåtervinning svenska marknaden (ton) (ton) (%) Målet för materialåtervinning av aluminiumburkar på 90 procent uppfylldes för tredje året i rad; en materialåtervinning på 93 procent noteras för Målet på 85 procent materialåtervinning efter 2020 är därmed redan uppfyllt. Tabell 9. Återvinning av aluminiumburkar År Tillförd mängd på den Materialåtervinning Materialåtervinning svenska marknaden (ton) (ton) (%) * *En andel av uppgiften är baserad på års uppgifter på grund av saknade data för

20 Återvinningsgraden av tidningar kan inte beräknas exakt Målet för materialåtervinning av tidningar är 75 procent. Dessvärre går det inte att säga om materialåtervinningsmålet är uppfyllt eller inte. Detta beror på att uppgifter om hur mycket tidningar som sätts på den svenska marknaden inte rapporteras. Enligt Pressretur, ett materialbolag som samlar in tidningar, materialåtervinns över 90 procent av de tidningar som sätts på marknaden. 11 Vad den exakta materialåtervinnigsnivån egentligen är finns det idag ingen information om. Uppgiften om ton material återvunna tidningar är avrundad på grund av att den exakta uppgiften skyddas av konkurrensskäl. Tabell 10. Återvinning av tidningar åren År Tillfört den svenska Total åter- Material- Energi- Materialmarknaden (ton) vinnig (ton) återvinning (ton) återvinning (ton) återvinning (%) 2014 * ** ** * ** ** * Denna uppgift saknas. ** Uppgiften är avrundad p.g.a. sekretesskyddet. 11 Pressretur AB, 20

21 Hög återvinningsgrad för lantbruksplast År 2014 gick 85 procent av lantbruksplasten som sattes på marknaden till materialåtervinning, vilket innebär att branschmålet om att 30 procent av lantbruksplasten som samlas in ska materialåtervinnas uppfylls med god marginal. Lantbruksplasten består som oftast av de vita plasthöbalar som står uppradade på många åkrar runt om i Sverige. Tabell 11. Återvinning av lantbruksplast åren År Tillförd mängd Total Material- Energi- Material- Totalpå den svenska återvinning återvinning utnyttjande återvinning återvinning marknaden (ton) (ton) (ton) (ton) (%) (%)

22 22 EU-rapportering om återvinning av förpackningar Varje år rapporterar alla EU-länder in statisk om förpackningsåtervinning till EU:s statistik organ Eurostat. I rapporteringen till EU ingår uppgifter om återvinningen av aluminiumburkar och PET-flaskor tillsammans med plastförpackningar och metallförpackningar. Dessutom rapporteras ett schablonvärde som motsvarar en procent av den totala mängden förpackningar som satts på marknaden i Sverige. På Eurostats webbplats ( main-tables) går det jämföra de olika länders materialåtervinningsnivåer av förpackningar. Rapporteringen av förpackningsstatistiken till EU sker enligt direktivet 94/62/EG.