Namn:... År 4ab, Byskolan, HT Miljö SOPOR KÄLLSORTERING. Sammanställt av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

Transkript

1 Namn:... År 4ab, Byskolan, HT 2008 Miljö SOPOR & KÄLLSORTERING Sammanställt av: Patrik Mars Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

2 Det här häftet innehåller ganska mycket text. Du tycker kanske att det är jobbigt och tar lång tid att läsa allt detta. Ni kommer att ha några sidor att läsa i läxa varje vecka. Här är två tips på hur du kan göra om du vill ha hjälp: 1. Be pappa, mamma eller något äldre syskon att läsa texten tillsammans med dig. 2. Lyssna på häftet som en ljudbok. Jag har läst in varje kapitel av häftet och det finns sparat på klassens hemsida på Fronter. Du behöver en dator och högtalare eller hörlurar. Gör så här: - Slå på datorn. - Öppna Internet. - Skriv in i adressfältet. - Logga in med ditt Användarnamn och Lösenord. - Klicka dig in på klassens rum/hemsida som heter År 4ab, HT 2008 & VT Klicka på mappen SO & NO i spalten på vänster sida. - Klicka på mappen Miljö. - Nu ser du de olika kapitlen. Klicka på det kapitel du vill höra. Du har troligtvis programmet Media Player på din dator och det är där filen öppnas. 2

3 Innehållsförteckning sid. 1. Inledning Avfall Källsortering Hushållsavfall Matavfall Returpapper Kartong- och pappersförpackningar Glas Hårdplast Metaller Batterier Elektronik Farligt avfall Trädgårdsavfall Kompostering Nedskräpning Återvinningscentraler och miljöstationer Miljöuppgifter Hur sorterar ni era sopor hemma? Miljökorsord Miljöaffisch Skräpkonstverk Ordfläta Rätt sak på rätt plats Färglägg bilden Om du vill veta mer om miljö

4 1. Inledning Vår jord skapades för ungefär år sedan. Vi människor har bara funnits här under ett par miljoner år. På den korta tiden har vi ändå hunnit störa naturens ordning på många olika sätt. Under de senaste 200 åren har vår påverkan på miljön varit tydlig, och under de senaste 50 åren har den blivit ett allvarligt problem. Det beror till största delen på vårt sätt att leva år är en lång tid som nästan är omöjlig att begripa. Redan ett par miljoner år, människans tid på jorden, kan vara svårt att förstå. Under större delen av människans tid hittills här på jorden (över 99,9 %) levde vi som jägare, fiskare och samlare. Det är först under de senaste århundradena som den tekniska utvecklingen förändrat våra liv och vårt sätt att leva. Sedan 1950-talet har teknikutvecklingen exploderat och vi lever i ett lyxigt samhälle som aldrig förr har skådats. Det tråkiga är att miljöproblemen också har ökat. Du har kanske läst i tidningarna om växthuseffekten, ozonhålen, giftutsläpp, nedskräpning, försurade sjöar mm. Det är vi människor och våra maskiner som skapar dessa problem och det finns ingen annan än vi själva som kan rätta till problemen. Visst hade det varit bra om Stålmannen, James Bond eller Batman enkelt kunde rätta till allt precis som de gör i filmerna. Men det kommer tyvärr inte att ske. Det är bara vi tillsammans som kan förändra människans påverkan på vår jord och dess miljö. Det är trots allt vi, våra barn och barnbarn som ska fortsätta att leva här på jorden i framtiden. Det här häftet handlar inte om energi, utsläpp och kärnkraftverk. Vi kommer istället framförallt att arbeta med en sak som finns i vår närhet varje dag: sopor och källsortering. 4

5 2. Avfall Vi måste tänka oss att hela vår jord är som ett hus utan soptunna. Tänk om det aldrig kom någon sopbil hem till ditt hus. Då skulle ni nog bli tvungna att flytta ganska snart när hela trädgården blev full av sopor. Jorden kan inte skicka iväg soporna med en raket till Jupiter eller Mars. Hur mycket vi än försöker hålla ordning omkring oss så sprids allting förr eller senare. Det är en naturlag som ingen kan ändra på. Vi människor måste lära oss att inte framställa en massa saker som tar tusen år för naturen att bryta ner. Du har säkert hört ordet kretslopp förut. Hela jorden är som ett stort kretslopp. Ingenting försvinner utan allting kommer tillbaka. Hur ska vi då göra för att miljön ska bli bättre? Man kan såklart sortera sina sopor och på så sätt kan mycket återvinnas och komma till användning igen. Återvinning kallas det när avfall tas tillvara och används för att göra nya material. Redan när du är i affären och ska handla kan du tänka på att inte köpa sådant som innehåller giftiga eller farliga ämnen. Välj istället sådant som kan återanvändas och återvinnas. I Sverige slänger en vanlig familj med 2 vuxna och 2 barn nästan 2 ton (2000 kg) sopor varje år. Det blir alltså ungefär 500 kg sopor/person (över 1 kg varje dag!). För hela Sverige blir det över 4,5 miljoner ton ( kg!) hushållssopor på ett år. Till detta kommer sedan bl a avfall från kontor, butiker mm (3 miljoner ton), från industrier (6 miljoner ton), från skogsindustrin (10 miljoner ton) och från gruvorna (28 miljoner ton). Trots att hushållens avfall bara är en liten del av allt avfall, är det besvärligare att hantera än t.ex. skogsoch gruvavfall. Hushållens blandning av olika sopor, från mjölkkartonger och skrivpapper till färgburkar och batterier, gör det svårt att göra något vettigt av soporna. 5

6 3. Källsortering Det är ungefär 100 år sedan som svenskarna tröttnade på att ha illaluktande och smittspridande sopor på gatorna i städerna. Man började köra iväg dem och lägga dem i en hög utanför städerna. På så sätt var soptippen född. Trots att samhället förändrades mycket, fortsatte vi länge att hantera avfallet på samma sätt. Sopmängderna för hundra år sedan kan överhuvudtaget inte jämföras med hur mycket vi slänger idag. Bara sedan 1950 har mängden hushållsavfall sexdubblats! Det beror på att vi idag använder mycket mer saker och därför förbrukar mer resurser. Som tur är kan mycket av det som slängs komma till nytta igen. Tack vare ett nytt tankesätt, kretsloppstänkandet, och nya tekniker är avfallshanteringen idag inte bara längre en fråga om att bli kvitt avfallet. Det handlar mer och mer om att ta tillvara på saker på nytt igen. Vad innehåller då våra soppåsar? Givetvis ser det olika ut från familj till familj, men om man tittar på en vanlig svensk Svensson-familj brukar deras hushållsavfall se ut så här: % Har du sett detta tecken förut? Det heter procent och betyder hundradel. (Vi kommer att arbeta mer med procent på mattelektionerna). Tänk dig att soppåsen väger 100 kg. Den innehåller i så fall 40 kg papper, 7 kg plast, 3 kg metaller, 7 kg glas, 35 kg köksavfall, 2 kg textilier (tyg), 2 kg gummi och 4 kg av övriga saker. Övrigt 4 % Gummi 2 % Textilier 2 % Köksavfall 35 % Glas 7 % Metaller 3 % Plast 7 % Papper 40 % 6

7 Av hushållens avfall räknar man med att nästan hälften av vikten går att kompostera matrester, fruktrester, hushållspapper mm. (Du kan läsa mer om komposter på sidan 15 i detta häfte.) Papper, plast, metaller och glas kan alla återvinnas och användas på nytt. Textilier (kläder) som vi inte längre vill ha kan skänkas till insamlingsorganisationer som ser till att de kommer till användning igen i fattiga länder. Som du ser kan alltså det mesta av vårt avfall användas på nytt. Vi kan återanvända varorna, vi kan återvinna materialet i varorna, och i sista hand ta hand om energin i materialet genom att bränna avfallet. Då krävs det dock att vi kan sortera soporna rätt, och den bästa sorteringen görs av människor direkt på plats i hemmet, på skolan eller på jobbet. Källsortering, som detta kallas, blir allt vanligare. Givetvis ligger det också ett stort ansvar på företagen och industrierna som tillverkar alla våra varor och produkter. De får hela tiden ökade krav på sig vad gäller miljön. Hur delas då soporna upp? Vad ska vi tänka på när vi sorterar våra sopor? För snart åtta år sedan startade Lunds kommun ett försök med att samla in returmaterial från vissa som bor i villor. De fick då två stycken soptunnor (370 liter ryms i varje soptunna) som var och en var indelat i fyra olika fack. Då skulle man sortera soporna i hushållsavfall, hårdplast, färgat glas, ofärgat glas, metall, kartong och returpapper. Fler hushåll har under de senaste åren valt att skaffa dessa två soptunnor. Du kan läsa mer om sophanteringen i Lund kommun på Lunds renhållningsverks hemsida: 7

8 3.1. Hushållsavfall I hushållsavfallet slänger man oftast sådant som blir över efter sorteringen, t ex blöjor, mjukplast, dammsugarpåsar, trasiga tandborstar mm. Inget av detta kan återvinnas utan då försöker man istället att ta tillvara på den energi som finns i avfallet. Det vanligaste är att bränna avfallet. Cirka 45 % av hushållsavfallet tas tillvara på detta sätt. Det finns 28 anläggningar för förbränning av hushållsavfall i Sverige. Vi har ett väl utbyggt fjärrvärmesystem i Sverige vilket betyder att vi på ett bra sätt kan ta tillvara på energin i avfallet. Energin och värmen från förbränningen leds vidare i ett rörsystem i marken och kan på så sätt värma upp våra hus Matavfall Under våren 2008 började sopbilarna i Södra Sandby att samla in matavfall också. Innan årsskiftet ska alla som bor i villa i lunds kommun kunna lämna matavfall på detta sätt. Sedan ska man även lösa det för de som bor i flerfamiljshus (lägenhet). I den speciella påsen för matavfall kan du slänga matrester, som t ex bananskal, grönsaker, tepåsar, äggskal, kaffefilter, hushållspapper mm. Många har haft problem med fluglarver i soptunnan under sommaren. Vill du undvika dessa ska du tänka på att inte slänga blöta matrester, de luktar mer och lockar till sig flugorna. Du kan även packa in rått kött och fisk i tidningspapper innan du slänger det i matavfallet. Vad händer sedan med vårt matavfall? Det behandlas till att bli biogas och biobränsle. Biogas kan ge värme, el och bränsle till bilar. Biogödsel använder bönderna till att få sina grödor på åkrarna att växa bättre och de slipper då använda konstgödsel som är sämre för vår miljö. 8

9 3.3. Returpapper Genom att använda returpapper istället för enbart massaved som råvara när man tillverkar nytt tidningspapper sparas både energi och träd. Från återvinningscentralerna körs det insamlade pappret först till en anläggning för sortering. Alla tidningar, trycksaker och reklamblad som samlas in pressas samman i balar och körs sedan till pappersbruket där det behandlas och används som råvara vid tillverkning av nytt papper. Sveriges regering har fastställt ett återvinningsmål för returpapper på 75 %. År 2004 samlades 80 % av alla tidningar och reklamblad in igen. Om man jämför med andra länder är det ett mycket bra resultat. År 2004 blev det totalt ton insamlat papper. Ett ton returpapper motsvarar 14 normalstora träd. I Sverige sparade vi alltså in träd det året genom att vara så duktiga på att lämna tillbaka returpapper på rätt ställe. Dessa saker kan man kanske tro ska sorteras som returpapper men så är det inte: - Kuvert, Post-it lappar och vykort. Dessa slänger du i hushållsavfallet. - Omslag/present/julklappspapper och pappersförpackningar (kartonger och påsar). Dessa slänger du som kartong- och pappersförpackningar. 9

10 3.4. Kartong- och pappersförpackningar Pappersfibrer är så starka att de kan användas flera gånger utan att styrkan försvinner. Fibrerna blir dock kortare för varje gång och när de inte längre kan användas till att göra nya papperskartonger skiljs de ut och används istället som bränsle. Pappersförpackningarna körs till en sorteringsanläggning, där skräp plockas bort. Sorteringen sker oftast manuellt, det är alltså människor och inte maskiner som gör sorteringen. Därefter pressas förpackningarna samman till stora balar (som väger 500 kg), och transporteras till pappersbruken. Nästan all insamlad returkartong levereras idag till Norrköping och Örebro. Där kontrollerar man först kvaliteten och sedan löses balarna upp i en tunna där roterande vatten sönderdelar förpackningarna i pappersfiber. Fibrerna förs ut på en vira, en duk med små hål, där vattnet rinner av. Sedan går den torrare fibermassan in i pappersmaskinen där den pressas samman med andra fiberlager av olika kvalitet. Kartongen torkas och bestryks till sist med en blandning av krita/lera och bindemedel för att det ska bli lättare och snyggare att trycka nya saker på kartongen. Den färdiga kartongen rullas sedan upp på stora rullar som levereras till företag som tillverkar nya kartongförpackningar. Använda mjölkpaket och sockerpåsar blir på så sätt nya förpackningar, t.ex. pasta- eller vällingpaket. År 2004 samlades 45 % ( ton) av våra kartonger in igen i Sverige. Regeringens krav på 40 % uppnåddes därmed, men vi kan säkert ännu bättre! Vi lämnar alltså in 80 % av alla tidningar men bara 45 % av alla kartongförpackningar. Varför är vi nästan dubbelt så bra på att återvinna tidningar som vi är på att lämna in kartonger? Vad tror du? Våra kartonger som lämnas in här måste alltså åka lastbil i över 50 mil innan de kan bli nya kartonger. Lastbilarna släpper såklart ut avgaser som inte är bra för miljön. Trots detta tjänar vår miljö på att vi återvinner kartonger. 10

11 3.5. Glas De äldsta glasfynden är 9000 år gamla och kommer från Egypten och Irak. Trots att glas har används i så många år finns det få förpackningar som har samma unika egenskaper. Man brukar säga att glas är inert. På vanlig svenska betyder det att glas är absolut tätt och varken påverkar doft eller smak på det som fylls i glasflaskan eller burken. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Den vanligaste glastypen kallas sodaglas och används till förpackningsglas. Huvudingredienserna är sand, soda och kalk som sedan värms upp till 1500 C. Det får sedan svalna till 1100 C innan man arbetar med det och formar det till önskad förpackning. Idag transporteras allt insamlat glas i hela Sverige till Svensk Glasåtervinning i Närke. Efter sortering krossas glaset för att sedan användas som ny råvara. Förutsättningen för att glaset ska kunna användas som ny råvara är att det är rent och fritt från andra material. Så kasta aldrig något annat än flaskor och glasburkar i återvinningsbehållarna! Det är även viktigt att man skiljer på färgat och ofärgat glas. Om man kastar glasen i fel behållare innebär det att en obalans uppstår hos glasbruken som då tvingas använda vanliga råvaror istället för återvunnet glas. Kom alltså ihåg: Ofärgat glas i vit behållare och färgat glas i grön behållare! Förutom att gammalt glas kan bli nya glasburkar används även det krossade glaset som råvaror i tillverkningen av betongmaterial och värmeisolering. Betong och isolering används när man bygger eller reparerar hus. Sverige är ett av världens bästa länder på glasåtervinning. Det är bara Schweiz som är bättre än oss i Europa. Sverige har ett återvinningsmål för glas på 70 %. Den siffran uppnåddes Numera lämnas över 95 % av alla glasförpackningar tillbaka för återvinning. Bra jobbat Sverige! 11

12 3.6. Hårdplast Förpackningar tillverkas av olika sorters plast och hur mycket av plasten som kan återvinnas beror på materialet. Hårda plastförpackningar består ofta av en tjockare sort, som passar mycket bra för återvinning. Efter insamlingen sorteras plasten för hand i olika kvaliteter. Materialet i hårda plastförpackningar återvinns som plastråvara som blir till nya plastprodukter, men inte bara nya förpackningar. Det finns en mängd plastprodukter som är tillverkade av återvunnen plast. Mjuka plastförpackningar slängs i hushållsavfallet och bränns sedan upp och blir på så sätt ny energi ton plast samlades in år Det innebar 69 % och återvinningsmålet på 70 % uppnåddes alltså inte. Här kan vi bli bättre! 3.7. Metall Alla metallförpackningar som samlas in i Sverige återvinns, även små förpackningar som lock och kapsyler. Skulle alla kapsyler lämnas till återvinning kan vi göra lika mycket stål som behövs i 2200 bilar varje år! Tänk på det, det är så himla lätt att kapsylen till läskflaskan hamnar i hushållsavfallet tillsammans med popcornsresterna och chokladpappret. Jag brukar själv slarva med det, men lovar härmed att skärpa mig! Efter insamlingen sorteras förpackningarna i en återvinningsanläggning där stål skiljs från aluminium med hjälp av en kraftig magnet. Efter sortering smälts metallerna ned till nytt stål och aluminium som används i bland annat bil- och byggindustrin. Eftersom stålets kvalitet inte förändras, kan det återvinnas till nya produkter om och om igen. Många svenska stålverk använder metallförpackningar och järnskrot som råvara ton metallförpackningar samlades in från hushållen år Det innebär en återvinning på 66 %. Återvinningsmålet i Sverige är 70 %, så även här måste vi förbättra oss. 12

13 3.8. Batterier Enkelt uttryckt kan man säga att det finns två olika sorters batterier: engångsbatterier och uppladdningsbara batterier. Vissa batterier kan också vara inbyggda. Med det menas att de sitter gömda inuti en produkt, t ex en sjungande nallebjörn, och att de ofta är svåra eller till och med omöjliga att byta. Det gör att man ibland kanske inte ens tänker på att de finns där. Alla batterier ska samlas in och kommunen har ansvaret för att det finns möjligheter att samla in dem, dvs se till att det finns många batteriholkar uppsatta. Sedan batterierna samlats in och sorterats lämnas de till olika återvinnings- eller slutförvaringsanläggningar. Man försöker återvinna så mycket som möjligt av batterierna förutom de som innehåller ämnet kvicksilver. Var de olika batterierna hamnar beror på vad de innehåller för ämne. Det finns återvinningsoch slutförvaringsstationer i Oskarhamn, Kumla och Landskrona. Där finns fabriker som kan återvinna de olika ämnena (t ex kadmium, nickel och bly). Uppladdningsbara batterier blir allt vanligare. Det kan t ex vara löstagbara som i mobiltelefoner eller inbyggda som i rakapparater eller eltandborstar. Denna typ av batterier är numera vårt största problem, eftersom alla inte tänker på att de innehåller batterier och då slänger dem bland vanliga sopor. Vad händer med batteriet om du inte lägger det i holken utan istället slänger det i naturen? Om en massa batterier slängs i naturen kan det få allvarliga följder. Det man vet om tungmetallerna bly, kvicksilver och kadmium är att de alla är giftiga och att de påverkar människors och djurs hälsa och miljön. Kvicksilver kan ge skador på vårt nervsystem och njurarna. Hur batterier fungerar kommer ni att lära er mer om när vi arbetar med elektricitet i År 5. Lägg dina batterier på rätt ställe! 13

14 3.9. Elektronik Elektroniskt avfall måste förbehandlas innan materialet kan återvinnas. Varje sak plockas isär för hand och farliga ämnen tas om hand innan metaller och andra värdefulla material går till återvinning. Exempel på elektronik som ska lämnas till återvinning är datorer, telefoner, brödrostar och radio- och tv-apparater Farligt avfall Avfall som är giftigt, frätande, brandfarligt eller smittförande kallas för farligt avfall och ska lämnas in på speciella ställen. Om man slänger det i soptunnan eller häller det i avloppet kan det gå riktigt illa för människor, djur och natur. Det är därför viktigt att inte blanda det med annat avfall utan istället lämna in det separat. Exempel på farligt avfall är bilbatterier, bekämpningsmedel, sprayflaskor, rengöringsmedel, färgrester och lysrör. Gamla kyl- och frysskåp innehåller ett ämne som heter freon. Om det kommer ut i luften skadas vårt viktiga ozonskikt. Metallen i skåpen kan däremot återvinnas. Lunds kommun ansvarar för borttransporter av kyl- och frysskåp som du inte längre vill ha. Om du bor i en villa och betalar för sophämtningen behöver du inte betala något extra för att de hämtar ditt gamla kylskåp. Det är bara att ringa Renhållningsverket och då får du reda på vilken dag och tid de kommer till er. Du måste dock själv släpa ut kylskåpet till trottoaren. Cirka kyl- och frysskåp hämtades för återvinning förra året. 14

15 3.11. Trädgårdsavfall På lördagsförmiddagarna under hösten och våren är det ofta långa köer till våra återvinningscentraler. Då har många människor röjt i trädgården och kommer till tippen med bilen full av hopräfsade löv, kvistar, buskar och annat som gjort sitt i trädgården Kompostering Istället för att köra ditt trädgårdsavfall till återvinningscentralen kan du faktiskt få användning av det hemma i trädgården igen. Trädgårdsavfallet blir, liksom allt annat i naturen, förr eller senare till mull och bildar därmed grunden för nytt liv. Kompostering är naturens egen metod för att bryta ner det organiska avfallet med hjälp av syre och mikroorganismer (främst bakterier och svampar). I en trädgårdskompost (en enkel behållare eller i en hög) kan du lägga dina löv, gräsrester, kvistar och bark. Du kan även lägga i vissa matrester och grönsaksoch fruktrester. Du måste dock vårda din kompost med omsorg. Det handlar om en lämplig blandning av avfallsmaterial och lagom tillgång till luft, vatten och värme. Inne i din kompost jobbar ofantliga mängder med bakterier, svampar, gråsuggor, tvestjärtar, tusenfotingar och daggmaskar flitigt med att bryta ner och omvandla det organiska avfallet till jord. Din uppgift är att ge dem en så bra arbetsmiljö som möjligt. Om du sköter din kompost rätt, kan du i bästa fall räkna med att ha fin mylla inom ett år. Myllan kan du använda som jordförbättring och lägga ut i dina trädgårdsrabatter. BRA ATT KOMPOSTERA T ex matrester i lagom stora munsbitar, frukt- och grönsaksrester, äggskal, kaffesump, kaffefilter, hushållspapper, blommor och äggkartonger. INTE BRA ATT KOMPOSTERA T ex stora köttben, plast, glas, metall, kläder, kemikalier, batterier, mediciner, aluminiumfolie, glödlampor, pennor, blöjor och dammsugarpåsar. 15

16 4. Nedskräpning Var tredje svensk över 15 år slänger skräp på marken. Det visar en undersökning som är gjord av stiftelsen Håll Sverige Rent. Upplockningen av skräpet kostar nästan kr varje år! De pengarna kunde används till roligare saker, t ex lekredskap på skolgårdar eller något annat trevligt. Det är oftast så att man skräpar ner på ställen där man inte känner sig hemma. Det är alltså vanligare att man skräpar ner på en stor parkeringsplats i stan än på sin egen gata där hemma. Man vet också att en nerskräpad plats snabbt drar till sig mer skräp. Det känns kanske inte lika konstigt att skräpa ner om det redan ligger skräp på marken. Enligt undersökningen är det mest personer i åldrarna år som skräpar ner, och oftast är det killar eller män. Skärpning grabbar! Man ställde även frågan: Varför skräpar du ner? De vanligaste orsakerna var: 1. Det fanns ingen papperskorg (40%) 2. Slöhet (18%) 3. Visste inte vad jag skulle göra (12%) 4. Jag ville bli av med skräpet (5%) 5. Jag bryr mig inte (2%) Vad är det då för saker som vi slänger på marken? Topplistan ser ut så här: 1. Cigarettfimpar 2. Papper 3. Tändstickor 4. Snusprillor 5. Tuggummin Cigarettfimpen är alltså det vanligaste skräpet i städerna svenskar röker varje dag. Tillsammans (inte alla såklart) slänger de fimpar på marken varje år! När affären säljer ett cigarettpaket borde det kanske ingå en bärbar askkoppp att fimpa i? Fimpar på marken ser otrevligt och äckligt ut och kan dessutom vara en fara för barn och djur. De är samtidigt en miljöbov eftersom de innehåller ett ämne som heter kadmium. Denna metall kan aldrig brytas ner utan lagras och förs vidare i miljön. (Källa: Stiftelsen Håll Sverige Rent) 16

17 5. Återvinningscentraler och miljöstationer Hur gör du om du vill börja källsortera? De bästa är nog att starta med att se till att du har mer än ett sopkärl i ditt kök. På så sätt kan du redan där sortera upp en del av dina sopor. Du kan t ex ha ett kärl för hushållsavfall, ett för kartonger och ett för metallburkar. Det är en bra start. Du kan kanske också ha en tom kartong i ditt grovkök där gamla tidningar kan ligga i väntan på att slängas. En påse att lägga burkar och PET-flaskor i kan också vara lämplig att ha. Vissa av er, ni som bor i lägenhet eller radhus, har kanske inte en egen soptunna utan slänger skräpet direkt i ett soprum eller liknade. Om man bor i villa har man en egen soptunna och några av er har kanske till och med två stycken. Har man det är de oftast indelade i åtta (fyra+fyra) olika fack: Hushållsavfall, matavfall, färgat glas, ofärgat glas, hårdplast, metallförpackningar, kartong och tidningar. Har man bara en soptunna slänger man hushållsavfallet där. Var åker man sen för att slänga resten då? I Lunds kommun finns det många återvinningsstationer. För oss i Södra Sandby ligger den närmsta på OKQ8-macken på Lundavägen. Här kan du lämna in förpackningar av glas, metall, plast och papper. Dessutom finns det insamlingsbehållare för tidningar och batterier. Alla förpackningar ska vara rena och torra. Pantburkar och PET-flaskor lämnar du in i mataffären och får på så sätt tillbaka dina pantpengar som du betalde när du handlade varan. På Gastelyckan (nära brandstationen) och Gunnesbo (nära NOVA) hittar du Lunds två återvinningscentraler. Där kan du slänga glas, papper, metall, plast, tidningar och batterier (precis som på en återvinningsstation). Dessutom kan du slänga trädgårdsavfall, elektroniskt avfall, metallskrot, mjukplast mm. På sex stycken ställen i Lund kan du även slänga farligt avfall. De kallas miljöstationer. Vid OKQ8-macken i Södra Sandby finns det möjlighet för oss att slänga bl a lösningsmedel, olja, lysrör, färg- och limrester, sprayburkar och annat farligt avfall. 17

18 6. Miljöuppgifter Förutom att läsa och prata om källsortering ska ni givetvis även få arbeta praktiskt. Miljötemat kommer bl a att avslutas med ett praktiskt prov, då ni på miljöstationen (vid OKQ8-macken på Lundavägen) får visa vad ni lärt er om källsortering. Ni kommer då att få slänga olika sorters skräp och avfall och förhoppningsvis vet ni då i vilken behållare det ska ligga. Förutom de uppgifter som jag gjort i detta häfte kommer ni att arbeta i olika häften, bl a Sunes sopbok, Hem till holken och Trazan & Banarne. Sunes sopbok innehåller bl a en berättelse om Sune, fakta och tips om källsortering och många roliga pyssel- och miljöuppgifter. Hem till holken är som ni kanske förstår ett häfte som framförallt handlar om batterier. Max, Karro, Jeff och Ulf (fyra olika sorters batterier) ger dig information om batterier och vad de innehåller. Här finns även korsord, ord-labyrinter, rebusar, sänka skepp spel, matteuppgifter och mycket annat. Även Trazan & Banarne handlar om batterier. Vi kommer även att se olika filmer om sopor och återvinning. Ni kommer även få chansen att besöka Sunes sopboks hemsida: Användarnamn: sopbok Lösenord: sopsajt 18

19 6.1. Hur sorterar ni era sopor hemma? För att vår miljö ska förbättras är det viktigt att alla hjälper till. Om alla anstränger sig och blir lite bättre på att källsortera kan vi tillsammans göra enorma framsteg. Hur sorterar ni era sopor? Var slänger ni era tomma mjölkkartonger? Var slänger ni läskkapsylerna? Var gör ni av era tomma PET-flaskor? Var slänger ni era gamla batterier? Var lägger ni söndriga lysrör? Var gör ni av era dagstidningar? Var åker ni och slänger ert avfall från trädgården? Har ni olika kartonger/lådor/burkar därhemma som ni samlar sakerna i under tiden? Om du inte vet svaren på frågorna så ta hjälp av mamma, pappa eller ett syskon. Skriv och berätta hur ni källsorterar hemma hos dig. På så sätt kan vi sedan i klassrummet ge varandra bra tips om hur man kan göra. Skriv så mycket du kan. Du kan fortsätta på nästa sida. 19

20 20

21 6.2. Miljökorsord Här är svarsorden som du har att välja mellan. Om du vill ha en större utmaning så kan du hålla över denna ruta och kanske ändå klara av korsordet. Metall, Glasburk, Batteri, Sopbil, Kapsyl, Lysrör, Hårdplast, Soptunna, Sysav, Kartong, Papperskorg, Kompost, Energi, Hushållsavfall, Tidning och Återvinningscentral. 1. Sådant här har du troligtvis i en ficklampa och en mp3-spelare. 2. Ketchupflaskan är oftast gjord av detta. 3. Paketen med Corn Flakes består av detta. 4. I en sådan här har du kanske sylt eller ättiksgurka. 5. Här kan du lämna ditt avfall. 6. Den kommer hem till dig och hämtar ditt avfall. 7. Här slänger du en del av ditt avfall. 8. Svamp- och majsburkar är ofta gjorda av detta material. 9. Sitter överst på en läskflaska av glas. 10. Förkortningen för Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag. 11. Detta frigörs när man bränner upp hushållsavfallet. 12. Gör så att du får ljus i ditt hem. Avlångt. 13. Här kan du slänga ditt trädgårdsavfall och så småningom blir det jord igen. 14. Så kallas det skräpet som du inte sorterar upp, tex blöjor och matrester. 15. Denna bläddrar kanske pappa i på morgonen. 16. En sådan här finns i klassrummet. Här slänger du t ex resterna när du vässat pennan Med hjälp av bokstäverna i de färgade rutorna ska du bilda två ord. 21

22 6.3. Miljöaffisch Hur kan vi på bästa sätt få fler människor att börja sortera sina sopor? Kanske kan det hjälpa om vi gör fina affischer som uppmanar folk att källsortera. Du kommer att få ett A3-papper av mig och ska med hjälp av dina färgpennor och din fantasi göra en miljöaffisch. Du kommer att göra den på en NO-lektion, då får du fler tips och idéer till hur din affisch kan se ut Skräpkonstverk Kan man göra snygga saker av skräp? Vi ska i alla fall pröva. Med hjälp av sopor och skräp ska vi försöka skapa fina konstverk. För att vi ska få ihop tillräckligt med byggmaterial är det bra om du så snart du kan börjar ta med dig skräp till skolan (gärna i en soppsäck eller rejäl bärkasse/plastpåse). Exempel på skräp som du kan ta med dig: toarullar, kapsyler, mjölkkartonger, creme fraiche burkar, glasburkar, glasspaket, kartonger, ketchupflaskor, metallburkar, glasspinnar, aluminiumburkar... Du kommer säkert på massor med fler saker. När våra konstverk är klara och resten av skolans barn har fått titta på dem kommer vi givetvis att ta sönder dem igen för att kunna sortera och slänga delarna på rätt ställe. 22

23 6.5. Ordfläta I ordflätan gömmer sig 14 stycken ord som har med miljö att göra. Orden kan vara skrivna på många olika håll. Framåt, bakåt och på olika diagonaler, men aldrig krokigt. Samma bokstav kan ingå i flera olika ord. Orden är: batteriholk, returpapper, kylskåp, avfall, plast, glasflaska, kompost, förbränning, aluminiumburk, glödlampa, kartong, ozonskikt, sprayburk och sortera. Kan du hitta alla? Lycka till! G U S T A V H A L D M A V F A L L F P E R I K A P P U S G L R I S A K Ö Å M S A H A F O Z O N S K I K T Ö J S L I N A M L S N S A I B O T A N N A Z E L I L O P M K O P Y D N A L J Y U R R O S A A M J K A R L I K M L J M A R T I N S L A R V Q B U F R E T Ö S C F R O L F K U L F Y D O D S C E Z E H F Ö R B R Ä N N I N G L S E P I A K F Ä K K G S Å L I O N I P R D O S K A R A M Ö C R T I L A E I M A J A I G D I T I P C A P T N P W X S Q L A E N T A H H R T A O Z O H A M R A U T O T U A V S J Ö M A A W I R L A T B R T O P E T E R I A N E D J Å A Q S I V K S K R U B Y A R P S G L A S F L A S K A B Y S K O L A N V 23

24 6.6. Rätt sak på rätt plats Dra ett streck mellan skräpet och soptunnan som det ska slängas i. Batteri Elektronik Farligt avfall Metall Matavfall Kartong Färgat glas Ofärgat glas Returpapper Hård plast 24

25 6.7. Färglägg bilden 25

26 Hushållsavfall Returpapper Kartongförpackningar Metall 26

27 Hårdplast Batterier Glas Kompost 27

28 7. Om du vill veta mer om miljö.. Jag hoppas att du har lärt dig en del nya saker om miljö och källsortering under dessa veckor. Givetvis finns det oändligt mycket mer som vi skulle ha kunnat arbeta med, men ni kommer säkert att arbeta med miljö fler gånger under er tid i grundskolan. Om du är nyfiken och vill lära dig mer kan du kanske gå in på Internet och kolla på följande adresser: Här kan du hitta fakta om källsortering och hur du ska sortera. Spelet Skräpspelet är gjort för barn och ungdomar. Här hittar du information om batterier. Du kan även skriva in vilken kommun och ort du bor i och då få reda på var din närmsta batteriholk finns. Här hittar du information om var våra olika återvinningsstationer finns och öppettiderna på återvinningscentralerna. Här hittar du fakta om hur du ska sortera dina sopor mm. Håll Sverige Rent. Här finns fakta om nedskräpning. Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. Mycket fakta om återvinning av papper, kartong, plast, metaller mm. Svensk GlasÅtervinning. Allt du vill veta om hur glas blir till och varför man ska återvinna det. 28

29 Det är hög tid att vända på timglaset! Allt i naturen hänger samman. Luft, vatten, växter, djur och människor alla är vi beroende av varandra! 29