Cerebral pares. och smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cerebral pares. och smärta"

Transkript

1 Handikappförvaltningen Rapport 2002 : 2 FoU Cerebral pares och smärta Habiliteringen Öster RH-teamet Vuxenhabiliteringen Skövde Tomas Börsbo

2 PROJEKT CEREBRAL PARES OCH SMÄRTA PROJEKTREDOVISNING RH-teamet Tomas Börsbo Vuxenhabilitering Överläkare Habiliteringen Öster Skaraborgsgatan 19 A Handikappförvaltningen Skövde Västra Götalandsregionen

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 sida Projektredovisning 3-10 Information till RBU (bilaga 1) 11 Inbjudan (bilaga 2) 12 Påminnelse inbjudan (bilaga 3) 13 Frågeformulär (bilaga 4) Litteraturöversikt (bilaga 5) Enkätundersökning (bilaga 6)

4 Bakgrund Smärta är en av de vanligaste sekundära tillstånden hos vuxna med CP. Andra vanliga sekundära tillstånd är muskuloskeletala deformiteter såsom kontrakturer, scolios vidare tarmproblem, blåsproblem, dåligt tandstatus och gastroesofagal reflux. Har vanligt är då smärta hos vuxna med CP? Turk och medarbetare fann att i en grupp på 63 kvinnor uppgav 53 (84%) att de hade smärta i åtminstone ett område av kroppen. Vanligast var smärta i huvud, rygg och arm. Schwartz och medarbetare rapporterar i en studie från Seattle där man undersökt 62 personer med CP att 67% hade smärta som varat mer än tre månader. 53% hade smärta dagligen och smärtan var framför allt lokaliserad till benen och ryggen. Det finns antagande att orsaken till smärta är en krampartad smärta eller skelettdeformiteter relaterade till spasticitet och scolios. Förekomst av central neuropatisk smärta finns inte rapporterat vid CP vilket ju inte utesluter att det kan förekomma. Man påpekar dock i de vetenskapliga artiklar som finns att det finns extremt lite skrivet om både incidens och orsak till smärta hos vuxna med CP. En av orsakerna till bristen på forskning i detta ämne kan vara svårigheten att mäta smärta i denna grupp av funktionshindrade pga kommunikationssvårigheter och kognitiva funktionsnedsättningar. Orsaken till vårt intresse har varit att vi märkt att de brukare med CP vi har kontakt med på Vuxenhabiliteringen i Skövde ofta tar upp problem med smärta och att detta får konsekvenser för livskvalitet och dagliga aktiviteter. Vårt syfte med projektet är i första hand att gå igenom vad som finns skrivit om detta ämne. Vidare att ta reda på hur vanligt smärta är hos en grupp av brukare med CP som vi har kontakt med samt att vid ett personligt möte med brukaren prova olika smärtutvärderingsinstrument och olika metoder att beskriva funktionshindret. Projektet är uppdelat i tre delar varav de två första är avslutade när denna redovisning skrivs. Del 1 är en litteraturöversikt. Del 2 är en enkätundersökning. Del 3 är en smärt- och funktionsundersökning. Vi har för del 2 och 3 valt att undersöka den grupp av brukare med CP som har haft kontakt med Vuxenhabiliterings RH-team under de senaste tre åren och som inte i journalen har något dokumenterat begåvningshandikapp. Kontakt har tagits med RBU i Skaraborg för information om projektet. Information har skett muntligt i samband med en träff med brukarorganisationerna som ägde rum på Vuxenhabiliteringen och en skriftlig information som skickats till RBU och som införts i deras informationsblad. (Bilaga 1) Vi har inte till projektet kunnat knyta någon huvudhandledare men värdefulla synpunkter har lämnats av professor emeritus Gunnar Grimby Göteborgs Universitet, docent Gerd Ahlström Habiliteringens Forskningscentrum, Örebro, Öl Patrik Ugge Vuxenhabiliteringen Örebro, fysioterapeut Reidun Jahnsen Sunnaas Sykehus Oslo, sjukgymnast Christina Andersson, Karolinska Institutet Huddinge och sjukgymnast Karin Sandström, Universitetssjukhuset Linköping. 3

5 Som del i projektet har vi i RH-teamet inbjudit fysioterapeut Reidun Jahnsen Oslo för att få information om en studie om vuxna med CP som genomförs i Norge. Till detta besök har sjukgymnaster från vuxenhabiliteringarna i Västra Götaland inbjudits. Vid besöket kommer också delar av detta projekt att presenteras. Delar av projektet kommer också att presenteras vid en nätverksträff för läkare inom vuxenhabiliteringen i Sverige. Projektet har genomfört med ekonomiskt stöd från Handikappförvaltningen i Västra Götalandsregionen. Syfte Att skaffa oss ökad kunskap om smärta hos vuxna med CP Att få en beskrivning av gruppen vuxna med CP som har kontakt med vårt team Att skapa kontakter med andra som har kunskap om och som jobbar med denna brukargrupp Att få kunskap om förekomst av smärta i en grupp av vuxna med CP Att få erfarenheter av att arbeta med litteratursökning, enkätundersökning och utvärderingsinstrument Att genom en ökad kunskap och ökad erfarenhet bli bättre på att utreda och behandla smärta hos vuxna med CP Att sprida kunskaper och erfarenheter vi fått i arbetet med projektet till brukarorganisationer, vuxenhabiliteringarna i Handikappförvaltningen Västra Götalandsregionen och till övriga kollegor Metod Del 1: Materialet som redovisas i avsnittet litteraturöversikt har vi i första hand fått genom litteratursökning på Medline. Biblioteket på Skaraborgs Sjukhus har här varit till stor hjälp genom att ställa upp med undervisning i litteratursökning och god service vid beställning av vetenskapliga artiklar. En del material har hittas vid sökningar direkt på internet där utbytet vid sökningar är mycket stort men där det krävs en noggrann källkritik. 4

6 Mycket värdefull litteratur har vi också fått och fått tips om vid studiebesök och andra kontakter. Del 2: För att få fram de brukare som skulle få inbjudan till enkätundersökningen gjordes en sammanställningen av de brukare som har diagnosen CP och som haft kontakt med RHteamet under de senaste tre åren. Denna sammanställning kunde fås fram genom en rapport från vårt habiliteringsregister. Denna rapport visade att 64 av våra brukare hörde till denna grupp. I redovisningen benäms denna grupp Cerebral pares. Journalen för dessa brukare genomlästes och man registrerade ålder, kön, diagnos och om det i journalen fanns rapporterat om brukaren har ett begåvningshandikapp. I denna grupp av 64 brukare hade 27 inte ett begåvningshandikapp. Denna grupp benämns Cerebral pares normalbegåvning. Till gruppen Cerebral pares normalbegåvning skickades en inbjudan att delta i projektet (bilaga 2). En påminnelse skickades ut till de 11 brukare som ej svarat efter 3 veckor (bilaga 3). 10 brukare tackade ja till att delta i undersökningen, 13 tackade nej och 4 svarade ej på inbjudan. Av de 10 brukare som fick enkäten (bilaga 4) svarade 9. Denna grupp på nio brukare benämns i redovisningen Enkätgruppen. Som grund för enkäten har vi använt frågorna i en enkätundersökning som gjorts av sjukgymnasterna Christina Andersson och Eva Mattson vid Institutionen för sjukgymnastik Karolinska Institutet Huddinge(se litteraturöversikt A 1 i ). En del av dessa frågor är också översatta och använda av fysioterapeut Reidun Jahnsen vid Sunnaas Sykehus Oslo i en stor enkätundersökning som ännu ej är publicerad. Vi har valt att inte ta med vissa frågor för att enkäten inte skall bli för omfattande. Några frågor är omformulerade och någon fråga har tillkommit. Det viktigaste med enkäten var att få fram hur många som under de senaste tre månaderna haft smärta så att vi sedan kan gå vidare med fysikalisk undersökning och testning av smärtutvärderingsinstrument. Del 3: Del tre är ännu ej genomförd men vi har studerat flera smärtutvärderingsinstrument samt metoder att beskriva motorisk funktion och spasticitetsbedömning. Vi har ambitionen att hitta metoder som kan vara användbara i det fortsatta habiliteringsarbetet i teamet. Vi hade först tanken att ha en extern sjukgymnast som skulle genomföra smärt- och funktionsbedömningarna men eftersom vår sjukgymnastresurs i teamet utökats med en tjänst sedan projektet planerades beslöt att använda den egna resursen. Detta har inneburen att projektet blivit något försenat. Vi kommer dock att vinna på att vi kommer att få den praktiska erfarenheten som bedömningarna kommer att ge att komma teamet mer direkt till godo. 5

7 De smärtbedömningsinstrument vi först studerade var GCPS. The Graded Chronic Pain Scale är det utvärderingsinstrument som använts i den ovan refererade studien från Seattle. Det är utvecklat av Michael von Korff och speglar smärtintensitet och påverkan av smärta på dagliga aktiviteter. Man har använt GCPS för att utvärdera ryggsmärta, huvudvärk och temporomandibulär smärta. Kontakter har tagits med Michael von Korff men vi har inte lyckats få frågeformuläret skickat till oss. Vidare har vi tittat på Pain-O-Metern. Ett utvärderingsinstrument som bedömmer smärtans fyra dimensioner intensitet, kvalitet, läge och varaktighet. Intensiteten mäts med en Visuell Analog Skala (VAS). Smärtans kvalitet är karakteriserad av ord som används för att beskriva fysiska och emotionella komponenter av smärta. Detta är en förkortat version av det mer omfattande MPQ (McGills Pain Questionaire). Smärtans läge beskrivs liksom varaktighet, om smärtan är kontinuerlig. Pain-O-Metern utvecklades i början av 1980-talet i Sverige av Fannie Gaston-Johansson. Vi tycker att detta instrument kan vara intressant då det verkar vara praktiskt användbart även om det inte är använt för att studera vår målgrupp. MPI-S, den svenska versionen av Multidimensional Pain Inventory. Översättningen är gjord av bl a Gunnar Bergström som presenterade en utvärdering av MPI-S i sin avhandling i december MPI-S är framförallt användbar vid kronisk muskuloskeletal smärta är ett frågeformulär i två delar som tar upp hur individen upplever och påverkas av smärta samt hur den närmaste omgivningen reagerar när individen har ont. Smärtteckning eller smärtritning är ett väl beprövat sätt att låta individen beskriva sin smärta. Här finns flera formulär men av vikt är att smärteckningen sker i samband med personligt besök och ej skickas hem innan undersökningen. Under våren 2002 kommer vuxenhabiliteringen i Habiliteringen öster att förbereda för införande av datoriserad patientjournal. Den datajournal som kommer att införas är Journal III (Profdoc). Kontakt har tagits med utvecklare inom företaget Profdoc och man kommer under våren att presentera ett ritprogram i dokumentmodulen av Journal III. Detta program skulle kunna enligt den information vi fått utnyttjas för att kombinera en smärtteckning med VAS-skala. Detta bedömns vara av mycket stort intresse och kan komma att användas i vår studie. Svårigheten är annars med smärtteckning att den är svår att redovisa t ex i ett vetenskapligt arbete. När det gäller motorisk bedömning har vi med stort intresse tagit del av GMFM och GMFCS. Här har en omfattande metodutveckling gjorts inom forskning- och utvecklingsverksamheten regionala barn- och ungdomshabiliteringen Västra Götaland. Dessa mätinstrument är framtagna för barn- och ungdomar men det är möjligt att man kan modifiera instrumenten för att de skall kunna användas även på vuxna. Vi har också tänkt att använda någon bedömningsskala för att beskriva spasticitet och har här mest studerat Ashworth skalan och den modifierade Ashworth skalan. Under tiden vid lärt oss mer om de olika bedömningsinstrumenten har det blivit klart för oss vikten av att studera och lära sig dessa instrument innan man definitivt bestämmer vilka som skall användas. Detta är också en av anledningarna att vi ännu inte kallat in brukare för undersökning. Vi har ambitionen att kunna genomföra del 3 i projektet under

8 Resultat Del 1: Se PROJEKT - CEREBRAL PARES OCH SMÄRTA - DEL 1 - LITTERATURÖVERSIKT (bilaga 5) Del 2: Se PROJEKT - CEREBRAL PARES OCH SMÄRTA - DEL 2 - ENKÄTUNDERSÖKNING (bilaga 6) Diskussion Allmän diskussion Vår utgångspunkt för projektet var att titta på en frågeställning som vid stött på i vårt vardagsarbete och där vi upplevde att vi skulle ha nytta av att skaffa oss mer kunskap och erfarenhet. Vi har upplevt att smärta är vanligt runt problem med sittande och höftproblem. Vi har också sett smärta som ett hinder för träning, bibehållande av rörlighet och muskelfunktion. Vi var också intresserade av att se hur man kan genomföra ett projektet där den grupp vi ville studera ändå är relativt liten även om vi valt vår största diagnosgrupp. Projektet inleddes med att söka litteratur och att försöka hitta en handledare som var intresserad av projektet. Vi har tagit många kontakter och sex personer är tillfrågade utan att vi kunnat knyta någon till projektet. De allra flesta som kontaktats har varit intresserade med de flesta har ej haft tid och många har uttryckt att man har för lite kunskaper om medfödda rörelsehinder i allmänhet och CP i synnerhet. Sökandet efter handledare har dock givet många värdefulla kontakter och vi har även fått flera bra synpunkter. Problemställningen smärta hos vuxna med CP hamnar ju också lite mellan olika specialiteter och man skall vid en eventuell fortsättning försöka hitta flera handledare med kunskaper inom exempelvis algologi, ortopedi, neurologi, rehabiliteringsmedicin och fysioterapi. Vi valde att starta och genomföra projektet trots att vi saknade handledare. Vi har i genomförandet av projektet därför också skaffat oss vissa erfarenheter som man säkert kunnat undvikit med en handledare. En sådan erfarenhet har varit att man i inbjudan till enkäten ännu tydligare kunnat betona att det vi ville var att man deltog i studien oavsett om man hade smärta eller ej. Någon har uppgivit att man ej vill delta p g a att man inte har smärta Diskussion Del 1 När det gäller litteraturöversikten har vi genom sökningar på Medline försökt täcka in olika aspekter på ämnet och i redovisningen gjort en uppdelningen så man kan ha nytta av översikten även om man ej har som specialintresse smärta och CP. Vi har därför tagit med även några artiklar som handlar bara om smärta och även några artiklar om fysisk aktivitet. Anledning till att vi också tagit med dess artiklar är att en del frågor i enkäten tar upp frågor om fysisk aktivitet. Vi har bara funnit några få studier som direkt rör smärta och CP och det är 7

9 vetenskapliga arbeten på Medline och andra databaser och skapat ett bra samarbete med biblioteket på KSS. Det finns få läroböcker som tar upp och beskriver CP hos vuxna och den mest utförliga beskrivning vi hittat är i Rehabilitation Medicine. Boken Cerebral Palsies : Epidemiology and Pathways är intressant men teoretisk och kanske inte har så stort värde i det kliniska vardagsarbetet. Tre av rapporterna som finns redovisade fick vi efter kontakt med NHR. Det är viktigt att de rapporter som skrivs kan få en spridning. Det är ju lätt att rapporterna inte blir kända p g a att man inte hittar dom vid litteratursökningar. De tre rapporterna från New York har som författare Margaret A. Turk som är en auktoritet inom området CP och åldrande. Vi har också haft ambitionen att ge ett lite urval och tips på information om CP som man kan hitta på internet. Denna informationskälla utvecklas ju hela tiden och där det är snabbt och lätt att hitta information men det finns också information som inte alltid är så vederhäftig och information som inte alltid är uppdaterad. Vi tror det är viktigt att följa denna information då ju många av våra yngre brukare tar del av den. En annan tanke som kommer upp vid studier av internetinformationen är hur bra vuxenhabiliteringarna är på att presenter sig och uppdaterade kunskaper på internet. Ett samarbete med brukarorganisationerna skulle här säkert vara av värde. Vi har också valt att ta med ett CP-kompendium från Norge. Detta tycker bra exempel på en bra sammanfattning och det är framtaget i första hand för undervisning av personal. Som bilaga till litteraturöversikten finns bifogat de abstracts till vetenskapliga artiklar som finns tillgängliga på Medline. Vi har också i vissa fall angivit var man kan beställa t ex rapporter. Detta har vi gjort i förhoppning att översikten kan vara till nytta och vi kan förmedla den till intresserade. Diskussion Del 2 För att få fram den grupp som skulle bli föremål för inbjudan fick vi först beskriva gruppen Cerebral pares vuxenhabiliteringen Habiliteringen öster. Till detta drog vi nytta av rapportdelen i vårt habiliteringsregister där vi kunde få fram köns- och åldersfördelning. Denna visar en övervikt av män 58%. Medianåldern ligger på 28 år och medelåldern på 32,9 år. De vi har kunnat registrera är de som haft kontakt med vårt team. Vår uppfattning är att det finns fler äldre med CP som vi ej kommer i kontakt med och där inskrivning ej blivit aktuell sedan vuxenhabiliteringens verksamhets har byggds upp. Något heltäckande register finns ju tyvärr inte och därför kan vi inte uttala oss om vår täckningsgrad. Redovisning av diagnoser är gjord med hjälp av genomgång av patientjournalerna. Det har i visa fall varit svårt avgöra till vilken typ av CP man skall räkna brukarens skada. I några fall har vi för samma brukare angivit två diagnoser t ex spastisk tetraplegi och dyskinetisk CP. Den kognitiva funktionen har också bedömts vid journalgenomgång. I relativt få journaler kan man finna att det finns redovisat någon test utan vi har i första hand fått gå på uppgifter om skolgång och de som gått i särskola har klassats ha ett begåvningshandikapp. I vår verksamhet stöder vi relativt ofta på frågeställningen om det finns värde av att göra en ny testning för att bedöma om de föreligger ett begåvningshandikapp eller ej. Att göra en sådan testning har i detta projekt har dock ej varit möjlig och vi har fått nöja oss med journalgenomgång. Denna visar att 58% i gruppen har ett begåvningshandikapp. Bottos och medarbetare redovisar i en nyligen publicerad artikel i en grupp med 61 personer med CP en andel av 65%. I denna grupp var dock diagnosfördelningen något annorlunda (bilaga 5, A 4 h). I relation till åldersfördelningen ser man i vår grupp en överrepresentation av begåvningshandikapp i åldersgrupperna och

10 I gruppen Normalbegåvning har vi en liten övervikt för kvinnor i könsfördelningen, 52%. Medelåldern är något lägre 32,1 år och medianåldern är samma 28 år som i den ovan beskrivna gruppen. Vi kan se en annan fördelning av diagnoserna där andelen spastisk diplegi är klart större, 52% mot 37% och spastisk tetraplegi är mindre, 7% mot 22% i gruppen med normalbegåvade jämfört med gruppen personer med begåvningshandikapp. Vi har vid inbjudan till undersökningsdelen i projektet haft ett relativt litet antal av de inbjudna som velat delta. Endast 10 av 27 har svarat att de vill delta (37%). Fyra svarade ej på inbjudan och inte heller efter påminnelse. Någon bortfallsanalys har ej gjort och bedömt det svårt att genomföra en sådan då undersökningen gäller våra brukare. Om vi skulle vara alltför enträgna och också försöka ta reda på varför man inte vill delta har vi befarat att detta kan vara ett integritetsbrott och att man ej skulle uppfatta det som frivilligt att delta. Vi har bedömt det vara viktigt att man skall frivilligt få delta utan att man på något sätt skall misstänka att deltagande i studien eller inte skulle kunna påverka framtida habiliteringsinsatser. Som tidigare nämnts skulle vi också varit tydligare i vår inbjudan så ingen skulle kunnat uppfatta att vi endast vill ha deltagare som hade smärta. Av de tio som fick enkäten har nio svarat. Det är därför svårt att drar några större slutsatser av enkätresultaten utan man får se projektet mer som en pilotstudie, det samma kommer ju också att gälla Del 3 smärt- och funktionsundersökningen. Enkätgruppen är också för liten för att det skall vara meningsfullt att göra någon statistisk bearbetning av materialet. Medelåldern i enkätgruppen är betydligt högre än i de andra grupperna och ligger på 41,7 år och medianåldern är så hög som 46 år. Vi har också en klar övervikt av män i gruppen 7/9. Frågorna om boendet visar en klar majoritet för ensamboende och att ingen bor i gruppboende. Vidare har ingen i enkätgruppen barn. Assistansbehovet är stort, 6 av 9 har personlig assistans och flertalet har assistans mer än 60 timmar per vecka. När det gäller sysselsättningen har 5 personer hel förtidspension eller sjukbidrag ytterligare 3 partiell pension eller sjukbidrag. En person arbetar heltid som egen företagare. Frågan om diagnos förefaller att ha varit något oklar och svår att besvara även om vi angivit förklaringar på svenska till de latinska diagnoserna. En del av svårigheten beror säkert också på en person kan ha en CP-bild som passar in på flera typer av CP. Vid diskussion med Christina Andersson sjukgymnast på Karolinska Institutet som skrivit frågan hade man vid den undersökning dom har genomfört samma erfarenhet varför denna fråga borde omformulerats i vår enkät. Största diskrepansen mellan självangiven diagnos och diagnos i journal gäller spastisk diplegi. Vi har dock inte gått in och tittat på individnivå utan redovisar fördelningen mellan diagnoser i gruppen. Frågan om förflyttning visar att majoriteten är rullstolsburen, här har man angivit flera svarsalternativ och vi redovisar därför fler svar än individer. Man har inte kunnat från enkätsvaren se vilket förflyttningssätt som man huvudsakligen använder sig av. Alla i enkätgrupper anger att dom har kontrakturer. Den vanligaste lokalisationen är höfter, knän och axlar. 7 av 9 har genomgått ortopediska operationer och det är vanligast att man blivit opererad i fot/fotled. Frågorna om smärta har vi konstruerat så att vi vill ha fram de som haft smärta de senaste tre månaderna då det är detta som skall vara kriteriet för att vi skall kalla individen till Del 3. Vi har försökt se hur man i andra studier skrivit liknande frågor. En svårighet är vad man skall använda för betäckning då ord som smärta, värk och ont har olika innebörd för olika individer. Sju personer av nio (77%) uppger att de haft smärta under de senaste 3 månaderna varav två under den senaste veckan. Detta kan jämföras med Schwartz och medarbetares studie från Seattle där man hade en motsvarade frekvens på 67% och Turks studie från New York hos kvinnor där frekvensen smärta var 83%. Lokalisationen av smärtan varierar och är mest vanlig från rygg och nacke. De flesta anger smärta från flera ställen och i medeltal 9

11 uppger man smärta från 3,3 lokalisationer hos de som har smärta. Sex personer har skattat sin smärta på en VAS-skala och medelvärdet ligger på 4,7 på en skala från 0-10 där 0 motsvarar ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta. Detta kan jämföras med undersökning från Seattle där man hade ett medelvärde på 4,45. Spridningen i vår enkätgrupp är från 1,6 till 7,9. Som förvärrande faktorer uppges främst ansträngning och fysisk aktivitet men även vila. Här kan säkert begreppet ansträngning vara något diffust och tolkas olika. Både fysisk aktivitet och vila anges också som en lindrande faktor tillsammans med sjukgymnastik. Den vanligaste lindrande faktor är dock läkemedel. Den vanligaste fysiska aktiviteten för egenträning uppges träning enligt hemträningsprogram. De är dock svårt att säkert veta vad denna består av och bör bli föremål för närmare specificering om man väljer att gå vidare med en liknande studie. Fyra svarar att de tränar flera gånger i veckan eller mer. De viktigaste motiven för att vara fysiskt aktiv är enligt svaren välbefinnande, bättre hälsa, bättre arbetsförmåga och bättre kondition. Som motiv till att man inte är fysiskt aktiv uppges bland annat att man ej har råd. Det är givetvis svårt att dra några säkra slutsatser av en enkätundersökning där vi endast har nio personer som svarat. Men man kan ändå säga att smärta i enkätgruppen är vanlig och att de flesta som har smärta har den på flera lokalisationer. Den grupp som valt att delta i studien är i genomsnitt betydligt äldre än den totala gruppen med CP som vi har kontakt och det är därför inte säkert att frekvensen av personer med smärta är lika stor i denna grupp. Man kan misstänka att man är mer motivera att delta i en studie om smärta om man själv har smärta. Sammanfattning Genom att genomföra detta projekt har vi haft möjlighet att skaffa oss ökade kunskaper om ett symtom som har stor aktualitet för brukare som tillhör vår största diagnosgrupp. Vi har med hjälp av journalgenomgången kunnat beskriva diagnosgruppen. En av de viktigaste vinsterna med projektet att vi har fått skapa kontakter med personer och institutioner som arbetar med liknade frågeställningar. Tyvärr har vår enkätgrupp inte blivit så stor som vi hade hoppats på varför det är svårt att drar för långtgående slutsatser. Vi kan dock konstatera att smärta är vanligt hos vuxna med CP och vi ser fram emot att fortsätta med sista delen i projektet. Vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och välkomnar alla att kontakta oss. Till slut kan man konstatera att mycket forskning återstår när det gäller smärta hos vuxna med CP och vi hoppas att vi även i fortsättningen kan bidra till denna. RH-teamet Ann-Sofie Brindbergs Tomas Börsbo Christina Hammar Sjukgymnast Överläkare Arbetsterapeut Rigmor Jernström Lillvor Munkstedt Susanne Olsson Kurator Arbetsterapeut Sjukgymnast Vuxenhabiliterigen Skaraborgsgatan 19 A Skövde (fax) 10

12 Bilaga 1 Hur vanligt är smärta hos vuxna med cerebral pares? Att smärta förekommer hos vuxna med cerebral pares har många erfarenhet av, men hur vanligt är det med smärta och vilken typ av smärta är vanligast. Om man läser i den vetenskapliga litteraturen kan man hitta några få undersökningar som har studerat detta. I en studie från USA uppgav 67% att dom hade haft smärta under de senaste tre månaderna. Smärtan var framförallt från benen och ryggen. För att närmare ta reda på hur det ser ut hos Skaraborg kommer vi hösten 2001 att göra en undersökning på en grupp personer med cerebral pares som har haft kontakt med vuxenhabiliteringen. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vanligt smärta är, vilka konsekvenser den får för livskvalitet och dagliga aktiviteter. Det är också viktigt för oss att hitta bra metoder att undersöka och beskriva smärta. Vi hoppas att denna undersökning skall kunna göra att vi kan bli bättre på att utreda och behandla smärta och hjälpa våra brukare att förebygga smärta RH-teamet, Vuxenhabiliteringen Skövde genom Tomas Börsbo, överläkare 11

13 Bilaga 2 Hej! Vi i teamet för rörelsehindrade skall göra en undersökning för att ta reda på hur vanligt det är med smärta hos gruppen CP-skadade personer. Vi vill också ta reda på olika sätt att beskriva och mäta smärta. Till Er som vill delta i denna undersökning kommer vi att skicka ett frågeformulär. Sedan kommer några av Er att erbjudas att komma till vuxenhabilitering för en undersökning av en sjukgymnast för att vi skall kunna studera olika metoder att beskriva smärta. Det kommer inte att erbjudas behandling av smärtan i samband med denna undersökning, men vi tycker det är viktigt att göra denna undersökning för att öka vår kunskap och förbättra den hjälp vi kan ge. Deltagandet är givetvis frivilligt. Vi kommer att stå för resekostnader i samband med eventuellt besök i Skövde. Vi hoppas Du har möjlighet att delta i denna undersökning som kommer genomföras under hösten och vintern Vi vill att Du skickar in Ditt svar senast Med vänliga hälsningar Tomas Börsbo Rigmor Jernström Lillvor Munkstedt Överläkare Kurator Arbetsterapeut Christina Hammar Arbetsterapeut Susanne Olsson Sjukgymnast Svar insändes i bifogat svarskuvert Sätt kryss i aktuell ruta nedan Jag vill delta i undersökningen Jag vill ej delta i undersökningen Jag önskar mer information innan jag bestämmer om jag vill delta. Kontakta mej på telefonnummer..eller . Datum: Namn:. 12

14 Bilaga 3 Hej! Du fick för några veckor sedan en inbjudan till ett projekt om cerebral pares och smärta. Eftersom vi inte fått något svar från dej skickar jag ut en ny inbjudan. Det vore bra om du har möjlighet att skicka in svaret senast 9/11. Skövde RH-teamet genom Tomas Börsbo 13

15 Bilaga 4 Hej! Jag skickar frågeformuläret som är framtaget för projektet Smärta hos vuxna med CP-skada. Jag skulle vilja att Du fyller i det och skickar in det i bifogat svarskuvert före den 25/11. Vi har ett kodnummer på varje frågeformulär för att man inte skall kunna se vem det är som svarat på just detta formulär när vi sammanställer svaren på frågorna. Vi har en förteckning av vilket kodnummer som hör till vilken person i projektet för att kunna kontakta de som skall inbjudas till fortsättningen av projektet och för att kunna skicka ut påminnelse om vi inte får in svar på frågeformulären. Denna förteckning har endast en person (projektledaren) tillgång till. Om Du har några frågor kontakta mej. Tel: Mobil: Mail: Skövde Med vänliga hälsningar Tomas Börsbo Överläkare Vuxenhabiliteringen 14

16 FRÅGEFORMULÄR KOD NR.:.. För projektet: Smärta hos vuxna med CP-skada Sätt kryss i den eller de rutor som passar bäst. Skriv gärna kommentarer om Du vill ge mer upplysningar, eller om ingen av svarsalternativen passar. 1: Kön Man Kvinna 2: Födelseår 19. BOENDE 3: Jag bor i villa/radhus lägenhet servicelägenhet gruppboende annat boende Kommentarer:.... 4: Jag bor ensam tillsammans med make/maka/sambo tillsammans med barn tillsammans med annan person tillsammans med föräldrar 4a: Har du barn? Ja Nej 4b: Om ja, hur många barn? Antal: 15

17 ASSISTANS/ANNAN HJÄLP 5: Besvaras av dej som har assistans/hemtjänst. Jag har personlig assistent hemtjänst hemsjukvård hjälp av personal i gruppboende ledsagare kontaktperson annat Kommentarer:... 6: Jag har ingen assistans/annan hjälp mindre än 2 timmar per vecka mellan 2 och 20 timmar per vecka mellan 20 och 60 timmar per vecka mer än 60 timmar per vecka Kommentarer:... ARBETE/STUDIER 7: Jag (du kan sätta flera kryss) studerar är hemarbetande är sjukskriven % har förtidspension % har daglig sysselsättning är i lönearbete % är arbetssökande har sjukbidrag % har ålderspension annat Vad?

18 DIAGNOS 8: Vilken typ av CP-skada har Du? Jag har högersidig spastisk hemiplegi (spastisk i höger arm och ben) vänstersidig spastisk hemiplegi (spastisk i vänster arm och ben) spastisk diplegi (spastisk i både armarna och benen, men mest i benen) spastisk tetraplegi (spastisk i både armarna och benen) atetotisk (ofrivilliga rörelser) tonusväxlingssyndrom (varierande muskelspänning i hela kroppen från hög till låg muskelspänning) ataktisk (balansstörningar) vet ej Kommentarer. Om ingen av rutorna passar på din typ av CP kan du beskriva eller med egna ord. FÖRFLYTTNING 9a: Jag förflyttar mej inomhus i huvudsak genom att: gå gå med gånghjälpmedel ( t ex käpp, krycka, rollator ) använda manuell rullstol använda elektrisk rullstol 9b: Jag förflyttar mej utomhus i huvudsak genom att: gå gå med hjälpmedel använda manuell rullstol använda elektrisk rullstol 17

19 RÖRLIGHET I LEDER 10: Är Du stel/har nedsatt rörlighet (kontrakturer) i några av Dina leder så att de är svåra att böja eller sträcka? Du kan till exempel inte sträcka ut armbågen, knät eller höften? (Du kan sätta flera kryss). Jag har stela leder/nedsatt rörlighet i: axlar armbågar handleder/fingrar höfter knän fötter ryggen inte i någon led vet ej Kommentarer.. 11a: Har du genomgått ortopediska operationer? Ja Nej 11b: Om ja, hur många? Antal. Om du inte genomgått några ortopediska operationer, gå till fråga c: Var är du opererad? (Du kan sätta flera kryss) Ryggen (scoliosoperation) Höfterna Knälederna Fotlederna/Fötterna Axlarna Armbågarna Handlederna/Fingrarna Annat, vad?

20 SMÄRTA 12: Jag har haft smärta senaste veckan senaste månaden senaste tre månaderna ej haft smärta de senast tre månaderna Kommentarer.. Om du inte haft smärta de senaste tre månaderna gå till fråga : När jag har smärta har jag ont i: (Du kan sätta flera kryss) Huvudet Nacken Axlarna Armarna Ryggen Höfterna Knäna Fötterna Annat ställe.. Kommentarer (beskriv gärna utförligt) : När du har ont, hur stark är smärtan i genomsnitt? Sätt ett kryss på linjen motsvarande den smärta du upplevt under de senaste tre månaderna. Ingen smärta Värsta tänkbara smärta 19

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message. Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

forskning pågår Att leva som vuxen med cerebral pares Sammanfattning

forskning pågår Att leva som vuxen med cerebral pares Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Att leva som vuxen med cerebral pares KARIN SANDSTRÖM Sammanfattning Cerebral pares är ett livslångt funktionshinder, men hitintills har forskningen om

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Riksstroke 1-årsuppföljning

Riksstroke 1-årsuppföljning 3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and

Läs mer

ENKÄT för att undersöka vad som kan påverka upplevd hälsa i rygg och ben hos vårdpersonal

ENKÄT för att undersöka vad som kan påverka upplevd hälsa i rygg och ben hos vårdpersonal Bilaga 2 Magisterutbildning i ergonomi MTO Cecilia Karlsson 1 av 8 ENKÄT för att undersöka vad som kan påverka upplevd hälsa i rygg och ben hos vårdpersonal Det är känt och vetenskapligt bekräftat att

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter

Läs mer

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

HEFa ett regionalt kvalitetsregister HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. 1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och

Läs mer

Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning.

Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Dr Jörgen Johansson, Previa, företagsläkare, allmänläkare

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig:

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig: ... Personnr... Namn... Datum Frågeformulär inför nybesök hos smärtläkare Vi ber dig att fylla i detta formulär. Det underlättar arbetet och bedömning av dina smärtproblem för att komma fram till rätta

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Center för barn med cerebral pares i Syrien

Center för barn med cerebral pares i Syrien Reserapport Center för barn med cerebral pares i Syrien Resa till Syrien 26/9-10/10 2003 med ett svenskt habiliteringsteam. Sjukgymnast Lena Ståhle-Öberg Barn&ungdomshabiliteringen i Umeå. Resan startade

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 7 och

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ. Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp Rehabilitation Science BA (B), Rehabilitation Methods in working Life II, 15 credits Allmänna data om

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

ICOAP in Swedish, knee

ICOAP in Swedish, knee ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg & Marianne Svensson

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Till dig som ska föda ditt första barn

Till dig som ska föda ditt första barn Till dig som ska föda ditt första barn Ett forskningsprojekt pågår om akupunktur som smärtlindring under förlossning. Vi vill undersöka vilken typ av akupunkturbehandling som ger bäst smärtlindring. Resultaten

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

Ska jag jobba som cirkusartist,

Ska jag jobba som cirkusartist, Ska jag jobba som cirkusartist, eller? Britta Berglund, vårdutvecklingsledare, Gastrocentrum Omvårdnad Med lic, Med dr, forskarassistent, KI britta.berglund@karolinska.se Villefranche Nosology (1998) Klassisk

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer