Cerebral pares. och smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cerebral pares. och smärta"

Transkript

1 Handikappförvaltningen Rapport 2002 : 2 FoU Cerebral pares och smärta Habiliteringen Öster RH-teamet Vuxenhabiliteringen Skövde Tomas Börsbo

2 PROJEKT CEREBRAL PARES OCH SMÄRTA PROJEKTREDOVISNING RH-teamet Tomas Börsbo Vuxenhabilitering Överläkare Habiliteringen Öster Skaraborgsgatan 19 A Handikappförvaltningen Skövde Västra Götalandsregionen

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 sida Projektredovisning 3-10 Information till RBU (bilaga 1) 11 Inbjudan (bilaga 2) 12 Påminnelse inbjudan (bilaga 3) 13 Frågeformulär (bilaga 4) Litteraturöversikt (bilaga 5) Enkätundersökning (bilaga 6)

4 Bakgrund Smärta är en av de vanligaste sekundära tillstånden hos vuxna med CP. Andra vanliga sekundära tillstånd är muskuloskeletala deformiteter såsom kontrakturer, scolios vidare tarmproblem, blåsproblem, dåligt tandstatus och gastroesofagal reflux. Har vanligt är då smärta hos vuxna med CP? Turk och medarbetare fann att i en grupp på 63 kvinnor uppgav 53 (84%) att de hade smärta i åtminstone ett område av kroppen. Vanligast var smärta i huvud, rygg och arm. Schwartz och medarbetare rapporterar i en studie från Seattle där man undersökt 62 personer med CP att 67% hade smärta som varat mer än tre månader. 53% hade smärta dagligen och smärtan var framför allt lokaliserad till benen och ryggen. Det finns antagande att orsaken till smärta är en krampartad smärta eller skelettdeformiteter relaterade till spasticitet och scolios. Förekomst av central neuropatisk smärta finns inte rapporterat vid CP vilket ju inte utesluter att det kan förekomma. Man påpekar dock i de vetenskapliga artiklar som finns att det finns extremt lite skrivet om både incidens och orsak till smärta hos vuxna med CP. En av orsakerna till bristen på forskning i detta ämne kan vara svårigheten att mäta smärta i denna grupp av funktionshindrade pga kommunikationssvårigheter och kognitiva funktionsnedsättningar. Orsaken till vårt intresse har varit att vi märkt att de brukare med CP vi har kontakt med på Vuxenhabiliteringen i Skövde ofta tar upp problem med smärta och att detta får konsekvenser för livskvalitet och dagliga aktiviteter. Vårt syfte med projektet är i första hand att gå igenom vad som finns skrivit om detta ämne. Vidare att ta reda på hur vanligt smärta är hos en grupp av brukare med CP som vi har kontakt med samt att vid ett personligt möte med brukaren prova olika smärtutvärderingsinstrument och olika metoder att beskriva funktionshindret. Projektet är uppdelat i tre delar varav de två första är avslutade när denna redovisning skrivs. Del 1 är en litteraturöversikt. Del 2 är en enkätundersökning. Del 3 är en smärt- och funktionsundersökning. Vi har för del 2 och 3 valt att undersöka den grupp av brukare med CP som har haft kontakt med Vuxenhabiliterings RH-team under de senaste tre åren och som inte i journalen har något dokumenterat begåvningshandikapp. Kontakt har tagits med RBU i Skaraborg för information om projektet. Information har skett muntligt i samband med en träff med brukarorganisationerna som ägde rum på Vuxenhabiliteringen och en skriftlig information som skickats till RBU och som införts i deras informationsblad. (Bilaga 1) Vi har inte till projektet kunnat knyta någon huvudhandledare men värdefulla synpunkter har lämnats av professor emeritus Gunnar Grimby Göteborgs Universitet, docent Gerd Ahlström Habiliteringens Forskningscentrum, Örebro, Öl Patrik Ugge Vuxenhabiliteringen Örebro, fysioterapeut Reidun Jahnsen Sunnaas Sykehus Oslo, sjukgymnast Christina Andersson, Karolinska Institutet Huddinge och sjukgymnast Karin Sandström, Universitetssjukhuset Linköping. 3

5 Som del i projektet har vi i RH-teamet inbjudit fysioterapeut Reidun Jahnsen Oslo för att få information om en studie om vuxna med CP som genomförs i Norge. Till detta besök har sjukgymnaster från vuxenhabiliteringarna i Västra Götaland inbjudits. Vid besöket kommer också delar av detta projekt att presenteras. Delar av projektet kommer också att presenteras vid en nätverksträff för läkare inom vuxenhabiliteringen i Sverige. Projektet har genomfört med ekonomiskt stöd från Handikappförvaltningen i Västra Götalandsregionen. Syfte Att skaffa oss ökad kunskap om smärta hos vuxna med CP Att få en beskrivning av gruppen vuxna med CP som har kontakt med vårt team Att skapa kontakter med andra som har kunskap om och som jobbar med denna brukargrupp Att få kunskap om förekomst av smärta i en grupp av vuxna med CP Att få erfarenheter av att arbeta med litteratursökning, enkätundersökning och utvärderingsinstrument Att genom en ökad kunskap och ökad erfarenhet bli bättre på att utreda och behandla smärta hos vuxna med CP Att sprida kunskaper och erfarenheter vi fått i arbetet med projektet till brukarorganisationer, vuxenhabiliteringarna i Handikappförvaltningen Västra Götalandsregionen och till övriga kollegor Metod Del 1: Materialet som redovisas i avsnittet litteraturöversikt har vi i första hand fått genom litteratursökning på Medline. Biblioteket på Skaraborgs Sjukhus har här varit till stor hjälp genom att ställa upp med undervisning i litteratursökning och god service vid beställning av vetenskapliga artiklar. En del material har hittas vid sökningar direkt på internet där utbytet vid sökningar är mycket stort men där det krävs en noggrann källkritik. 4

6 Mycket värdefull litteratur har vi också fått och fått tips om vid studiebesök och andra kontakter. Del 2: För att få fram de brukare som skulle få inbjudan till enkätundersökningen gjordes en sammanställningen av de brukare som har diagnosen CP och som haft kontakt med RHteamet under de senaste tre åren. Denna sammanställning kunde fås fram genom en rapport från vårt habiliteringsregister. Denna rapport visade att 64 av våra brukare hörde till denna grupp. I redovisningen benäms denna grupp Cerebral pares. Journalen för dessa brukare genomlästes och man registrerade ålder, kön, diagnos och om det i journalen fanns rapporterat om brukaren har ett begåvningshandikapp. I denna grupp av 64 brukare hade 27 inte ett begåvningshandikapp. Denna grupp benämns Cerebral pares normalbegåvning. Till gruppen Cerebral pares normalbegåvning skickades en inbjudan att delta i projektet (bilaga 2). En påminnelse skickades ut till de 11 brukare som ej svarat efter 3 veckor (bilaga 3). 10 brukare tackade ja till att delta i undersökningen, 13 tackade nej och 4 svarade ej på inbjudan. Av de 10 brukare som fick enkäten (bilaga 4) svarade 9. Denna grupp på nio brukare benämns i redovisningen Enkätgruppen. Som grund för enkäten har vi använt frågorna i en enkätundersökning som gjorts av sjukgymnasterna Christina Andersson och Eva Mattson vid Institutionen för sjukgymnastik Karolinska Institutet Huddinge(se litteraturöversikt A 1 i ). En del av dessa frågor är också översatta och använda av fysioterapeut Reidun Jahnsen vid Sunnaas Sykehus Oslo i en stor enkätundersökning som ännu ej är publicerad. Vi har valt att inte ta med vissa frågor för att enkäten inte skall bli för omfattande. Några frågor är omformulerade och någon fråga har tillkommit. Det viktigaste med enkäten var att få fram hur många som under de senaste tre månaderna haft smärta så att vi sedan kan gå vidare med fysikalisk undersökning och testning av smärtutvärderingsinstrument. Del 3: Del tre är ännu ej genomförd men vi har studerat flera smärtutvärderingsinstrument samt metoder att beskriva motorisk funktion och spasticitetsbedömning. Vi har ambitionen att hitta metoder som kan vara användbara i det fortsatta habiliteringsarbetet i teamet. Vi hade först tanken att ha en extern sjukgymnast som skulle genomföra smärt- och funktionsbedömningarna men eftersom vår sjukgymnastresurs i teamet utökats med en tjänst sedan projektet planerades beslöt att använda den egna resursen. Detta har inneburen att projektet blivit något försenat. Vi kommer dock att vinna på att vi kommer att få den praktiska erfarenheten som bedömningarna kommer att ge att komma teamet mer direkt till godo. 5

7 De smärtbedömningsinstrument vi först studerade var GCPS. The Graded Chronic Pain Scale är det utvärderingsinstrument som använts i den ovan refererade studien från Seattle. Det är utvecklat av Michael von Korff och speglar smärtintensitet och påverkan av smärta på dagliga aktiviteter. Man har använt GCPS för att utvärdera ryggsmärta, huvudvärk och temporomandibulär smärta. Kontakter har tagits med Michael von Korff men vi har inte lyckats få frågeformuläret skickat till oss. Vidare har vi tittat på Pain-O-Metern. Ett utvärderingsinstrument som bedömmer smärtans fyra dimensioner intensitet, kvalitet, läge och varaktighet. Intensiteten mäts med en Visuell Analog Skala (VAS). Smärtans kvalitet är karakteriserad av ord som används för att beskriva fysiska och emotionella komponenter av smärta. Detta är en förkortat version av det mer omfattande MPQ (McGills Pain Questionaire). Smärtans läge beskrivs liksom varaktighet, om smärtan är kontinuerlig. Pain-O-Metern utvecklades i början av 1980-talet i Sverige av Fannie Gaston-Johansson. Vi tycker att detta instrument kan vara intressant då det verkar vara praktiskt användbart även om det inte är använt för att studera vår målgrupp. MPI-S, den svenska versionen av Multidimensional Pain Inventory. Översättningen är gjord av bl a Gunnar Bergström som presenterade en utvärdering av MPI-S i sin avhandling i december MPI-S är framförallt användbar vid kronisk muskuloskeletal smärta är ett frågeformulär i två delar som tar upp hur individen upplever och påverkas av smärta samt hur den närmaste omgivningen reagerar när individen har ont. Smärtteckning eller smärtritning är ett väl beprövat sätt att låta individen beskriva sin smärta. Här finns flera formulär men av vikt är att smärteckningen sker i samband med personligt besök och ej skickas hem innan undersökningen. Under våren 2002 kommer vuxenhabiliteringen i Habiliteringen öster att förbereda för införande av datoriserad patientjournal. Den datajournal som kommer att införas är Journal III (Profdoc). Kontakt har tagits med utvecklare inom företaget Profdoc och man kommer under våren att presentera ett ritprogram i dokumentmodulen av Journal III. Detta program skulle kunna enligt den information vi fått utnyttjas för att kombinera en smärtteckning med VAS-skala. Detta bedömns vara av mycket stort intresse och kan komma att användas i vår studie. Svårigheten är annars med smärtteckning att den är svår att redovisa t ex i ett vetenskapligt arbete. När det gäller motorisk bedömning har vi med stort intresse tagit del av GMFM och GMFCS. Här har en omfattande metodutveckling gjorts inom forskning- och utvecklingsverksamheten regionala barn- och ungdomshabiliteringen Västra Götaland. Dessa mätinstrument är framtagna för barn- och ungdomar men det är möjligt att man kan modifiera instrumenten för att de skall kunna användas även på vuxna. Vi har också tänkt att använda någon bedömningsskala för att beskriva spasticitet och har här mest studerat Ashworth skalan och den modifierade Ashworth skalan. Under tiden vid lärt oss mer om de olika bedömningsinstrumenten har det blivit klart för oss vikten av att studera och lära sig dessa instrument innan man definitivt bestämmer vilka som skall användas. Detta är också en av anledningarna att vi ännu inte kallat in brukare för undersökning. Vi har ambitionen att kunna genomföra del 3 i projektet under

8 Resultat Del 1: Se PROJEKT - CEREBRAL PARES OCH SMÄRTA - DEL 1 - LITTERATURÖVERSIKT (bilaga 5) Del 2: Se PROJEKT - CEREBRAL PARES OCH SMÄRTA - DEL 2 - ENKÄTUNDERSÖKNING (bilaga 6) Diskussion Allmän diskussion Vår utgångspunkt för projektet var att titta på en frågeställning som vid stött på i vårt vardagsarbete och där vi upplevde att vi skulle ha nytta av att skaffa oss mer kunskap och erfarenhet. Vi har upplevt att smärta är vanligt runt problem med sittande och höftproblem. Vi har också sett smärta som ett hinder för träning, bibehållande av rörlighet och muskelfunktion. Vi var också intresserade av att se hur man kan genomföra ett projektet där den grupp vi ville studera ändå är relativt liten även om vi valt vår största diagnosgrupp. Projektet inleddes med att söka litteratur och att försöka hitta en handledare som var intresserad av projektet. Vi har tagit många kontakter och sex personer är tillfrågade utan att vi kunnat knyta någon till projektet. De allra flesta som kontaktats har varit intresserade med de flesta har ej haft tid och många har uttryckt att man har för lite kunskaper om medfödda rörelsehinder i allmänhet och CP i synnerhet. Sökandet efter handledare har dock givet många värdefulla kontakter och vi har även fått flera bra synpunkter. Problemställningen smärta hos vuxna med CP hamnar ju också lite mellan olika specialiteter och man skall vid en eventuell fortsättning försöka hitta flera handledare med kunskaper inom exempelvis algologi, ortopedi, neurologi, rehabiliteringsmedicin och fysioterapi. Vi valde att starta och genomföra projektet trots att vi saknade handledare. Vi har i genomförandet av projektet därför också skaffat oss vissa erfarenheter som man säkert kunnat undvikit med en handledare. En sådan erfarenhet har varit att man i inbjudan till enkäten ännu tydligare kunnat betona att det vi ville var att man deltog i studien oavsett om man hade smärta eller ej. Någon har uppgivit att man ej vill delta p g a att man inte har smärta Diskussion Del 1 När det gäller litteraturöversikten har vi genom sökningar på Medline försökt täcka in olika aspekter på ämnet och i redovisningen gjort en uppdelningen så man kan ha nytta av översikten även om man ej har som specialintresse smärta och CP. Vi har därför tagit med även några artiklar som handlar bara om smärta och även några artiklar om fysisk aktivitet. Anledning till att vi också tagit med dess artiklar är att en del frågor i enkäten tar upp frågor om fysisk aktivitet. Vi har bara funnit några få studier som direkt rör smärta och CP och det är 7

9 vetenskapliga arbeten på Medline och andra databaser och skapat ett bra samarbete med biblioteket på KSS. Det finns få läroböcker som tar upp och beskriver CP hos vuxna och den mest utförliga beskrivning vi hittat är i Rehabilitation Medicine. Boken Cerebral Palsies : Epidemiology and Pathways är intressant men teoretisk och kanske inte har så stort värde i det kliniska vardagsarbetet. Tre av rapporterna som finns redovisade fick vi efter kontakt med NHR. Det är viktigt att de rapporter som skrivs kan få en spridning. Det är ju lätt att rapporterna inte blir kända p g a att man inte hittar dom vid litteratursökningar. De tre rapporterna från New York har som författare Margaret A. Turk som är en auktoritet inom området CP och åldrande. Vi har också haft ambitionen att ge ett lite urval och tips på information om CP som man kan hitta på internet. Denna informationskälla utvecklas ju hela tiden och där det är snabbt och lätt att hitta information men det finns också information som inte alltid är så vederhäftig och information som inte alltid är uppdaterad. Vi tror det är viktigt att följa denna information då ju många av våra yngre brukare tar del av den. En annan tanke som kommer upp vid studier av internetinformationen är hur bra vuxenhabiliteringarna är på att presenter sig och uppdaterade kunskaper på internet. Ett samarbete med brukarorganisationerna skulle här säkert vara av värde. Vi har också valt att ta med ett CP-kompendium från Norge. Detta tycker bra exempel på en bra sammanfattning och det är framtaget i första hand för undervisning av personal. Som bilaga till litteraturöversikten finns bifogat de abstracts till vetenskapliga artiklar som finns tillgängliga på Medline. Vi har också i vissa fall angivit var man kan beställa t ex rapporter. Detta har vi gjort i förhoppning att översikten kan vara till nytta och vi kan förmedla den till intresserade. Diskussion Del 2 För att få fram den grupp som skulle bli föremål för inbjudan fick vi först beskriva gruppen Cerebral pares vuxenhabiliteringen Habiliteringen öster. Till detta drog vi nytta av rapportdelen i vårt habiliteringsregister där vi kunde få fram köns- och åldersfördelning. Denna visar en övervikt av män 58%. Medianåldern ligger på 28 år och medelåldern på 32,9 år. De vi har kunnat registrera är de som haft kontakt med vårt team. Vår uppfattning är att det finns fler äldre med CP som vi ej kommer i kontakt med och där inskrivning ej blivit aktuell sedan vuxenhabiliteringens verksamhets har byggds upp. Något heltäckande register finns ju tyvärr inte och därför kan vi inte uttala oss om vår täckningsgrad. Redovisning av diagnoser är gjord med hjälp av genomgång av patientjournalerna. Det har i visa fall varit svårt avgöra till vilken typ av CP man skall räkna brukarens skada. I några fall har vi för samma brukare angivit två diagnoser t ex spastisk tetraplegi och dyskinetisk CP. Den kognitiva funktionen har också bedömts vid journalgenomgång. I relativt få journaler kan man finna att det finns redovisat någon test utan vi har i första hand fått gå på uppgifter om skolgång och de som gått i särskola har klassats ha ett begåvningshandikapp. I vår verksamhet stöder vi relativt ofta på frågeställningen om det finns värde av att göra en ny testning för att bedöma om de föreligger ett begåvningshandikapp eller ej. Att göra en sådan testning har i detta projekt har dock ej varit möjlig och vi har fått nöja oss med journalgenomgång. Denna visar att 58% i gruppen har ett begåvningshandikapp. Bottos och medarbetare redovisar i en nyligen publicerad artikel i en grupp med 61 personer med CP en andel av 65%. I denna grupp var dock diagnosfördelningen något annorlunda (bilaga 5, A 4 h). I relation till åldersfördelningen ser man i vår grupp en överrepresentation av begåvningshandikapp i åldersgrupperna och

10 I gruppen Normalbegåvning har vi en liten övervikt för kvinnor i könsfördelningen, 52%. Medelåldern är något lägre 32,1 år och medianåldern är samma 28 år som i den ovan beskrivna gruppen. Vi kan se en annan fördelning av diagnoserna där andelen spastisk diplegi är klart större, 52% mot 37% och spastisk tetraplegi är mindre, 7% mot 22% i gruppen med normalbegåvade jämfört med gruppen personer med begåvningshandikapp. Vi har vid inbjudan till undersökningsdelen i projektet haft ett relativt litet antal av de inbjudna som velat delta. Endast 10 av 27 har svarat att de vill delta (37%). Fyra svarade ej på inbjudan och inte heller efter påminnelse. Någon bortfallsanalys har ej gjort och bedömt det svårt att genomföra en sådan då undersökningen gäller våra brukare. Om vi skulle vara alltför enträgna och också försöka ta reda på varför man inte vill delta har vi befarat att detta kan vara ett integritetsbrott och att man ej skulle uppfatta det som frivilligt att delta. Vi har bedömt det vara viktigt att man skall frivilligt få delta utan att man på något sätt skall misstänka att deltagande i studien eller inte skulle kunna påverka framtida habiliteringsinsatser. Som tidigare nämnts skulle vi också varit tydligare i vår inbjudan så ingen skulle kunnat uppfatta att vi endast vill ha deltagare som hade smärta. Av de tio som fick enkäten har nio svarat. Det är därför svårt att drar några större slutsatser av enkätresultaten utan man får se projektet mer som en pilotstudie, det samma kommer ju också att gälla Del 3 smärt- och funktionsundersökningen. Enkätgruppen är också för liten för att det skall vara meningsfullt att göra någon statistisk bearbetning av materialet. Medelåldern i enkätgruppen är betydligt högre än i de andra grupperna och ligger på 41,7 år och medianåldern är så hög som 46 år. Vi har också en klar övervikt av män i gruppen 7/9. Frågorna om boendet visar en klar majoritet för ensamboende och att ingen bor i gruppboende. Vidare har ingen i enkätgruppen barn. Assistansbehovet är stort, 6 av 9 har personlig assistans och flertalet har assistans mer än 60 timmar per vecka. När det gäller sysselsättningen har 5 personer hel förtidspension eller sjukbidrag ytterligare 3 partiell pension eller sjukbidrag. En person arbetar heltid som egen företagare. Frågan om diagnos förefaller att ha varit något oklar och svår att besvara även om vi angivit förklaringar på svenska till de latinska diagnoserna. En del av svårigheten beror säkert också på en person kan ha en CP-bild som passar in på flera typer av CP. Vid diskussion med Christina Andersson sjukgymnast på Karolinska Institutet som skrivit frågan hade man vid den undersökning dom har genomfört samma erfarenhet varför denna fråga borde omformulerats i vår enkät. Största diskrepansen mellan självangiven diagnos och diagnos i journal gäller spastisk diplegi. Vi har dock inte gått in och tittat på individnivå utan redovisar fördelningen mellan diagnoser i gruppen. Frågan om förflyttning visar att majoriteten är rullstolsburen, här har man angivit flera svarsalternativ och vi redovisar därför fler svar än individer. Man har inte kunnat från enkätsvaren se vilket förflyttningssätt som man huvudsakligen använder sig av. Alla i enkätgrupper anger att dom har kontrakturer. Den vanligaste lokalisationen är höfter, knän och axlar. 7 av 9 har genomgått ortopediska operationer och det är vanligast att man blivit opererad i fot/fotled. Frågorna om smärta har vi konstruerat så att vi vill ha fram de som haft smärta de senaste tre månaderna då det är detta som skall vara kriteriet för att vi skall kalla individen till Del 3. Vi har försökt se hur man i andra studier skrivit liknande frågor. En svårighet är vad man skall använda för betäckning då ord som smärta, värk och ont har olika innebörd för olika individer. Sju personer av nio (77%) uppger att de haft smärta under de senaste 3 månaderna varav två under den senaste veckan. Detta kan jämföras med Schwartz och medarbetares studie från Seattle där man hade en motsvarade frekvens på 67% och Turks studie från New York hos kvinnor där frekvensen smärta var 83%. Lokalisationen av smärtan varierar och är mest vanlig från rygg och nacke. De flesta anger smärta från flera ställen och i medeltal 9

11 uppger man smärta från 3,3 lokalisationer hos de som har smärta. Sex personer har skattat sin smärta på en VAS-skala och medelvärdet ligger på 4,7 på en skala från 0-10 där 0 motsvarar ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta. Detta kan jämföras med undersökning från Seattle där man hade ett medelvärde på 4,45. Spridningen i vår enkätgrupp är från 1,6 till 7,9. Som förvärrande faktorer uppges främst ansträngning och fysisk aktivitet men även vila. Här kan säkert begreppet ansträngning vara något diffust och tolkas olika. Både fysisk aktivitet och vila anges också som en lindrande faktor tillsammans med sjukgymnastik. Den vanligaste lindrande faktor är dock läkemedel. Den vanligaste fysiska aktiviteten för egenträning uppges träning enligt hemträningsprogram. De är dock svårt att säkert veta vad denna består av och bör bli föremål för närmare specificering om man väljer att gå vidare med en liknande studie. Fyra svarar att de tränar flera gånger i veckan eller mer. De viktigaste motiven för att vara fysiskt aktiv är enligt svaren välbefinnande, bättre hälsa, bättre arbetsförmåga och bättre kondition. Som motiv till att man inte är fysiskt aktiv uppges bland annat att man ej har råd. Det är givetvis svårt att dra några säkra slutsatser av en enkätundersökning där vi endast har nio personer som svarat. Men man kan ändå säga att smärta i enkätgruppen är vanlig och att de flesta som har smärta har den på flera lokalisationer. Den grupp som valt att delta i studien är i genomsnitt betydligt äldre än den totala gruppen med CP som vi har kontakt och det är därför inte säkert att frekvensen av personer med smärta är lika stor i denna grupp. Man kan misstänka att man är mer motivera att delta i en studie om smärta om man själv har smärta. Sammanfattning Genom att genomföra detta projekt har vi haft möjlighet att skaffa oss ökade kunskaper om ett symtom som har stor aktualitet för brukare som tillhör vår största diagnosgrupp. Vi har med hjälp av journalgenomgången kunnat beskriva diagnosgruppen. En av de viktigaste vinsterna med projektet att vi har fått skapa kontakter med personer och institutioner som arbetar med liknade frågeställningar. Tyvärr har vår enkätgrupp inte blivit så stor som vi hade hoppats på varför det är svårt att drar för långtgående slutsatser. Vi kan dock konstatera att smärta är vanligt hos vuxna med CP och vi ser fram emot att fortsätta med sista delen i projektet. Vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och välkomnar alla att kontakta oss. Till slut kan man konstatera att mycket forskning återstår när det gäller smärta hos vuxna med CP och vi hoppas att vi även i fortsättningen kan bidra till denna. RH-teamet Ann-Sofie Brindbergs Tomas Börsbo Christina Hammar Sjukgymnast Överläkare Arbetsterapeut Rigmor Jernström Lillvor Munkstedt Susanne Olsson Kurator Arbetsterapeut Sjukgymnast Vuxenhabiliterigen Skaraborgsgatan 19 A Skövde (fax) 10

12 Bilaga 1 Hur vanligt är smärta hos vuxna med cerebral pares? Att smärta förekommer hos vuxna med cerebral pares har många erfarenhet av, men hur vanligt är det med smärta och vilken typ av smärta är vanligast. Om man läser i den vetenskapliga litteraturen kan man hitta några få undersökningar som har studerat detta. I en studie från USA uppgav 67% att dom hade haft smärta under de senaste tre månaderna. Smärtan var framförallt från benen och ryggen. För att närmare ta reda på hur det ser ut hos Skaraborg kommer vi hösten 2001 att göra en undersökning på en grupp personer med cerebral pares som har haft kontakt med vuxenhabiliteringen. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vanligt smärta är, vilka konsekvenser den får för livskvalitet och dagliga aktiviteter. Det är också viktigt för oss att hitta bra metoder att undersöka och beskriva smärta. Vi hoppas att denna undersökning skall kunna göra att vi kan bli bättre på att utreda och behandla smärta och hjälpa våra brukare att förebygga smärta RH-teamet, Vuxenhabiliteringen Skövde genom Tomas Börsbo, överläkare 11

13 Bilaga 2 Hej! Vi i teamet för rörelsehindrade skall göra en undersökning för att ta reda på hur vanligt det är med smärta hos gruppen CP-skadade personer. Vi vill också ta reda på olika sätt att beskriva och mäta smärta. Till Er som vill delta i denna undersökning kommer vi att skicka ett frågeformulär. Sedan kommer några av Er att erbjudas att komma till vuxenhabilitering för en undersökning av en sjukgymnast för att vi skall kunna studera olika metoder att beskriva smärta. Det kommer inte att erbjudas behandling av smärtan i samband med denna undersökning, men vi tycker det är viktigt att göra denna undersökning för att öka vår kunskap och förbättra den hjälp vi kan ge. Deltagandet är givetvis frivilligt. Vi kommer att stå för resekostnader i samband med eventuellt besök i Skövde. Vi hoppas Du har möjlighet att delta i denna undersökning som kommer genomföras under hösten och vintern Vi vill att Du skickar in Ditt svar senast Med vänliga hälsningar Tomas Börsbo Rigmor Jernström Lillvor Munkstedt Överläkare Kurator Arbetsterapeut Christina Hammar Arbetsterapeut Susanne Olsson Sjukgymnast Svar insändes i bifogat svarskuvert Sätt kryss i aktuell ruta nedan Jag vill delta i undersökningen Jag vill ej delta i undersökningen Jag önskar mer information innan jag bestämmer om jag vill delta. Kontakta mej på telefonnummer..eller . Datum: Namn:. 12

14 Bilaga 3 Hej! Du fick för några veckor sedan en inbjudan till ett projekt om cerebral pares och smärta. Eftersom vi inte fått något svar från dej skickar jag ut en ny inbjudan. Det vore bra om du har möjlighet att skicka in svaret senast 9/11. Skövde RH-teamet genom Tomas Börsbo 13

15 Bilaga 4 Hej! Jag skickar frågeformuläret som är framtaget för projektet Smärta hos vuxna med CP-skada. Jag skulle vilja att Du fyller i det och skickar in det i bifogat svarskuvert före den 25/11. Vi har ett kodnummer på varje frågeformulär för att man inte skall kunna se vem det är som svarat på just detta formulär när vi sammanställer svaren på frågorna. Vi har en förteckning av vilket kodnummer som hör till vilken person i projektet för att kunna kontakta de som skall inbjudas till fortsättningen av projektet och för att kunna skicka ut påminnelse om vi inte får in svar på frågeformulären. Denna förteckning har endast en person (projektledaren) tillgång till. Om Du har några frågor kontakta mej. Tel: Mobil: Mail: Skövde Med vänliga hälsningar Tomas Börsbo Överläkare Vuxenhabiliteringen 14

16 FRÅGEFORMULÄR KOD NR.:.. För projektet: Smärta hos vuxna med CP-skada Sätt kryss i den eller de rutor som passar bäst. Skriv gärna kommentarer om Du vill ge mer upplysningar, eller om ingen av svarsalternativen passar. 1: Kön Man Kvinna 2: Födelseår 19. BOENDE 3: Jag bor i villa/radhus lägenhet servicelägenhet gruppboende annat boende Kommentarer:.... 4: Jag bor ensam tillsammans med make/maka/sambo tillsammans med barn tillsammans med annan person tillsammans med föräldrar 4a: Har du barn? Ja Nej 4b: Om ja, hur många barn? Antal: 15

17 ASSISTANS/ANNAN HJÄLP 5: Besvaras av dej som har assistans/hemtjänst. Jag har personlig assistent hemtjänst hemsjukvård hjälp av personal i gruppboende ledsagare kontaktperson annat Kommentarer:... 6: Jag har ingen assistans/annan hjälp mindre än 2 timmar per vecka mellan 2 och 20 timmar per vecka mellan 20 och 60 timmar per vecka mer än 60 timmar per vecka Kommentarer:... ARBETE/STUDIER 7: Jag (du kan sätta flera kryss) studerar är hemarbetande är sjukskriven % har förtidspension % har daglig sysselsättning är i lönearbete % är arbetssökande har sjukbidrag % har ålderspension annat Vad?

18 DIAGNOS 8: Vilken typ av CP-skada har Du? Jag har högersidig spastisk hemiplegi (spastisk i höger arm och ben) vänstersidig spastisk hemiplegi (spastisk i vänster arm och ben) spastisk diplegi (spastisk i både armarna och benen, men mest i benen) spastisk tetraplegi (spastisk i både armarna och benen) atetotisk (ofrivilliga rörelser) tonusväxlingssyndrom (varierande muskelspänning i hela kroppen från hög till låg muskelspänning) ataktisk (balansstörningar) vet ej Kommentarer. Om ingen av rutorna passar på din typ av CP kan du beskriva eller med egna ord. FÖRFLYTTNING 9a: Jag förflyttar mej inomhus i huvudsak genom att: gå gå med gånghjälpmedel ( t ex käpp, krycka, rollator ) använda manuell rullstol använda elektrisk rullstol 9b: Jag förflyttar mej utomhus i huvudsak genom att: gå gå med hjälpmedel använda manuell rullstol använda elektrisk rullstol 17

19 RÖRLIGHET I LEDER 10: Är Du stel/har nedsatt rörlighet (kontrakturer) i några av Dina leder så att de är svåra att böja eller sträcka? Du kan till exempel inte sträcka ut armbågen, knät eller höften? (Du kan sätta flera kryss). Jag har stela leder/nedsatt rörlighet i: axlar armbågar handleder/fingrar höfter knän fötter ryggen inte i någon led vet ej Kommentarer.. 11a: Har du genomgått ortopediska operationer? Ja Nej 11b: Om ja, hur många? Antal. Om du inte genomgått några ortopediska operationer, gå till fråga c: Var är du opererad? (Du kan sätta flera kryss) Ryggen (scoliosoperation) Höfterna Knälederna Fotlederna/Fötterna Axlarna Armbågarna Handlederna/Fingrarna Annat, vad?

20 SMÄRTA 12: Jag har haft smärta senaste veckan senaste månaden senaste tre månaderna ej haft smärta de senast tre månaderna Kommentarer.. Om du inte haft smärta de senaste tre månaderna gå till fråga : När jag har smärta har jag ont i: (Du kan sätta flera kryss) Huvudet Nacken Axlarna Armarna Ryggen Höfterna Knäna Fötterna Annat ställe.. Kommentarer (beskriv gärna utförligt) : När du har ont, hur stark är smärtan i genomsnitt? Sätt ett kryss på linjen motsvarande den smärta du upplevt under de senaste tre månaderna. Ingen smärta Värsta tänkbara smärta 19

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning.

Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Dr Jörgen Johansson, Previa, företagsläkare, allmänläkare

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Att leva med CP cerebral pares

Att leva med CP cerebral pares Att leva med CP cerebral pares Att leva med cp Jag hatar när folk talar över huvudet på mig När Emma Åverling föddes för 39 år sedan var både hon och tvilling systern svårt medtagna av syrebrist, och

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg & Marianne Svensson

Läs mer

Ska jag jobba som cirkusartist,

Ska jag jobba som cirkusartist, Ska jag jobba som cirkusartist, eller? Britta Berglund, vårdutvecklingsledare, Gastrocentrum Omvårdnad Med lic, Med dr, forskarassistent, KI britta.berglund@karolinska.se Villefranche Nosology (1998) Klassisk

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer 2008-04-03 Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige.

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer 2008-04-03 Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer 2008-04-03 Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Information och vägledning för sammanställning av resultat från MPOC

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

62 neurologi i sverige nr 4 14

62 neurologi i sverige nr 4 14 62 neurologi i sverige nr 4 14 Att åldras med ryggmärgsskada I dag är det allt fler personer som har levt många år med en ryggmärgsskada. Här beskriver doktorand Ulrica Lundström en studie där man sökt

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R)

Svensk översättning av Gross Motor Function Classification System Expanded & Revised (GMFCS-E&R) CanChild Centre for Childhood Disability Research Institute for Applied Health Sciences, McMaster University, 1400 Main Street West, Room 408, Hamilton, ON, Canada, L8S 1C7, Tel 905-525-9140 ext 27850

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka 2. Årskurs Kryssa för endast ett svarsalternativ per fråga om inget annat nämns! 3. Hur länge sitter du vid datorn i

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Idrotten som behandlingmetod

Idrotten som behandlingmetod Idrotten som behandlingmetod Inledning Detta dokument vill visa på de fördelar som finns med att blanda in idrottsaktiviteter i olika behandlingsprocesser vid olika former av funktionsnedsättningar. Dessa

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer