Publikationer i serien RPS RAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Publikationer i serien RPS RAPPORT 1987 1995"

Transkript

1 RPS RAPPORT 1995:7

2 Publikationer i serien RPS RAPPORT RPS RAPPORT Enkätundersökning av kvarterspoliser (Polisbyrå I) 2. Utvärdering av persondatorer (Databyrån) 3. Åtgärder mot bilbrotten (Polisbyrå I) 4. Polischefsaspiranternas anställningsoch arbetsvillkor (Personalbyrån) 5. Familjevåld. Del I. Erfarenheter och synpunkter (Polisbyrå I) 6. Familjevåld. Del II. Videodokumenterade förhör med barn (Polisbyrå I) 7. Datoriserat skriftprovsregister (Registerbyrån) 8. Uppsalaprojektet (Polisbyrå I) 9. Undervisning om lag och rätt i grundskolan (Polisbyrå I) 10. Alkoholutandningsprov (Polisbyrå I) 11. Samverkan mot brott. Etapp 1-3 (Polisbyrå I) 12. Åtgärder mot skadegörelse (Polisbyrå I) 13. Rapportnumret har utgått 14. Användning av persondatorer inom polisväsendet (Databyrån) RPS RAPPORT ADB-strategi för polisväsendet (Databyrån) 2. Rapporteftergift i praktisk tillämpning (Polisbyrå I) 3. Lärare vid Polishögskolan (Polishögskolan) 4. Rasism och främlingsfientlighet (Polisbyrå I) 5. Datakriminalitet (Informationsenheten) RPS RAPPORT Brottsofferjour. En handledning för polisens medverkan i brottsofferverksamhet (Polisbyrå I) 2. Åtgärder mot butiksrån (Polisbyrå I) 3. Rapportnumret har utgått 4. Rapportnumret har utgått 5. Rapportnumret har utgått 6. Polis 90. Slutrapport från projektgruppen (Verkskansliet) 7. Ekonomiprojektet. Delrapport I (Ekonomibyrån) RPS RAPPORT Samverkan mot brott. Etapp IV-V (Polisbyrå I) 2. Nytt ordningsbotssystem. Huvudstudie (Registerbyrån) 3. Vittneskonfrontationer (Verkskansliet) 4. Vittnesskydd (Verkskansliet) 5. Spridning av en rationell anmälansrutin (Polisbyrå I) 6. Datakommunikation inför år 2000 (Databyrån) 7. Metod och teknik vid hastighetsövervakning (Polisbyrå I) RPS RAPPORT Enkätundersökning hos polismyndigheterna om datorrelaterad brottslighet (Polisbyrå II) 2. Alkoholutandningsprov som rättsligt bevismedel (Polisbyrå I) 3. Översyn av planerings- och budgetprocessen inom polisväsendet (Ekonomibyrån) 4. Kriminalteknik för 2000-talet (Polisbyrå I) 5. Vittnesförhör (Verkskansliet) 6. Svenskt Polislexikon. Fältprov Utvärdering Förslag (Informationsenheten) 7. Polisens tillsyn av transporter av farligt gods (Polisbyrå I) 8. Tvättning av pengar (Polisbyrån) 9. Sammanställning av vissa yttranden rörande alkoholutandningsprov (Polisbyrån) RPS RAPPORT Försöksverksamheten avseende funktionen som vakthavande befäl ett regeringsuppdrag (Polisbyrån) 2. Den framtida utbildningen inom polisväsendet. Förslag från Äppel projektet (Polishögskolan) 3. Försöksverksamhet med automatisk hastighetsövervakning (Polisbyrån)

3 RPS RAPPORT Fördelningsmodellen en komplettering (Ekonomibyrån) 2. Åtgärdsprogram mot rån i butiker och penninginrättningar ett regeringsuppdrag (Polisbyrån) 3. Översynsrapport från Rikspolisstyrelsen (VKA) 4. Spridning av en rationell anmälansrutin, del 2 (POB) 5. Projekt för översyn av skotertrafiken (POB) 6. Försöksverksamhet med livvaktsskydd för hotade kvinnor m.m. (POB) RPS RAPPORT Registrering av dödade, skadade, oskadade och utrymmande personer vid olyckor och andra nödlägen (POB) ISRN RPS-R- -94/1- -SE 2. DNA-register (POB) ISRN RPS-R--94/2--SE 3. Promemoria angående kontrollerade leveranser av narkotika m.m. (POB) ISRN RPS-R--94/3--SE 4. Ökad säkerhet vid värdetransporter (POB) ISRN RPS-R--94/4--SE 5. Kriminalunderrättelseverksamhet Grunder, tillämpning och avgränsning (RKP) ISRN RPS-R--94/5--SE 6. Gärningsmannaprofilering (POB) ISRN RPS-R--94/6--SE 7. CBS - Centrala Brottsspaningssystemet (REB) ISRN RPS-R--94/7--SE 8. Organisationsförändringar. Förslag till problemlösningar vid planerad organisation (POB) ISRN RPS-R--94/8--SE 9. Återköp och betalning för information. Rapport nr 1-2 av KRIPUT-gruppen, Umeå (POB) ISRN RPS-R--94/9--SE 10. Mobila arbetsplatser en rapport från MoAr-projektet (POB) ISRN RPS-R-- 94/10--SE 11. Sållningsinstrument för alkoholutandningsprov (POB) ISRN RPS-R--94/11-- SE 12. Rekonstruktioner vid förundersökning om brott. Rapport nr 1 av KRIPUTgruppen i Malmö (POB) ISRN RPS-R- -94/12--SE 13. Datorrelaterad brottslighet. Uppföljning av en enkätundersökning hos polismyndigheterna (RKP) ISRN RPS-R--94/13- -SE RPS RAPPORT Projekt för försöksverksamhet med utökad enmanstjänstgöring (POB) ISRN RPS-R--95/1--SE 2. Illegala vapen (POB) ISRN RPS-R-- 95/2--SE 3. Utvärdering av lagen om fingerade personuppgifter (RÄS) ISRN RPS-R-- 95/3--SE 4. Internationellt polisiärt informationsutbyte (POB) ISRN RPS-R--95/4--SE 5 Utbildning för Kvalificerad KriminalpolisVerksamhet (PHS) ISRN RPS-R-- 95/5--SE 6. Asylsökandes bil- och körkortsinnehav m.m. En kartläggning av problem jämte förslag till åtgärder (POB) ISRN RPS- R--95/6--SE 7. Drogtecken och symptom (POB) ISRN RPS-R--95/7--SE

4 RPS RAPPORT 1995:7 D.nr: POB /94

5 Utgivare Rikspolisstyrelsen Polisbyrån Box STOCKHOLM Telefon Beställning Rikspolisstyrelsen Förvaltningskontoret, Kundcentrum Box Stockholm Telefon Telefax Beställning bör ske skriftligen. ISSN ISRN RPS-R--95/7--SE RIKSPOLISSTYRELSEN Upplaga Augusti 1995: ex (1a tryckningen) April 2000: ex (2a tryckningen) November 2002: 3000 ex(3e tryckningen) Redigering RPS Informationsenhet Tryck Berlings Skogs, Trelleborg 2002

6 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Drogkategorisering 9 Centraldepressiva medel 11 Inhalerade medel 14 PCP 17 Cannabis 20 Centralstimulerande medel 25 Hallucinogener 30 Naturliga och syntetiska opiater 34 Intagningssätt 39 Nystagmus 40 Oförmåga att korsa ögonen 42 Att uppskatta pupillstorlek 43 Pupillens reaktion på ljus 44 Drogkombinationer 45 Nolleffekten 45 Överlappande effekt 45 Adderande effekt 46 Antagonistisk effekt 46 Att mäta pulsen 47

7 Tidsuppfattning 48 Allmänt om fysiologi och droger 49 I. Människokroppens olika system 49 II. Homeostas 52 III. En förenklad beskrivning av nervsystenet 52 IV. Kort beskrivning av hjärtat och cirkulationssystemet 55 V. Hur droger fungerar 56 VI. Sjukdomstillstånd som ibland förväxlas med drogpåverkan 58 Källförteckning 60 Bilaga Blankett Kroppstecken beroende på drogkategori 61

8 Förord Rikspolisstyrelsen uppdrog våren 1994 åt polisassistenterna Hans Brontén och Anders Rosander från gatulangningsgruppen vid Polismyndigheten i Stockholm att genomgå Drug Recognition Expert (DRE) - utbildning i USA. Utbildningen går bl.a. ut på att lära polismän se tecken och symptom på om en person är påverkad av någon typ av drog. I uppdraget ingick även att översätta och anpassa kursinnehållet till svenska förhållanden samt att i samarbete med Polishögskolan ansvara för utbildning i Sverige. Enligt styrelsens uppfattning kommer polisens tillämpning av kunskaperna angående drogtecken och symptom att bli ett effektivt verktyg i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Polisens arbete kommer att underlättas bl.a. vad avser att upptäcka missbrukare i början av karriären, att hålla etablerade missbrukare under kontroll och motivera dem till frivillig vård samt att visa unga och presumtiva narkotikamissbrukare att upptäcksrisken är hög. Styrelsen vill göra polismyndigheterna och Polishögskolan uppmärksamma på att ett passivt betraktande av en misstänkt person inte kan anses innefatta tvångsmedel, medan däremot ögonundersökningar - med hjälp av pupillometer, lampa eller andra instrument - utgör kroppsbesiktning och därför kräver beslut av behörig undersökningsledare. Denna fråga är f. n. föremål för översyn inom styrelsen. De kunskaper som förmedlas i denna rapport är av sådan karaktär att de även förmedlar kunskaper om preparat och drogpåverkade personers beteenden, beteenden som rent allmänt kan iakttas. Rikspolisstyrelsen finner det angeläget att polismyndigheterna och Polishögskolan anordnar utbildning, för all berörd polispersonal, på det sätt som polisassistenterna Hans Bronten och Anders Rosander lär ut. Denna rapport är därvid ett självklart underlag. RIKSPOLlSSTYRELSEN Bengt Frih Eva Brännmark RPS RAPPORT 1995:7 5

9

10 Inledning Välkommen till denna kurs i drogtecken och symptom. Du ska under två dagar få möjlighet att lära dig de olika drogkategorierna, hur de påverkar kroppen och hur man kan se det på en person att han eller hon är påverkad av en viss drog. Kursen ska också ge dig bättre kännedom om hur narkotika ser ut. Kursen bygger på ett program som utarbetades i Los Angeles, Kalifornien under mitten och slutet av 1970-talet. Programmet kom till då poliser på fältet upptäckte fordonsförare som uppenbarligen var påverkade av något men som vid alkoholtest hade noll eller endast någon tiondels promille alkohol i blodet. Alkoholhalten stod ofta inte i relation till påverkansgraden. Man utarbetade då ett program som visade om fordonsförare var påverkade av någon drog. Programmet byggde på tidigare kända medicinska fakta om drogerna samt på SFST-Standardized Field Sobriety Test (standardiserad fältnykterhetstest, fritt översatt). SFST består av ett antal tester där man kontrollerar om en person kan fördela uppmärksamheten på mer än en sak i taget. Ett exempel är att man låter en person gå på en linje och samtidigt räkna högt samt titta på fötterna. Det är sedan tidigare känt att heroin påverkar kroppen så att pulsen, blodtrycket och kroppstemperaturen blir ovanligt låg, medan kokain istället höjer pulsen, blodtrycket och kroppstemperaturen. Underlaget till denna utbildning har utarbetats med hjälp av det amerikanska programmet. Vi hoppas att denna utbildning ska underlätta ditt arbete med att bekämpa drogmissbruket. Lycka till! Hans Brontén Anders Rosander RPS RAPPORT 1995:7 7

11

12 Drogkategorisering För att göra utvärderingen av vad en person är påverkad av enklare, har vi i detta system delat in drogerna i sju kategorier. Kategorierna skiljer sig åt vad gäller de observerbara tecken på påverkan som de producerar. För att du ska kunna lära dig hur de olika drogkategorierna påverkar kroppen och de tecken som de uppvisar är det viktigt att du lär dig dem i den ordning som de förekommer i detta material. Den första drogkategorin är CENTRALDEPRESSIVA MEDEL. Till den centraldepressiva kategorin hör droger som hämmar de rörelser och sinnen som styrs av det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg). Den vanligaste drogen inom denna kategori är alkohol. Till den kategorin hör även bensodiazepiner. Bensodiazepiner är ett samlingsnamn för en rad läkemedel som har lugnande effekt och/eller som är sömnmedel. Några av de vanligaste är Rohypnol, Valium och Stesolid. Den andra drogkategorin är INHALERADE MEDEL. Till denna kategori hör ett stort antal inandningsbara kemikalier, varav många finns i hushållet. Dessa medel är inte tänkta att användas som droger. Exempel på några inhalerade medel är lim, thinner, färg och bensin. Inhalerade medel är inte klassade som narkotika men vi kan ha nytta av att kunna de olika tecken och symptom som de ger, t.ex. vid drograttfylleri eller då ungdomar är påverkade av något sådant medel. Det är också viktigt att informera sociala myndigheter och föräldrar om det finns misstankar om missbruk av inhalerade medel. Den tredje kategorin är PCP, FENCYKLIDIN. Denna kategori består av PCP som ger speciella effekter och symptom på kroppen. Från början utvecklades PCP som ett bedövningsmedel, men det var alldeles för kraftfullt för att användas på människor. Drogen ger mycket kraftiga effekter som ibland liknar de effekter som uppträder vid missbruk av centraldepressiva, ibland centralstimulerande eller hallucinogena medel. RPS RAPPORT 1995:7 9

13 Den fjärde kategorin är CANNABIS. Denna kategori består av produkter hämtade från växten Cannabis sativa. Den vanligaste drogen inom denna kategori i Sverige är hasch, men även marijuana och cannabisextrakt (s.k. hascholja) ingår här. Den mest verkningsamma ingrediensen i cannabis är delta-9 tetrahydrocannabinol, oftast förkortat THC. Den femte kategorin är CENTRALSTIMULERANDE MEDEL. Kategorin centralstimulerande medel består av amfetamin, metamfetamin, kokain, m.fl. medel som verkar uppspeedande på det centrala nervsystemet. Den sjätte kategorin är HALLUCINOGENERNA. Denna kategori inkluderar vissa naturliga, organiska substanser och några syntetiska ämnen. Alla hallucinogener påverkar brukarens uppfattning av omvärlden. Meskalin (kommer från en speciell kaktus) är en naturligt förekommande hallucinogen. LSD är ett exempel på en syntetisk hallucinogen. Den sjunde och sista kategorin är NATURLIGA OCH SYNTETISKA OPIATER. Denna kategori består av naturliga opiumderivater (medel som härstammar från opium) t.ex. morfin, kodein, heroin och många andra. Kategorin består även av syntetiska droger som metadon, fentanyler m. fl. Gemensamt för droger i denna kategori är att de är smärtstillande och framkallar ett beroende. o 10 RPS RAPPORT 1995:7

14 Centraldepressiva medel Centraldepressiva medel hämmar de rörelser som styrs av det centrala nervsystemet. De påverkar först de delar av hjärnan som kontrollerar en persons medvetna rörelser. När doserna ökar påverkar de även de delar av hjärnan som styr de omedvetna rörelserna, t.ex. andningen och hjärtverksamheten. Alkohol är ett bra exempel på ett centraldepressivt medel. Alkohol är ju också den mest spridda och missbrukade centraldepressiva drogen av alla. Med få undantag så påverkar de övriga centraldepressiva medlen kroppen i stort sett på samma vis som alkoholen. Förutom alkohol ingår bensodiazepinerna och barbituraterna i denna kategori. Exempel på bensodiazepiner är Rohypnol, Valium, Stesolid, Mogadon, Sobril, Temesta, Xanor m.fl. Bensodizepiner är ett samlingsnamn för en viss grupp läkemedel som används som sömnmedel och ångestdämpande medel. Intagningssätt De flesta brukarna av centraldepressiva medel intas oralt, dvs via munnen. Men i vissa fall röks bensodiazepiner på ungefär samma sätt som man röker heroin. Tabletterna krossas och läggs på en bit aluminiumfolie. Därefter eldar missbrukarna med en tändare under folien och inhalerar ångorna. Effekter av centraldepressiva medel Långsammare reflexer. Försämrad synförmåga och koordination. Försämrat omdöme och koncentration. Sluddrande, mumlande tal. En mängd olika känslomässiga reaktioner som eufori, depression, självmordstankar och skratt eller gråt utan något egentligt skäl. Generellt kan man säga att en person som är påverkad av ett centraldepressivt medel ser ut ungefär som en person som är påverkad av alkohol. RPS RAPPORT 1995:7 11

15 Överdos Personen blir extremt dåsig och kan förlora medvetandet. Hjärtverksamheten sjunker. Andningen blir ytlig. Huden kan kännas kall och klibbig. Personen kan avlida av andningsförlamning. Bensodiazepiner förekommer oftast i tablettform och säljs endast på recept. Det säljs mycket bensodiazepiner illegalt på gatunivå. Priset på och kring Sergels torg våren -95 var ca kronor för en tablett av de mest åtråvärda bensodiazepinerna, t.ex. Rohypnol, Flunitrazepam och Valium. Heroinmissbruk kombineras ofta med missbruk av bensodiazepiner eftersom effekten blir större om medlen tas samtidigt. Missbruk av bensodiazepiner kombineras ofta även med missbruk av cannabis och centralstimulerande medel. Tecken och symptom vid påverkan av centraldepressivt medel. Alkoholberusat utseende, sluddrigt tal, trött uppträdande och blodsprängda ögon. Pupillstorlek: Pupillreaktion på ljus: Nystagmus: Oförmåga att korsa ögonen: Puls: Muskelfasthet: Injektionsmärken: Normal Långsam Ja Ja Låg, vid alkoholpåverkan hög Slapp Nej o 12 RPS RAPPORT 1995:7

16 Många sömnmedel och ångestdämpande läkemedel ingår i gruppen centraldepressiva medel. RPS RAPPORT 1995:7 13

17 Inhalerade medel Ikategorin inhalerade medel hittar vi en mängd olika kemiska ämnen som är inandningsbara. Det finns tre underkategorier av inhalerade medel. Flyktiga lösningsmedel innefattar ett stort antal medel som finns tillgängliga på marknaden. Inget av dessa är tänkt att användas som drog. Vanligt förekommande lösningsmedel som missbrukas är lim, thinner, bensin och färg. Aerosoler är kemikalier som släpps ut från en tryckbehållare. Kemikalierna drivs ut av komprimerad gas. Vanliga aerosoler som missbrukas är hårspray, deodoranter, insektsmedel och freon. Aerosoler innehåller olika former av kolvätegaser som framkallar ruseffekter. Många av de personer som missbrukar lösningsmedel och aerosoler är ungdomar. Många fler pojkar än flickor provar på sådana medel. Endast 1 av 10 flickar har provat denna form av missbruk. Den tredje underkategorin är anestetiska gaser. Denna inkluderar substanser som inte missbrukas lika ofta som lösningsmedel och aerosoler. De anestetiska gaserna är droger som tar bort smärta och som används medicinskt för detta syfte vid operationer. De anestetiska gaser som ibland missbrukas är eter, kloroform och lustgas. Effekter av inhalerade medel Effekterna av inhalerade medel varierar från substans till substans. Lim och liknande flyktigt lösningsmedel kan ge någon eller några av följande effekter: Påverkan liknande alkoholpåverkan. Yrsel. Förvrängd tids- och rumsuppfattning. Eventuellt hallucinationer. Fientligt beteende. Kraftig huvudvärk. 14 RPS RAPPORT 1995:7

18 Bensin och liknande petroleumprodukter kan ge någon eller några av följande effekter: Illamående. Trötthet och svaghet. En känsla av att man rör sig, flyter omkring. Förvrängd rumsuppfattning. Upplevelse av att former och färger förändras. Generellt kan man säga att en person som är påverkad av inhalerade medel uppträder förvirrat och desorienterat och att han eller hon oftast talar sluddrigt. Effektens varaktighet Vid inandning av inhalerade medel kommer effekten tämligen omgående. Varaktigheten skiljer sig från substans till substans. Effekten hos lim, färg och bensin varar i några timmar medan effekten av lustgas varar i ca fem minuter. Överdos En del inhalerade medel hämmar det centrala nervsystemet till den grad att andningen kan upphöra. Några av de medel som inhaleras framkallar kraftigt illamående och kräkningar och missbrukaren kan kvävas av sina egna spyor. En del missbrukare föredrar att fylla en plastpåse med lösningsmedel i vilken de sedan stoppar in huvudet för att få en högre koncentration av ångor i sig. Risk finns att missbrukaren svimmar och kvävs av påsen eller p.g.a. att inte tillräckligt med syre kommer in i påsen. Det finns bevis på att ett långvarigt bruk av inhalerade medel ger: Permanenta skador på centrala nervsystemet Leverskador. Njurskador. Ben och benmärgsskador. Kraftigt minskad mental och fysisk kapacitet. Ingen av dessa substanser är tänkta att användas som droger. Dock kan det vara viktigt att veta att många barn och ungdomar exprimenterar med dessa medel. RPS RAPPORT 1995:7 15

19 Tecken och symptom vid påverkan av inhalerade medel. Alkoholberusat utseende, sluddrigt tal, blodsprängda/vattniga ögon, desorientering, lukt från inhalerade medel i ansiktet, på händer och kläder. Pupillstorlek: Pupillreaktion på ljus: Nystagmus: Oförmåga att korsa ögonen: Puls: Muskelfasthet: Injektionsmärken: Normal, vid anestetiska gaser vidgade Långsam Ja Ja Hög Slapp Nej o 16 RPS RAPPORT 1995:7

20 PCP Det kemiska namnet för denna drog är Phenyl Cyclohexyl Piperidine. Fencyklidin är en förkortning av den kemiska benämningen. PCP bildar en egen kategori då dess effekter inte liknande de man finner inom någon annan drogkategori. I vissa avseenden liknar PCP en hallucinogen och omskrivs också som en såden i vissa medicinska texter och forskningsrapporter. I andra avseenden verkar drogen som ett centralstimulerande medel. PCP utvecklades på 50-talet som ett smärtstillande medel. Efter några år upphörde man att använda medlet på människor då flera oönskade effekter upptäcktes repatenterade man medlet, som smärtstillande medel för djur. Även om vi pratar om PCP som en egen drogkategori så finns det hundratals liknande droger som hör till denna drogkategori. Dessa droger är analoger till PCP. En analog är en kemisk kusin till PCP, dvs. en drog som har en något annorlunda molekylär struktur. Det går inte att avgöra om en person är påverkad av PCP eller av en analog till PCP. En av de mest kända analogerna till PCP är ketamin som används som bedövningsmedel. Ketamin är inte klassat som narkotika i Sverige. PCP:s bieffekter är delirium, synstörningar, hallucinationer och ibland våldsamhet. PCP är relativt enkelt att framställa i ett illegalt laboratorium. Tillverkningen kan dock vara förenad med faror om man inte är tillräckligt försiktig. I produktionsprocessen kan nämligen samma dödliga gas som den som används vid avrättningar i gaskammare utvecklas. PCP i vätskeform är mycket farligt då det vid beröring absorberas genom huden. PCP kallas ibland för ängladamm eller angel dust av missbrukarna. Många andra smeknamn finns för drogen. Många PCP-missbrukare intar sin drog genom rökning, t.ex. genom att hälla flytande PCP på en marijuanacigarett. Drogen kan också rökas i pulverform både med pipa och cigarett. Då PCP blir väldigt hett när det röks kan man blanda ut det med tobak, oregano eller något liknande som kyler ned röken. Missbruk av PCP är mycket ovanligt i Sverige. PCP i pulverform kan också sniffas eller tas oralt (via munnen). PCP i flytande form kan injiceras eller droppas direkt i ögat. RPS RAPPORT 1995:7 17

21 Effekter av PCP Långsamt och sluddrigt tal. Desorientering. Minnesförlust. Upprördhet. Tom blick. Passivitet - men missbrukaren kan plötsligt bli väldigt våldsam om han hamnar i en hotfull situation. Icke kommunicerbar. Muskelfasthet - stel. Känsla av extrem hetta. Höjd smärttröskel. En missbrukare kan utveckla viss tolerans mot drogen. Denna tolerans kan maskera en del av de synbara tecken som PCP-missbrukaren uppvisar. Effektens varaktighet Den som röker eller injicerar PCP känner effekten efter ca 1-5 minuter. För den som sniffar kommer effekten efter ca 2-3 minuter. Effekten når sitt maximum efter ca minuter och sitter i ca 4-6 timmar, men kan ibland vara längre. Överdos Överdosering av PCP kan orsaka ett bisarrt, våldsamt och självdestruktivt beteende. Här följer några extrema, men inte unika, exempel: En ung man drog metodiskt ut sina tänder med en tång. En annan man drack råttgift i förhoppning att det skulle döda alla råttor som han inbillade sig hade tagit sig in i hans kropp. En tredje man hallucinerade om otroligt groteska monster. Han petade ut båda ögonen för att slippa se dem. En 26-årig naken kvinna i Washington D.C. högg sig själv ett flertal gånger i ögat, bröstet, skrevet och buken. Därefter hotade hon polisen med kniven och blev p.g.a. detta skjuten till döds. (Washington Post, 7 mars 1988.) PCP kan också framkalla extrema fysiska såväl som psykologiska kriser: Djup koma som kan vara upp till 12 timmar. Epileptiska anfall och kramper. Andningsdepression. Hjärtproblem. 18 RPS RAPPORT 1995:7

22 Tecken och symptom vid påverkan av PCP (Fencyklidin). Eventuellt hallucinationer, smärtblockering, aggressivitet, personlighetsförändringar och depressioner. Pupillstorlek: Pupillreaktion på ljus: Nystagmus: Oförmåga att korsa ögonen: Puls: Muskelfasthet: Injektionsmärken: Normal Normal Ja Ja Hög Fast Nej o RPS RAPPORT 1995:7 19

23 Cannabis Cannabisväxt, torkad. Cannabis är en drogkategori som härstammar från växten Cannabis sativa. Av släktet Cannabis finns det en enda art, Cannabis sativa. Alla andra namn är benämningar på underarter eller raser. Den aktiva substansen i cannabis är delta-9-tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Olika varianter av cannabisväxter har olika höga THC-koncentrationer. En variant med relativt hög THC-koncentration är en typ av Cannabis sativa som saknar frön, eftersom hanplantorna skördas före blomningen. Alltså bildas inget pollen som kan befrukta honplantorna. Marijuanan från denna växt kallas för Sinsemilla (spanskt uttryck för utan frön ). Det finns tre typer av cannabispreparat: 1. Marijuana består av de torkade ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis (med undantag av frön). 2. Hasch utgörs av bl.a. körtelhår som på olika sätt har lossats från växten varefter de har skrapats samman och formats till kakor av olika utseende. Framställningsmetoderna varierar beroende på odlingsland. 3. Cannabisextrakt, hascholja, får man genom att extrahera ut håren. Extraktet brukar ha en grönbrun färg och likna tjära. Cannabisextrakt brukar blandas t.ex. med tobak i en cigarett eller pipa och sedan rökas. Cannabisextrakt kan ha en mycket hög THC-halt. 20 RPS RAPPORT 1995:7

24 Effekter av cannabis Cannabis påverkar en persons förmåga eller vilja att ägna uppmärksamhet åt något. Personer som är påverkade av cannabis har svårt att fördela uppmärksamheten. När de t.ex. kör bil kan de koncentrera sig på vissa saker som att styra bilen, men helt ignorera stopptecken eller trafikljus etc. Generellt har cannabis följande effekter: Hämningarna försvagas. Uppfattningen om tid och rum försämras. Förvirringstillstånd. Blodsprängda ögonvitor. Effektens varaktighet Då en person röker cannabis börjar effekterna uppträda redan efter ca 8-9 minuter. Effekten når sitt maximum inom minuter och varar i ca 2-3 timmar. Användaren känner sig normal efter ca 3-6 timmar. Det verksamma ämnet THC lagras i fettvävnaderna och det tar därför mycket lång tid innan det försvinner ur kroppen, ibland flera veckor eller t.o.m. månader. Marijuana. RPS RAPPORT 1995:7 21

25 Hasch (ovan). Olika varianter av haschpipor (under). 22 RPS RAPPORT 1995:7

26 Överdos Ett intensivt missbruk av cannabis kan resultera i paranoia och psykoser. Samma effekter kan även utlösas av ett långvarigt cannabismissbruk, vilket kan leda till allvarliga personlighetsstörningar, särskilt om missbruket sker i unga år. Andra effekter vid långvarigt cannabismissbruk är: Lungskador. Kronisk bronkit (luftrörskatarr). Lägre testosteronproduktion (manlig könshormon). Akuta ångestattacker. Eventuellt fosterskador. I Sverige är hasch den mest missbrukade cannabisprodukten, men även marijuana förekommer på marknaden. Det mesta av haschet i Sverige kommer från Marocko. Cannabisextrakt, blandas t.ex. med tobak i en cigarrett. RPS RAPPORT 1995:7 23

27 Tecken och symptom vid påverkan av cannabis. Blodsprängda ögon, cannabislukt från andedräkt, glömska, torrhet i munnen eller illamående med uppkastningar, långsamma reflexer eller koordinationssvårigheter. Pupillstorlek: Pupillreaktion på ljus: Nystagmus: Oförmåga att korsa ögonen: Puls: Muskelfasthet: Injektionsmärken: Stora, men kan vara normala Normal Nej Ja Hög Normal Nej o Vanligt förekommande modeller av vågar s.k. pesolavågar. 24 RPS RAPPORT 1995:7

28 Centralstimulerande medel Centralstimulerande medel ökar aktiviteten i det centrala nervsystemet. Det är viktigt att betona att ökar inte betyder förbättrar. Stimulantian gör inte att hjärnan fungerar bättre. Istället tvingar den hjärnan och resten av centrala nervsystemet att arbeta hårdare med följd att fler misstag uppstår. De vanligaste missbrukade centralstimulerande drogerna i Sverige är amfetamin, metamfetamin, fenmetrazin och kokain. Kokain kommer från kokaplantan. Plantan växer i länder som Peru, Bolivia, Equador och Colombia. Kokain utvinnes genom att de krossade bladen först behandlas så att kokapastan erhålles. Kokapasta är mycket oren och innehåller förutom kokainbas flera andra alkaloider och föroreningar från kokabladen. Kokapastan renas och överföres till vattenlöslig kokainhydroklorid, det vita pulver som i dagligt tal kallas kokain. Kokainhydroklorid är vattenlöslig men kan omvandlas till free base som vid rökning tas upp snabbt och ger en nästan omedelbar effekt. Free base finns i olika varianter, benämnda t.ex. crack eller rock cocaine. Amfetamin är en syntetisk beredning som först producerades år De flesta länder har kapacitet att framställa och producera amfetamin huvudsakligen för medicinskt bruk. Idag tillverkas drogen illegalt i större omfattning i Nederländerna, Polen och Storbritannien. Periodvis förekommer även illegal inhemsk svensk produktion. Metamfetamin är en variant av amfetamin men starkare och med längre verkanstid än vanligt amfetamin. Metamfetamin är förhållandevis lätt att framställa i illegala laboratorier. Ice, glass eller crystal är namn på en särskild kristallform av metamfetamin. Namnen kommer från drogens utseende då den liknar is, grovt salt eller glas. Ice framställes specifikt för rökning och anses vara starkare än crack och vanligt amfetamin. Ice har länge tillverkats i Fjärran Östern. Missbruket är ännu av ringa omfattning i Europa. Kat, Catha edulis, är en buske eller ett mindre träd som växer vilt över stora regioner kring Afrikas horn och i Arabien. Katplantans färska skott och blad tuggas. En vanlig dagsdos, en s.k. marduuf, omfattar ca gram. De rusgivande substanserna i kat är katinon och katin, som båda är narkotika och har centralstimulerande verkan. Katinon är den starkare substansen och har en verkan och skadebild som i allt väsentligt överensstämmer med amfetamin. RPS RAPPORT 1995:7 25

29 Kat. Effekter av centralstimulerande medel Kokain och amfetaminer framkallar eufori, en känsla av att det inte finns några problem. Andra effekter är en känsla av övermänsklig styrka och mycket bra självförtroende. Kokain har även en lokalbedövande effekt, vilket inte amfetamin har. Missbrukare av centralstimulantia blir hyperaktiva, nervösa, extremt pratsamma och oförmögna att stå stilla. Drogerna gör också att missbrukarens hämningar släpper och påverkar dennes förmåga att uppskatta tid och rum. Personer påverkade av centralstimulantia blir lätt förvirrade och förlorar förmågan att koncentrera sig och att tänka klart. Effektens varaktighet Kokain Kokain är generellt sett snabbverkande med kort varaktighet. Röker man free base går kokainet mycket snabbt upp till hjärnan. Rökaren känner en nästan omedelbar kick eller intensiv euforisk känsla. Effekten varar ca 5-20 minuter beroende på individ och dos. Injicerar man kokainet får man en mycket snabb effekt som kommer efter några sekunder. Effekten är även här mycket stark och varar i ca minuter. 26 RPS RAPPORT 1995:7

30 Även när man sniffar kokain kommer effekten relativt snabbt (ca 30 sek), dock ej så snabbt som vid rökning och injicering. Kicken är inte lika intensiv som vid rökning och injicering. Effekten sitter i ca minuter. Tar man kokain oralt (via munnen) dröjer det 3-5 minuter innan man känner drogens effekt. Effekten är inte lika intensiv som vid de andra intagningssätten och därför är detta den minst vanliga metoden för att tillföra kroppen kokain. Dock kan effekten sitta i minuter längre än med de andra intagningssätten. Kokain med tillbehör som används vid missbruk. Amfetamin Amfetamin intas genom sväljning, injektion, sniffning eller blandat med vätska. Verkanstiden vid injektion är ca 2-3 timmar. Amfetamin och kokain har betydande likheter när det gäller rusverkan men även viktiga skillnader. Även en missbrukare med lång erfarenhet kan ha svårigheter att skilja dem åt. De viktigaste skillnaderna är: Amfetamin används bl.a. mot narkolepsi och vissa lätta hjärnskador hos barn. Kokain har ett medicinskt användningsområde som lokalbedövningsmedel. Amfetaminet har längre verkanstid. RPS RAPPORT 1995:7 27

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Narkotikastrafflagen (1968:64)

Narkotikastrafflagen (1968:64) Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

DEL I ALKOHOLENS MEDICINSKA EFFEKTER

DEL I ALKOHOLENS MEDICINSKA EFFEKTER DEL I ALKOHOLENS MEDICINSKA EFFEKTER Alkohol är det mest utbredda berusningsmedlet i världen. Det är en energirik vätska, som i små doser ger stimulerande och lustbetonade känslor. Du blir glad och känner

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Kunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel. 031-367 93 27

Kunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel. 031-367 93 27 Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor CANNABIS en lätt drog?? Preventions- och

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

UNDERBARA UNGDOMAR. destruktiva droger

UNDERBARA UNGDOMAR. destruktiva droger 2012 UNDERBARA UNGDOMAR destruktiva droger INTRODUKTION Denna lärarhandledning är tänkt som ett komplement till kortfilmen Underbara Ungdomar - destruktiva droger. Såväl filmen som handledningen är tänkt

Läs mer

Skälig misstanke vid ringa narkotikabrott (eget bruk av narkotika)

Skälig misstanke vid ringa narkotikabrott (eget bruk av narkotika) Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 107 Skälig misstanke vid ringa narkotikabrott (eget bruk av narkotika) Författare: Sammanfattning Syftet

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

Farlighetsbedömning av narkotika. Rapport

Farlighetsbedömning av narkotika. Rapport Farlighetsbedömning av narkotika Rapport RättsPM 2005:17 Utvecklingscentrum Stockholm December 2005 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 4 1 BAKGRUND, ALLMÄNNA UTGÅNGS-PUNKTER

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 mars 2012 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RGA Ombud och offentlig försvarare: Advokat TE SAKEN Grovt narkotikabrott

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund

Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2008-02-11 4 Inledning I 2007 års skolundersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) uppgav var tionde elev i gymnasiets årskurs 2 att skolarbetet

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

NARKOTIKA - Farlighetsbedömning av narkotikapreparat - Rekommendationer för straffvärdebedömning

NARKOTIKA - Farlighetsbedömning av narkotikapreparat - Rekommendationer för straffvärdebedömning NARKOTIKA - Farlighetsbedömning av narkotikapreparat - Rekommendationer för straffvärdebedömning Promemoria RättsPM 2009:1(ersätter 2005:17) Utvecklingscentrum Stockholm Juli 2009 (uppdaterad) 2 Förord

Läs mer

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak En handbok till dig som förälder 1 1 Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och kommunala föräldramöten för årskurs 7-9

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren

Bipacksedel: information till användaren Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual

Läs mer

Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala

Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala Fakta om droger 1 2 Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, säkerställer konkurrensneutral

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Generella drogeffekter. Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar. Ca 6000-7000 dödsfall varje år

Generella drogeffekter. Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar. Ca 6000-7000 dödsfall varje år Generella drogeffekter Droglära Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar Alkohol Hans Kleine Specialist psykiatri Etanol (enligt NE) Alkoholrelaterade skador Ca 6000-7000 dödsfall varje

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältarbetare, närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt

Läs mer

Sedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel

Sedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel Sedativa - hypnotika - anxiolytika Beroendeframkallande medel Kap 14,15 & 19 1 Sedativa - hypnotika - anxiolytika Sedativa lugnande ypnotika sömngivande Anxiolytika ataraktika - ångestdämpande Kap 15 Kap

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Narkotika och dopningsmedelbeslag

Narkotika och dopningsmedelbeslag På tullverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Jag förstår Beslagsstatistik

Läs mer

Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se

Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se CANNABIS I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol,

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen

Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen Droger och Missbruk Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain Erik Müller-Sandvik Viktor Steen Inledning s. 3 Droger s. 4-6 Drogtyper s. 7-13 Internationellt s. 14-15 Missbruk s. 16-18 Missbrukaren

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping

En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping En handbok till dig som förälder -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder har du

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom narkotikabrott Överklagande Sida 1 (10) Rättsavdelningen 2013-02-22 ÅM 2013/1007 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikabrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet hur du överlever RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX utelivet barer & discon MÅNGA MÄN TRÄFFAR SINA POJKVÄNNER, SEXPART- NERS OCH ÄLSKARE PÅ UTESTÄLLEN. DET BLIR NATURLIGT ATT TA EN ÖL ELLER FLERA DÄRFÖR ATT

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Förslag från kommunstyrelsens personalutskott Antaget av kommunfullmäktige den 24 februari 1997 Dnr KS2006/479 Kommunkansliet alko_97.doc Innehållsförteckning: ALKOHOL/DROGPOLICY...

Läs mer

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1 N A L P E I D U T S Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH 12.1 HÄLSOFARLIGA VAROR En studieplan av Helena Wannberg Layout Johanna Nyström Grafisk Form Utgiven av NBV copyright NBV 2015 www.nbv.se 2 Studieplan till

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabisvännernas debattmetoder Massiv aktivitet på nätet Övertygelse + konspirationstänkande

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis fakta & missuppfattningar Linköping 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis sativa Hasch Marijuana THC Viktiga källork World Drug Report unodc.org ECNN emcdda.europa.eu Skador av

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM NARKOTIKA HASCH HASCH, marijuana och hascholja framställs alla ur växten Cannabis Sativa och har därför samlingsnamnet cannabis. Hasch är den vanligast

Läs mer

03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1

03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1 Studenter och narkotika 2010 1 1. Kön Proc ent 100,0 % 1 Kvinna 2 Man 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 57,3 % 42,7 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 1 2 Aktuell 450 N Studenter och narkotika 2010 2 2. Vad

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Typ Key West? - en studievägledning

Typ Key West? - en studievägledning Typ Key West? - en studievägledning Innehåll Förord sid 3 Så här kan du använda materialet sid 4 Förslag till genomförande sid 5 Bra länktips om drogprevention på Internet sid 7 Ta ställning sid 8 Förslag

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor 2016 24.11.2016 Allmänt om utredningen Enkätundersökning om ålänningars ANDTS-vanor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spelande) våren 2016

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2003 ARBETSDOKUMENT om FN-konventioner om narkotika Utskottet för medborgerliga

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer