DEL I ALKOHOLENS MEDICINSKA EFFEKTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEL I ALKOHOLENS MEDICINSKA EFFEKTER"

Transkript

1 DEL I ALKOHOLENS MEDICINSKA EFFEKTER Alkohol är det mest utbredda berusningsmedlet i världen. Det är en energirik vätska, som i små doser ger stimulerande och lustbetonade känslor. Du blir glad och känner dig väl till mods. Tyvärr försvinner den här sköna känslan snabbt om du fortsätter att dricka. Ju mer du dricker desto mer tar de negativa effekterna över. Du blir trött, tänker långsammare och förlorar kontrollen över muskulatur och rörelser. Det är det man förklarar de stora olycksriskerna med. Riskerna för att du ska hamna i problem ökar med ökad alkoholkonsumtion Det finns tillfällen i livet då du gör bäst i att helt avstå från alkohol, t ex vid bilkörning och graviditet. 1

2 ALKOHOL - OCH BETEENDEFÖRÄNDRINGAR I den svenska alkoholkulturen står det helt klart att minskat berusningsdrickande leder till mindre våld. Redan efter en starköl börjar din analytiska förmåga försvinna och känslorna tar över. Fortsätter du att dricka bedövas tidsmedvetandet och din föreställning om framtiden blir alltmer otydlig. Du bryr dig inte om morgondagen, tar gärna risker som t ex att köra bil berusad, satsa pengar, tappar omdömet och gör lätt bort dig. Hjärnan är det organ som påverkas snabbast och tydligast av alkohol. I hjärnan finns vår känsla för tid och omdöme och där görs avvägande mellan risktagande och trygghet. Små mängder alkohol höjer vanligtvis stämningen och dämpar oron. Vid måttlig konsumtion blir de flesta människor mer sociala, har t ex lättare att ta kontakt med andra människor, bjuda upp till dans med mera. När promillehalten stiger dämpas beteendet hos flertalet. Man blir trött, tyst och mer passiv. Vissa människor kan dock bli våldsamma och aggressiva. Detta sammanhänger främst med att hämningar släpper. Det aggressiva beteendet tar sig uttryck i grälsjukhet och ibland också fysisk våldsamhet. Bidragande till detta kan vara den försämrade muskelkontrollen vid berusning då man lättare tar snedsteg, knuffar till kringstående personer, tappar saker med mera, vilket kan väcka irritation. För vissa människor innebär minskade hämningar också att underliggande psykiska problem kan komma till uttryck, bland annat misstänksamhet, vilket också kan förstärka det aggressiva beteendet. Man diskuterar ibland huruvida alkohol orsakar våld. I verkligheten finns för det mesta flera samverkande faktorer som ökar risken för våld. Berusningen blir ofta den faktor som tänder det aggressiva EXEMPEL PÅ OLIKA STADIER I DRICKANDET Bakrus Bakrusets styrka står alltid i proportion till hur berusad man varit kvällen innan och är ett tecken på att man druckit mer än man tål. Symtom på bakruset varierar från lätt huvudvärk till våldsamt illamående, ljud- och ljuskänslighet och depression. Andra typiska symtom är skälvningar, svettningar, muskelsvaghet, blekhet, törst och en allmänt kväljande känsla. I det här stadiet finns ingen längtan efter mer alkohol (jämför abstinens). Det finns inga effektiva botemedel. Tillståndet kan lindras något om man dricker mycket vatten. Det enklaste sättet att undgå bakrus är att förebygga det genom att inte dricka sig full. Man blir inte full om man dricker långsamt och måttligt, så att levern hinner förbränna alkoholen. 2

3 Ökad tolerans Efter en längre tids regelbunden alkoholförtäring förändras din upplevelse av alkoholens rusgivande effekter. Du tycker att du tål alkohol bättre. För att du ska känna samma rus som tidigare måste du dricka större mängder av alkohol. Nu är det lätt att du kommer in i en ond cirkel om du ökar din alkoholkonsumtion. Det som händer är att hjärnan blir ännu mer tolerant och du måste hela tiden öka ditt drickande för att få samma rusupplevelse. slutar att intressera sig för det som tidigare var viktigt. Planerar sin dag efter vad man kan dricka eller vem man kan dricka med. Stressen tilltar och man får allt svårare att orka med både familj, vänner och arbete. Trots att man inser att man gör fel eller att omgivningen börjar klaga så fortsätter man att dricka. Att bryta eller att ta sig ur ett beroende är svårt och man kan behöva professionell hjälp.. Abstinens Mycket alkohol under en längre tid gör att kroppen, framförallt hjärnan långsamt vänjer sig. Om alkoholtillförseln av någon anledning minskar eller plötsligt upphör är risken för abstinenssymtom stor. Det är i det här tillståndet du gärna tar en återställare för att komma i form och känna dig normal igen. De vanligaste abstinenssymtomen är svår ångest, skakningar och kramper som kan övergå i epileptiska anfall. I svårare fall kan Delirium Tremens (dille) utvecklas. Detta är ett livshotande tillstånd, med hallucinationer och blodtrycksstegring, som alltid kräver sjukhusvård. Att vara beroende av alkohol innebär att man tappat kontrollen över sitt drickande. Alla som dricker mycket alkohol under en lång tid blir inte beroende, men risken är stor och ju yngre man är när man regelbundet börjar dricka, desto fortare går det. I det här tillståndet utvecklar man tolerans för alkohol och blir abstinent när man slutar dricka. Kontrollförlusten gör att det alltid blir mer än man tänkt sig och det är synd att låta något bli kvar i flaskan. Man tänker på alkohol nästan jämt och 3

4 ALKOHOLRELATERADE SKADOR Muskler Alkohol i stora mängder leder till nedbrytning av musklerna. Hjärnskador Hög konsumtion av alkohol kan leda till olika former av demens, gångrubbningar och epilepsi. Alkohol är jämfört med andra droger den drog i vårt land som dödar allra flest människor. Antalet alkoholrelaterade dödsfall i Sverige uppskattas till ca 5000 om året. Alkoholen orsakar samhället stora kostnader och oftast är det relativt unga människor som drabbas En del skador får man om man dricker mycket, andra kan man få redan vid måttligt drickande. Blodsjukdomar Alkohol kan orsaka blodbrist. Bukspottkörtel Alkohol kan orsaka diabetes om bukspottkörteln blir kronisk inflammerad och inte kan fortsätta att producera insulin. Cancer Alkohol är cancerogent. Starka samband har påvisats mellan alkohol och cancer i munhåla, svalg, matstrupe och struphuvud. Detta gäller framförallt de som dricker och röker mycket. Graviditet På senare tid har vi upptäckt att alkohol minskar fruktsamheten hos både kvinnor och män. Detta inträffar redan vid måttlig konsumtion. Vi vet även att måttlig alkoholkonsumtion under graviditeten ökar risken för fosterskador. Infektioner Högkonsumenter av alkohol får ökad infektionskänslighet. Leversjukdomar Leverskador är de skador som man oftast förknippar med alkohol, t ex fettlever, hepatit och skrumplever. Hjärt- och kärlsjukdomar Hög alkoholkonsumtion kan leda till förhöjt blodtryck, rytmrubbningar och hjärtsvikt. Magsäck Alkohol kan orsaka magkatarr. Stora mängder kan leda till magsår och magblödningar Psykiska störningar Psykiska störningar är det som skapar stora vårdbehov och kostar sjukvården mest. Vanligast är ångest och depression. Självmordsrisken är också kraftigt ökad Våldsbrott Alkoholen är inblandad i ca 80% av alla allvarliga våldsbrott. Hit räknas bl. a mord och dråp. 4

5 STANDARDGLAS Standardglas är ett internationellt mått på alkoholmängd. Gemensamt är att varje standardglas innehåller 12 g 100% alkohol, vilket motsvarar ca 4 cl, 40 % sprit. 33 cl starköl 45 cl folköl 8 cl starkvin 4 cl starksprit 15 cl vin KONSUMTION 1. Mängd per vecka kvinna: upp till 9 glas man: upp till 14 glas Risk låg risk låg risk Om du sprider ut din konsumtion på den här nivån under veckan med 1-2 alkoholfria dagar, kommer denna konsumtion troligen inte att skada din hälsa. Men du ska veta, att för en del människor kan t. o. m. denna mängd vara för mycket. 2. Mängd per vecka kvinna: glas man: glas Risk ökande risk ökande risk Riskerna för din hälsa och säkerhet ökar ju mer du dricker. Att supa sig full är särskilt riskfyllt. Du blir mer utsatt för olyckor, våld och sjukdom. Om du ligger nära den övre gränsen, män standardglas, kvinnor standardglas per vecka är riskerna stora för att du drabbas av magproblem och högt blodtryck. Tänk på din hälsa - minska ditt drickande 3. Mängd per vecka kvinna: mer än 25 glas man: mer än 35 glas Risk skadlig nivå skadlig nivå Att konsumera så här mycket skadar i längden din hälsa. Det kan leda till alkoholberoende och leverskador. Du kanske redan har familjeproblem eller ligger i farozonen för att förlora jobbet genom att dricka så här mycket. Gör något innan det är för sent! 5

6 ALKOHOLENS NEDBRYTNING Den påverkas inte av vilken sorts alkohol du har druckit och den kan heller inte påverkas genom någon motionsaktivitet, bastubad eller genom att äta en kraftig måltid. Allt detta kan göra att du känner dig bättre, men det leder inte till att alkoholen försvinner snabbare ur kroppen. Nästan omedelbart efter man druckit sätter kroppen igång att bryta ner alkohol. Det är framförallt levern som är aktiv, men även i magsäcken finns det enzymer som bryter ner alkoholen. Det är skillnad mellan män och kvinnor. Kvinnor tål alkohol sämre än män. Detta beror på att kvinnan oftast väger mindre och har mindre vätska att späda ut alkoholen med. Det finns även skillnader i alkoholnedbrytningen mellan olika människogrupper. Människor från Orienten, men också en del västerlänningar kan ha stora problem att bryta ner alkoholen. De kan vara en genetisk inbyggd defekt, som försvårar alkoholens nedbrytning en inbyggd antabustablett, som stoppar nedbrytningen av alkohol. Det ansamlas en massa ättiksyra i kroppen. Man får värk, bultande hjärta och mår väldigt dåligt. VIKTIGT ATT VETA Alkoholens nedbrytning går inte att påverka. Nedbrytningen sker i konstant takt. HUR LÅNG TID TAR ALKOHOLNEDBRYTNINGEN? Alkoholens nedbrytningshastighet är: 0,1 g alkohol per kg kroppsvikt och timme. Ett standardglas innehåller 12 g, 100 % alkohol. ÖVNINGSEXEMPEL Lasse väger 60 kg och dricker 8 cl whisky under 1 timme. Hur lång tid tar det för Lasse att förbränna alkoholen? Svar: c:a 4 timmar Uträkning: 8 cl whisky innehåller 24 gram alkohol Om man väger 60 kg är förbrännings - takten: 0,1 ggr 60 = 6 gram per timme Och om man förbränner 6 gram i timmen tar det 4 timmar att förbränna 24 gram alkohol. Övningsexempel! Pelle väger 90 kg och dricker 3 st 4:or whisky. Hur lång tid tar det för Pelle att förbränna alkoholen 6

7 PROMILLE Graden av alkoholpåverkan kan mätas i blodet (mmol/l) och i utandningsluften genom en s k alkometer. Promillehalten i blodet påverkas av Hur snabbt du dricker alkohol Det är ju helt naturligt att ju mer alkohol du dricker desto mer stiger din blodalkoholhalt och ju mer berusad blir du. Hur starka drinkar du dricker Ju starkare drinkar du dricker desto snabbare blir du berusad. Om du äter samtidigt som du dricker Alkohol upptas långsammare i blodet om man äter i samband med att man dricker alkohol. Hur mycket du väger Du tål större mängder alkohol ju mer du väger. Om du är kvinna eller man En kvinna tål i regel alkohol sämre än en man. Går alkoholen direkt ut i blodet? Nej, det tar faktiskt 1 till 2 timmar efter det att du druckit alkohol, innan all alkohol tagits upp i blodet. C:a 20% tas upp redan i magsäcken, resten i tarmen. Den längre tiden beror på om du äter i samband med att du dricker alkohol. PROMILLE OCH BETEENDEN Obs! Detta gäller för normalkonsumenten med normal tolerans för alkohol. 0,2-0,3 promille Du får en ökning av endorfiner. Du blir glad och pigg och din självkritik minskar. Du känner dig allmänt väl till mods. 0,5-0,6 promille Hämningar försvinner. Sämre precision och reaktionshastighet. Ditt omdöme och förmåga att ta in information försämras. 0,8 promille Långsammare reflexer. Sämre koordination. Överdrivna rörelser. Högljudd. Sämre synförmåga. Överdrivet självsäker. Upplevs berusad. Tydlig alkoholdoft. 1.0 promille Sluddrigt tal. Försämrad muskelkontroll, svårt att gå stadigt, snubblar, faller. Svårt att kontrollera känslor. Kraftigt berusad. 1,5 promille Packad. Emotionella utbrott t ex aggressiv, våldsam, gråter, förvirrad, somnar. 2,0 promille Svårt att tala och gå upprätt. Dubbelseende. 3,0 promille Uppfattar inte vad som händer och sker, gräns till medvetslöshet. 4,0- promille Dödlig alkoholförgiftning. 7

8 DEL II NY ALKHOLLAG 1995 * Tillståndshavaren utser själv serveringsansvariga personer (tidigare prövades dessa av Länsstyrelsen). ALKOHOLPOLITISKT PROGRAM Den 1 januari 1995 fick vi en ny alkohollag. I förarbetena till lagen anger regeringen att man vill förtydliga och slå vakt om de regler som har ett alkoholpolitiskt syfte, medan man har försökt rensa bort sådana som inte har det. Man framhåller att alkoholpolitiken bör ha som utgångspunkt att det är värdefullt att det finns restauranger där människor kan samlas och äta, dricka och umgås både vardag som fest, och att alkoholpolitiken inte skall utgöra ett hinder för detta. Samtidigt betonas att alkohollagstiftningen har tillkommit för att begränsa alkoholens skadeverkningar och att den i första hand är en skyddslagstiftning. Ett viktigt mål är att verka för en måttlig alkoholkonsumtion och minska berusningsdrickandet för att begränsa skador och olyckor. Detta mål lyfts även fram i en nyligen av riksdagen beslutad nationell handlingsplan. Några viktiga förändringar är: * Kommunerna har tagit över ansvaret från Länsstyrelsen i att pröva, besluta om, utöva tillsyn över samt att återkalla serveringstillstånd. * Det kommunala vetot är ersatt av en bestämmelse som i vissa fall möjliggör för kommunen att vägra tillstånd trots att kraven för detta inte är uppfyllda. Kommunerna har egna regler som skrivs in i kommunens alkoholpolitiska program. Exempel på mål i alkoholpolitiska program kan vara Att arbeta för att kommunen får återhållsamma alkoholvanor Att arbeta för en alkoholfri uppväxt och hindra att alkoholkonsumtionen och särskilt berusningsdrickandet får spridning bland ungdomar. Att verka för ett narkotikafritt samhälle Kommunen ska nå sina mål genom: 1. information, 2. upplysning, 3. att ställa höga krav och 4. ha aktiv tillsyn på restauranger och pubar, som har serveringstillstånd 5. omedelbar indragning av restaurangers och pubars serveringstillstånd om de serverar alkohol till underåriga. 8

9 RESTAURANGERS TILLSYN Kommunen är både tillstånds- och tillsynsmyndighet och har det omedelbara ansvaret för restaurangernas tillsyn. Det är kommunen som beviljar alkoholtillstånd. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligt. Tillsynen indelas i en s.k. inre och yttre tillsyn. Den inre tillsynen omfattar kontroll av uppgifter som till exempel brottslighet, skatt, försäljningsrapporter, marknadsföring m.m. Den yttre tillsynen avser besök hos restaurangerna för att kontrollera att alkoholserveringen hanteras på ett ansvarsfullt sätt, vad beträffar ordning och nykterhet och att åldersgränserna följs. TILLSTÅNDSHAVARE För att få serveringstillstånd för servering av alkohol ställs särskilda krav på tillståndshavarens personliga lämplighet: Att ha tillräcklig kunskap i alkohollagstiftningen Att kunna finansiera verksamheten på ett godtagbart sätt Att ha lämplig bakgrund, dvs inte ha ett brottsligt förflutet Att ha skött sina ekonomiska handhavande på ett ansvarsfullt sätt Av naturliga skäl gäller kravet på lämplighet även efter det att tillstånd meddelats. ALKOHOLPOLITISKA OLÄGENHETER Polisen ansvarar tillsammans med kommunen för den omedelbara tillsynen över restaurangerna. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för hela länet. Länsstyrelsen ska biträda kommunerna med råd. SERVERINGSLOKAL Serveringstillståndet avser viss lokal eller avgränsat område (serveringslokal). Lokalen ska vara godkänd av brandskydds-, arbetarskydds- och hälsoskyddsmyndigheter och vara utrustad med ett kök för allsidig matlagning. Lokalen ska också ha tillräckligt antal sittplatser för sina matgäster. Vid beslut om serveringstillstånd har dessutom varje kommun egna regler att beakta vad gäller: Serveringstider Restaurangens inriktning Restaurangtäthet Närhet till barn- och ungdomsverksamhet Närhet till trafikleder Närhet till bostadsområden Det finns alltså ingen generell rätt att få serveringstillstånd. 9

10 SERVERINGSANSVARIG PERSONAL UTRYMNING AV LOKALEN Senast 30 minuter efter serveringstidens slut ska restaurangen vara utrymd. Serveringstiden finns angiven i restaurangens tillståndsbevis. I god tid innan serververingstidens slut är det bra att fråga om någon gäst önskar något mer innan baren stänger. Detta kan underlätta en god stämning och nöjda gäster. Restaurangen får inte lämnas utan tillsyn. Tillståndshavaren eller en serveringsansvarig ska hela tiden finnas på plats då alkoholförtäring pågår. Det är tillståndshavaren som utser serveringsansvarig personal på sin restaurang. Skriftlig förteckning på serveringsansvarig personal ska skickas till kommunens tillståndsenhet. Självklart är att alla på serveringsstället ska veta vem eller vilka som är serveringsansvariga på deras arbetsplats. SERVERING Begreppet servering innebär att restaurangen serverar mat och dryck som gästerna förtär på restaurangen. Bara de drycker som serveras på restaurangen får drickas på serveringsstället. Gäster eller personal får alltså inte dricka egna medhavda alkoholdrycker på restaurangen. Detta gäller även när restaurangen är stängd. Spritdrycker, vin och starköl får inte tas med därifrån, vare sig av gäster eller personalen. Tillståndshavaren och hans personal ska aktivt förhindra att någon gäst tar med sig drycker från serveringslokalen. MATKRAV Sedan mycket länge har matservering utgjort ett krav för att serveringstillstånd ska kunna meddelas. Ett av skälen till detta är att berusningseffekten av alkoholförtäringen blir mindre om drycken förtärs tillsammans med lagad mat. Ett annat skäl är att enklare serveringar (gatukök och liknande) samt renodlade barer inte ska få serveringstillstånd. Därigenom begränsas tillgängligheten av alkohol till matrestaurangerna. Vid servering till allmänheten ska lagad mat kunna serveras under hela serveringstiden. Det är alltså nödvändigt att ha ett fullt utrustat kök för detta. 10

11 ANIMERINGSFÖRBUD ALKOHOLFRIA DRYCKER Man måste skilja på god service och animering. Animering innebär att man aktivt påverkar gästerna att dricka alkohol. Detta är enligt lag förbjudet. Ett exempel på detta är mängdrabatt av typen Köp två starköl så ingår den tredje, ett annat exempel är att en gäst önskar dricka ett glas vin och personalen påverkar gästen att istället ta in en helflaska vin. Det är däremot god service att rekommendera något gott vin till maten efter gästens önskemål. GÅVOFÖRBUD Det råder ett generellt gåvoförbud för alla som säljer alkoholdrycker. Om man vill kompensera en gäst för någon olägenhet är det inte tillåtet att bjuda på en avec till kaffet. Däremot kan man bjuda på någon dessert. Restaurangen ska kunna erbjuda sina gäster ett brett urval av alkoholfria drycker. Den gäst som vill ha alkoholfri dryck ska självklart bli behandlad lika bra som den som väljer att dricka alkohol. PRISSÄTTNING Prissättningen på alkohol är viktig. En rekommendation från Alkoholinspektionen är att priset på alkohol ska inkludera ett pålägg av ca 25% på inköpspriset för att täcka hanteringskostnaderna. Priset ska även avvägas så att drycker med högre alkoholhalt är dyrare än drycker med lägre alkoholhalt. Detta gäller även vid kombinationserbjudande med mat och dryck t ex : Om Pyttipanna inklusive en stor stark kostar 80 kr Då bör Pyttipanna inkusive en stor lättöl kostar 60 kr. Vid annonsering i dagspress, inne i restaurangen eller på skyltar betyder t ex detta att om priset på starköl anges måste även priset på lättdrycksalternativ anges och det ska alltid vara lägre. Vid all marknadsföring av alkoholdrycker gäller att särskild måttfullhet ska iakttas. Detta innebär att reklam inte får vara påträngande och uppmana till bruk av alkohol. 11

12 ORDNING OCH NYKTERHET restaurangens omedelbara närhet t ex på trottoaren utanför entrén. I ordningsbegreppet ingår även att motverka olagligheter t.ex. narkotikabrott. Personalen bör därför vara uppmärksam, lära sig känna igen typiska tecken på narkotikapåverkan, langning etc. Personalen bör också vara uppmärksam på om någon försöker lägga narkotika i någon annan gästs drink För servering av alkohol på restaurang finns det mycket tydliga krav på ordning och nykterhet och återhållsamhet i alkohollagen. Alla som serverar alkoholdrycker har ett personligt ansvar för hur de sköter serveringen. Om en servitör/servitris serverar en gäst som är kraftigt berusad ytterligare alkohol så kan han/hon personligen ställas till svars för detta. Straffet för detta kan bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Restaurangens alkoholtillstånd kan också ifrågasättas. Gäster som är onyktra eller påverkade av annat berusningsmedel än alkohol får inte komma in på restaurangen. En gäst som blivit onykter eller störande får inte serveras mer alkohol. Den ska dessutom avvisas från lokalen. Kravet på återhållsamhet innebär att serveringen ska avbrytas innan gästen blir så berusad så att den måste avvisas. Det är viktigt att personalen har diskuterat igenom och är överens om vilka gränssättningar som gäller då alkoholserveringen ska upphöra. Detta bland annat för att förebygga eventuella ordningsproblem, men också för att skapa och god stämning på restaurangen. Även oordning som uppkommer av andra orsaker än alkohol och droger på restaurangen ska förhindras. Om det uppkommer brister i ordningen på restaurangen måste detta rättas till. T ex genom att gäster talas till rätta, avvisas eller, om inget annat återstår, utrymma lokalen. Krav på ordning gäller också i UNDERÅRIGA Underåriga, dvs gäster under 18 år får inte bli serverade alkohol på restaurang. Om det finns den minsta tveksamhet vid servering av alkohol ska den som serverar begära att få se legitimation. Det är den som lämnar ut alkoholdrycker vid servering som är skyldig att förvissa sig om att mottagaren har uppnått föreskriven ålder. Om alkoholdrycker lämnas ut till någon som inte uppnått myndig ålder kan den som lämnat ut dryckerna straffas med böter eller fängelse högst 6 månader. Krögaren kan även få sitt tillstånd indraget. Observera att man inte får låta någon underårig dricka alkoholdrycker på restaurangen. Man får inte heller servera om man kan anta att dryckerna kan komma att överlåtas till någon som inte får lov att bli serverad på grund av för låg ålder. Det kan finnas anledning till att vara speciellt uppmärksam då en person beställer åt flera i baren eller åt ett sällskap där underåriga gäster ingår. 12

13 DEL III STOPPA NARKOTIKA MISSBRUKET! Vad är målet för svensk narkotikapolitik? Vad säger narkotikalagen? Vilka droger är mest förekommande i Stockholms city? Vilka synliga tecken uppvisar olika drogmissbruk? Hur ser en missbrukare ut? Kan man se spår på krogen efter missbruk? Hur kan krogen förhindra narkotikabruk inne på krogen? Hur kan krogen samarbeta med polisen? Kan en drogpolicy på krogen stoppa missbruket? De här frågorna och lite till kommer vi att diskutera i det här avsnittet. Målet för svensk narkotikapolitik Målet för vårt lands narkotikapolitik formulerades av Sveriges riksdag redan Sverige ska vara ett narkotikafritt samhälle. Vilket innebär ett samhälle, som är fritt från icke medicinskt bruk av narkotika. Lagen är tydlig och man gör bedömning i varje enskilt fall. Som medborgare är du skyldig att kunna lagen och dessutom tillämpa den. Vad säger Lagen? Alkohollagen 3 kap 8 Alkoholdrycker får inte lämnas ut till den som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. All befattning med narkotika är olaglig utom den som föreskrivs för medicinskt bruk. I narkotika lagstiftningen stadgas att det är brottsligt att... inneha, bruka eller ta annan befattning med narkotika (att bruka narkotika har varit förbjudet sedan juli 1993) överlåta narkotika framställa narkotika i syfte att överlåta den skaffa narkotika i syfte att överlåta den anskaffa, bearbeta, transportera, förvara narkotika för annans räkning bjuda ut narkotika till försäljning, förvara narkotika eller förmedla kontakt mellan säljare och köpare av narkotika SANKTIONER Ringa narkotikabrott böter eller fängelse i högst 6 månader Vårdslöshet med narkotika böter eller fängelse högst 1 år Narkotikabrott fängelse i högst 3 år Grovt narkotikabrott fängelse lägst 2 år eller fängelse högst 10 år Många narkotikabrott utgör också brott mot varusmugglingslagen. Straffskalan liknar brott mot narkotikastrafflagen: Ringa varusmuggling Varusmuggling Grov varusmuggling 13

14 CENTRALDEPRESSIVA MEDEL Alkohol och Bensodiazepiner t ex Rohypnol, Valium, Sobril Hämmar rörelser som styrs av centrala nervsystemet. De påverkar först de delar av hjärnan som kontrollerar en persons medvetna rörelser. När doserna ökar påverkas de omedvetna rörelserna t ex andningen och hjärtverksamheten. Alkohol är den mest spridda och missbrukade centraldepressiva drogen. Bensodiazepiner är beroendeframkallande läkemedel med lugnande-, sömngivandeoch ångestdämpande effekt. Bensodiazepiner tar inte bort orsaken till ångesten, utan bara känslan en kort stund. Ibland kan bensodiazepiner användas för att dölja ett hårt drickande. Intagningssätt Mest via munnen I vissa fall röks bensodiazepiner. Tabletterna krossas och läggs på en bit aluminiumfolie. Därefter eldar missbrukaren under folien och inandas ångorna Tecken Alkoholberusat utseende Eufori Depression Sluddrigt tal Trött uppträdande Blodsprängda ögon Långsammare reflexer Försämrat omdöme Skador. Överdos kan leda till sjunkande hjärtverksamhet, andningsförlamning och död. Det är vanligt att missbruk av bensodiazepiner kombineras med missbruk av andra droger t ex alkohol, cannabis och centralstimulerande medel. Benzodiazepiner, särskilt Rohypnol kan vara mycket farligt p g a att det påverkar människans moral och empati. En blandning av Rohypnol och alkohol har legat bakom flera grova våldsbrott i Sverige. Se även alkoholens medicinska effekter. CANNABIS Cannabis: Hasch och Marijuana Hasch och Marijuana kommer från växten Cannabis sativa, en hampaväxt som odlas i stora delar av världen. Vanligaste formen är hasch. Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan pressas till kakor och säljs i småbitar. Färgen varierar från ljusbrunt till nästan svart. Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat gräs eller torkade örtkryddor. Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande olja vars färg kan variera från brunt till nästan svart. Intagningssätt Rökning (sväljas). Hasch och Marijuana röks oftast i speciella pipor eller handrullade ciggaretter. Cannabisoljan doseras i minimala mängder i tobak eller på ciggarettpapper. Cannabispreparat kan också sväljas, utblandade i mat och dryck. De är inte vattenlösliga och kan därför inte injiceras. 14

15 Tecken Blodsprängda ögon Cannabislukt från andedräkten = sötaktig doft Glömska Torrhet i munnen Illamående med uppkastningar Långsamma reflexer Koordinationssvårigheter. Ruseffekter efter kortvarigt bruk Ruseffekter från det aktiva ämnet THC absorberas snabbt och effektivt vid inandning (några sekunder till någon minut). Efter en vecka finns hälften kvar i kroppen. Resten finns i fettet och utsöndras långsamt. Efter en månad har THC från ett rus försvunnit ur kroppen. Röker man oftare än en gång i månaden så lagras THC upp i kroppen. Det lagras i fettvävnaden. Första ruseffekten kommer efter 15 minuter och varar från en till några timmar. Oro för framtiden försvinner Sköna minnen dyker upp Känner sig smartare Känslorna för stunden förstärks Avslappnad och upprymd Under en halvtimme känner man sig aktiv och smart kan lösa alla problem. I verkligheten är det tvärtom man är sänkt och smartheten kommer aldrig upp till den nyktra nivån. Därefter blir man inåtvänd under några timmar. Ruseffekter efter långvarigt bruk Avskärmar sig - lever som i en glaskula Svårt att göra sig förstådd Dagdrömmer Svårt att följa långa samtal - tappar tråden Kommer bara ihåg halva telefonnummer Förändrad tidsuppfattning Koordination Skador Lungskador Kronisk bronkit Akuta ångestattacker Avskärmar sig - lever som i en glaskula Psykoser Svårt att trappa ner Eftersom hasch lagras upp i fettet är det svårt att trappa ner. Varje ny pipa ökar THChalten i fettet och gör att det kroniska ruset blir kvar. Enda sättet att bli av med ruset är att sluta röka hasch. När du lagt av att röka börjar abstinensen att komma efter ett par dagar. Då växer ångesten fram. Efter 3-4 dagar börjar du drömma intensivt och därpå följer muskelvärk och snuva. Efter två veckor är ångesten som värst. Utmärkande för abstinensen är: Oro Sömnsvårigheter Darrighet Viktnedgång CENTRALSTIMULERANDE Amfetamin, Kokain, Metamfetamin, Fenmetrazin Centralstimulerande medel stimulerar hjärnan kraftigt. Detta betyder inte att hjärnan fungerar bättre. Istället pressas hjärnan att arbeta hårdare med följd av att många misstag/problem uppstår. Missbruket kan fortgå under veckor utan mat och sömn med 2-3 doser per timme. Amfetamin är ett syntetiskt medel och förekommer vanligast i form av gulaktiga kristaller. 15

16 Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer vanligast i form av ett vitt, kristalliskt pulver. Metamfetamin är en variant av amfetamin, men med starkare och längre verkanstid än vanligt amfetamin. Ice, glass eller crystal är namn på en särskild kristallform av metamfetamin. De har fått sina namn efter sitt utseende (is, glas, grovt salt) Fenmetrazin har stora likheter med amfetamin. Intagningssätt Amfetamin kan sväljas i form av tabletter eller kapslar, sniffas eller injiceras. Kokain kan andas in, snusas genom näsan eller injiceras eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan. Crack är en speciell form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack kan rökas i vattenpipa eller cigaretter, uppblandat med tobak eller marijuana. Tecken Stark självkänsla. Nervryckningar i fingrarna och ansiktet Spända käkar Nervös, extremt pratsam - osammanhängande tal Försämrad koordination - överdrivna slängiga, nästan dansande rörelser Stora pupiller Torr mun - slickar sig ofta om munnen Ruseffekter Effekten av en dos kommer efter några sekunder till en minut och försvinner efter några timmar till några dagar. eufori, en känsla av att det inte finns några problem känsla av övermänsklig styrka och mycket bra självförtroende ökad energi, förstärkt vakenhet känner ingen törst eller hunger ökad sexuell aktivitet, rastlös extremt pratsam, paranoida föreställningar Amfetamin ger ett kraftigt bakrus. Först kommer kicken och sedan kraschen. Skador Ökad hjärtverksamhet Höjt blodtryck, brustna blodkärl i hjärnan, hjärtförlamning. Paranoida föreställningar, psykoser HALLUCINOGENERNA Ecstasy, LSD, Meskalin, PCP Hallucinogener förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Alla hallucinogener är beroendeframkallande. Ecstasy är det vanligaste namnet på den kemiska drogen 3,4- metylendioximetamfetamin (MDMA). Ecstasy har både centralstimulerande och hallucinogena egenskaper. Det finns flera varianter av ecstasy, t.ex. MDA (love drug) och MDEA (Eve). Ecstasy säljs som små vita eller färgglada tabletter. Ibland präglade med motiv som t ex äpple, smileansikte, klöverblad. LSD (lysergsyredietylamid) tillverkas i form av tabletter, svamp- och växtbitar och finns i form av läskpappersbitar med tryck av seriefigurer, ofta i grälla färger. Meskalin utvinns från knappliknande utskott från en kaktus. Det förekommer endast undantagsvis på illegala marknaden. PCP (fencyklidin), ofta kallad angel dust eller ängladamm är ett vattenlösligt, kristalliskt, vitt kemiskt pulver. Det säljs som pulver och vätska. PCP skiljer sig från de övriga hallucinogenerna genom att det är ett bedövningsmedel, som slår ut 16

17 smärtcentra. I Sverige är PCP mycket ovanlig. Intagningssätt Injicering Kan blandas i dryck och sväljas. Ruseffekter Effekten efter intag av hallucinogener kommer ganska snabbt och försvinner inom ett par timmar eller dagar. Känslorna kan skifta från ångest till panik. Missbrukaren kan känna sig förföljd och hotad av sin omgivning. Kraftiga effekter på hjärnan Förvanskar sinnesintryck förvrängd verklighetsbild Förhöjt stämningsläge - drömlika tillstånd Förvirringstillstånd Förföljelsemani Tecken Stora pulserande pupiller Muntorrhet Rodnad Frossbrytningar Ecstasy ger spända käkmuskler och snedtuggning PCP överhettar kroppen ( temp. upp till 43 grader). Man klär av sig kläderna. Skador Det är riskabelt att experimentera med hallucinogena droger, i synnerhet om man har ett känsligt psyke. Kan ge allvarliga psykiska förändringar och tillstånd. På grund av hallucinationer ökar olycksfall. Missbrukaren kan t. ex. få för sig att kunna flyga och hoppar ut från en balkong eller liknande. Koordination OPIATER Opium, Morfin, Heroin, Kodein, Metadon Opium är intorkad mjölksaft (råopium från opievallmon). Av råopium framställs morfin, heroin och kodein. Opium kan användas i kombination med centralstimulerande droger i s.k. speedball. Morfin framställs av råopium. Heroin och kodein framställs av morfin. Skillnaden mellan morfin och heroin är att heroin absorberas snabbare i kroppen och är 3 ggr starkare. Metadon är ett syntetiskt heroin som används vid avvänjning av heroinister. Ungefär som nikotinplåster används vid rökavvänjning. Metadonet tar bort suget och minskar effekten genom att det bryts ner långsammare än heroin. De som erbjuds behandling har missbrukat heroin i år och har ofta även psykiska besvär. I Sverige är målet för metadonbehandling = drogfrihet. Intagningssätt Rökning eller via munnen. (mörkbruna bitar eller pulver av opium). Rökning, sniffning eller injiceras ( vitt eller brunaktigt pulver som löses upp i vatten) Tecken Små pupiller De kliar sig ofta i ansiktet Hängande ögonlock - verkar sömniga Låg släpig röst Långsamma rörelser. Oroliga, rastlösa Rinnande ögon och näsa 17

18 Ruseffekter Effekten beror på mängden, sättet man tar drogen, tidigare erfarenheter, vilken stämning man befinner sig i och om man har druckit alkohol eller tagit andra droger samtidigt. Missbrukare är under påverkan av morfin eller heroin onaturligt lugna och avslappade. Ingenting upprör eller generar dem. Hunger, smärta och sexuella begär försvinner. I mellanperioden innan abstinenssymptomen förefaller missbrukaren må bra. Efter några timmar kommer abstinenssymptomen: Ögon och näsa rinner, en fuktfilm breder ut sig över ansiktet och oro och rastlöshet börjar märkas. Vid svår abstinens lyser ångesten ur ögonen. De kroniska morfinisterna kommer in i något som kallas kampen för den negativa euforin de måste ta morfin för att lindra abstinenssymptomen. Morfin som tas i doser utöver smärtlindring ger snabbt och kraftigt beroende. Skador Gulsot, Hiv p g a orena sprutor Kroppsliga skador p g a att de inte känner smärta Självmord på grund av depressioner Överdoser med andningsförlamning, ofta dödliga Koordination 18

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

ALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER. Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län

ALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER. Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län ALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län Alkohollagen bakgrund Alkohollagens regler som styr hur servering av alkoholdrycker

Läs mer

Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd 2013-03-05 2(9) Sammanfattning Målsättningen med Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

TLTHs alkohol- och drogpolicy

TLTHs alkohol- och drogpolicy TLTHs alkohol- och drogpolicy TLTHs alkohol- och drogpolicy gäller hela TLTHs verksamhet, där inräknat sektioner och fria föreningar. 1. Bakgrund Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola (TLTH) är en

Läs mer

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Västerviks Kommun Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-06-19, 141 med ändring 2011-01-25, 8 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKT

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun Antagen av bygg- och miljönämnden 2016-04-16, 38 Dnr 15/0656-491 bygg-ochmiljonamnden@upplands-bro.se 08-581 690 00 Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Permanent serveringstillstånd - Riktlinjer

Permanent serveringstillstånd - Riktlinjer Permanent serveringstillstånd - Riktlinjer Alkoholpolitiska riktlinjer för tillstånd att servera spritdrycker, vin och starköl Bakgrund Alkohollagen (1994:1738) trädde i kraft den 1 januari 1995. Från

Läs mer

Tillsynsplan 2015-2018

Tillsynsplan 2015-2018 Dnr 2015/402.700 Id 22829 Socialförvaltningen Tillsynsplan 2015-2018 enligt Alkohollagen (2010:1622), Tobakslagen (1993:581) och Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Antagna av socialnämnden

Läs mer

Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015

Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015 Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015 Inledning Det kan vara svårt att upptäcka att någon har eller håller på att utveckla ett missbruk. Signalerna kan blandas ihop

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl 2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad

Läs mer

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan 2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd och alkoholtillsyn

Riktlinjer för serveringstillstånd och alkoholtillsyn 2007-09-25 DNR.671-2007 STADSBYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för serveringstillstånd och alkoholtillsyn Ett rikt restaurangliv- en levande stad Syftet med riktlinjer för serveringstillstånd är att

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering 2012-2016

Riktlinjer för alkoholservering 2012-2016 1 2012-05-04 Son 2012/142 r för alkoholservering 2012-2016 Alkohollagen - en skyddslag Alkohollagen finns för att begränsa alkoholens skadeverkningar samt att skydda människors hälsa, tex. berusningsdrickande

Läs mer

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol A nsvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol 1 Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en mycket

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren

Bipacksedel: information till användaren Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Mål Skolorna i Gnosjö kommun har enligt det alkohol- och drogpolitiska programmet som strävandemål att inga barn eller ungdomar under

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol. Publ.nr. 2009:38

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol. Publ.nr. 2009:38 A nsvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol 1 Publ.nr. 2009:38 Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen

Läs mer

Riktlinjer för. Serveringstillstånd, Öl klass II, Tobaksförsäljning, Handel med receptfria läkemedel samt Tillsyn

Riktlinjer för. Serveringstillstånd, Öl klass II, Tobaksförsäljning, Handel med receptfria läkemedel samt Tillsyn för Serveringstillstånd, Öl klass II, Tobaksförsäljning, Handel med receptfria läkemedel samt Tillsyn na gäller fr.o.m. 2016-01-01 Beslut av miljö- och byggnadsnämnden den 18 december 2015, 217 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Kommunledningskontoret, HR-enheten Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Antagen av Kommunstyrelsen 2014-05-21. Kristianstads kommuns

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND Socialförvaltningen Datum Beteckning 2005-10-24 Handläggare Ert datum Er beteckning RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND Inledning Ett grunddrag i svensk alkohollagstiftning sedan länge är att motverka risken

Läs mer

RIKTLINJER SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER SERVERINGSTILLSTÅND 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2012-05-29 RIKTLINJER SERVERINGSTILLSTÅND 1. Bakgrund 2005 fattades ett beslut av riksdagen om en nationell handlingsplan för det långsiktiga förebyggande arbetet för att minska

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 mars 2012 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RGA Ombud och offentlig försvarare: Advokat TE SAKEN Grovt narkotikabrott

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Beslut om revidering av Uppsala kommuns riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen

Beslut om revidering av Uppsala kommuns riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen 1(1) Datum MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Diarienummer 2014-06-25 2014-0173 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 25 juni 2014 Beslut om revidering av Uppsala kommuns riktlinjer för serveringstillstånd

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Handbok för personal och information för föräldrar och elever

Handbok för personal och information för föräldrar och elever SOCIALFÖRVALTNINGEN 2012 Program mot droger för grundskola och ungdomsgården i Kils kommun Handbok för personal och information för föräldrar och elever Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

ALKOHOLLAGEN ÄR VIKTIG FÖR DIG

ALKOHOLLAGEN ÄR VIKTIG FÖR DIG ALKOHOLLAGEN ÄR VIKTIG FÖR DIG ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/7 Elevmaterial Alkohollagen är

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se

Läs mer

Alkoholpolicy för Kristianstads Nation Antagen av nationsmötet: 2004-03-23 Senast reviderad av nationsmötet: 2015-12-10

Alkoholpolicy för Kristianstads Nation Antagen av nationsmötet: 2004-03-23 Senast reviderad av nationsmötet: 2015-12-10 Alkoholpolicy för Kristianstads Nation Antagen av nationsmötet: 2004-03-23 Senast reviderad av nationsmötet: 2015-12-10 Mål Alla, såväl gäster som funktionärer, ska vara och uppleva sig trygga med anledning

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering

Modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering Modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering Modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2012 ISBN 978-91-7257-918-7 (pdf) ISBN 978-91-7257-919-4 (print)

Läs mer

RIKTLINJER Serveringstillstånd

RIKTLINJER Serveringstillstånd RIKTLINJER Datum 2015-10-23 Antagen av KS den 18 juni 2013 Reviderad datum Paragraf 1(13) Serveringstillstånd 2(13) För att stärka Grums vision år 2020 där Grums ska kännetecknas som en kommun som andas

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola 1 Stora Hammar skola ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud mot användning av tobak, samt att medföra, överlåta eller förtära alkohol eller

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6) Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Definition... 2 Målsättning... 3 Handlingsplan... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Direkta åtgärder... 3 Tecken och symtom... 5

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY]

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] 2011 Lindome GIF [ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] Denna policy vill på ett enkelt sätt beskriva de regler och förhållningssätt som föreningen Lindome GIF valt att stå för gällande bruket av alkohol-, tobak-

Läs mer

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd samt försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel

Riktlinjer för serveringstillstånd samt försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel Riktlinjer för serveringstillstånd samt försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel 1(26) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 Begreppsförklaring... 4 1.2 Om serveringstillstånd... 4 2 OLIKA

Läs mer

Leta reda på personer i klassen som passar in på följande beskrivningar och be dem skriva in sina initialer i lämplig ruta.

Leta reda på personer i klassen som passar in på följande beskrivningar och be dem skriva in sina initialer i lämplig ruta. Elevblad 1 Mina kamrater Leta reda på personer i klassen som passar in på följande beskrivningar och be dem skriva in sina initialer i lämplig ruta. Någon som bott i en annan stad än Du? Vem? Någon som

Läs mer

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger?

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17 Droger 17.1 1 Människan en reptil? 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17.2 5 Tobaksdocka OH1 Tobakens effekter på kroppen 6 Tobaksreklam 7 Vad kostar det

Läs mer

Drogpolicy för skola/fritidsgård i stadsdelsförvaltning Centrum

Drogpolicy för skola/fritidsgård i stadsdelsförvaltning Centrum Drogpolicy för skola/fritidsgård i stadsdelsförvaltning Centrum Handbok för personal. Information för föräldrar och elever. Mål Alla som arbetar inom grundskola och fritidsgård i stadsdelsförvaltning Centrum

Läs mer

ATT SERVERA ALKOHOLDRYCKER

ATT SERVERA ALKOHOLDRYCKER September 2017 ATT SERVERA ALKOHOLDRYCKER Karlstads kommun, Kontaktcenter, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00 E-post: karlstadskommun@karlstad.se Webbplats: karlstad.se DET HÄR BEHÖVER DU VETA ANSVARSFULL

Läs mer

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-20 SN-2014/3880.703 1 (5) HANDLÄGGARE Cecilia Wahlgren 08-535 378 21 cecilia.wahlgren@huddinge.se Socialnämnden Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Riktlinjer mot droger

Riktlinjer mot droger Riktlinjer mot droger Riktlinjer för skola/fritidsgård i Centrum stadsdelsförvaltning Handbok för personal. Information för föräldrar och elever. Mål Alla som arbetar inom grundskola och fritidsgård i

Läs mer

RIKTLINJER SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER SERVERINGSTILLSTÅND 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2015-02-24 RIKTLINJER SERVERINGSTILLSTÅND 1. Allmänt 2005 fattades ett beslut av riksdagen om en nationell handlingsplan för det långsiktiga förebyggande arbetet för att minska

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Information Handbok alkohollagen Arbetet med att revidera handboken fortsätter och den första versionen kommer tidigast att vara klar i höst.

Information Handbok alkohollagen Arbetet med att revidera handboken fortsätter och den första versionen kommer tidigast att vara klar i höst. Frågor och svar om alkohollagen, Nr 3 Information Handbok alkohollagen Arbetet med att revidera handboken fortsätter och den första versionen kommer tidigast att vara klar i höst. Utbildningsmaterial för

Läs mer

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka? Sedan 2001 har Skånes kommuner genomfört drogvaneundersökningar vartannat år bland grundskole- och gymnasieelever. Undersökningen genomförs av Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne

Läs mer

En berusningsstudie på Hisingen i Göteborg

En berusningsstudie på Hisingen i Göteborg En berusningsstudie på Hisingen i Göteborg Pernilla Gilvad Utredare RUS september 9 Rapport 11 Sammanfattning Under våren 9 genomfördes en berusningsstudie på Hisingen i Göteborg. Syftet var att undersöka

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Översiktsbild ALKOHOLLAGEN (AL 2010:1622) SERVERINGSBESTÄMMELSER

Översiktsbild ALKOHOLLAGEN (AL 2010:1622) SERVERINGSBESTÄMMELSER Översiktsbild ALKOHOLLAGEN (AL 2010:1622) SERVERINGSBESTÄMMELSER ALKOHOLLAGEN (AL 2010:1622) SERVERINGSBESTÄMMELSER En kort presentation från enheten för serveringstillstånd Lite historik 1467 Brännvinet

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Reglemente för serveringstillstånd m. m enligt alkohollagen i Filipstads kommun

Reglemente för serveringstillstånd m. m enligt alkohollagen i Filipstads kommun Reglemente för serveringstillstånd m. m enligt alkohollagen i Filipstads kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2014-10-29, 120 November 2014 2 (12) Innehåll Inledning.. 3 Syftet med kommunala riktlinjer..

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJ- HANDEL MED ÖL KLASS II, 2006-11-01

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJ- HANDEL MED ÖL KLASS II, 2006-11-01 1 RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJ- HANDEL MED ÖL KLASS II, 2006-11-01 Ersätter tidigare uppgraderade riktlinjer mbn 030930. ALKOHOLLAGEN/ALLMÄNNA RIKTLINJER Riksdagen beslutade att införa

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd, öl klass II, tobaksförsäljning samt tillsyn

Riktlinjer för serveringstillstånd, öl klass II, tobaksförsäljning samt tillsyn Antaget av Kommunstyrelsen 2016-01-27 34 Dnr 2015-000468 Riktlinjer för serveringstillstånd, öl klass II, tobaksförsäljning samt tillsyn Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60

Läs mer