Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen

Transkript

1 Droger och Missbruk Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain Erik Müller-Sandvik Viktor Steen

2 Inledning s. 3 Droger s. 4-6 Drogtyper s Internationellt s Missbruk s Missbrukaren s Konsekvenser s Utanförskap s Vägen ut s Avslutning s. 29 2

3 Inledning Droger, varför behöver jag lära mig om droger? Jag minns själv då polisen besökte min högstadieskola då jag gick i nian. Det var en allvarlig man i blå polisuniform som stod inför vår klass och pratade om olika farliga preparat och substanser som man skulle akta sig för. Han sa t.ex. att man kunde få psykoser och snedtändningar, och att dessa ledde till att man blev galen eller att man dog! När jag gick i sjuan så brydde jag mig inte speciellt mycket. Jag blev inte särskilt rädd, och jag tänkte inte heller nämnvärt mycket på hur droger skulle påverka mitt liv. Det var inte förrän gymnasiet som jag först började komma i kontakt med droger. Alkohol hade man ju varit i kontakt med sedan högstadiet. I och med att många höll på med det (vuxna också ju!) så verkade det ju nästan normalt! Men första året på gymnasiet började många av mina vänner experimentera med droger. Jag hörde många historier som då verkade både spännande och skrämmande. Jag var både intresserad och oroad. Jag visste att droger var farliga. Det hade ju den där polisen sagt till oss. Men hur skulle man göra? Jag kunde ju inte polisanmäla mina barndomskompisar. Jag visste ju inte egentligen vad det var de var beroende av. Någon skrämmande, psykosframkallande drog som man dog av. Jag gjorde det jag trodde var bäst. Jag höll mig undan istället och fortsatte med mitt eget liv. I efterhand önskar jag att jag hade vetat mer. Förmodligen kommer alla i kontakt med folk som bär på ett missbruk i sina liv. Det kan vara alkohol, receptbelagd medicin, narkotika till och med träning(!?). Missbruket som kopplas till varje specifik last är annorlunda till sitt sätt, men de innebär alla problem för en själv och ens nära och kära. Därför tycker jag att det är viktigt att veta något om missbruk i skolan. Kanske för att lägga märke till ett beteende hos sig eller en vän och så att man kan förstå istället för att döma och ta avstånd från någon som kan behöva ens hjälp. 3

4 Droger Droger Vad är en drog? Vad händer med kroppen när man knarkar? Att svara på frågan Vad är en drog? kan ibland vara svårt. Det är inte alltid så självklart att man kan säga Det är något man blir beroende av eller Det är något som skadar kroppen. Ett viktigt exempel på den här problematiken är alkohol och nikotin. När man talar om någon som är beroende av alkohol så benämner man sällan han eller henne som en knarkare. Inte heller tänker man på någon som slutat röka som en ex-pundare. Däremot gäller dessa beskrivningar för någon som missbrukar eller har missbrukat heroin. Man kan därför säga att samhället bestämmer vad som ska räknas som en drog. Vi har i Sverige lagstadgat att alkohol och cigaretter ska gå att köpa (efter att man är 18) och därför är det okej att använda dessa medel som man annars skulle kalla för droger. Om man bortser från samhällets definition på ämnet så finns det några gemensamma drag för det som definieras som droger: Substansen påverkar på något sätt det centrala nervsystemet Substansen kan direkt eller indirekt ha skador på kropp eller psyke Substansen är beroendeframkallande i någon mån 4

5 Droger Med den här definitionen av ordet drog så kan vi konstatera att både nikotin och alkohol faller under beskrivningen. De påverkar både det centrala nervsystemet som styr över bl.a sinnesuttryck och de kan även skada kroppen. Men ordet drog rymmer in en hel del olika typer av preparat. Alkohol har vissa egenskaper i det rus som produceras av hjärnan som skiljer sig avsevärt från till exempel det rus man får av kokain. Därför kan man dela in droger i tre olika typer: Centralstimulerande, kokain, amfetamin, koffein, nikotin Opiater, heroin, morfin, kodein Hallucinogena, LSD, meskalin, ecstasy, psilocybin (svamp) Diskussionsfrågor Diskutera med en kompis! 1. Vad betyder ordet drog för dig? 2. Varför tror du att det olagligt att använda droger? 3. Varför är alkohol och cigaretter lagligt? 5

6 Droger Beroende En av de mest problematiska aspekterna av droganvändning är beroende. Det kan definieras som att man har förlorat kontrollen över användandet av substansen. De droger som klassificeras som mest farliga är ofta väldigt beroendeframkallande. Det handlar vanligtvis om att drogen stimulerar hjärnans belöningssystem så att man upplever stresslindring eller välbehag. När dessa stimuli sedan upphör så kan man känna sig deprimerad eller få ångestkänslor, och känna ett behov av att använda sig av mer av drogen. Detta brukar kallas för psykiskt beroende. Ett fysiskt beroende är när man använder en drog för att undvika akuta abstinensbesvär. Abstinensbesvären skiljer sig åt från drog till drog men de kan uppenbara sig som fysiska problem, som till exempel feber, huvudvärk och illamående. Abstinens anmäldes för narkotikabrott år 2008 i Sverige För ringa narkotika brott får man vanligtvis böter. För normalgraden är det vanligtvis ca. 7 månader i fängelse. För grovt narkotikabrott är genomsnittstiden i fängelse 4 år och 8 månader. Abstinenssymptom kan sammanfattas som de negativa konsekvenser som kommer efter att man upphört att regelbundet använda en drog. Vad som sker skiljer sig från drog till drog, men alla dessa besvär är bidragande faktorer till varför rehabilitering av missbrukare kan vara så svårt. För till exempel amfetamin som är en centralstimulerande drog så är effekterna bl.a. trötthet, sömnsvårigheter, irritation, hunger och depression. För alkohol så är bl.a. besvären ångest, högt blodtryck, huvudvärk, sömnlöshet och svaghet. De två drogernas besvär är alltså olika för att de aktiva ämnena som påverkar kroppen, har effekt på olika delar. 6

7 Drogtyper Drogtyper Centralstimulerande Centralstimulerande drogers påverkan på det centrala nervsystemet har en rad olika effekter. Koffein, som är den aktiva substansen i kaffe och Coca Cola, orsakar i måttliga mängder genom att man känner sig pigg och alert. Amfetamin däremot, som är en potent psykoaktiv drog orsakar sömnlöshet, välbehag, höjd puls, höjt blodtryck och aptitlöshet. Den vanligaste effekten av centralstimulerande droger är pigghet. Därför används drogerna ibland för att motverka sömn, eller för att upprätthålla en hög nivå av pigghet under en period. Många av de centralstimulerande drogerna påverkar också hur kroppens hantering av dopamin. Dopamin är ett ämne som i kroppen påverkar vad vi upplever vara bra eller lyckosamt. Till exempel om dopamin utsöndras när man tränar kan det leda till att man upplever det som positivt och därmed så kan man känna sig mer motiverad till att upprepa träningen vid ett senare tillfälle. Droger som kokain påverkar det sätt som dopamin tas upp i kroppen. Man kan likna dopaminutsöndringen som en flod. Floden har flera utmynningar vid sidorna som gör att strömmen mot slutet blir svagare. Det kokainet gör i hjärnan är att lägga stora stenbumlingar vid dessa utmynningar så att de blockeras. Därför blir flodens ström oerhört stark. Eftersom att man har en hög dopaminnivå i hjärnan så upplever man ett euforiskt tillstånd vid kokainanvändning. Baksidan med detta är att när dopaminet tar slut, då följs den åt av det som brukar kallas för en krasch. Kokain: Drogklass: Klass II Psykisk/fysiskt beroende: Högt/möjligt Tolerans: Ja Varaktighet: 1-2 timmar Effekt av överdos: muskelspasmer, hallucinationer, hjärtattack, psykos Psykoaktiv: Påverkar hjärnan eller mentala processer (minnet t.ex.) Dopamin: En av de viktiga ämnena i hjärnans belöningscentrum. Fler droger av typen: Kokain, crack, amfetamin, ritalin, nikotin, koffein, etc. 7

8 Drogtyper Kraschen är abstinensbesvär som kan vara akut depression och panikångest. Dvs. motsatsen till det tillstånd man upplever efter att ha använt drogen. Opiater Opiaterna tillhör en grupp droger som härstammar från opiumvallmo. Från denna blomma kan man framställa drogen opium, som är en av de första narkotikasubstanserna som man historiskt sett har lagstiftat emot. Från opium kan man sedan framställa morfin och ur det den narkotikaklassade drogen heroin. Det finns även andra läkemedel som kan framställas med hjälp av opium, men morfin är det vanligaste. Opiater har en lugnande och smärtstillande effekt på kroppen. Dess påverkan liknar kroppens eget ämne endorfin som släpps ut då man skadar sig. Endorfinet gör så att smärtan av att t.ex. stöta tån mot bordet inte blir lika akut påtaglig. Man kan även tänka sig en mer extrem situation där man skadat sig allvarligt i ett fjäll eller ett något annat avlägset ställe. Smärta som vanligtvis tvingat en att ligga orörlig på marken kan då med endorfinets hjälp ignoreras så att man kan ta sig till säkerhet. Drogen heroin har en smärtstillande effekt likt endorfinet. Den förhindrar dessutom till stor del att stresshormoner produceras i kroppen. Utöver detta används drogen för att ruset producerar en stark känsla av välbehag. Heroin nyttjas främst på tre olika sätt. Dels genom rökning och sniffning, men också genom att injicera ämnet direkt in i blodet. Denna metod kan innebära ett allvarligt problem. Ofta så används samma kanyl av flera personer, vilket kan leda till spridning av sjukdo- Fler droger av typen: Morfin, kodein, metadon, tebain papaverin etc. Endorfin: Kroppens egen smärtstillare. Liknar morfin till kemisk struktur. Morfin: Drogklass: Klass II Psykisk/fysiskt beroende: högt/högt Tolerans: Ja Varaktighet: 3-6 timmar Effekt av överdos: bla. Muskelspasmer, andningsstillestånd, lågt blodtryck 8

9 Drogtyper mar som hepatit och AIDS. På grund av sättet försäljning av droger sker så finns det risker kopplade till användandet av heroin. En langare som säljer heroin kommer ofta att blanda ut drogen med olika ämnen som löses up när de värms. Dels kan dessa ämnen vara skadliga på kroppen, men det kan också vara svårt att avgöra hur utblandad drogen blir. För en missbrukare som är van att ta en viss dos heroin till en viss styrka, så kan en ökad renhet av drogen vara dödlig. En av heroinets effekter är att andning och syretillförsel till hjärnan saktas in. Vid en överdosering så ökar denna effekt vilket i värsta fall kan leda andningsstillestånd vilket är akut livsfarligt. Hepatit och AIDS: Sjukdomar som kan överföras via kroppsvätskor, t.ex. vid samlag och sprutdelning. Hallucinogena Hallucinogena droger påverkar det centrala nervsystemets förmåga att reglera sinnesintryck. Vår hjärna bombarderas konstant med olika former av intryck som måste sorteras. Det kan handla om att man ser en cykel samtidigt som man känner en vindpust i nacken och man hör ett barn skrika i bakgrunden. Vår hjärna sorterar automatiskt alla dessa känslor och intryck så att vi kan hantera det och leva våra vanliga liv. Men under effekten av en hallucinogen drog så störs hjärnans kontroll över detta flöde, vilket kan leda till att man under ruset uppfattar verkligheten på ett annorlunda sätt. Den kanske mest kända hallucinogena drogen är LSD(lysergsyradietylamid). LSD stör den reglerande funktionen av våra sinnesintryck som vanligtvis sorterar ut onödig information. Därför kan man under ruset uppleva hallucinationer, dvs. objekt, syner eller ljud som inte existerar i verkligheten. Fler droger av typen: PCP, meskalin, psilocybin, MDMA(ecstacy) etc. 9

10 Drogtyper Ens upfattning av tid störs också genom att det som upplevs som en kort stund kan i verkligheten vara timtal. LSD har ingen fysisk skadlig effekt på kroppen. Därför är det lätt att tro att en ökad dos av drogen inte är farlig. Men med en ökad dos ökar också intensiteten av ruset. När intensiteten ökar så blir också verklighetsfrånkopplingen mer allvarlig. Det innebär att intryck som uppfattas skrämmande eller farliga kommer att ha en mer påtaglig effekt på tillståndet och kan i värsta fall orsaka en psykos. LSD har olika effekt på olika personer men också beroende på situationer. Den upplevelse man har under ruset styrs till stor del av det självupplevda tillstånd man befinner sig i. Detta innebär att om man lider av depression eller någon annan form av psykisk stress så kan tillståndet intensifieras när ruset påbörjas. Vilket i sin tur kan innebära en ökad risk för att uppleva de akut negativa effekterna av drogen. LSD: Drogklass: Klass I Psykisk/fysiskt beroende: okänt/ingen Tolerans: Ja Varaktighet: 8-12 timmar Effekt av överdos : Mycket intensivare rus, därav risk för psykos Psykos: En påtaglig störning i en människas förmåga att uppfatta verkligheten. Ofta utan att personen själv förstår att det den upplever inte är verkligt. 10

11 Drogtyper Cannabis Marijuana är efter alkohol den mest använda drogen i världen. Marijuana och hasch tillhör gruppen cannabis. Cannabis som drogtyp är lite svår att placera i någon av de större kategorierna eftersom att de har effekter som kan liknas vid de centralstimulerande, opiater och hallucinogena substanser. Den aktiva substansen THC skapar i mindre doser av drogen en känsla av välbehag och avslappnande. I högre doser kan den påverka sinnesuttryck som kan liknas vid milt hallucinogena inslag. Marijuana och hasch framställs av växten cannabis sativa. Genom olika processer på olika delar av plantan så kan man utvinna drogen. Vilka delar som används, och det sättet de produceras på, påverkar procenthalten THC. Genom växtförädling så har man dessutom ökat mängden THC som kan utvinnas ur en planta. Vilket innebär att den mängd THC man får i sig genom att röka en joint idag förmodligen är mer än vad den var på 60-talet. Cannabis: Drogklass: Klass I Psykisk/fysiskt beroende: påtagligt/okänt Tolerans: Ja Varaktighet: 2-4 timmar Effekt av överdos : Utmattning, paranoia, psykisk skada THC: Den aktiva ämnet i cannabis, dvs. det ämnet som främst påverkar kroppen. Alternativa namn: De kortvariga effekterna av cannabis intag är de som nämndes tidigare. Men under ruset så kommer man dessutom lida av minskad inlärningsförmåga, problem med närminnet, försämrade reaktioner och i vissa fall dåligt självförtroende och aggressivitet. Dessa effekter är dock mer närvarande under högre doser. Nedsättningen i reaktionsförmåga är en allvarlig konsekvens av marijuana användandet då många, speciellt i USA, tror att det är okej att köra bil under ruset. Majja, braj, brass, weed, chronic, spliff, ganja, ganga, feting, fett, gås, afghan, kaka, blunt, bhang, jazztobak 11

12 Drogtyper En studie i Frankrike har visat ett samband mellan många bilolyckor där människor dött och föraren varit påverkad av cannabis. De långtgående effekterna av ett cannabis missbruk är vilt debatterade av forskare, man har funnit att rökandet kan skada lungor likt cigarrettrökning, och problem kopplade till potens och graviditet. Det finns även fara för människor med cirkulationsproblem och för människor med anlag för schizofreni. Legalisering: Att legalisera en drog innebär att man gör det lagligt att använda och sälja drogen. Alkohol Alkohol är världens populäraste drog. Den och nikotin, är några av de få droger som legaliserats och får användas fritt, dock under vissa restriktioner som åldersgräns. Alkoholens effekt på kroppen kan liknas dels vid heroins lugnande effekter, men också till viss mån som centralstimulerande. Vid lägre doser kan drogen motverka stress och ångest samt göra användaren mer pratglad och självsäker. Stressmotverkan kopplas till den opiatliknande påverkan på det centrala nervsystemet. Medans den stimulerande delen är en effekt av en rad olika ämnes utsöndringar i kroppen. Detta gör att man kan uppleva sig uppiggad och glad under början av ruset. Den uppiggande effekten avtar dock ju högre promillehalten i blodet blir tills den punkt då man blir medvetslös och riskerar alkoholförgiftning. När man blir beroende av alkohol så kallas det alkoholism. Då har man tappat kontroll av sitt bruk av drogen och måste för att undvika abstinensbesvär, dricka. De abstinensbesvär som är kopplade till alkoholism varierar i grad men kan i vissa fall vara mer allvarliga än de som förekommer vid heroinabstinens. Rattfylleri År 2003 dömdes i Sverige totalt 6444 för rattfylleri. Promille antalet milligram (mg) etanol per gram (g) blod. 12

13 Drogtyper Eftersom att drogen är laglig finns det mycket studier om de negativa effekterna som alkohol har på kroppen. Bland annat kan konsumtion av alkohol orsaka leverskador, sjukdomar på hjärtat, fosterskador, hjärnskador, problem med minnet, demens etc. Alkohol är i vårt samhälle en synnerligen problematisk drog. I och med att den åtnjuter en undantagsstatus i drogpolitiken så är den vitt förekommande i våra liv. Därför är det vanligt att man i ung ålder kommer i kontakt med drogen. Under högstadiet och gymnasiet så pågår mycket utöver just studier och skola. Man utvecklas både biologiskt, men också som person. Därför kan det vara skadligt att komma i kontakt med drogen i denna ålder. Överdrivet drickande kan komma som en effekt av t.ex. grupptryck, som inte är helt ovanligt i kompismiljöer. Innan man har blivit bekväm med sig själv och sin roll i ett kompisgäng kan det vara svårt att vara den som står utanför den gemenskap som ofta skapas kring alkohol. Dessutom kan det vara svårt att avgöra var gränsen för ett sunt drickande i dessa sammanhang då man inte alltid förstår konsekvenserna av missbruk. Detta gäller inte bara för alkohol. Droger som marijuana sprids också i de kompissammanhang som kan förekomma under gymnasieåldern, och någon som har tagit ett bestämt val att inte pröva kan finna sig i en situation där de måste välja mellan sin integritet eller en säker plats bland vännerna. 0,5 miljoner svenskar uppskattas dricka alkohol i skadliga mängder % av männen respektive 3-5% av kvinnor kan ha allvarliga alkohol problem. Alkoholrelaterade dödsfall uppskattas till mer än 6000 per år i Sverige 13

14 Ute i världen Internationellt om droger Varifrån kommer drogerna? Tullen gör varje år tillslag på gränserna där stora mängder droger tas till vara på. De kan komma från närliggande länder som Finland eller Danmark, eller så kan de ha rest lång väg och finna sig hit från t.ex. Afghanistan eller Mexiko. Eftersom att det inte i någon större utsträckning framställs droger i Sverige så ser vi sällan de problem som är kopplade till smuggling. Drogsmuggling är inte bara ett problem i Sverige. I Mexiko där det finns stora drogkarteller som smugglar t.ex. kokain från Sydamerika till USA så pågår det vad man nästan kan klassa för ett krig dog närmare 6000 människor i kartellernas krig om drogmarknaden. Det handlar om skjutningar, tortyr, strider mot polisen och liknande. Vissa av de rika drogbaronerna har till och med skaffat sig mindre privata arméer! Här i Sverige har vi svårt att tänka oss något liknande. Den kriminalitet som här har kopplingar till droger är i jämförelse med Mexiko liten. Men också här är det kriminella organisationer som förser landet med droger. Drogproduktionen i världen är till stor del centrerad till Sydamerika, delar av mellanöstern och Asien. I Europa är det inte så vanligt att man odlar växter som man kan framställa droger ur. Dels för att vi på många ställen inte har möjlighet att odla t.ex. opiumvallmo på grund av klimatet. Men dels också för att sådana fält är relativt enkla att hitta och förstöra. I Sverige: År 2006 anmäldes 509 personer för smuggelrelaterade brott. 14

15 Ute i världen Dessutom har de regeringarna vi har här i Europa alla skrivit under FNs konventioner om droger, där man kommit överens om att förhindra smuggling och produktion. Länder som har problem att jaga och döma knarksmugglare och producenter är därför oftast de ställen där de frodas. Afghanistan är till exempel det land som utan tvekan producerar mest opiater. Man har räknat att mer än 90 % av världens tillförsel kommer från just Afghanistan. Colombia är ett annat exempel på ett land där produktion av droger är ett stort problem. Landet har sedan länge varit känt för att odla cocaplantorna som man gör kokain av. Där har ett krig mellan regeringen och landets gerillor utbrutit delvis som effekt av landets drogsmuggling. 15

16 Missbruk När blir bruk, missbruk? Missbruk av olika substans är svårt att prata om, det ju kan betyda många olika saker för olika personer och i olika situationer. Att ta öl när man går på krogen eller på en fest är inte missbruk. Att ta två öl tycker nog de flesta är vanligt och kanske tre också. Men egentligen är det omöjligt att säga säkert vem som missbrukar. T.ex. för en alkoholist, är bara en öl ett missbruk medans för många andra är det inte missbruk, och man kan göra det utan att vara missbrukare. Skillnaden mellan att bruka (använda) t.ex. alkohol och att missbruka, ligger i kontroll. Kontroll över sitt drickande, kontroll över sitt användande. Ett missbruk har man om man förlorar kontrollen, att man inte kan säga nej om någon erbjuder, att man måste använda det för att kunna klara sig, att suget efter något är så stort att man låter det gå i första hand. Beroende ligger till grunden för ett missbruk, ett beroende som kan komma från fysiska och psykologiska effekter. Att beskriva hur ett missbruk utvecklas är också svårt. Man kan uppskatta chansen till att utveckla ett missbruk genom att titta på statistik om missbruk från olika undersökningar om hur droger, alkohol och tobak används, och utifrån detta kan man räkna ut hur troligt det är att man utvecklar ett missbruk. Sådana siffror är fakta, men vad man måste ha i åtanke är att de inte alltid går att använda i verkligheten, då faktorerna är flera. Missbruk i NE okontrollerad eller överdriven användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter, men även t.ex. mat. Bruk av alkohol, narkotika, tobak och läkemedel, t.ex. bensodiazepiner, kan övergå till missbruk genom överdriven konsumtion eller genom medlens beroendeframkallan de effekter. Dessa kan vara av såväl fysiskt som psykiskt slag. Svensk lagstiftning förbjuder all hantering och användning av narkotika och jämställer i det fallet bruk med missbruk. I medicinsk mening talar man om missbruk när bruket fortsätter trots att det uppenbarligen vållar problem. 16

17 Missbruk Att säga att det är t.ex. 10 % chans att utveckla ett missbruk av någonting om man provar det, betyder inte att om tio personer provar kommer en att utveckla ett missbruk. Det betyder bara att det är det som är mest troligt. Alla tio kan utveckla missbruk, eller inga alls. Att singla ett mynt två gånger betyder heller inte säkert att det blir krona en gång och klave den andra, och lika lite betyder det att bara en fastnar i ett missbruk om chansen är 10%. Det är så otroligt många och svårt förutsedda händelser och faktorer som påverkar så att det är omöjligt att säga vad som kommer att hända i framtiden med någon större säkerhet. Statistik kan användas som ett verktyg för att uppskatta hur stora riskerna är och för att kunna se vad som är mest troligt att hända i framtiden, men inget annat. Alla som provar att röka cigaretter, provar att använda droger eller dricker alkohol kommer inte att utveckla att missbruk, men ALLA som gör det utsätter sig själv för en risk att utveckla ett missbruk. Tänk på att procent siffran är påhittad för att lättare förklara en princip, är inte nödvändigtvis kopplad till verkligheten. Man kan se det som ett lyckohjul på en nöjespark. När du spelar där vet vad du kan vinna, och risken du utsätter dig för att förlora din insats på några kronor, och du kan tydligt se vilken chans du har att vinna genom att titta på hur många siffror hjulet har. Att använda droger är som att spela på ett hjul utan siffror, vad du vinner är aldrig säkert, och vad du riskerar att förlora är är chansen till ett normalt liv, fritt från missbruk. 17

18 Missbruk Men alla missbruk går att övervinna, alkoholister kan bli nyktra och aldrig dricka igen, rökare kan fimpa för sista gången, tjackpundare kan också sluta. Människans förmåga att förändra sig och sitt beteende är oändlig, men att bryta ett missbruk är mycket svårt. Diskussionsfrågor Diskutera med en kompis! 1. Varför tror du att folk dricker alkohol? 2. Varför tror du att man använder droger? 3. Varför tror du anledningarna skiljer sig åt? 18

19 Missbrukare Är det personer som lever med ett missbruk? Kanske. Kanske inte. Fundera på missbrukare, vad betyder det egentligen? Om du slår upp det i ett uppslagsverk kommer du få ett svar, att en missbrukare är en person som missbrukar en substans. Så, ja, en person som missbrukar något är en missbrukare. Men det är bara en del av vad det betyder att vara en missbrukare. Den andra delen av vad det betyder att vara missbrukare går inte lika lätt att se, eller att sätta fingret på. Det handlar om hur din omgivning, dina vänner, familj, klasskamrater, arbetskamrater och andra som du umgås med, ser dig. Detta kanske låter konstigt, vad spelar det för roll vad ens omgivning tycker om vad jag gör? Har jag ett missbruk så är jag väl en missbrukare? Men det är inte så enkelt. Man kan ha ett missbruk utan att ses som en missbrukare, och man kan ses som en missbrukare utan att använda något alls. Det kan vara enklare att bryta beroendet som ligger till grund för missbruket än det är att få sin omgivning att sluta se personen som missbrukare, och sluta behandla personen som en missbrukare. Vissa kan hålla sitt missbruk borta från sin omgivning, och vissa former av missbruk är lättare att dölja från sin omgivning, som alkoholism, och andra typer av missbruk, som rökning, som är mer accepterat av samhället, leder ofta inte alls till att ses som missbrukare. Det kanske inte låter som ett problem, för ingen borde väl bry sig om vad andra tycker om ens liv och hur man lever det? 19

20 Missbrukare Men det blir problem för många som lider av ett missbruk då de ofta bemöts annorlunda i av sin omgivning när deras missbruk kommer ut och blir mer allmänt känt. Ofta så är det okunskap som gör att många blir osäkra och misstänksamma mot missbrukare. Många vet inte så mycket om missbruk och har därför bara fördomar och stereotyper att luta sig på när man bemöter missbrukare. Många missbrukare som lyckats komma ur beroendet har fortvarande svårt att tvätta bort missbrukarstämpeln, och fortsätter att lida av de fördomar som omger missbrukare. Mycket av dessa negativa attityder och fördomar som omger missbrukare kommer från en moralisering, alltså att samhället tycker att det är rätt eller fel. Vissa former av missbruk kan ses som fel därför att det är så pass skadligt för användaren, att det av den anledningen ses som fel och farligt. Men t.ex. användning av alkohol är ofta accepterat, trots att det kan ge användaren allvarliga skador på kroppen, medans andra preparat som ger skador och problem av liknande slag, inte alls är accepterat. Ibland ser man missbruk som självförvållat. Dvs. att det är ett val som de har gjort, att leva som missbrukare, och på ett sätt så kan det vara sant. Många som idag har ett missbruk, tog vid någon tidpunkt ett beslut själva att använda medlet, och de allra flesta har en möjlighet att säga nej varje gång de använder det igen. Men vad man måste komma ihåg är att det beslutet aldrig är det enda som avgör om någon fastnar i ett missbruk eller om man kan ta sig ur det. Moralisering: Att utifrån olika värderingar döma eller beakta ett problem utan att ha koppling till fakta. 20

21 Missbrukare Men vad man måste komma ihåg är att det beslutet aldrig är det enda som avgör om någon fastnar i ett missbruk eller om man kan ta sig ur det. Det är så många olika händelser och problem som ofta är helt bortom individens kontroll, som också ledde personen in i missbruket, och sedan håller kvar honom/henne i det. Väl inne i missbruket kan många som lider av missbruk behöva hjälp att ta sig ur det, de kan inte klara det utan sin omgivnings stöd och omtanke, men det är inte på något sätt omöjligt. Att beskriva hur missbrukare egentligen är svårt, för att inte säga omöjligt. Man kan lika gärna försöka ge en allmänbeskrivning för varje människa som existerar. Alla människor är unika, och att tro att en människa som lider av missbruk skulle vara likadan som någon annan, är helt fel. Precis som att det är fel att anta att alla invandrare är si eller så, är det fel att tro att alla missbrukare är likadana. Diskussionsfrågor Diskutera med en kompis! 1. Fundera över vilka fördomar du har om missbrukare? 2. Hur tror du missbrukare påverkas av fördomarna? 3. Hur tror du fördomar skapas? 21

22 Vad kan hända om man drabbas av missbruk? Den här delen kommer att beskriva olika förändringar som kan uppstå för person som fastnar i missbruk. Att ge framtidsförutsägelser är omöjligt, och se heller inte detta som ett försök att beskriva vad som har hänt alla missbrukare, kommande och existerande. Däremot så finns det vissa situationer och händelser som, i olika undersökningar, visat sig vara mer vanligt förekommande hos personer som drabbas av ett missbruk. En av få saker som kan sägas med säkerhet, är att ett missbruk dominerar den drabbades liv. Beroendet som ligger till grunden för missbruket, och suget efter mer, blir för många missbrukare det dominerande i deras liv. Att hitta nästa omgång av substans som man är beroende av, blir allt viktigare och blir tillslut det som alltid är viktigast och alltid hamnar i första hand. Det är svårt att tänka sig för en person som aldrig varit inne i ett missbruk, hur starkt beroendet måste vara för att kunna sätta det framför familj och vänner, och svårt att beskriva. För vissa missbrukare har beroendet varit så starkt, att man övergivit sina egna barn i jakt på att stilla beroendet. Missbruket kan få människor att göra nästan vad som helst för att stilla beroendet. Kanske det säger något om vilken kraft, beroendet kan ha över en människa. 22

23 Vad kan hända om man fastnar I ett missbruk? För vissa missbrukare kan beroendet leda till en nedåtgående spiral i allt mer destruktivt beteende. Vissa kan känna sig tvingade att gå till allt mer extrema lösningar för att nå nästa användning. Men ett missbruk drabbar inte bara personen som använder, det kan sprida sig runt till andra i hans eller hennes närhet. De drabbas inte direkt av drogerna, de lider inte av de fysiska och psykologiska effekterna som påverkar användaren, men istället så drabbas de andra sätt. Familjen och vänner märker ibland förändringar i missbrukarens beteende snabbt, ofta innan missbrukaren själv inser att han eller hon förändrats. Föräldrar, syskon och vänner vet ofta inte vad som har hänt, ibland märker de bara att den drabbade börjar bete sig annorlunda. Många i missbrukarens närhet kan bli oroliga eller osäkra, de vet ju inte vad det är som händer, utan bara ser effekterna utan att veta orsaken till förändringarna. För personer som fastnar i ett missbruk och tvingas ta till att mer extrema metoder för att ha råd med nästa, och ibland hamnar familj och vänner i kläm. Barn till missbrukande föräldrar kan hamna i situationer där föräldrarna har använt alla pengar till sitt missbruk, och inget finns kvar till mat. Inom familjer, där någon lider av ett missbruk, kan missbruket bli det dominerande inslaget i deras dagliga liv. Oro över vad den drabbade gör, om han eller hon är frisk, hur man skall kunna hjälpa honom eller henne bäst skapar en ständig stress för familjemedlemmar och nära. 23

24 Kostnader för samhället Ett missbruk kan också bli ett problem för samhället som helhet. Hur stora kostnaderna och de negativa effekterna är för samhället idag, är svåra att uppskatta och beskriva hur stora de är. Kostnader som finns är t.ex. missbrukarvård, alltså olika former av vård för missbrukare, rehabilitering och hjälp för missbrukare att bryta beroendet kostar, och kriminalitet som ofta förknippas med droghandel kostar också. Sedan finns det mer svår definierade problem, hur skall man beräkna kostnaden för den sonen eller dotter som växer upp med en förälder som är helt fast i ett missbruk? Hur värderar man barnets lidande? Eller att polisen och sjukvården tvingas satsa mer pengar på drogrelaterad sjukvård och kriminalitet, som annars hade kunnat användas till andra viktiga satsningar. Många missbrukare har svårt att kombinera sitt beroende och missbruk med att hålla ett fast jobb, så ofta tvingas de leva på bidrag, vilket är en kostnad som betalas av alla skattebetalare. Så effekter från missbruk är definitivt något som går bortom missbrukaren själv, och i många fall drabbar många fler. 24

25 Drogmissbruk och Utanförskap Missbrukare riskerar att hamna i vad som brukar kallas för ett socialt utanförskap. Vad det betyder är att man hamnar utanför samhällets normala områden. Vad som är det normala samhället är så klart svårt att säga säkert, men det som ligger utanför det normala är t.ex. hemlöshet och kriminella kretsar. Det finns många olika grupper i samhället som riskerar att hamna i ett utanförskap, och vissa grupper är mer sårbara än andra. Te.x. fattiga riskerar ofta att hamna i ett utanförskap. Ofta hamnar man i ett utanförskap genom en kombination av olika händelser. Det kan börja t.ex. att man förlorar sitt arbete och kommer in i arbetslöshet. Om det sammanfaller med att man som t.ex. drogmissbrukare, har problem med kontakt med sin familj och kanske inte ens umgås med dem, kan man få svårigheter att hålla kontakten med vänner och t.ex. arbetskamrater. Människan är ju en social varelse, gemenskap, vänner och umgänge är viktigt för vårt välmående, och har man tappat kontakten med vänner och bekanta kommer man troligen att söka nya med liknande erfarenheter som en själv. Utanförskap I NE Att stå utanför viss gemenskap i hem, arbets-, kultur- el. samhällsliv, mellan medlemmar av ett land, folk etc. 25

26 Drogmissbruk och Utanförskap Man söker sig till grupper och vänner som lever på samma sätt, eller kanske inte kan hitta några andra, och riskerar där att hamna i en situation där det blir svårt att träda tillbaka in i det normala samhället. Ibland kan det också vara omvänt, människor som hamnat i ett utanförskap hamnar i ett missbruk. Eftersom missbruk anses som något dåligt av samhället som helhet, både i form av lagar, men också moral, hamnar lätt personer som missbrukar det, utanför just samhällets gränser. Utanförskap kan vara både effekt av missbruk, och orsak till det. Diskussionsfrågor Diskutera och fundera vidare Varför hamnar vissa människor i ett utanförskap? Hur skall man bryta utanförskap och komma tillbaka in i samhället? 26

27 Vägen ut, och tillbaka Missbruk är mycket svårt att bryta, och ta sig ur. Men inte på något sätt omöjligt, alla har en chans att göra det. Vägarna eller sätten att ta sig ur ett missbruk är många och någon lösning som passar alla finns inte, men det finns vissa hjälpmedel som är tillgängliga för det flesta som vill ta sig ur sitt missbruk. För att bryta och få kontroll över det fysiska missbruket av substansen finns det vissa läkemedel och preparat som kan användas för att mildra abstinensbesvären, och andra läkemedel kan använda för att ersätta drogen. Vanligast är metadon, som används för att hjälpa personer med missbruk av droger inom opiatgruppen. Metadon gör att suget försvinner och om någon substans används ändå, så blir effekten försvagad. Vanligtvis används metadon för att stabilisera missbrukares beroende, och hjälper dem bort från mycket av problematiken, som t.ex. kriminalitet kopplad till droganvändandet. Ett annat medel för att behandla alkoholism är Antabus, som skapar starkt obehag hos alkoholisten när alkohol används. Men i de allra flesta fall är chansen att lyckas bryta missbruket och beroendet, endast med sådana preparat mycket liten. Möjligheten att behandlas med läkemedel och preparat för att bryta missbruk erbjuds kostnadsfritt av staten. Den allra viktigaste delen av hjälpen ur missbruk, där läkemedel som metadon och antabus används som hjälpmedel, är psykologiskt och socialt stöd. Vad det i praktiken innebär är olika möjligheter och metoder för missbrukare att komma tillbaka in i samhället. Metadon: Ett läkemedel som används för att avvänja opiatmissbrukare. Antabus: Ett läkemedel som används för att avvänja alkoholister. 27

28 Vägen ut, och tillbaka Det är inte ovanligt att missbrukare drabbas av psykologiska besvär och olika former av behandling används för att hjälpa dem. Socialt stöd kan betyda olika saker, det kan vara hjälp att komma tillbaka in i arbetslivet, försök att återuppta kontakter med den drabbades familj, olika gruppboenden där missbrukare kan få stöd av personer med liknande erfarenheter. Det finns situationer där missbrukare inte är villiga att delta i olika försök att ta sig ut ur missbruket, och där det finns en klar risk för missbrukaren, eller personer i missbrukarens omgivning att ta skada av fortsatt missbruk, kan länsrätten besluta att personen skall omhändertas enligt LVM, Lagen om Vård av Missbrukare. Då tas missbrukaren in i ett speciellt LVM-hem och tvångsvårdas i högst sex månader. Att tvinga någon till vård är en omdebatterad fråga. Man kan först och främst ifrågasätta om det ens går att ta sig ur ett missbruk om man själv inte vill utan tvingas, och sedan om det är rätt och i enlighet med den personliga integriteten. Staten har ett intresse i att begränsa missbruk i samhället, då kostnaderna för individens missbruk ofta betalas av andra skattebetalare, men hur långt får staten gå i sina försök att förhindra missbruk, innan man begränsat deras personliga frihet för mycket? Diskutera och fundera vidare Borde staten hjälpa personer ur ett missbruk? Borde staten satsa på att förhindra missbruk? 28

29 Ute i världen Avslutning Öööh, vad borde jag ha lärt mig av det här? Vårt syfte med detta läromedel har inte varit att skrämma er med drogernas faror och missbrukets problem. Vår avsikt med dessa sidor har varit att förmedla information och kunskap så att ni själva kan avgöra vad som är farligt. Vi vet att det alltid kommer att finnas folk som prövar på och folk som hamnar i missbruk. Och därför vill vi att ni ska kunna känna igen och förstå problemen så att ni har möjlighet att hjälpa. Stämpeln knarkare är något som vi gärna ser försvinna. Att vara en missbrukare av narkotika i det här landet innebär per automatik att du är kriminell. Det spelar ingen roll hur sympatisk eller godhjärtad du är som person, för om du behandlar narkotika på daglig basis så kommer du konstant i kontakt med olagliga preparat och substanser. Och det är förståeligt att vi har lagar mot de droger som finns, men samtidigt så är det som att vandra på en knivsegg. Ska vi straffa de som har hamnat i ett missbruk eller ska vi hjälpa dem? I den frågan finns en lärdom som vi vill poängtera. Det är svårt att göra enkla val när det handlar om droger och missbruk. Endast ett sätt att rehabilitera inte funkar för alla personer med ett missbruk, ett sätt att jobba preventivt mot droger kanske inte funkar för alla. Missbruk är ett oerhört komplicerat problem och det finns inga genvägar att ta, trots att det är enkelt att ha åsikter. Så om det är något vi hoppas att ni lärt er från detta läromedel så är det detta: Behöver du någon att prata med? BRIS, Barnens Rätt I Samhället Skolkurator BUP Var inte rädd för att prata med någon du litar på om du har problem eller känner någon som har problem! Länkar finns på nästa blad! En insikt är värd mer än tusen ogrundade åsikter Erik Müller-Sandvik och Viktor Steen

30