Enskilda avlopp. - Ansökan - Planering - Bestämmelser - Teknik. Mars 2009

Transkript

1 Miljökontoret Enskilda avlopp - Ansökan - Planering - Bestämmelser - Teknik Mars 2009 Information på Internet om små avlopp, även specifikt om Södertälje:

2 1. Varför behövs en avloppsanläggning? Bestämmelser om enskilda avlopp... 3 När krävs tillstånd eller anmälan?... 3 Lokala bestämmelser... 4 Vad händer om avlopp anläggs utan tillstånd? Ansök om avloppsanläggning steg för steg Handlingar som ska skickas in till miljökontoret... 6 Kartunderlag... 6 Anläggningsritning... 7 Samråd... 7 Samrådsblankett Olika typer av avloppsanläggningar... 8 Funktionskrav... 8 Slamavskiljare... 8 Kretsloppsanpassade avloppslösningar... 8 Urinsorterande toaletter urin som växtnäring... 8 Sluten tank med extremt snålspolande toalett... 9 Förmultningstoalett och multrum... 9 Latrinkompostering Minireningsverk Markbäddar med fosforfälla och infiltrationsanläggningar Fördelningsbrunn och spridningsledningar Infiltrationsanläggningar Markbäddar Fosforfällor Slutna tankar Att välja anläggningstyp och placering Dimensionering och miljöaspekter Skyddsavstånd Markens förutsättningar Provgrop Jordprov Råd för drift och skötsel av avloppsanläggningen För alla avloppsanläggningar Minireningsverk Infiltrationsanläggning och markbädd Fritidshusområden med VA-problem Taxa för handläggning

3 1. Varför behövs en avloppsanläggning? En avloppsanläggning ska reducera näringsämnena kväve och fosfor, som orsakar övergödning av sjöar, vattendrag och hav, något som är ett betydande problem i Södertälje. En avloppsanläggning ska också rena avloppsvattnet från bakterier och virus som kan sprida smitta via grundvattnet. Den bör också vara kretsloppsanpassad och ge möjlighet till återvinning av näringsämnena i avloppsvattnet. Det mesta av bakterierna och näringsämnena finns i avloppsvattnet från toaletter. Källsorterar man avloppet genom att avskilja toalettdelen, eller bara urinen, kan man återvinna näringsämnena som gödsel. Det är viktigt att avloppsanläggningen planeras och byggs på rätt sätt för att den ska fungera bra och för att den inte ska orsaka miljöproblem. På finns mer information om små avlopp, även specifikt om Södertälje kommun. Om du inte själv har kunskap på fackmannamässig nivå om avloppsanläggningar ska du anlita fackman. Miljökontoret har en förteckning över entreprenörer som anlägger avlopp samt konsulter inom miljö/va. Att lösa avloppsfrågan gemensamt med grannarna kan ofta vara en fördel om flera fastigheter ligger nära varandra. Fördelarna med en gemensam avloppsanläggning är bl a: lägre kostnad per fastighet både i anläggningsskedet och vid drift jämnare belastning på anläggningen och därmed bättre rening färre utsläppspunkter, vilket ger lägre risk för förorenade vattentäkter I Södertälje är enskilda avlopp ett betydande miljöproblem. Avloppen står i flera avrinningsområden för % av fosforn som belastar sjöar och vattendrag och slutligen når Östersjön. 2. Bestämmelser om enskilda avlopp Miljöbalken reglerar hur avloppsvatten ska tas om hand. Den kräver att avloppsvatten ska avledas, renas och tas omhand på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller för miljön inte uppkommer. I Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar (NFS 2006:7) finns mer detaljerade rekommendationer och tolkningar av miljöbalken. Det är den som släpper ut avloppsvattnet som ska visa att avloppsanläggningen klarar miljöbalkens krav. Detta gäller både vid löpande drift och när man söker tillstånd för en avloppsanläggning. Man bör tänka på att utsläpp av dåligt renat avloppsvatten kan vara ett brott och leda till åtal. När krävs tillstånd eller anmälan? När man ska bygga om eller anlägga en ny avloppsanläggning krävs tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. För dig som ska ordna avlopp är skillnaden mellan anmälan och tillstånd oftast liten, se sista sidan. Tillstånd krävs för att: anlägga avloppsanläggning med WC påkopplad koppla WC till befintlig avloppsanläggning anlägga avloppsanläggning för bad-, disk-, och tvättvatten (BDT-vatten) inom detaljplanelagt område installera biologisk toalett eller latrinkompost. Anmälan krävs för att: anlägga avlopp för bad-, disk- och tvättvatten (BDT) i område som inte är detaljplanelagt ändra en befintlig avloppsanläggning eller förändra belastningen av avloppsvatten på den. Det är fastighetsägarens eller brukarens ansvar att lämna in tillståndsansökan eller anmälan till miljökontoret. 3

4 Lokala bestämmelser I många delar av kommunen finns det särskilda bestämmelser som reglerar anläggandet av avloppsanläggningar. Bestämmelser för vissa vattenskyddsområden och detaljplaner tillåter inte avloppsanläggningar över huvud taget. Var därför noggrann med att kontrollera om särskilda bestämmelser gäller! Ring miljökontoret för att få mer information. Bygganmälan Vid ombyggnader som innebär ändringar av vattenförsörjning eller avlopp finns ofta krav på att en bygganmälan ska göras. Kontakta kommunens Plan- och byggenhet för mer information (växel: ). Vad händer om avlopp anläggs utan tillstånd? Om en avloppsanläggning byggs eller ändras utan tillstånd från miljökontoret är det en överträdelse av miljöbalken som medför en särskild miljösanktionsavgift. Detsamma gäller om man bygger eller ändrar en avloppsanläggning så att man överträder den så kallade anmälningsplikten, se ovan. Att släppa ut orenat avloppsvatten i mark eller vatten kan vara ett brott som ledar till åtal. Fornlämningar Om grävning eller schaktning planeras ske i närheten av fornlämningar (inom ca 200 m) kan det behövas tillstånd från länsstyrelsen. Glöm inte att lämna in din ansökan eller anmälan i god tid! 4

5 3. Ansök om avloppsanläggning steg för steg. 1. Tänk igenom hur du bäst ska lösa avloppsfrågan. Några viktiga faktorer är: Avloppsanläggningens reningskapacitet. Driftsäkerhet och behov av skötsel. Möjligheterna till kretslopp av näringsämnen. Flöde till anläggningen, t ex antalet personer som ska använda anläggningen. Vad som ska anslutas. WC, diskmaskin och så vidare. Placeringen av anläggningen. Närliggande dricksvattentäkter. Vart spillvattnet ska släppas och ut vilka miljökonsekvenser det kan få. Eventuella speciella regler för området. Har du inte kunskap på professionell nivå om hur man planerar och anlägger avlopp bör du anlita konsult inom miljö, vatten och avlopp. Konsulten kan hjälpa dig att hitta lämplig avloppsanläggning och att göra ansökan med ritningar och kartor. Miljökontoret kan och får inte agera konsult, utan bara ge råd. 2. Sammanställ ansökan med ritningar m.m. Var noggrann med att få med allt som krävs. Se avsnitt 4 för att inte glömma något. 3. Du skickar ansökan eller anmälan till miljökontoret, som granskar handlingarna, utreder och eventuellt begär in kompletteringar. 4. Tid avtalas med en miljöinspektör för besök på plats. Planerar du infiltrationsanläggning eller markbädd måste provgropar grävas som miljöinspektören besiktigar. Då en infiltrationsanläggning ska anläggas tas jordprover vid provgropsbesiktningen. 5. Du ser till att eventuella kompletteringar som miljökontoret begärt i form av ytterli- Hur lång tid tar det att få avloppstillstånd? Handläggningstiden varierar från någon vecka till några månader eller mer. Den absolut vanligaste orsaken till lång handläggningstid är kartor, ritningar och övriga ansökningshandlingar som är bristfälliga. Detta innebär att miljökontoret måste kräva kompletteringar. Vill du att det ska gå fort - lämna professionellt utförda kartor och ritningar och fullständig ansökan till miljökontoret. gare utredningar, slutgiltiga ritningar, kartor etc. lämnas in. 6. Miljönämnden fattar ett beslut som skickas till dig. Beslutet innehåller villkor som reglerar avloppsanläggningens utformning, skötsel m m. Obs! Påbörja inte byggandet av avloppsanläggningen innan du har fått beslutet från miljönämnden. Miljökontoret tar betalt för handläggning av tillstånd och anmälningsärenden, se taxa på sista sidan. 7. Du ansvarar för att avloppsanläggningen anläggs enligt miljökontorets beslut. Läs beslutet noggrant och se till att din entreprenör och konsult också gör det! 8. När anläggningen byggs ska en kvalitetskontroll genomföras och redovisas till miljökontoret. Redovisningen görs genom fotografier av specifika faser under anläggningsarbetet, och en speciell blankett som miljökontoret tillhandahåller. När anläggningen är slutförd undertecknas blanketten av dig och anläggningsentreprenören och skickas med foton till miljökontoret. 9. Miljökontoret granskar fotografierna och kvalitetskontrollen på blanketten. Om anläggningen utförts felaktigt kan miljökontoret kräva att den byggs om. 10. Efter att kvalitetsredovisningen inkommit till miljökontoret skickas blanketten Underlag för slamtömning, sophämtning, latrinhämtning till dig. Den anger vilken slamtömning och sophämtning som ska finnas på fastigheten. Fyll i den och skicka till miljökontoret omgående för att få slamtömning med rätt intervall. Obs: om slamtömningen inte sköts kan din avloppsanläggning skadas eller bli förstörd. 5

6 4. Handlingar som ska skickas in till miljökontoret Kartunderlag En professionellt utförd och skalenlig karta, eller så kallad situationsplan, är viktig för miljökontorets granskning och för den entreprenör som skall bygga anläggningen. Lämplig skala på kartan är 1:400-1:1000. Kontakta lantmäterimyndigheten för kartmaterial (växel: ). Av kartunderlaget skall framgå: Fastighetsgräns, fastighetsbeteckning samt befintliga och/eller planerade byggnader på fastigheten. Egen och närboendes (inom 150 m) befintliga och/eller planerade vattentäkter (brunnar). För detta krävs ofta en karta som visar ett större område. Eventuell bergvärme- eller markvärmeanlägging. Föreslagen placering av avloppsanläggningen. Avloppsanläggningens tilloppsledningar samt utloppsledningar om sådana finns. Eventuella dagvattendräneringar, diken, sjöar etc. Utlopp i diken el dyl redovisas tydligt, inklusive extra reningssteg om sådana finns. Marklutning. Använd en karta med höjdkurvor eller nivåangivelser. Uppställningsplats för slamtömningsfordon. Notera att slamtömningsfordonet har en maximal sughöjd på sju meter och att vägen måste klara transporter med tunga fordon Exempel på kartunderlag. (Förminskad, skalan stämmer ej) 6

7 Anläggningsritning En professionellt utförd ritning av anläggningen i skala 1:50 eller 1:100 ska inlämnas. Ritningen ska visa plan och tvärsektion av anläggningen. Följande ska framgå: Anläggningens funktion och konstruktion, med ingående komponenter Dimensionering och måttangivelser Material, t.ex. grus- och sandkvalitet, geotextil i infiltrations- och markbäddsanläggningar, se avsnitt 5. Marktekniska uppgifter som t.ex. anläggningens nivå i förhållande till markyta, högsta grundvattenyta och berg (gäller främst infiltration och markbädd, se avsnitt 5). Se exempel nedan. Samråd Alla grannar som har vattentäkter inom 150 m måste få tillfälle att lämna synpunkter på den planerade avloppsanläggningen. Detsamma gäller alla andra sakägare i närområdet som kan beröras genom lukt, påverkan på diken, ledningar m.m. Samrådet är viktigt bl.a. för att alla vattentäkter och annat som kan påverkas av avloppsanläggningen upptäcks i tid. Samrådsblankett Enklast sker detta samråd genom att grannarna/sakägarna får intyga på en särskild blankett att de granskat din ansökan eller anmälan inklusive ritningar och kartor. Blanketten finns på under miljö & natur och blanketter. Observera att grannar och andra s k sakägare har rätt att överklaga beslutet om avloppsanläggningen. Bristfälliga ritningar och kartor som miljökontoret inte kan godkänna, försenar din ansökan. Anlita fackman om du känner dig osäker! Att grannarna/sakägarna skriver under blanketten innebär inte att de godkänner den planerade avloppsanläggningen - bara att de fått information och tillfälle att lämna synpunkter till miljökontoret. Blanketten lämnas sedan till miljökontoret i samband med ansökan eller anmälan om avlopp. Miljökontoret kan också sköta samrådet, men detta förlänger handläggningstiden. Exempel på ritning. Tvärsektion av upphöjd infiltration. 7

8 5. Olika typer av avloppsanläggningar Funktionskrav 2006 trädde Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) ikraft. Dessa går att finna i sin helhet på Naturvårdsverkets hemsida ( I de tidigare allmänna råden (1987:6) har fokus legat på anläggningens konstruktion, i de nya ligger betoningen istället på dess funktion. Hög skyddsnivå bedöms gälla i hela Södertälje kommun vilket bl a innebär att enskilda avloppsanläggningar ska klara följande funktionskrav: Totalfosfor ska reduceras med minst 90 %. Totalkväve bör reduceras med minst 50 % Syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) ska reduceras med minst 90 %. Möjlighet till återvinning av näringsämnen bör finnas. I vissa situationer där miljön är mindre känslig kan miljökontoret bedöma att lägre reningskrav än ovan kan accepteras. Funktionskraven tillämpas även vid bedömning av befintliga anläggningar. Vid väsentliga avvikelser från funktionskraven krävs att avloppsanläggningen ändras eller kompletteras med någon form av extra reningssteg. Observera att reningsgraden försämras med tiden i många reningssystem, framförallt markbäddar. Kretsloppsanpassade avloppslösningar En kretsloppsanpassad avloppslösning är totalt sett miljövänligare och ibland billigare än en konventionell WC med efterföljande reningsanläggning. En kretsloppsanpassad avloppslösning medger att näringsämnena återvinns i istället för att belasta miljön. Återvinningen kan ske på den egna tomten eller i jordbruket. Det finns ett antal varianter av kretsloppsanpassade avloppslösningar, bland annat WC med urinsortering, förmultningstoalett och större s.k. multrum och enkla utedass med latrinkompostering. Det gemensamma kriteriet är att näringsämnena ska kunna återvinnas med så små förluster som möjligt. Urinsorterande toaletter urin som växtnäring Den största delen av näringsämnena i hushållens avloppsvatten kommer från urinen, där näringen är relativt koncentrerad och i en kemisk form som växter lätt kan tillgodogöra sig. Därför är urin lämpligt som gödningsmedel. Slamavskiljare Slamavskiljare finns av två grundtyper: Slamavskiljare för enbart bad-, disk och tvättvatten, ofta med två kammare och volym på liter. Slamavskiljare för både WC och bad-, disk och tvättvatten, ofta med tre kammare och volym på ca 2000 l. Modeller för flera hushåll är givetvis större. De krav som miljökontoret ställer på slamavskiljare är att de ska vara typgodkända och uppfylla kraven enligt svensk standard. Principen för urinsorterande toaletter bygger på att urin och fekalier sorteras i två enheter i toaletten. Det finns både vattentoaletter och förmultningstoaletter med urinsortering. Vid sortering av urin för spridning på egen tomt är det lämpligt att ha två tankar som används växelvis. Innan urinen sprids bör den ha lag- 8

9 rats för avdödning av bakterier och virus. Vill du ha ett års lagringsvolym krävs i regel 2-4 m 3 för en familj vid permanentboende. För fritidsboende kan lagringstanken vara väsentligt mindre. Naturvårdsverket rekommenderar att minimiarealen för spridning är minst m 2 beväxt yta per person (permanentboende). För ett optimalt utnyttjande av växtnäringen är dock en större spridningsareal fördelaktig. Att tänka på vid spridning av urin: Förvara helst urinen i nedgrävd oventilerad men tryckutjämnad tank. Lagringskapaciteten måste räcka under vinterhalvåret eftersom spridning ska ske under växtsäsongen (helst i början). Förmultningstoalett och multrum Förmultningstoaletter omvandlar latrin till mull, som sedan kan användas som jordförbättringsmedel. Stora förmultningstoaletter, som samtidigt kan användas som hushållskomposter, brukar kallas multrum. Latrinen samlas i en behållare under toaletten där det bryts ner biologiskt. För att nedbrytningen ska fungera krävs rätt temperatur, fuktighet och lufttillförsel. Behållaren bör placeras i ett uppvärmt och isolerat utrymme. Behållaren ska ventileras med självdrag eller fläkt. Avluftningsröret leds från behållaren upp över taknocken och bör vara så rakt som möjligt vid självdrag. En välventilerad förmultningstoalett luktar väldigt lite eftersom ventilationsluften sugs in via toalettöppningen. Urin bör inte spridas i närheten av vattentäkt eller vattendrag. Vid gödsling av livsmedel gäller att det ska gå minst 1 månad mellan spridning och skörd. Spridning ska ske nära marken, på kvällen och gärna i fuktigt väder för att minska risken för lukt samt minimera kväveförlusterna. Urinen bör myllas eller vattnas ned så snart den spridits för att ytterligare minska risken för lukt och kväveförluster. Urinen kan med fördel spridas på jordbruksmark. Man måste då försäkra sig om att det finns lantbrukare som kan hämta urinen regelbundet. Kontakta miljökontoret om du vill veta mera om detta. Sluten tank med extremt snålspolande toalett En sluten tank med vacuumtoalett eller motsvarande ger goda möjligheter till kretslopp och innebär dessutom låga driftkostnader. Läs mer på sidan 13. En urinsorterande toalett kan vara en kostnadseffektiv lösning för att nå låga totalutsläpp av näringsämnen. Förmultningstoaletter med urinsortering är ofta lättare att sköta och ger minskad risk för lukt och flugor. Välj inte en för liten förmultningstoalett. Tänk igenom antal personer, vistelsetid samt variationer och maxbelastningar i framtiden. Det finns större modeller - främst s.k. multrum - som klarar permanentboende för flera personer och som behöver tömmas sällan. Latrinen från en förmultningstoalett ska i regel efterkomposteras i minst sex månader för att avdöda skadliga bakterier (se nedan under latrinkompostering). 9

10 Latrinkompostering För dig som har utedass är latrinkompostering ett kretsloppsanpassat alternativ till kommunal latrinhämtning. I regel måste man också kompostera resterna från förmultningstoaletter. Latrin som inte komposteras ska hämtas av kommunen. Det är inte svårt att kompostera, men det krävs att man har rätt utrustning och lite tid att lägga på skötseln. Resultatet blir en näringsrik mull som kan användas som jordförbättringsmedel i rabatter och i trädgårdsland. Innan man kan börja latrinkompostera måste detta först anmälas till miljökontoret. Anmälningsblankett finns på under Miljö & Natur/Blanketter, men kan även beställas direkt från miljökontoret. Latrinkomposten Färdiga latrinkomposter finns att köpa i handeln, men anläggningen är inte mer avancerad än att den händige kan tillverka sin egen kompost. Latrinkomposten ska vara utförd i tåligt material och ha regntätt lock. Genom öppningar i tak och väggar ska innehållet kunna syresättas. Komposten ska vara tät så att varken fåglar, råttor eller flugor kan ta sig in. Det är förstås också viktigt att innehållet inte kan läcka ut. Botten måste därför vara tät och tätningen ska fortsätta minst 20 cm upp på sidoväggarna. Varje kompostbehållare ska rymma ca liter, beroende på hur mycket den kommer att användas. För permanentbostäder ska kompostanläggningen bestå av två behållare om ungefär 1000 l vardera. För ett fritidshus räcker det i regel med 2 x 500 l. Facken ska sedan användas växelvis. Om man separerar urinen, och omhändertar den som växtnäring, kan kompostbehållarnas volym minskas väsentligt. Genom att separera urinen får man dessutom en mer lättskött kompost som ger ifrån sig mindre kväve. Om man däremot vill samkompostera latrin och hushållsavfall ska man välja rymligare behållare, eller fler kärl. Att tänka på vid latrinkompostering Toalettavfallet måste varvas med material som suger upp vätska, till exempel torvmull, löv eller annat trädgårdsavfall. Detta gäller framförallt om urin tillförs komposten. Innan man börjar fylla på med latrin ska ett lager på minst 2 dm läggas i botten på behållaren. När behållaren är fylld till två tredjedelar ska den ställas undan. Komposten ska sedan lagras i minst 6 månader, räknat från sista påfyllningen, innan mullen kan användas. Under tiden fylls den andra behållaren. Genom komposteringen förstörs de sjukdomsalstrande bakterier och virus som kan finnas i latrinen. Man bör inte blanda ner kalk i komposten eftersom det hämmar processen. Komposten behöver syre. Även om behållarens väggar och tak har ventilationsspringor bör man blanda om kompostinnehållet då och då. För gödsling av livsmedel som är i kontakt med jorden och konsumeras råa rekommenderas minst 2 växtsäsonger mellan spridning och skörd. I övriga fall (exempelvis bärbuskar, fruktträd och potatis) rekommenderas minst 1 växtsäsong mellan spridning och skörd. Lukt och flugor När komposten fungerar som den ska bildas ingen obehaglig lukt och den orsakar ingen ansamling av skadedjur. Om komposten inte är i jämvikt, eller t ex flugor kan ta sig in i den, kan emellertid de här problemen uppstå. Inom tätbebyggda områden bör man därför alltid placera komposten så långt som möjligt från grannfastigheterna. En latrinkompost ska alltid skötas så att den inte orsakar några olägenheter för grannarna. 10

11 Minireningsverk Minireningsverk är avloppsreningsverk dimensionerade för ett eller flera hushåll. I princip fungerar de på samma sätt som kommunala reningsverk. Oftast har minireningsverken både biologisk och kemisk rening. Sådana verk klarar i regel naturvårdsverkets reningskrav på 90 % rening av fosfor med mera. Det renade avloppsvattnet leds till ett efterpoleringssteg, vanligtvis i form av en liten markbädd eller infiltrationsbädd, där vattnet renas ytterligare. Efterpoleringssteget krävs dels för att reningen av bakterier och virus i många fall inte är tillräcklig och dels för att säkra att förorenat vatten inte släpps ut vid uppstart (då den biologiska reningen inte är igång ordentligt) och driftstörningar. Några typer av minireningsverk har slamavvattning och det avvattnade slammet kan efterkomposteras i latrinkompost. Dessa behöver således ingen traditionell slamtömning och kan vara bra alternativ på platser dit slamtömningsfordon har svårt att ta sig. Minireningsverk kräver årlig kontroll av sakkunnig person (person med utbildning inom sakområdet) och regelbunden skötsel. Vanligtvis tecknas serviceavtal för detta. Miljökontoret ställer även krav på provtagning av minireningsverket ska ske med några års mellanrum. Det finns många olika typer och fabrikat av minireningsverk på marknaden idag. Viktigt att tänka på när du väljer bland dessa är bl a: Leverantören/tillverkaren ska kunna redovisa analysresultat som visar att anläggningen uppfyller funktionskraven i naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7. Fundera över hur mycket skötsel är du beredd att utföra själv, olika reningsverk kräver olika mycket arbetsinsats från brukaren. Inköpspriset kan variera mycket för olika minireningsverk men tänk på att även driftskostnaden (t ex slamtömning, elförbrukning och fällningskemikalier) bör tas med i kalkylerna. Markbäddar med fosforfälla och infiltrationsanläggningar Reningen i infiltrationsanläggningar och markbäddar bygger på samma princip: att föroreningar i avloppsvattnet bryts ned av mikroorganismer och fastläggs i jord. Viktiga faktorer för reningen är bland annat jämn spridning av avloppsvattnet över tillräcklig yta och jordvolym med god syretillförsel. I infiltrationsanläggningar släpps det renade vattnet ut i marken och grundvattnet. Markbäddar däremot kan beskrivas som uppbyggda sandfilter, där det renade avloppsvattnet samlas upp och avleds till diken eller dylikt. Det krävs hög precision och stor noggrannhet vid anläggande av både markbädd och infiltration. Även små avvikelser vad gäller lutning, material, anläggningsteknik m.m. kan drastiskt försämra reningen och funktionen. Slamavskiljare Före reningen i infiltration eller markbädd krävs alltid rening i slamavskiljare. Det är mycket viktigt att slamavskiljningen är effektiv, kommer slam ut i marbädden eller infiltrationen kan den förstöras. Fördelningsbrunn och spridningsledningar Om infiltrationsanläggningen eller markbädden ska ha mer än en spridningsledning leds avloppsvattnet, efter slamavskiljaren, till en fördelningsbrunn. Fördelningsbrunnen är till för att fördela vattnet lika i spridningsledningarna vilket är viktigt för anläggningens reningskapacitet och livslängd. För att bakterierna som lever på att bryta ner det organiska materialet i avloppsvattnet ska få tillräckligt med syre, ska ändarna på spridningsledningarna och uppsamlingsledningarna som bara finns i markbäddar dras upp ovan mark. Detta är också viktigt för kontroll och underhåll av anläggningen. 11

12 Infiltrationsanläggningar Infiltration är en anläggning där avloppsvattnet renas i de naturliga jordlagren. Det sker ingen uppsamling av det renade vattnet, det går till grundvattnet. Infiltration fungerar därför endast i genomsläpplig jord där djupet till grundvatten, berg eller täta skikt av lera och dylikt är tillräckligt. Efter rening i slamavskiljare sprids avloppsvattnet med hjälp av spridningsledningar i ett s k spridningslager i marken. Spridningslagret ska bestå av tvättad makadam eller singel. Spridningsledningen bör inte vara längre än 10 m såvida det inte pumpas ut. Under spridningslagret tillväxer en s k biohud av mikroorganismer som renar avloppsvattnet från organiska föroreningar. Andra föroreningar som t ex fosfor fastläggs i jorden. Upplyft eller ytlig infiltration Om grundvattennivån i området är hög, men marken i övrigt är lämpad för infiltration kan sk upplyft eller ytlig infiltration vara en tänkbar lösning. Infiltrationsledningarna läggs då nära eller ovan markytan. En upplyft eller ytlig infiltration måste isoleras extra noggrant för att undvika frysskador. Förstärkt infiltration När marklagrens genomsläpplighet är begränsad kan man förbättra förutsättningarna för infiltration genom att lägga ett förstärkningslager med sand under spridningslagret. Förutsättningarna för denna typ av anläggning är att underliggande mark ändå har en relativt god genomsläpplighet. Markbäddar En markbädd kan vara en lösning när jordlagren består av täta material som lera. I en markbädd filtreras och renas avloppsvattnet, efter slamavskiljning, i en uppbyggd filterbädd av så kallad markbäddssand. Under sandbädden samlas det renade avloppsvattnet upp och avleds sedan till ett lämpligt vattendrag eller dike. För att skydda dricksvattenbrunnar kan en markbädd utföras tät med gummiduk eller liknande. På grund av bygghöjden, vanligen två meter, kan man behöva pumpa när höjdskillnaden mellan huset, markbädden och utsläppspunkten är otillräcklig. Fosforfällor För att fånga upp en större del av fosforn och göra den tillgänglig för återföring så ska i de flesta fall en fosforfälla installeras före infiltrationen eller markbädden alternativt efter markbädden om man har WC utan urinavskiljning påkopplat. I fosforfällor som sätts före bädden binds fosforn på kemisk väg med en fällningskemikalie och man bör då ha en något större slamavskiljare än normalt eftersom slammängden blir större. I fosforfällor efter bädden binds fosforn till kalk-/gipskulor och dessa måste bytas ut med maximalt två års mellanrum. Detta filtermaterial kan sedan nyttiggöras t ex till jordförbättring. Vattnet som har passerat en fosforfälla med filtermaterial har ett högt ph vilket även ger god avdödning av bakterier. Dock bör utgående vatten ledas till ett dike eller vattendrag som är vattenförande året om för att få utspädning varvid ph snabbt neutraliseras. 12

13 Slutna tankar Att leda avloppet från en extremt snålspolande toalett (< 1 liter/spolning) till en sluten tank kan vara en bra avloppslösning, både för att skydda miljön från utsläpp och för att återföra näring till jordbruksmark. En sluten tank måste dock kompletteras med en reningsanläggning för bad-, disk- och tvättvatten. Vanligaste lösningen för detta är en markbädd eller infiltrationsbädd. Alla toaletter som kopplas till en sluten tank idag ska vara extremt snålspolande för att minska transporterna som annars innebär en onödig miljöpåverkan. En snålspolande toalett ger också högre koncentration av näring i toalettavfallet, vilket gör det intressant för jordbruket. En annan positiv effekt är att driftkostnaden för anläggningen blir mindre eftersom den slutna tanken behöver tömmas mer sällan. Mer information om olika tekniklösningar finns bl a på Den slutna tanken måste bl a uppfylla följande krav: Toaletten ska vara extremt snålspolande (mindre än 1 liter vatten per spolning) tex en vacum-toalett. Tanken ska vara typgodkänd. Tanken måste förankras väl så att den inte kan tryckas upp av mark- eller grundvatten när den inte är full. Tanken ska vara försedd med nivågivare och överfyllnadslarm. Tanken måste placeras så att den är åtkomlig för slamtömningsfordon. Anläggningen har stor potential för kretslopp av näringsämnen. 6. Att välja anläggningstyp och placering Dimensionering och miljöaspekter Tänk igenom hur många personer som ska använda anläggningen, om WC, diskmaskin, tvättmaskin m m ska anslutas. Planera gärna på några års sikt. En avloppsanläggning för ett hushåll dimensioneras alltid för minst 5 personer för att säkerställa tillräcklig kapacitet även vid ändrade förhållanden i framtiden. Beakta reningseffekten och möjligheterna till återföring av näringsämnen när du väljer avloppslösning. En kretsloppsanpassad anläggning med hög miljöprestanda har förutsättningar att klara miljökraven längre in i framtiden. Utred var anläggningen ska placeras och var spillvattnet ska släppas ut. Finns det något i närområdet som kan påverkas negativt? Välj plats med tanke på risken för miljöstörningar. Oftast är det fördelaktigt att anlita en konsult inom VA, miljö och geohydrologi som kan göra miljöutredning, dimensionera anläggningen och göra kartor och ritningar. Detta gäller framförallt om du planerar infiltrationsanläggning eller markbädd. Skyddsavstånd De flesta avloppsanläggningar medför risk för påverkan på grundvattnet. Vid planering av ett avlopp är det därför nödvändigt att ta hänsyn till både den egna och grannarnas vattentäkter. Det måste finnas tillräckligt skyddsavstånd mellan avloppsanläggningen och närbelägna vattentäkter. Skyddsavståndet beror på avloppsvattnets flöde och föroreningsinnehåll, jordmaterial, markytans lutning, om vattentäkten är borrad eller grävd och om avloppsanläggningen placeras uppströms eller nedströms vattentäkten. Grundvattenströmningens riktning sammanfaller i regel med markytans lutning Vanliga skyddsavstånd mellan spillvattenutsläpp i mark och: Vattentäkt m Sjö, vattendrag, dike meter Bostadshus 10 meter Högsta grundvattennivå/berggrund minst 1 meter 13

14 och avloppsanläggningen bör därför placeras lägre än befintliga och planerade brunnar. Skyddsavstånd krävs också till annat som kan påverkas negativt. För en infiltrationsanläggning beror reningsgraden till stor del på hur lång tid det tar för spillvattnet att nå grundvattenytan. Avståndet mellan spridningsledningarna (se avsnitt 5) och grundvattnet bör därför vara så stort som möjligt. Det minsta avståndet som kan godtas är en meter mellan spridningsledningarna och grundvattnets högsta nivå under året. Skyddsavståndet en meter gäller också till berggrunden. Obs! Om en t ex en infiltrationsanläggning är dränkt så att spridningsledningarna ligger i grundvattnet blir reningen av bakterier m m obefintlig. Risken för förorenade vattentäkter och smittspridning ökar då markant. En infiltrationsanläggning i sluttande terräng bör helst ligga på toppen av en höjd eller längs med sluttningen. Man bör inte lägga infiltrationsanläggningen i en lågpunkt i terrängen, eftersom grundvattenytan ofta ligger nära markytan i ett sådant läge. I fall där det är svårt att avgöra risk för förorening av vattentäkter kräver miljökontoret alltid en utredning av hydrogeologisk expertis. Markens förutsättningar Om en infiltrationsanläggning eller markbädd (se avsnitt 5) planeras krävs en markundersökning för att kunna bedöma om någon av dessa anläggningstyper är möjlig och var den i så fall ska placeras. Undersökningen ska ge svar på om jordmaterialet är tillräckligt genomsläppligt för infiltration, vilket avstånd det är till högsta grundvattennivå, om berggrunden ligger ytligt, och på vilken marknivå som spridningsledningarna bör läggas. Det kan krävas markundersökning även om annat än avloppsanläggningar än infiltrationsanläggningar och markbäddar ska anläggas. Provgrop Första steget i en markundersökning är att gräva en eller flera provgropar. Provgroparna ger information om grundvattenytans nivå, avståndet till berg samt jordarten. Groparna ska grävas i det område som med hänsyn till brunnar, marklutning etc. bedöms vara det lämpligaste för exempelvis infiltrationen. Groparna ska grävas så djup som möjligt, helst ända till berggrunden. Djupet bör helst vara minst tre meter för att ge en acceptabel bedömningsgrund. Gräv inte för grunt! Jordprov Om en infiltrationsanläggnings planeras krävs jordprov som lämnas till laboratorium för siktanalys. Jordprovet ska tas på och under den nivå där infiltrationen planeras ske. Om materialet i provgropen varierar mycket krävs flera prover. Det är du som ansöker som ansvarar för provtagningen och bekostar siktanalysen. Observera att det krävs geologiskt kunnande för att ta rättvisande jordprov. På miljökontoret finns påsar med provburkar för provtagning. Siktanalysen visar hur materialet i jordprovet är fördelat storleksmässigt - till exempel andelen lera i förhållande till sand - vilket gör att man kan bedöma jordens genomsläpplighet och om infiltration är möjlig. Siktanalyser används även för att bestämma hur stor yta som krävs för en infiltrationsanläggning. Jordprovtagning kan även krävas för andra typer av avloppsanläggningar, exempelvis för riskanalyser och beräkning av skyddsavstånd till vattentäkter. 14

15 8. Råd för drift och skötsel av avloppsanläggningen Avloppsanläggningens funktion och livslängd ökar betydligt om den sköts på rätt sätt. Dålig skötsel kan i värsta fall leda till svåra miljöstörningar t ex att den egna och andras vattentäkter förorenas och att avloppsanläggningen havererar. Dålig skötsel kan också vara ett miljöbrott. Nedan följer några enkla råd för att få en väl fungerande anläggning. För alla avloppsanläggningar Dagvatten och dräneringsvatten får inte ledas till avloppsanläggningen. Detta vatten kan i de flesta fall släppas ut direkt i dike eller i separat dräneringslager som ligger tillräckligt långt från avloppsanläggningen. Satsa på vattenbesparande utrustning! Det finns flera typer av snålspolande toaletter eller biologiska toaletter som inte använder något vatten alls. Använd disk- och tvättmedel utan fosfater. Häll inte syror och baser, lösningsmedel, bakteriedödande hushållskemikalier och läkemedel i avloppet! Glöm inte att det finns tvål, diskmedel m m som innehåller bakteriedödande medel. Kemikalier kan slå ut den naturliga mikrobiologiska reningen i anläggningen och ge negativa effekter på miljön. Miljöfarliga ämnen ska lämnas på Tvetaverket, Returen eller Miljöbilen. Inlämningen är kostnadsfri för enskilda hushåll. Mer information finns hos Telge Återvinning AB (växel: ). Läkemedel ska lämnas på apoteket. Minireningsverk Det är tekniska skillnader mellan olika minireningsverk. Råden nedan gäller dock för de flesta modeller: Följ generellt fabrikantens instruktioner för tillsyn, drift och underhåll. Se till att årlig kontroll och service utförs av sakkunnig person. Säkraste sättet att försäkra sig om att detta sköts är att teckna serviceavtal. Se till att service genomförs professionellt och med rätt intervall! Kontrollera regelbundet att fällningskemikalie finns till minireningsverket. Utgående vatten från ett minireningsverk ska vara klart, ofärgat och luktfritt. Om inte krävs åtgärder. Kontrollera larm från anläggningen. Slamsug minireningsverket enligt fabrikantens specifikationer. Infiltrationsanläggning och markbädd Se illustrationen i avsnitt 5. Kontrollera slamavskiljaren då och då, speciellt vid hög belastning t.ex. om du har många gäster under semester eller helger. Titta särskilt på följande: Utgående vatten från en markbädd bör vara klart, ofärgat och luktfritt. Om så ej är fallet är anläggningen troligen överbelastad eller felkonstruerad. Är "ytslamkakan" i slamavskiljaren för tjock? Den ska inte växa över tilloppsledningens mynning. En första åtgärd är att slamsuga. Vid återkommande problem kan ny slamavskiljare och reningsanläggning krävas. Finns det ytslam i slamavskiljarens alla kammare? Flytta i så fall över slammet till första kammaren tills slamsugning skett. Ytslam i sista kammaren kan orsaka igensättning av spridningsledningarna. Ligger vattennivån i slamavskiljaren högt i förhållande till utloppsröret? Detta kan tyda på överbelastning av avloppsvatten, att grundvattennivån är för hög, eller att infiltrationen eller markbädden är igensatt. Saknas det ett T-rör på utgående ledning från slamavskiljaren? En enkel åtgärd är att sätta dit ett T-rör för att förhindra att slam kommer ut i spridningsledningarna 15

16 och sätter igen dessa. Detta gäller främst gamla slamavskiljare av betong. Kontrollera fördelningsbrunnen - och om du har marbädd även uppsamlingsbrunnen för det renade vattnet. Eventuellt slam eller påväxt spolas bort. Är det mycket slam eller påväxt bör man samla upp det mesta för att sedan spola rent, annars kan spridningsrören sätta igen. Mycket slam i fördelningsbrunnen är ett tecken på att slamavskiljaren är underdimensionerad. Kontrollera att vatten inte står i spridningsledningarna under en längre tid. Detta görs genom inspektionsröret/luftningsröret i änden på spridningsledningen. Mycket vatten i spridningsledningen kan ha flera orsaker. Det kan bl a bero på förhöjt grundvattenstånd, underdimensionerad anläggning eller igensättningar av spridningsledningarna eller hela spridningslagret. Ifall spridningsledningarna är igensatta kan de eventuellt rengöras genom högtrycksspolning av fackman. 9. Fritidshusområden med VA-problem I kommunen finns ett antal tätbebyggda områden som från början planerades för fritidsboende. Viksberg, Viksäter, Sandviken, Vattubrinken/Dammkärr och Lerhaga är några exempel. Många av dessa områden håller nu gradvis på att övergå från fritidsboende till permanentboende, vilket ofta innebär att standarden på husen höjs. Badrum och kök byggs om och uppgraderas. Istället för utedass eller mulltoa installeras WC. När standarden på husen höjs och fler och fler väljer att bosätta sig permanent i dessa så kallade omvandlingsområden ökar mängden avloppsvatten som belastar grundvattnet och miljön. Följden kan bli förorenade dricksvattenbrunnar samt övergödning och algblomning i närbelägna sjöar och vattendrag. I många av områdena är förutsättningarna för enskilda avloppsanläggningar dåliga. Tomterna är ofta små och ligger tätt, vilket innebär att skyddsavstånden mellan brunnar och avloppsanläggningar blir otillräckliga. Dessutom är de naturgivna förutsättningarna ofta ogynnsamma med tunna jordlager och/eller dåligt genomsläppliga jordar. Dessa dåliga förutsättningar är anledningen till att miljökontoret inte tillåter nya enskilda avloppsanläggningar i vissa omvandlingsområden. För omvandlingsområdena som ligger nära någon av kommunens tätorter kan anslutning till kommunalt vatten och avlopp vara en lösning. Omvandlingsområden som ligger långt ifrån det kommunala avloppsnätet kan bli tvungna att lösa avloppsproblemen genom egna reningsanläggningar för flera fastigheter, s k gemensamhetsanläggningar. 16

17 Taxa för handläggning Tillstånd* 1. Inrättande av vattentoalett med sluten tank 3520 kr 2. Inrättande av vattentoalett med avloppsutsläpp utsläpp till mark eller vatten (reningsverk, markbädd m m, med WC påkopplad) 7040 kr 3. Inrättande av bad-, disk- och tvättavlopp (BDT) inom detaljplanelagt** område 7040 kr 4. Inrättande av flera avloppsanordningar enligt 1-3 vid samma tillfälle 7920 kr 5. Anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanläggning 3520 kr 6. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanläggning för 6-24 personer 7920 kr 7. Inrättande av biologisk klosett eller latrinkompost 2640 kr Anmälan* 1. Inrättande av bad-, disk- och tvättavlopp (BDT) utanför detaljplanelagt** område 5280 kr 2. Ändring av avloppsanordning enl.14 (SFS 1998:899) 4400 kr Obs! För ärenden som kräver onormalt lång handläggningstid kan miljökontoret debitera timavgift, för närvarande 880 kr/timme. Anläggningar för 5 hushåll / 25 personer eller fler Timtaxa för närvande 880 kr/timme Tillsyn När miljökontoret med stöd av miljöbalken arbetar för att åtgärda bristfälliga avloppsanläggningar, genom inspektioner, förelägganden med mera: 880 kr/timme. *Skillnaden mellan anmälan och tillstånd är i realiteten liten, och något som du i regel kan bortse ifrån. Miljökontoret fattar i båda fallen ett beslut som bland annat reglerar hur anläggningen ska byggas och vilken rening den ska klara. För anmälningspliktiga anläggningar gäller formellt att man får börja bygga avloppsanläggningen sex veckor efter att man lämnat in anmälan, utan att ha fått något beslut från miljökontoret. Miljökontoret avråder dock bestämt från detta eftersom man kan tvingas bygga om eller ta bort anläggningen efteråt. ** I regel tätbebyggt område, till exempel fritidshusområden. 17