Beslutad av Socialnämnden den 28 april 2015

Transkript

1 Sn 2015: Strukturplan för socialnämndens verksamheter till personer med funktionsnedsättning i Strängnäs kommun Beslutad av Socialnämnden den 28 april

2 INNEHÅLL Sid Strukturplan för socialkontorets verksamhet till personer med funktionsnedsättning Inledning 3 Målgrupp 3 Lagar och Mål 3 Hälso- och sjukvård 3 Samhället och målgruppen ändras 4 Strängnäs Kommun 5 Befolkning 5 Organisation för verksamheterna 5 Strukturplanens innehåll 6 Sysselsättning och daglig verksamhet 7 Sysselsättning kommunal psykiatri SoL 7 Mötesplatser kommunal psykiatri 10 Daglig verksamhet LSS 10 Särskilt boende SoL och LSS 14 Stöd i ordinärt boende 21 Personlig assistans LSS 21 Ledsagarservice LSS 21 Avlösarservice LSS 23 Korttidsboende LSS 24 Boendestöd SoL 26 Externa placeringar 29 Ekonomiska konsekvenser 31 Bilaga 1 Målgrupper för socialnämndens stöd 32 Bilaga 2 Nationella och kommunala mål 40 2

3 Strukturplan för socialkontorets verksamhet för personer med funktionsnedsättning Inledning Socialnämnden har uttalat behov av en samlad överblick och strategi för arbetet med att utveckla stödet till personer med funktionsnedsättning i Strängnäs Kommun. För detta ändamål har en strukturplan utarbetats av chefer och medarbetare inom socialkontorets verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Strukturplanen har som syfte att beskriva verksamheten och ge kunskap och insikt i frågor som rör personer med funktionsnedsättning samt redovisa framtida behov. Målgrupp Socialnämndens uppgift är att ge stöd till personer i Strängnäs Kommun som har fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Stödet till de olika målgrupperna tillhandahålls utifrån Socialtjänstlagen, SoL och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagförkortningarna SoL och LSS förekommer på flera ställen i strukturplanen för att ange vilken målgrupp verksamheterna riktar sig till. Bilaga 1 beskriver de olika funktionsnedsättningarna som finns hos målgruppen. Lagar och mål Socialnämndens stöd utgår från Socialtjänstlagen, SoL eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt nationella mål och kommunens egna mål. Bilaga 2 redovisar lagar samt nationella och kommunala mål som har betydelse för målgruppen. Hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall kommunen erbjuda god häls- och sjukvård åt dem som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i socialtjänstlagen (SOL) eller i lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunen skall även i samband med 3

4 dagverksamhet erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. När det finns flera olika behandlingsalternativ som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Samhället och målgruppen förändras Samhällets stöd till personer med funktionsnedsättning har genomgått stora förändringar efter att de stora institutionerna avvecklats och nya former av stöd tillkommit. Den enskildes rätt till självbestämmande och integritet, inflytande och medbestämmande är mer i fokus. Utifrån denna kunskap behöver Strängnäs Kommun anpassa och utveckla sin verksamhet för att kunna tillhandahålla ett modernt och ändamålsenligt stöd. 4

5 Strängnäs Kommun Befolkning Antalet invånare i Strängnäs Kommun uppgick 31 december 2014 till personer. Invånarantalet beräknas öka med i genomsnitt 300 personer per år den kommande femårsperioden. Antalet personer med någon form av funktionsnedsättning med behov av stöd från kommunens är cirka 400 personer. Den totala befolkningsökningen innebär också att antalet personer med funktionsnedsättningar ökar. Verksamheter inom socialkontorets verksamhet för personer med funktionsnedsättningar. Strängnäs Kommuns verksamheter för personer med funktionsnedsättning är indelad i 6 chefsområden med totalt cirka 200 personal. Organisation av socialkontorets verksamhet för personer med funktionsnedsättning 5

6 Strukturplanens innehåll Innehåll Strukturplanen innehåller en redovisning av relevanta fakta om verksamheterna, överväganden samt förslag till åtgärder inom följande områden. Sysselsättning enligt SoL inom kommunal psykiatri och daglig verksamhet enligt LSS Redovisar överväganden och förslag kring sysselsättning och träffpunkter inom kommunal psykiatri, SoL samt daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, LSS. Särskilt boende Redovisar överväganden och förslag kring gruppboende och serviceboende inom kommunal psykiatri, SoL och för personer med funktionsnedsättning, LSS. Stöd i ordinärt boende Redovisar överväganden och förslag kring personlig assistans, avlösarservice, ledsagarservice och korttidsboende enligt LSS samt boendestöd enligt SoL. Externa placeringar Redovisar överväganden och förslag kring kommunens köp av platser av externa vård- och omsorgsgivare. 6

7 Sysselsättning och daglig verksamhet Sysselsättning inom kommunal psykiatri, SoL Verksamheten bedrivs utifrån SoL för personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar vilka vill ha en meningsfull sysselsättning, men som på grund av funktionsnedsättningen inte kan arbeta på den öppna arbetsmarknaden. Syftet är att ge individen en meningsfull sysselsättning, ökad självständighet, personlig utveckling och ökat deltagande i samhället. Sysselsättning enligt Socialtjänstlagen, SoL ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter att delta i samhällsgemenskap och reguljärt arbetsliv ska få möjlighet till meningsfull sysselsättning. Sysselsättningen har tre olika inriktningar: Aktivitet: Här erbjuds arbetstagaren aktiviteter och arbetsuppgifter utifrån dennes intresse och förmåga. Målet är personlig utveckling, möjlighet till social samvaro och ökad självständighet. Arbetsinriktning: Här erbjuds både gemensamma och individuella arbetsuppgifter, med eller utan krav på produktion. Målet är att ge arbetstagaren en meningsfull arbetsdag genom att vara en tillgång för företag på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetet sker med stöd av arbetshandledare. Företagsplacering: Här erbjuds arbetstagaren självständig sysselsättning inom olika företag, offentliga eller privata. Målet är att arbetet ska kunna leda till en lönebidrags-/löneanställning. Arbetshandledarna arbetar utifrån Individual Placement & Support (IPS) som bygger på den enskildes egen vilja att arbeta och att ge stöd när personen känner sig redo att söka, påbörja och behålla ett arbete. Regelbundna möten sker tillsammans med arbetshandledare, arbetsplatsen och den enskilde för att öka självständigheten och tryggheten. I Strängnäs Kommun finns totalt cirka 60 personer i någon form av sysselsättning inom kommunal psykiatri. 7

8 Kommentar: Diagrammet visar att antalet personer inom den kommunala sysselsättningsverksamheten ökat med 27 personer sen år Överväganden om sysselsättning kommunal psykiatri, SoL En psykisk funktionsnedsättning utgör för många ett stort hinder för att komma in på, eller ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Målsättningen med sysselsättningsverksamheten är att fler kommer i arbete med egen försörjning. Det är viktigt att planera och genomföra en meningsfull sysselsättning så att inte inlåsning i systemet skapas. Det finns även risk med för högt ställda krav, risk för att knäcka sköra människor istället för att stödja till återhämtning. För att undvika konkurrens mellan kommunens olika verksamheter för sysselsättning bör samverkan mellan den kommunala psykiatrins sysselsättningsverksamhet, daglig verksamhet enligt LSS, Jobbtorg och AOS Strängnäs fördjupas. Den enskildes förutsättningar, behov och intressen behöver uppmärksammas mer vid utformningen av innehållet i sysselsättningen. Personalens kompetens och kunskap om metoder kan stärkas ytterligare genom riktade utbildningar och vid rekrytering bör specifika kunskaper uppmärksammas mer. Samarbetet med företag och andra delar av kommunen kan utvecklas för att öka möjligheterna till mer individanpassade sysselsättningar. 8

9 Samarbetet med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstingets psykiatriska öppenvårdsmottagning är viktigt för att kunna utforma ett effektivt stöd till den enskilde brukaren med syfte att skapa en meningsfull sysselsättning. Förslag till åtgärder inom sysselsättning kommunal psykiatri, SoL Tillsätta arbetskonsulenter som arbetar riktat till företag och föreningar för att skapa individuella placeringar. Rekrytera beteendevetare och pedagoger i personalgruppen för att möta den ökande målgruppen inom neuropsykiatri. Erbjuda personalen riktad utbildning för att kunna möta komplexa fall som till exempel samsjuklighet, missbruk och problemskapande beteenden. Utveckla samarbetet mellan kommunen, arbetsförmedlingen, landstingets psykiatri samt försäkringskassan och pröva möjligheten för ett gemensamt projekt gällande målgruppen. Genomföra informationssatsning till andra verksamheter inom kommunen om de insatser personer med funktionsnedsättning kan utföra. Genomföra informationssatsning till övriga inom kommunen och företag om fördelen med att få stöd med vissa uppdrag från den kommunala sysselsättningsverksamheten. Arbeta för att på lång sikt integrera sysselsättningsverksamheten inom kommunal psykiatri med individ- och familjeomsorgens jobbtorg. Utveckla kommunens arbets- och sysselsättningsverksamheter med syfte att kunna erbjuda individanpassat stöd till arbete genom Individual Placement and Support- metoden, enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tillsammans med Eskilstuna kommun, landstinget Sörmland, NSPH Sörmland (1) arbetsförmedlingen och försäkringskassan undersöka 9

10 möjligheten att med stöd av KUR projektet (2) genomföra gemensam kompetensutveckling Uppdragsbeskrivning för den kommunala psykiatrins sysselsättningsverksamhet skall utarbetas och implementeras under Utveckla samverkan mellan Arbetsgrupp Norra Psykiatri (kommuner + psykiatrin + primärvården) och LSG (3) 1 (kommuner + Försäkringskassan + Arbetsförmedlingen + hälso- och sjukvården) för att förbättra förutsättningar för arbete och sysselsättning till målgruppen, och påbörja ett arbete för att kunna genomföra nästa inventering av målgruppen gemensamt (år 2017). Mötesplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Det finns mötesplatser för sociala aktiviteter för målgruppenpersoner med psykiska funktionsnedsättningar. Träffpunkten drivs av den kommunala psykiatrin i samverkan med intresseorganisationen Riksförbundet för mental hälsa, RSMH. Syftet är att stödja personer som behöver struktur i vardagen eller skapa delaktighet i det sociala livet. Överväganden kommunala mötesplatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Öppna mötesplatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar är en viktig del för att stärka delaktigheten i samhället och uppmuntra till hälsoskapande aktiviteter. Hälsoaspekten kan utvecklas ytterligare. Förslag till åtgärder inom träffpunkter kommunal psykiatri Fördjupa samverkan med andra organisationer med syfte att utveckla formerna för hälsoskapande aktiviteter. Pröva möjligheten till samverkan om träffpunkter med andra verksamheter inom kommunen 1. Nationell samverkan för psykisk hälsa 2. Statligt projekt som utvecklar kunskap om psykisk ohälsa 3. Lokala samverkansgruppen 10

11 Daglig verksamhet, LSS Daglig verksamhet enlig lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS är en insats som riktar sig till personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte är i utbildning. Målet är att ge individen en meningsfull sysselsättning, ökad självständighet, personlig utveckling och ökat deltagande i samhället. Daglig verksamhet har tre olika inriktningar: Aktivitet/habilitering: Här erbjuds arbetstagaren aktiviteter och arbetsuppgifter utifrån arbetstagarens intressen och förmåga. Målet är personlig utveckling, möjlighet till social samvaro, ökad självständighet och att utveckla och bibehålla fysiska förmågor. Arbetsinriktning: Här erbjuds både gemensamma och individuella arbetsuppgifter med eller utan krav på produktion. Målet är att ge arbetstagaren en meningsfull arbetsdag genom att vara en tillgång för företag på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetet sker med stöd av arbetshandledare. Företagsplacering: Här erbjuds arbetstagaren självständig sysselsättning inom olika företag, offentliga eller privata. Målet är att arbetet ska kunna leda till en lönebidrags-/löneanställning. Arbetshandledarna arbetar utifrån Individual Placement & Support (IPS) som bygger på den enskildes egen vilja att arbeta och att ge stöd när personen känner sig redo att söka, påbörja och behålla ett arbete. Regelbundna möten sker tillsammans med arbetshandledare, arbetsplatsen och den enskilde för att öka självständigheten och tryggheten. Den enskilde kan ha sysselsättning på olika ställen inom olika inriktningar, beroende på behov och önskemål. 11

12 Kommentar: Diagrammet visar att antalet personer inom kommunens daglig verksamhet har ökat med 45 personer sen år Överväganden om daglig verksamhet LSS Daglig verksamhet är en mycket väsentlig del i personer med funktionsnedsättningars omsorg och rehabilitering och därför har riksdagen beslutat att personer som fått beslut om insats daglig verksamhet enligt LSS har rätt till insatsen inom tre månader efter att beslutet tagits. Om Strängnäs Kommun inte kan leva upp till lagens intentioner riskerar kommunen ett vitesföreläggande kring varje person som har rätt till insatsen men inte får den utförd. Vitet kan variera från ca kr till kr per person. Alternativet är att köpa plats i daglig verksamhet av privat utförare belägna i andra kommuner. Detta ger motsatt effekt i förhållande till den viljeinriktning som är att minska köp av plats i annan del av landet. En genomgång gjord av socialkontorets biståndsenhet den 1 maj 2014 om nytillkommande brukare som de närmsta åren behöver plats i dagligverksamhet enligt LSS visar följande: År Personer

13 Med anledning av ovanstående är det viktigt att inventera och vidareutveckla befintlig verksamhet samt att utbyggnaden av daglig verksamhet fullföljs. För att undvika konkurrens mellan kommunens olika verksamheter för sysselsättning bör samverkan mellan den kommunala psykiatrins sysselsättningsverksamhet, daglig verksamhet enligt LSS, ASS och Jobbtorg Strängnäs fördjupas. Brukarens förutsättningar, behov och intressen behöver uppmärksammas mer vid utformningen av innehållet i sysselsättningen. Som exempel finns det fler personer som ligger på en hög utvecklingsnivå och ställer högre krav på sysselsättning, exempelvis individuella placeringar på företag. Personalens kompetens och kunskap om metoder kan stärkas ytterligare genom riktade utbildningar och vid rekrytering bör specifika kunskaper uppmärksammas mer. Förslag till åtgärder daglig verksamhet LSS Uppdragsbeskrivning för daglig verksamhet LSS skall utarbetas och implementeras under Genomföra informationssatsning till övriga inom kommunen samt företag om fördelen med att få stöd från den dagliga verksamheten LSS, med vissa uppgifter. Rekrytera beteendevetare och pedagoger i personalgruppen för att bredda kompetensen. Genomföra utbyggnaden av daglig verksamhet i Åkers Styckebruk samt tillsätta arbetskonsulenter som arbetar riktat till företag och föreningar för att skapa individuella placeringar. Utveckla formerna för att kunna erbjuda individanpassat stöd som inkluderar den enskildes förutsättningar, behov och intressen. En arbetsterapeut är en viktig del i denna utveckling. Erbjuda personalen riktad utbildning i metoder för att kunna möta personer med olika funktionsnedsättningar. 13

14 Särskilt boende SoL och LSS Särskilt boende eller bostad med särskild service är samlingsnamnet för speciella boendeformer riktade till personer med funktionsnedsättning enligt LSS eller personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt SoL. Inom begreppet bostad med särskild service finns gruppboende och serviceboende. Gruppboende är flera lägenheter samlade i ett hus under samma tak. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för de personer som har så omfattande tillsyn och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Varje brukare disponerar sin lägenhet som utgör den enskildes permanenta bostad. Dessutom ska den boende ha tillgång till gemensamt utrymme i gruppboendet som bland annat kan ge möjligheter till samvaro med andra personer som bor i gruppbostaden. Serviceboende är ett mellanting mellan ett helt självständigt boende och boende där stöd från personal erbjuds dygnet runt. De som bor i en servicebostad har en egen lägenhet i ett vanligt hyreshus. Personalen finns i närområdet eller i ett grannhus. Det finns också en gemensam lägenhet där brukarna kan träffa personalen och de andra som bor i servicebostaden. En servicebostad kan innefatta fler lägenheter än en gruppbostad, men antalet bör vara begränsat så att serviceboendet integreras i ett vanligt bostadsområde för att undvika känslan av en institutionell miljö. I Strängnäs Kommun finns gruppbostäder och serviceboende för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS men för personer med psykiska funktionsnedsättningar finns det i Strängnäs Kommun enbart gruppboende. Serviceboende bör också finnas för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överväganden om särskilt boende LSS I Strängnäs Kommun finns 25 gruppbostadsplatser och 17 servicelägenheter för personer med funktionsnedsättning enligt LSS. Antalet gruppbostadsplatser som servicelägenheter i Strängnäs Kommun är inte tillräckligt för att tillgodose nuvarande och framtida behov. 14

15 Att exakt kunna ange antal platser/servicelägenheter som saknas är dock mycket svårt att göra. En viktig aspekt är att det borde finnas olika former av boenden så att den enskilde kan förändra boendet i harmoni med vård och omsorgsbehovet. En jämförelse med riket visar att Strängnäs Kommun har färre antal platser än riket i genomsnitt, faktum är att Strängnäs år 2013 ligger på nivån som riket hade år Platser i bostad med särskild service LSS, inklusive externa placeringar 3,0 2,5 2,0 1,5 2,0 2,6 2,0 1,0 0,5 0,0 0,7 År 2000 År 2013 År 2000 År 2013 antal platser/1000 inv Riket antal platser/1000 inv Strängnäs Jämförelser ska dock användas med försiktighet, särskilt om det gått en tid sedan de utfördes. Strängnäs Kommun har efter år 2013 startat ett nytt gruppboende och några servicelägenheter, sannolikt har också antalet platser i riket förändrats. Nedanstående redovisning kan dock ge en sannolik prognos om behovet av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS i Strängnäs Kommun. Det finns ca. 30 personer med funktionsnedsättning från Strängnäs Kommun, vilka kommunen köper plats för i privat drivna gruppboenden i andra kommuner. Dessa borde kunna erbjudas plats i Strängnäs Kommun men när inte något alternativt boende i 15

16 Strängnäs Kommun kan presenteras så saknas många gånger intresse hos personerna att medverka till att flytta hem. Av de externt placerade personerna kan det också finnas flera som det kan vara olämpligt att flytta tillbaka till Strängnäs Kommun på grund av att de behöver en specifik vård och omsorg som bara tillhandahålls där de är placerade. Dessutom finns ca 40 personer i åldrarna år Strängnäs Kommun som bor hemma hos sina föräldrar, vilka har ett eventuellt framtida behov av ett gruppboende eller serviceboende. Att kräva besked av föräldrar om när barnet ska övergå till att bo i kommunalt gruppboende istället för hemma är mycket svårt när kommunen inte har något alternativ att erbjuda. Vanligt förekommande är att föräldrar vill ta hand om sina barn så länge dem orkar men inte vet hur länge de klarar denna uppgift. Av ovanstående framgår att det finns 70 personer med troligt behov av framtida LSS- insatser i form av gruppboende och serviceboende. Av dessa 70 personer uppskattar socialkontorets myndighets- och biståndsenhet att 56 personer under perioden fram till år 2028 kan vara i behov av gruppboende/serviceboende enligt LSS i Strängnäs Kommun. 16

17 Uppskattat behov av gruppboende/ serviceboendeplatser LSS i Strängnäs Kommun År Gruppboende/ serviceboende Socialnämnden har beslutat om att bygga ytterligare 2 gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning enligt LSS, med vardera 6 platser som beräknas kunna bli klara 2016 respektive Därtill samverkar socialkontoret aktivt med Strängnäs Kommuns fastighetsbolag om inrättande av servicelägenheter. Förutom antalet platser är kompetensen hos personalen viktig att bevara och utveckla. Riktade utbildningar och rekrytering av beteendevetare, pedagoger och socionomer behövs för att möta framtidens krav och förväntningar. Förslag till åtgärder särskilt boende LSS Genomföra den planerade utbyggnaden av 2 gruppboenden. Påbörja planeringen för att ett nytt gruppboende skall vara färdigställt före Vid nybyggnation av gruppbostäder och serviceboenden skall samverkan med brukaroerganisationer ske. Vidta åtgärder som politiska beslut och planering för inrättande av servicelägenheter i ett bostadsområde i Strängnäs Kommun. Rekrytera beteendevetare och pedagoger i personalgruppen för att bredda kompetensen. Erbjuda personalen riktad utbildning i metoder för att kunna möta personer med olika funktionsnedsättningar. Uppdragsbeskrivning för bostad med särskilt service enligt LSS skall utarbetas och implementeras under

18 En översyn av hyresnivåer och hyreskontrakt ska göras tillsammans med administration och utveckling. Överväganden om särskilt boende kommunal psykiatri, SoL I Strängnäs finns 6 platser (2014) i gruppboende inom den kommunala psykiatrin, SoL. Kommande behov av särskilt boende är svårt att bedöma men nedanstående redovisning visar att en utbyggnad av särskilt boende för personer med psykiskt funktionsnedsättning behövs. Det finns 5 personer som är psykisk funktionsnedsatta enligt SoL från Strängnäs Kommun, vilka kommunen köper plats för i privat drivna gruppboenden i andra kommuner. Dessa borde kunna erbjudas plats i Strängnäs Kommun men när inte något alternativt boende i Strängnäs Kommun kan presenteras så saknas många gånger intresse hos personerna att medverka till att flytta hem. Av de externt placerade personerna kan det också finnas flera som det kan vara olämpligt att flytta tillbaka till Strängnäs Kommun på grund av att de behöver en specifik vård och omsorg som bara tillhandahålls där de är placerade. Det kan också konstateras att flera ungdomar med ADHDproblematik bor hemma hos sina föräldrar. Dessa ungdomar kan i framtiden vara i behov av boende. Det finns även ett förhållandevis stort antal barn i åldrarna år som när de blir vuxna kan vara aktuella för ett beslut om särskilt boende. Därtill sker en inflyttningen till Strängnäs Kommun som också bör inkluderas i övervägande om framtida behov av särskilt boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förutom de externt placerade personerna med psykiska funktionsnedsättningar finns mellan 8-10 personer som den närmaste 4 års perioden kan vara i behov av särskilt boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Om de externt placerade inkluderas ökar denna siffra till personer. 18

19 För att kunna möta framtida behov har socialnämnden beslutat att starta ett gruppboende för 6 personer med psykiska funktionsnedsättningar. Gruppboendet planeras att bli klart årsskiftet 2015/16. Därutöver behöver det tillkomma servicelägenheter för att ge stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar som är i behov av särskilt boende men inte behöver den höga personalnärvaro som gruppboenden tillhandahåller. En viktig aspekt är att personer med funktionsnedsättningar skall ges möjlighet att leva som alla andra i samhället, det innebär att kommunen bör stärka stödet utanför de särskilda boendeformerna till personer med funktionsnedsättning så att fler kan flytta från särskilt boende till ordinärt boende. Det är personens stöd-, tillsyns- och omvårdnadsbehov som avgör om han/hon ska bo i en gruppbostad eller servicebostad. Stödet ska ges på ett sådant sätt att individens tilltro till den egna förmågan stärks och främjar självständighet och delaktighet. I framtiden bör strävan vara att en person som bor i ett gruppboende efter en viss tid ska få förutsättningar att bo i ett serviceboende. Vissa personer som bor i ett serviceboende kan efter viss tid vara aktuella för boendestöd i det ordinära boendet. Förändringar i brukarnas boendesituation skall ske med stor delaktighet hos brukarna och ett professionelt och empatisk förhållningsätt hos personalen. Förslag till åtgärder särskilt boende kommunal psykiatri, SoL Fullfölja planeringen att starta ett gruppboende för 6 personer med psykiska funktionsnedsättningar för färdigställande årsskiftet 2015/16. Påbörja planering för 8 servicelägenheter i ett bostadsområde i Strängnäs Kommun. Vid planering av nya gruppboenden och serviceboenden ska samverkan med brukarorganisationer ske. 19

20 För att klara de nya utmaningarna med större rörlighet mellan olika boendeformer hos personer med funktionsnedsättning, behöver personalens kompetens bevaras och utvecklas. Riktade utbildningar gällande diagnoser och metoder skall ge personalen specifika kunskaper. Den traditionella utbildningsbakgrunden för personalen ska också breddas med beteendevetare, pedagoger och socionomer. Uppdragsbeskrivning för särskilt boende enligt SoL i Kommunal psykiatri skall utarbetas och implementeras under En översyn av hyresnivåer och hyreskontrakt ska göras tillsammans med administration och utveckling. 20

21 Stöd i ordinärt boende Redovisning av överväganden och förslag kring personlig assistans, avlösarservice, ledsagarservice och korttidsboende enligt LSS samt boendestöd enligt SoL. Personlig assistans LSS Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov i hemmet. Det kan handla om personlig hygien, måltider, att klä på och av sig, att kommunicera med andra, eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om individen. Insatsen ska ges av ett begränsat antal personer som är väl insatta i de personliga förhållandena. Insatsen regleras i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Assistansersättning regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken. Den assistansberättigade kan välja att få assistansen genom kommunen eller att få ekonomiskt stöd till att själv vara arbetsgivare, anlita ett kooperativ eller annan extern utförare. Kommunen är ansvarig för kostnaden för personlig assistans när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka. Kostnader för assistans över 20 timmar i veckan svarar Försäkringskassan för. Under vissa omständigheter kan kommunen få kostnadsansvar även för tid över 20 tim i veckan. Överväganden om personlig assistans LSS Samverkan och kommunikationen mellan kommunen och försäkringskassan behöver förbättras för att uppnå samsyn på omfattningen av stödet till personer som har rätt till personlig assistans. Personlig assistans uppvisar stor sårbarhet vid akut frånvaro av personal. Redovisningssystem och administration kring personlig assistans är komplicerat och tidskrävande. 21

22 Arbetet som personlig assistent sker vanligtvis i brukarens hem. Personalen ska förhålla sig till brukarens behov och önskemål vilket medför ett ständigt behov av reflektion kring arbetet. Yrkesrollen behöver stärkas. Förutsättningar för handledning och dialog med kollegor behöver ges större utrymme liksom hälsoskapande aktiviteter för att minska sjukfrånvaron. Kompetensen hos personalen är viktigt att bevara och utveckla. Riktade utbildningar och rekrytering av beteendevetare, pedagoger och socionomer behövs för att möta framtidens krav och förväntningar. Förslag till åtgärder inom personlig assistans LSS Initiera samverkansmöten mellan kommunens utförare och handläggare av assistans samt försäkringskassans handläggare. Erbjuda riktade utbildningar till personalen om specifika diagnoser och metoder samt handledning när så bedöms behövas. Uppmuntra personalen till hälsoskapande aktiviteter. Se över redovisningsrutinerna och IT stödet för att förenkla det administrativa arbetet. Rekrytera beteendevetare och pedagoger i personalgruppen för att bredda kompetensen. Erbjuda personalen riktad utbildning i metoder för att kunna möta olika funktionsnedsättningar. Ledningsfunktionen behöver stärkas med ytterligare en enhetschef. Ledsagarservice LSS Ledsagarservice är ett komplement till det övriga stödet för personer med funktionsnedsättning enligt LSS, för att de så långt möjligt skall kunna leva som alla andra i samhället. I Strängnäs Kommun finns 13 personer som har ledsagarservice för att besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller besöka läkare. 22

23 Överväganden om ledsagarservice LSS Ledsagarnas arbetssituation och behov av stöd behöver uppmärksammas mer. Uppföljning av insatsen bör ske mer kontinuerligt. Se över rutiner för omkostnader. Genomförandeplaner saknas. Förslag till åtgärder inom ledsagarservice LSS Alla brukare ska ha en aktuell genomförandeplan. Utarbeta en uppdragsbeskrivning för ledsagarservice. Skapa forum där ledsagarna kan träffas tillsammans med ledningen för verksamheten. Se över rutiner för omkostnader. Avlösarservice LSS Avlösarservice är till för vårdnadshavare eller närstående som behöver avlösning från vård av hemmaboende barn eller vuxna. Avlösarservice innebär att en personal kommer hem till brukaren och dennes familj och periodvis övertar omvårdnaden så att vårdnadshavare/närstående kan vila eller utföra egna aktiviteter. Avlösarservice ska kunna tillhandahållas både som en regelbunden hjälp och i akuta situationer som inte kan förutses. Verksamheten bedrivs utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Överväganden om avlösarservice LSS Personalen som arbetar inom avlösarservice behöver ha en starkare anknytning till kommunen som arbetsgivare. Hösten 2014 integreras verksamheten i chefsområde korttidsboende för att underlätta rekrytering av personal med kompetens till avlösaruppdrag samt ge avlösarna en naturlig tillhörighet till en arbetsgrupp. 23

24 Genomförandeplaner saknas, dessa är en förutsättning för kvalitetssäkring av insatsen. Förslag till åtgärder inom avlösarservice, LSS Fullfölja organisationsförändringen för avlösarservice och följa upp effekterna av detta. Utveckla personalsamverkan mellan korttidsboendet och avlösarservice. Bredda basen vid nyrekrytering genom att även efterfråga specifika kvalifikationer för att möta personer med olika funktionsnedsättningar. Genomförandeplaner är en viktig del i kvalitetsuppföljning och för att den enskilde individen ska erhålla adekvat stöd. Regelbundna uppföljningar av genomförandeplanerna tillsammans med brukarna ska göras. Uppdragsbeskrivning för avlösarservice ska utformas och implementeras. Korttidsboende LSS Korttidsboende är en insats för personer som har en funktionsnedsättning enligt LSS och som bor tillsammans med den egna familjen eller i familjehem. Inom ramen för korttidsboende finns också korttidsvistelse som kan vara rekreation som exempelvis lägervistelse. Målsättningen är att ge möjligheter till social gemenskap, ökad självständighet samt stärka individens självkänsla. Korttidsvistelsen handlar också om att ge avlastning för anhöriga. Kommunens korttidsboende har sex platser. Ca 30 personer har insatsen men är beviljade olika antal dygn/månad, från 2 10 dygn/månad. Ålderspannet är från 3 42 år, och även typ/grad av funktionsnedsättning varierar. 24

25 Överväganden om korttidsboende LSS Korttidsboendet erbjuder plats till såväl barn som vuxna med olika typer av funktionsnedsättningar vilket ställer höga krav på personalens kompetens och kunskap samt verksamhetens innehåll. Ett varierat innehåll och metodik som kan möta allas individuella behov är en förutsättning för verksamheten. Variationen i åldrar gör att yngre personer med rätt till insatsen väljer att inte komma till korttids då familjerna anser att verksamheten ej är anpassad till barns behov. Blandningen av funktionsnedsättningar gör att flertalet av de brukare som är på en hög utvecklingsnivå väljer att avsluta sina insatser då verksamheten inte anses vara anpassad efter deras behov. En framtida utmaning är att dels kunna erbjuda en anpassad miljö för enskilda brukare och dels behovs och åldersanpassa grupperna. Korttidsboendet utför insatser till ett flertal brukare med behov av en personal vilket ställer krav på hög personaltäthet. Beslut om insats för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den grupp som ökar mest. Korttidsboendet utför idag insatser till ett flertal äldre som ligger på en hög utvecklingsnivå som på sikt kan flytta till särskilda boendeformer dock finns inga medvetna planer på detta från brukare och deras familjer. Samverkan mellan utförare och myndighet behöver förbättras avseende uppstart av insats samt uppföljningar av pågående insatser. Förslag till åtgärder Korttidsboende LSS Rekrytera beteendevetare och förskollärare med specialpedagogisk kompetens för att bredda kompetensen och säkerställa god kvalitet i verksamheten. Förbättra samarbete med myndighet vid uppstart av nya insatser samt uppföljning av pågående insatser. Arbeta med motiverande samtal och individuella planer för hemmaboende vuxna som på sikt kan komma att flytta till särskilda boendeformer. 25

26 Se över möjligheter för ytterligare ett korttidsboende i Strängnäs Kommun för att kunna erbjuda en mer anpassad miljö för barn, ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Se över möjligheterna för en träningslägenhet för de brukare som är på en hög utvecklingsnivå och som på sikt kan flytta till egna boenden i särskilda boendeformer. Träningslägenheten tjänar som länk mellan insatserna och kan ses förberedande för eget boende. Inventera behovet av utbildningar avseende metoder att arbeta efter och erbjuda personalen riktad utbildning inom detta för att kunna möta de individuella behov som variationen av funktionsnedsättningar för med sig. Boendestöd SoL Boendestöd ges till personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Boendestöd syftar till att stärka, utveckla, upprätthålla och/eller rehabiliteras till att självständigt klara de vardagsaktiviteter som ett eget boende innebär. Genom ett pedagogiskt förhållningssätt arbetar personalen tillsammans med den enskilde för att utveckla rutiner i bland annat hushållsarbeten, matlagning, tvätt, städ, inköp samt egenvård. Vägledande i boendestödet är att öppna för en social tillvaro och förebygga isolering genom att motivera till aktiviteter som sysselsättning, studier, praktik och daglig verksamhet samt uppmuntra den enskilde att våga prova på olika fritids- eller kulturaktiviteter. Boendestöd är även behjälpligt med att upprätthålla sociala kontakter med exempelvis föräldrar, syskon, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra myndigheter. Boendestödet ska utföras i enlighet med evidensbaserad praktik och socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreniliknande tillstånd som rör området. 26

27 Överväganden om boendestöd I takt med samhällets förändring från institutioner till stöd i eget boende har boendestödet blivit alltmer viktigt för att stödja personer med psykiska funktionsnedsättningar att leva ett självständigt liv. Ett väl fungerande boendestöd medverkar till att minska behovet av gruppboende eller serviceboende. För att personer med funktionsnedsättningar så långt som möjligt skall kunna leva som alla andra i samhället, behöver kommunen stärka stödet utanför de särskilda boendeformerna till personer med funktionsnedsättning så att fler kan flytta från särskilt boende till ordinärt boende. Detta ställer krav på nya kunskaper hos personalen om diagnoser och metoder samt att en breddning av utbildningsbakgrund sker vid nyrekrytering. Personers behov av boendestöd varierar både vad gäller omfattning och tidpunkt, vardag eller helg. Det varierade behovet hos de enskilda brukarna ställer omfattande krav på en flexibel organisation. En samverkan mellan olika aktörer är av vikt för att möjliggöra ett helhetsperspektiv kring den enskildes situation, även för att tydliggöra ansvarsområden mellan de olika aktörerna. Exempel på samverkansområden är hemtjänst i samband med att den enskilde får bestående somatiska besvär där han/hon inte längre kan rehabiliteras eller vara delaktig i insatsen. Hemsjukvården i samband med medicinskt ansvarsövertagande. Landstinget för att kunna stödja den enskilde i sin utveckling. Utveckla flöden och samverkan samt definiera begreppen mellan utförare och biståndshandläggare kring insatsen boendestöd. Det är av vikt att biståndshandläggare och utförarsidan har en samsyn kring insatsen för att öka tydligheten i uppdragen vilket medför att den enskilde får samma information kring insatsen innehåll. Tanken är att boendestöd ska stärka den enskildes förmågor till att på sikt klara sig utan eller ha ett mindre behov av stöd. 27

28 Förslag till åtgärder inom boendestöd Upprätta en arbetsgrupp tillsammans med biståndshandläggarna där tydliggörande och definitioner kring insats boendestöd kan skapas gemensamt. Utveckla upplägget kring nya brukare och kartläggning av färdigheter innan insatsen verkställs. Skapa ett flöde och ny rutin på hur detta mest effektivt går till i Strängnäs Kommun, samt föra ett samtal kring hur vi kan stärka den enskildes utveckling mot självständighet. Se över möjligheten att organisera insatsen boendestöd inom ett verksamhetsområde för att på så vis utvidga kompetens inom gruppen boendestödjare. Rekrytera beteendevetare och förskollärare med specialpedagogisk kompetens för att bredda kompetensen och säkerställa god kvalitet i verksamheten. Förbättra samarbetet med myndighet vid uppstart av nya insatser samt uppföljning av pågående insatser. 28

29 Externa placeringar Idag saknas gruppboendeplatser och servicelägenheter i Strängnäs Kommun, både vad gäller personer med funktionsnedsättning enligt LSS och personer med psykisk funktionsnedsättningar. Detta medför att placeringar måste göras externt på vård- och omsorgsboenden i andra kommuner. En jämförelse med riket under 2012 vad gäller externa placeringar enbart enligt LSS visar att ungefär 3 procent av de personer som har insatsen särskilt boende för vuxna enligt LSS i Sverige bor i en annan kommun än den kommun som beslutat om insatsen. I Strängnäs Kommun var år 2012 antalet personer 27, vilket motsvarar cirka 42 procent av det totala antalet personer i särskilt boende LSS. Externa placeringar särskilt boende för vuxna enligt LSS Externa placeringar, Sverige Externa placeringar, Strängnäs Procent Några siffror för 2013 har inte gått att få fram, men sannolikt har det inte förändrats särskilt mycket. Överväganden om externa placeringar Det finns 30 personer enligt LSS och 5 med psykisk funktionsnedsättning med hemmahörighet i Strängnäs Kommun som kommunen köper plats för i privat drivet gruppboende i andra kommuner. Därtill finns 2 personer från Strängnäs Kommun som vistas på Karsudden med planerad näraliggande utskrivning och behov av gruppboende. Driftkostnaderna för gruppboende och serviceboende i egen regi i Strängnäs Kommun är lägre än den genomsnittliga kostnaden per brukare för externa placeringar. 29

30 Den genomsnittliga kostnaden år 2013 för de som bor på gruppboende eller serviceboende i kommunal regi i Strängnäs Kommun är kronor per person och år medan den genomsnittliga kostnaden för externt placerade personer är kronor per person och år. Förutom att externa placeringar oftast blir dyrare försvårar det också den individuella planeringen av personernas omsorgs- och vårdbehov. Vid till exempel utslussning till eget boende från gruppboende behöver ett kontinuerligt samspel ske mellan personen själv, personalen på gruppboendet och personalen som stödjer personen i det nya egna boendet. Detta samspel och beredskapen går inte att bygga upp när personen är placerad i en annan kommun. Ambitionen måste vara att kommunen erbjuder plats i gruppboende eller serviceboende i Strängnäs Kommun även om det finns svårigheter med en sådan ambition. Svårigheterna består i att när diskussioner inleds med externt placerade personer om att flytta tillbaka till Strängnäs Kommun saknas många gånger intresse hos personerna att medverka till att flytta hem då kommunen inte kan presentera ett alternativ i Strängnäs Kommun. Av de externt placerade personerna kan det också finnas flera som det kan vara olämpligt att flytta tillbaka till Strängnäs Kommun på grund av att de behöver en specifik vård och omsorg som bara tillhandahålls där de är placerade. Processen med att flytta hem skall präglas av respekt för självbestämmandet och den enskildes delaktighet Förslag till åtgärder kring externa placeringar Fullfölj planeringen med utbyggnad av gruppbostäder och serviceboende i Strängnäs Kommun. Vid nybyggnation av gruppbostäder och serviceboenden skall samverkabn med brukaroeganisationerna ske. Fördjupa samarbetet mellan verksamheterna för personer med funktionsnedsättningar och socialkontorets verksamhet myndighet och bistånd för att underlätta återflytt till Strängnäs Kommun för externt placerade personer med funktionsnedsättningar och undvika nya externa placeringar. 30

31 Inrätta gemensamt hemtagningsteam mellan utförare och myndighet och bistånd för planering och genomförande av återflytt till Strängnäs Kommun för externt placerade personer. Ekonomiska konsekvenser av förslag till åtgärder i strukturplanen Tillkommande Utbildningskostnader finansierade med statliga stimulansmedel Utbildning/kompetensför stärkning ,2 mkr ,2 mkr Tillkommande driftkostnader för nya gruppboenden servicelägenheter, daglig verksamhet och personlig assistans Gruppbostad (Storken) SoL 6 platser ,4 mkr ,1 mkr Gruppboende (Vesslan) LSS 6 platser ,0 mkr ,0 mkr Gruppboende (plats ej klar) LSS 6 platser ,0 mkr ,0 mkr Servicelägenheter/ SoL/LSS ,0 mkr ,5 mkr ,5 mkr ,5 mkr Personlig assistans LSS mkr ,0 mkr ,0 mkr ,0 mkr Tillkommande Investeringskostnader nya gruppboenden Investeringskostnad gruppboenden beräknas och beslutas av Kommunstyrelsen Minskade kostnader Minskad kostnad sysselsättning o, 4 mkr Minskade kostnader externa placeringar mkr ,9 mkr ,2 mkr 31

32 Bilaga 1 Målgrupper för socialnämndens stöd Begreppet funktionsnedsättning Begreppet funktionsnedsättning i sin vidaste betydelse, omfattar i stort sett alla människor med någon form av funktionsnedsättning. Denna strukturplan har avgränsat begreppet funktionsnedsättning till att omfatta trå persongrupper: 1. Personer med psykisk problematik eller sjukdom. 2. Personer som omfattas av lagen om stöd till vissa funktionshindrade, LSS. Inom varje persongrupp förekommer individuella variationer i sjukdomsbild och grad av funktionsnedsättning vilket också medför skillnader i personernas vård och omsorgsbehov. Nedan presenteras förekommande diagnoser och funktionsnedsättningar inom socialkontorets verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Källa är socialstyrelsen. ADHD ADHD är en funktionsnedsättning som yttrar sig i uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitet. Den som har ADHD har svårt att koncentrera sig, sitta still och hejda sina impulser vilket skapar problem i vardagen. ADHD beror på störningar av hjärnans utveckling under fostertiden och barnaåren. Det kan bestå hela livet ut, även om symtomen ofta minskar i tonåren. Vuxna som får diagnosen ADHD har haft symtom under hela sitt liv men inte fått rätt diagnos tidigare i livet. Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska när de gäller att planera och organisera sina handlingar. Orsakerna är inte helt kända. Forskning talar för att ärftlighet spelar störst roll men att ADHD även kan orsakas av skador under fostertiden och spädbarnstiden. Forskning har visat att hjärnans belöningssystem reagerar snabbare på nya intryck hos personer med ADHD vilket ger en biologisk förklaring till varför personer med ADHD oftare än andra blir missbrukare. 32

33 Afasi Afasi är en störning i hjärnan som försvårar förmågan att genom språk eller skrift kommunicera med omvärlden. Afasi är relativt vanligt hos personer som insjuknar i stroke men kan även uppstå genom traumatisk hjärnskada, tumör, infektion i hjärnan eller vid demenssjukdomar. Afasi ska skiljas från talrubbningar som dysartri, det vill säga otydligt tal vid förlamning av talmuskulaturen. Oftast är det skador i vänster hjärnhalva som ger upphov till afasi. Alzheimers sjukdom och övrig demens Demens är ett syndrom (en samling av symptom) och bakom den kan finnas många sjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste, cirka procent av alla fall. Vaskulära demensformer är de näst vanligaste och förekommer i runt 20 procent av fallen. Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som medför att minnesfunktionen störs samtidigt som man får nedsatt uppmärksamhetsförmåga och språkförståelse. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i den del av hjärnan där minnet sitter. Förutom minnesstörningar kan man få svårt att uttrycka sig, sämre lokalsinne och svårare att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser. Den som har sjukdomen kan få nedsatt omdöme och koncentrationsförmåga. Man vet inte vad som orsakar Alzheimers sjukdom. Forskare har dock upptäckt några riskfaktorer, som hög ålder, högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt. Upprepade skallskador som man kan få vid exempelvis boxning, är också en riskfaktor. Aspergers syndrom Aspergers syndrom tillhör gruppen Autismspektrumstillstånd och liknar Autism. Den som har Aspergers syndrom har svårigheter med socialt samspel. Funktionsnedsättningen innebär begränsade beteenden, aktiviteter och intressen. Aspergers syndrom är inte automatiskt handikappande. Hur stora svårigheter man har beror på den totala livssituationen och omgivningens möjlighet till förståelse, anpassning och stöd. Aspergers syndrom är förmodligen medfött eller uppstår i början av livet som en följd av skador eller genetiska faktorer som gör att vissa 33

34 delar i hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt. Det kan dock dröja upp till fyraårsåldern eller ännu längre innan man märker av funktionsnedsättningen. Psykosociala faktorer i barndomen orsakar inte Aspergers syndrom. Studier pekar på att minst fyra av barn i grundskolan har Aspergers syndrom. Tillståndet är sannolikt vanligare hos pojkar än hos flickor. Autism Autism innebär att man har svårt att ta in och tolka information. Framför allt har barn med autism svårigheter att sätta sig in i andra människors situation och förstå hur de tänker. Autism kan i vissa fall vara en del i ett flerfunktionshinder. Autism spänner över ett brett spektrum, från lindrigt till gravt. Fler pojkar än flickor får diagnosen autism, och för de flesta är tillståndet medfött och ärftliga faktorer spelar sannolikt en stor roll. Beroende Beroendesjukdom är en förvärvad kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakar beroendet är lagrade. Idag klassas beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel som beroendesjukdom. Det finns dock flera andra beteenden som man kan bli beroende av och som liknar beroendesjukdom. Exempel på dessa är sex- och relationsberoende, shoppingberoende, arbetsnarkomani samt sockerberoende. Det finns idag inga effektiva metoder att "backa bandet" när ett beroende väl har uppstått. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som "nykter alkoholist" eller "spelfri spelare". Forskning pågår för att förstå vad som gör att belöningssystemet "kidnappas". Man vet redan att det finns starka ärftliga riskfaktorer. Vissa individer löper på grund av de genvarianter de bär på, betydligt större risk än andra att utveckla en beroendesjukdom. Bipolär sjukdom Sjukdomen kallas även för manodepression och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. Vid de maniska perioderna kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må 34

35 bättre och kan ofta leva som vanligt. Ibland kan man ha maniska och depressiva symtom samtidigt. Vad som orsaker bipolär sjukdom är fortfarande inte helt känt. Man vet dock att både arv och miljö spelar in. Ofta är det någon stressande eller obehaglig händelse som orsakar en ny sjukdomsepisod. CP-skada CP, cerebral pares är ett samlingsnamn för ett rörelsehinder orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Det är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan skadan har inträffat antingen under graviditeten, i samband med förlossningen eller före två års ålder. De vanligaste orsakerna till skadan är infektioner, cirkulationsrubbningar, syrebrist och blödningar i hjärnan. Barn med CP har en försenad motorisk utveckling och visar under sin utveckling olika symtombilder beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt skadan inträffat. Depression Depression är en mycket vanlig folksjukdom. Den som är deprimerad känner sig nedstämd, har ångestkänslor, sömnsvårigheter och minskad aptit. Livet kan kännas meningslöst och man har ingen livsgnista. Depression kan komma utan någon tydlig orsak eller utlösas av yttre händelser, till exempel familjeproblem, sorg eller stora livsförändringar. Svåra upplevelser tidigare i livet kan göra att man lättare drabbas av depression i vuxen ålder. Flera faktorer bidrar till en depression. Exempel på detta är biologisk sårbarhet, ärftlighet och stress. En depression kan också vara ett tidigt tecken på en fysisk sjukdom som demens, brist på sköldkörtelhormon eller hjärt- och kärlsjukdomar. Downs Syndrom Karaktäristiskt för Downs syndrom är ett fel vid könscellsdelningentrisomi 21 (47 kromosoner). Downs syndrom är syndrom med många symtom från många olika organsystem. De nationella vårdprogrammet för vuxna med Downs syndrom innehåller kontroller av ögon, öron, höfter, knän, thyreodeafunktionen, kardiell bedömning, depression, demens mf.l. Behandling för Downs 35

36 syndrom inkluderar tidigt ingripande för att utveckla mental och fysisk kapacitet. Dyslexi Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats som de ska. En dyslexisk person är inte mindre intelligent. Dyslexi är ärftligt och vanligare hos pojkar än hos flickor. Oftast upptäcks dyslexi i tidig ålder. Den som har dyslexi blir inte helt av med sina besvär. Epilepsi Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall. Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva. Kraftiga anfall påverkar hela hjärnan, medan mindre anfall bara rör en liten del av hjärnan och knappt märks. För ungefär hälften av de drabbade läker epilepsin ut. Somliga får bara några enstaka anfall under hela livet, medan andra kan ha svåra anfall varje dag. Anfallen kan orsakas av skador och sjukdomar i hjärnan. Det kan vara medfödda sjukdomar, skallskador och hjärntumörer. Stroke kan också rubba balansen i nervcellerna och ge epilepsi. Hjärnskada En hjärnskada kan vara medfödd eller förvärvad. De förvärvade hjärnskadorna sker ofta vid en olycka eller våldsbrott och kallas därför traumatiska hjärnskador. Man kan också få skador i hjärnan vid drog- och alkoholmissbruk. Den vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada är stroke. I Sverige drabbas cirka personer av stroke varje år. Den primära skadan efter våld mot huvudet är att hjärnvävnaden omedelbart blir skadad av de mekaniska krafter som uppstår. Skadorna i hjärnan kan antingen vara utspridda eller lokaliserade till avgränsade områden. De omedelbart uppkomna skadorna på nerv- och stödjeceller är svåra att bota. De sekundära skadorna är de vävnadsskador som utvecklas som en följd av otillräcklig genomblödning i hjärnan. Det är dessa reaktioner 36

37 på den primära skadan som man i akutskedet försöker påverka bland annat genom operation. Ryggmärgsskada Ryggmärgen är en fortsättning av förlängda märgen i hjärnstammen. Den består av nervceller på samma sätt som hjärnan och de kommunicerar med varandra med hjälp av nervimpulser. Ryggmärgen bildar tillsammans med hjärnan det centrala nervsystemet. Vid ryggmärgsskada hindras nervimpulserna mellan hjärnan, musklerna och huden. Rörelse- och känselbortfallet beror på var i ryggraden skadan sitter och hur omfattande den är. Ryggmärgskador kan vara medfödda, förvärvade (orsakade av en olycka) samt förvärvade icketraumatiska (orsakade av sjukdom) Schizofreni Den som har schizofreni uppvisar psykossymtom. Det kan vara hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Varför vissa personer insjuknar i schizofreni är fortfarande oklart. Man vet dock att den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att få schizofreni. Förutom generna påverkas sjukdomen av olika miljöfaktorer. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet. Språkstörning Språkstörning är en funktionsnedsättning som yttrar sig i svårigheter att tala och att förstå språk. Den som har språkstörning har avvikande uttal och grammatik, begränsat ordförråd och nedsatt ordoch meningsförståelse, vilket kan skapa problem i vardagen både med sociala kontakter och lärande. Språkstörning märks tydligast hos barn och ungdomar men svårigheter kan kvarstå även i vuxen ålder. Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta och tolka språkljud, konstruera grammatiska mönster samt planera och organisera sin talmotorik. Orsakerna är inte helt kända. Det anses att flera orsaksfaktorer bidrar till de språkliga svårigheterna. Forskning talar för att ärftliga 37

38 faktorer spelar stor roll och att språkstörning även kan orsakas av skador under fostertid respektive förlossning. Stroke Stroke är ett samlingsnamn på de symptom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel. Syrebristen uppkommer när en blodpropp har bildats i något av hjärnans blodkärl, hjärninfarkt. Stroke kan även uppstå när ett blodkärl brister inne i hjärnan eller på hjärnans yta, hjärnblödning. En stroke kan uppstå av många olika orsaker. Ärftlighet spelar in liksom högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, hög alkoholkonsumtion, hög ålder, diabetes, förmaksflimmer samt förträngning av halspulsådern. Stroke kan påverka vilken funktion som helst i hjärnan, viket leder till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Exempel på funktionsnedsättningar efter stroke kan vara halvsidig förlamning, afasi, svårigheter att äta och dricka, trötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, depression, balanssvårigheter, yrsel och humörsvängningar. Tourettes syndrom Tourettes syndrom, TS, är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär att personen får en kombination av motoriska och vokala tics. TS har en organisk orsak. De flesta fall är ärftligt betingade, men även en hjärnskada kan ge typiska symtom för TS och man tror att även miljöfaktorer som exempelvis infektioner, könshormoner och psykosocial stress har betydelse. Symtomen på Tourettes syndrom uppkommer kring sjuårsåldern och brukar börja med tics i ansiktet såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser. Det är även vanligt att personer med Tourettes syndrom får ryckningar i en arm eller ett ben. Läten uppträder oftast senare och börjar som vanliga snusningar och harklingar, men utvecklas sedan till ljud, läten och ibland ord eller hela meningar. Det är typiskt att ett symtom avlöses av ett annat och att symtomen ökar och minskar i styrka i olika perioder. Ångest Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara och har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras flera försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen 38

39 styrs av det autonoma nervsystemet som inte går att kontrollera med viljan. Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss och till och med förlamar oss i våra dagliga liv. Orsaker till denna ångest kan vara en medfödd sårbarhet eller upplevelser under uppväxten. Svåra stressituationer i vardagslivet kan leda till ångest, till exempel en skilsmässa eller en livshotande sjukdom. Annat som kan ge ångest är att man missbrukar alkohol eller andra droger. Ätstörningar Ätstörningar präglas av ihållande svårigheter rörande födointag och onormal strävan efter att gå ner i vikt samt av upptagenhet med tankar kring vikt och kroppsform. De vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Den som har anorexia nervosa kan ha så pass låg vikt på grund av självsvält att normala biologiska funktioner inte kan upprätthållas, som exempelvis menstruation. Viktiga psykiska kännetecken är rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, störd kroppsuppfattning samt att självkänslan är mycket beroende av vikt och kroppsform. Även om man väger alldeles för lite uppfattar man ofta sig själv som överviktig. Orsakerna till sjukdomen är både psykologiska och biologiska. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa anorexia. Bulimia nervosa är en ätstörning som präglas av hetsätning och försök att bli av med det man ätit, oftast genom att kräkas eller att använda laxermedel. Som vid anorexia nervosa kan det finnas en stark rädsla för att gå upp i vikt och självkänslan kan vara mycket beroende av vikt och kroppsform. 39

40 Bilaga 2 Nationella och kommunala mål FN Sverige har undertecknat FN:s konvention om att främja, skydda och säkerställa lika åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning. Barnkonventionen Sverige har undertecknat barnkonventionen om att barn med fysiskt eller psykiskt handikapp skall åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör aktivt deltagande i samhället. Europa enades EU:s stats- och regeringschefer om en strategi om ökad sysselsättning, utbildning och social delaktighet. Personer med funktionsnedsättning anges som en av de grupper som särskilt behöver uppmärksammas. Sveriges regering har därför formulerat en strategi för funktionshinderspolitiken Nationell strategi för funktionshinderspolitiken åren Regeringens strategi för funktionshinderspolitiken perioden innehåller inriktningsmål inom nio prioriterade samhällsområden, varav ett område är arbetsmarknadspolitiken, där regeringen uttalar att fler personer med psykisk funktionsnedsättning skall komma i sysselsättning, och anser att hela den offentliga sektorn behöver ta ett större ansvar för att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Lagar Stödet till personer med funktionsnedsättning regleras främst i Socialtjänstlagen SOL och Lagen om stöd till vissa funktionshindrade LSS. Socialtjänstlagen slår fast att kommunen skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring har möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av svårigheter behöver ett sådant boende. 40

41 Socialtjänstlagen stadgar också att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS anger att personer som tillhör personkretsen tillförsäkras goda levnadsvillkor och att verksamheterna skall vara av god kvalitet. Strängnäs kommuns värdegrund Strängnäs kommuns värdegrund vilar på att alla människor har förmåga och vilja att utvecklas. Socialkontorets verksamhet för personer med funktionsnedsättning har som utgångspunkt det brobygge som arbetats fram gemensamt inom Strängnäs kommun. Mål för socialnämnden i Strängnäs kommun Personer med beviljade insatser ska uppleva att de har en god livskvalitet. 41