Jobbigt att bli äldre på jobbet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jobbigt att bli äldre på jobbet?"

Transkript

1 no Checklista för bättre sjukvård sidan 3 De vågar satsa på karriär inom vården sidan 7 Tröttnade på döden blev barnmorska sidorna 8 9 Jobbigt att bli äldre på jobbet? Alla orkar inte arbeta fram till pensionen. Som vårdanställd tillhör du en grupp där många slits ut i förtid. Varje tisdag och torsdag går undersköterskan Eeva-Kaisa Forss en timme på vattengymnastik. - Tack vare träningen orkar jag jobba heltid, säger hon. tema sidorna 4 6 Foto: anders alm

2 N 2 ackspärren återkom med jämna mellanrum och en morgon var smärtorna svårare än vanligt, på gränsen till det outhärdliga. Sjukgymnasten gjorde en sedvanlig undersökning och slog sedan fast: Är man över 40 år och arbetar mycket vid dator är frågan inte om utan när man får problem med nacke och axlar. Du måste börja styrketräna. I mitt fall räckte det med några månader på gym för att Sämre syn men bättre på analyser slippa plågorna. Fortsättningen är jag inte speciellt stolt över. När värken försvann gjorde motivationen detsamma, och månadskortet förnyades aldrig i detta nummer av Landstingstidningen tar vi upp olika aspekter av att bli äldre på jobbet. Själv läser jag med intresse Arbetsmiljöverkets sammanställning av hur arbetsförmågan påverkas med stigande ålder och noterar att jag som 43-åring har åtminstone två typiska åldersförändringar. Fram till för något år sedan läste jag obehindrat det finstilta; i dag klarar jag varken tidningstext eller skärmarbete utan läsglasögon. Och i miljöer med en jämn ljudmatta, exempelvis i matsalar och bilar, får jag koncentrera mig för att uppfatta vad människor med låg röst har att säga. Men det kunde ha varit värre, tänker jag och bestämmer mig för att i stället fokusera på de positiva egenskaper som följer med stigande ålder min analytiska förmåga kommer tydligen bara att bli bättre! helt lätt har det inte varit att få medarbetare att ställa upp och berätta vad det kan innebära att bli äldre som landstingsanställd. Den som inte hänger med riktigt som förr, vill eller vågar inte alltid avslöja det för andra. I stället för att se det som ett strukturellt problem på arbetsmarknaden, något som drabbar många, tar man det som ett personligt misslyckande. Av den anledningen låter vi även representanter för Kommunal och Vårdförbundet komma till tals och ge sin bild av hur deras äldre medlemmar upplever sin arbetssituation. att åldrandet är omgärdat av en del tabun gör mig bara än mer övertygad om att ämnet är viktigt. En öppen diskussion är en förutsättning för att nå fram till lösningar som gör det möjligt för människor att orka med sitt jobb ända fram till pensionen. För det är väl ändå det som måste vara målsättningen? ULRIKA ENGLUND, redaktör Redaktör: Ulrika Englund Ansvarig utgivare: Barbro Lindbergh Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Besöksadress: Norrbottens läns landstings kansli, Robertsviksgatan 7, Luleå Postadress: Landstingstidningen NLL Luleå E-post: Upplaga: ex. Teknisk produktion: Tryck i Norrbotten AB, Luleå Distribution: NSD Detta nummer är presslagt 7 maj 2009 Årgång 38 Alla prenumeranter gör anmälan om ändrad adress till: NSD Abonnemang Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer av Landstingstidningen utkommer 19 juni 09 Landstingshuset får en ny, inglasad entré. Fasadens gröna aluminiumplattor ersätts av partier med vit puts respektive zinkplåt och aluminiumraster. Skiss: maf ArKITEKTKOnTOr Buller och damm ger luft och ljus Ombyggnaden av landstingshuset i Luleå fortsätter. Efter den första etappens tak- och fläktrumsarbete får personalen bereda sig på mer omfattande störningar. Det blir en tuff resa, med mycket ljud och damm. Under byggtiden blir det dessutom en provisorisk huvudentré och tillfälliga utrymningsvägar, säger Sven- Erik Sundqvist, projektledare. Om allt går enligt planerna ska etapp två av ombyggnadsprogrammet utföras mellan maj och november. Under den tiden ska fasaden på entrésidan tilläggsisoleras och få nytt ytskikt. Den utseendemässiga förändringen blir stor bort ska de ljusgröna aluminiumplattorna, karaktäristiska för det 1970-tal då huset byggdes. De fem flygeländarna förses i stället med vit puts, medan mellandelarna kläs in med zinkplåt och aluminiumraster. Ytterväggar i trapphusen rivs och ersätts av glas. Dessutom blir det en ny, inglasad huvudentré med mycket rymd och ljus. För att åstadkomma ett ljusschakt med tio meter upp till tak rivs bjälklag på plan två och tre, något som för med sig att två mindre personalmatsalar försvinner. En ny matsal för 50 personer byggs i stället mellan D- och E-flygeln i bottenplanet, där Landstingsfastigheters arkiv tidigare låg. Den tredje etappen innebär tilläggsisolering och byte av fasadmaterial på återstående ytterväggar, och är planerad att påbörjas våren Den totala kostnaden är kalkylerad till cirka 40 miljoner kronor, något som uppmärksammats i de lokala medierna. Nödvändigheten av en ombyggnad har ifrågasatts, inte minst med tanke på landstingets hårda sparkrav i övrigt. Landstingsfastigheters Sven-Erik Sundqvist är ansvarig för byggprojektet. Han konstaterar att fastigheten är drygt 30 år gammal och att risken för fuktskador är överhängande om inget görs. De plana papptaken släpper in vatten. När det är hård vind händer det att väggkassetterna av aluminium släpper och seglar iväg. Vi har inget val, det måste åtgärdas, säger han. Förutom fastighetsunderhållet finns ytterligare tre motiv till investeringen: E Energieffektivisering. Tilläggsisolering av och byte av material på väggar och tak ingår i ett program som tillsammans med andra åtgärder sänker energikostnaderna med en miljon kronor per år. E Tillgänglighet. Den enda handikappanpassade toaletten i huset är för liten och byggs ut. Ytterligare tre handikappanpassade toaletter ställs Sven-Erik Sundqvist, projektledare, hoppas att informationen på Insidan ska underlätta för personalen under byggtiden. Entrén får ljusinsläpp från två håll och en takhöjd på tio meter. i ordning. Dörrarna i entrén blir större och öppnas automatiskt, vilket underlättar för handikappade att ta sig in. E Modernisering. Det talas om en tidsenlig anpassning som harmonierar med Stadsvikens vårdcentral, en byggnad i anslutning till landstingshuset. Sven-Erik Sundqvist varnar för att personalen får stå ut med en hel del innan allt är klart. De som har sitt arbete i landstingshuset får inrikta sig på att vistas på en byggarbetsplats fram till november. För att underlätta för de anställda ska planerade aktiviteter och annan information läggas ut på Landstingsfastigheters webbplats på Insidan. Dessutom ska förslag på möjliga möteslokaler utanför huset tas fram, dit störningskänsliga sammanträden och konferenser kan förläggas. ULRIKA ENGLUND Fakta Landstingshuset E Huset stod klart E när det invigdes fanns det 224 arbetsplatser, 23 samtalsrum och 17 sammanträdesrum. I dag arbetar cirka 210 personer i huset exklusive vårdcentralens personal. E Från början var fasadens eloxerade aluminiumplåtar champagnefärgade. Under årens lopp har kulören förändrats och är i dag grönaktig. E Stadsvikens vårdcentral invigdes Det innebar dels en tillbyggnad, dels en ombyggnad av landstingshusets sydligaste flygel. E Landstingshuset ingår i Norrbottens museums dokumentation av modern arkitektur i Norrbotten, men har inget skydd för sitt kulturhistoriska värde och kan därför förändras såväl interiört som exteriört. Källa: Norrbottens museum

3 Hallå där Kristina Jonsson, IT-strateg vid Division Länsteknik. Landstingets ITavdelning är utsedd till årets IT-organisation i Norrbotten och du var den som fick ta emot priset vid företagargalan i Kulturens hus i Luleå. Hur kändes det? Det är fantastiskt roligt att som offentlig aktör bli uppmärksammad i ett näringslivssammanhang! Motiveringen går inte av för hackor: Länsteknik är en av länets största IT-arbetsplatser med duktiga, trevliga och kompetenta medarbetare som har intagit en ledande position inom it i landstings-sverige. Motiveringen stämmer, vi ligger långt fram inom de flesta systemområden. Med ett gemensamt vårdsystem täcker vi upp en hel region, både öppenvård och slutenvård, med en journal som följer patienten. Var än man befinner sig i länet kan personalen ta del av journalen. Det är tämligen unikt. Vad fick ni för pris? Ett diplom och ett vackert Kosta Boda-fat. Det ska hänga på väggen i vårt gemensamma rum i Sunderbyn där 80 personer jobbar. Totalt i hela länet har Länsteknik 115 anställda. Vad står på dagordningen för 2009? Länsteknik har genomgått en stor organisationsförändring de senaste tre åren, där IT, Medicinsk teknik och Teknikakuten samlats i en gemensam verksamhet. Det är helt rätt tänk; det händer mycket på det vårdtekniska området. Vi testar just nu att filma och sända operationer i realtid, vilket gör det möjligt för vårdpersonal på andra orter att följa vad som händer. Vi testar även distanskonsultationer via videokonferens. I Norrbotten ligger landstingets ITbudget för 2009 kvar på ungefär samma nivå som ifjol, den ökade med två procent. Vad anser du om det? I ekonomiskt dåliga tider kan man vinna på att växla upp IT-avdelningarna. Genom att hitta smartare IT-stöd går det att effektivisera i verksamheten. Distansöverbryggande teknik är ett exempel på något som kan spara mycket tid och pengar. Det är bättre att låta doktorer samtala via videokonferens och sedan vara med sina patienter, än att ha dem åkande efter vägarna. ULRIKA ENGLUND och NLL stänger inte Facebook Landstingen i bland annat Östergötland, Jämtland och Västernorrland förbjuder sina anställda att gå in på internetsidan Facebook på arbetsgivarens datorer. Risken att få in datavirus, framför allt i form av trojaner och maskar, anses vara stor och därför har sidan blockerats. Ett virusangrepp skulle i värsta fall kunna leda till att datorerna slås ut och att personal inte får tillgång till exempelvis journalsystemen. Norrbottens läns landsting har inga planer på att stänga Facebook, som är ett av världens största sociala nätverk på internet. Det finns tusentals sidor som är som Facebook och det går inte att stänga av alla dessa. I landstinget finns en policy för hur man som anställd ska förhålla sig till webben. I korthet innebär den att de sidor du surfar till ska ha relation till ditt arbete, säger Kristina Jonsson, IT-strateg vid Division Länsteknik. Därutöver har vi naturligtvis ett grundskydd i form av brandväggar, virusskydd och spamfilter. Jonatan Palmgren (till vänster) och Christoffer Odensten leder arbetet med att införa checklistan, en metod att reducera dödsfall och komplikationer vid operationer. Foto: anders ALM Checklistan som gör kirurgin säkrare WHO:s checklista för säker kirurgi införs i länet. Genom bättre kommunikation ska vi höja säkerheten för patienterna, säger Jonatan Palmgren. Initiativet till Säker kirurgi räddar liv står World Alliance for Patient Safety för. Alliansen är en del av Världshälsoorganisationens, WHO:s, strävan att minska antalet dödsfall och komplikationer i anslutning till kirurgi världen över. Tanken med införandet av en checklista vid kirurgi är att stärka redan inarbetade säkerhetsrutiner och bidra till bättre kommunikation och samarbete mellan olika yrkesgrupper i operationslaget operatörer, anestesiläkare, anestesisköterskor, operationssköterskor och undersköterskor. Checklistan är ett verktyg för kliniker att reducera onödiga dödsfall och komplikationer i anslutning till operationer, säger Jonatan Palmgren, ST-läkare vid kirurgen på Sunderby sjukhus. Tillsammans med överläkare Christoffer Odensten och enhetschef Birgitta Möller leder han arbetet med att införa checklistan vid Sunderby sjukhus och utbilda personalen. Även vid övriga sjukhus ska checklistan användas vid operationer. Jonatan Palmgren berättar att flyget sedan länge arbetat efter det säkerhetstänkande som checklistan grundar sig på. På samma sätt som en pilot måste förlita sig på markpersonal, besättning och trafikledningspersonal för att genomföra en säker flygning är en kirurg medlem av ett lag, en grupp människor som tillsammans är ansvariga för patientens vård. Jonatan Palmgren Vid operationer världen över sker dagligen små och stora misstag som kan leda till patientskador eller i värsta fall dödsfall. Det här är ett globalt folkhälsoproblem. En studie på drygt patienter vid åtta sjukhus runt om i världen visar att den förbättrade säkerheten med checklistan minskat antalet komplikationer i samband med kirurgi med en tredjedel och antalet dödsfall med hälften. Många av stegen följs redan i operationssalar världen över, men få följer dem konsekvent. Checklistan delar in operationsprocessen i tre faser som motsvarar tre tidsperioder i den normala arbetsgången vid en operation perioden före inledning av anestesi (förberedelse), perioden efter anestesiinledning men före operationsstart (timeout) och perioden under eller omedelbart efter avslutande av operationen. I varje fas måste den som ansvarar för checklistan ges tid att bekräfta att laget har slutfört sina uppgifter innan arbetet går vidare. Om en utsedd person är ansvarig för att bekräfta att varje steg i checklistan har genomförts behöver inga av dessa viktiga säkerhetsåtgärder glömmas bort i stressen att fortsätta med nästa fas i operationen, säger Jonatan Palmgren. När personalen har lärt sig stegen i checklistan kan de bygga in kontrollerna i sina vanliga arbetsmönster och muntligt bekräfta genomförandet av varje steg. Operationslag kan lägga in andra säkerhetskontroller för specifika ingrepp, särskilt om de redan är del av en etablerad rutin. BARBRO LINDBERGH Exempel på punkter i checklistan för säker kirurgi Förberedelse E Patienten har bekräftat identitet, är informerad om och samtycker till operation E Operationsområde markerat/ej tillämpligt E Säkerhetskontroll för anestesi genomförd E Fungerande pulsoximeter kopplad Time out E Bekräfta att alla medlemmar i laget presenterat sig med namn och roll E Anestesiolog/anestesisköterska och operationssköterska, operatör bekräftar muntligt patientens identitet, plats för snittet och planerad operation E Väntade kritiska moment under operationen Avslutning E Checklisteansvarig får muntlig bekräftelse av laget: Vilket ingrepp har utförts, att antal instrument, torkar och nålar stämmer E Vad kan vi lära? Vad kan vi göra bättre nästa gång. 3

4 TEMA Hur ska man orka fram till pensionen? Med lång erfarenhet och mycket kunskap är äldre en tillgång på arbetsplatserna. Men det är inte alltid kroppen håller för påfrestningarna i ett allt tuffare arbetsklimat. Medan majoriteten av de politiska partierna vill att vi ska jobba längre än i dag, finns det landstingsanställda som undrar hur de ska orka fram till 65-årsdagen. Vi är en tillgång för arbetgivaren Personalen på hjärtavdelningarna vid Sunderby sjukhus längtar inte till pensionen. Visst har man sina skavanker nuförtiden, men själv försöker jag ta hand om mig genom att göra roliga saker på fritiden och gå på vattengympa, säger Eeva-Kaisa Forss, 62 år. Sjuksköterskorna Britt-Marie Hedlund och Inger Johansson och undersköterskorna Eeva-Kaisa Forss och Eva Hjärtström är alla 55+ och har många år bakom sig i vården. Den viktigaste förutsättningen för att man ska orka till 65 års ålder tror de är trivseln. På vår avdelning trivs vi bra. Vi har högt i tak och skrattar mycket, säger Britt-Marie Hedlund. Det som har blivit tyngre med stigande ålder är framför allt skiftarbetet. Det är svårt att hinna sova de timmar jag behöver när jag har jobbat kväll och sedan ska jobba nästa morgon igen. Det är inte lika lätt att somna längre, säger hon. De andra instämmer. Överlag är de tröttare nu än när de var yngre. Jag sover någon timme när jag kommer hem från jobbet, berättar Eva Hjärtström. Eeva-Kaisa ForSS har problem med nacken. Hon skadade sig för sex år sedan då hon skulle hjälpa en patient att förflytta sig från rullstolen till sängen. Efter det var hon deltidssjukskriven en period och trodde att hon skulle bli tvungen att sluta i förtid. Men sedan hon började gå på vattengymnastik två gånger i veckan har besvären mildrats. Träningen är en förutsättning för att jag ska orka fortsätta jobba. Britt-Marie Hedlund promenerar och cyklar mycket på fritiden. Eva Hjärtström brukar gå till badhuset och simma. Vi har ju kronor i friskvårdsbidrag varje år, men det kanske borde höjas, funderar Britt-Marie Hedlund. Inger JohanSSon har problem med lederna, så hon klarar inte av att träna. Det är bara att ta sina tabletter och tänka på hur jag arbetar, så att jag inte springer i onödan. Men det är inte jobbets fel. Att vara sjuksköterska är ändå ganska varierat. Det skulle inte vara bra att sitta stilla hela dagarna. Hon har blivit erbjuden att börja som mottagningssköterska, men tycker att det skulle bli ett för stillasittande arbete för henne. Ingen av de fyra är sjukskriven särskilt ofta. Och sedan har vi ju heller inga småbarn längre som vi stannar hemma med, säger Inger Johansson. Britt-Marie Hedlund Eeva-Kaisa Forss Eva Hjärtström Inger Johansson Egentligen är vi en tillgång för arbetsgivaren, säger Eva Hjärtström. Tröttheten och de kroppsliga besvären kompenseras av den mångåriga rutinen. Vad gäller stresskänsligheten tycker de till och med att den har minskat med åren. Vi som har lång erfarenhet hetsar inte upp oss i första taget, säger Britt-Marie Hedlund. Vi har ju lärt oss att det är folk här dygnet runt. Allt behöver inte göras på just mitt pass, tillägger Eeva-Kaisa Forss. Vad de däremot upplever är att arbetsorganisationen har blivit snävare med åren, samtidigt som patientflödet har ökat. En patient med hjärtinfarkt kunde ligga inne i flera veckor när jag började. Nu är vårdtiden bara fem, sex dagar. Våra patienter är i dag både äldre och sjukare, säger Inger Johansson. Med åren har de också fått en hel rad nya arbetsuppgifter och det kan kännas jäktigt. Det blir ju det när det är många nya patienter som kommer och det är mycket som ska ordnas runt omkring. Mycket av hennes tid går åt till att informera anhöriga, sköta kontakten med kommunerna och ordna med hemtjänst inför hemgången. Tidigare var det en speciell kurator som höll kontakten med kommunen inför hemgången. Inger Johansson minns också att det fanns en speciell baderska på avdelningen som badade patienterna. Det fanns en sängrengöringshall där sängarna gjordes rena, en barberare som rakade patienterna inför operationerna och en sekreterare som svarade i telefon, skrev remisser och förde in provsvar i journalerna. Allt det där gör vi själva nu. En annan skillnad är att det har blivit färre undersköterskor i förhållande till antalet sjuksköterskor. På hjärtintensiven där jag arbetar är det inga undersköterskor kvar längre. Sjuksköterskorna får göra allt från att duka fikavagnen och gå ut med sopor till att duscha och byta blöjor på patienterna, säger Britt-Marie Hedlund. Men trots personalminskningar och utökade arbetsuppgifter längtar de inte till pensionen. Det är socialt att jobba. Det är roligt att gå hit varje dag, säger Britt-Marie Hedlund. Eeva-Kaisa Forss håller med. Visst ska det bli roligt att vara ledig också, men det känns samtidigt vemodigt att sluta här. ULRIKA vallgårda På hjärt- och kärlavdelning 46 och hjärtintensiven avdelning 47 på Sunderby sjukhus finns gott om personal över 55. Från vänster: Britt-Marie Hedlund, 58 år, och Inger Johansson, 62 år, sjuksköterskor. Eeva-Kaisa Forss, 62 år, och Eva Hjärtström, 62 år, är undersköterskor. Alla fyra har många år bakom sig i yrket mellan 27 och 37 år. Foto: anders ALM Så finner du lusten till hälsa Ur Arbetsmiljölagen 3 kap. 3 : E Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. 4 Fakta Så påverkas arbetsförmågan med stigande ålder Syreupptagningsförmågan sjunker, främst på grund av ökande stelhet i hjärta och kärl. Från 30 års ålder till 60 års ålder sjunker syreupptagningsförmågan i genomsnitt med cirka 30 procent. Fysiskt tungt arbete. Förmågan att klara fysiskt tungt arbete varierar från individ till individ. För att undvika uttröttning bör en person inte överskrida 30 procent av sin maximala syreupptagningsförmåga mätt i ett medeltal över hela arbetsdagen. I arbeten inom bygg-, vård- och städsektorn samt i storkök är det vanligt att arbetet för äldre är tyngre än vad som är acceptabelt, vilket leder till en trötthet som inte går över på kvällar och helger. Risken att äldre inte orkar arbeta kvar är särskilt stor om de inte kan välja sin arbetstakt och om möjligheterna att ta pauser är begränsade. Rörelseorganens kapacitet. Muskelstyrka, uthållighet, rörlighet, snabbhet och koordination sjunker. Muskelstyrkan i ben och bål minskar mer än muskelstyrkan i handgrepp och armar. Synen. Ögats lins blir med åren stelare, vilket försämrar närseendet och skärpedjupet. Grumlingar i lins och glaskropp leder till att kraven på ljusstyrka ökar cirka två till tre gånger upp till 60 års ålder. Förmågan till mörkeranpassning avtar också, liksom färgseendet.

5 Ett hälsosammare liv når vi inte genom skrämselpropaganda. Vi måste hitta vår lust till hälsa, säger Anna-Karin Lindqvist, friskvårdsinspiratör. Hur ska man orka arbeta fram till pensionen? Landstingstidningen ställde frågan till Anna-Karin Lindqvist i Luleå, tidigare landstingsanställd sjukgymnast, numera universitetsadjunkt, föreläsare och författare till böckerna Hälsovägledning och Ett liv i balans. Muskler som inte används tillbakabildas. Skelettet kalkas ur om vi lever ett alltför passivt liv. Därför är träning och rörelse en förutsättning för att kroppen ska hålla. Men det gäller att hitta en form av motion som vi tycker är rolig. För den som avskyr att åka skidor ger det inte så mycket att kava runt i skidspåret på Ormberget en gång per vinter, menar hon. Den som tycker det är tråkigt att promenera kanske ska prova linedance i stället. Jag vet inte varför det har blivit så att träning går ut på att vi ska plåga oss själva så mycket som möjligt. Egentligen är råden för äldre samma som för befolkningen i övrigt. Att motionera, äta bra, inte stressa, inte röka och att dricka lagom är grunden för vår hälsa. Det svåra är att nå dit. Metoden som Anna-Karin Lindqvist förespråkar kallas hälsopromotion. Principen är densamma oavsett om det gäller kost, motion eller att sluta röka. Tänk inte på det dåliga du gör, utan försök utvidga det som är bra i stället. Hon tar det tänkta exemplet Tyra, 60 år, som arbetar i vården. Hon har ont i knäet, lider av övervikt och behöver komma igång att röra på sig, men fastnar hela tiden i alla problem. Hon gillar till exempel att promenera, men är mörkrädd och vill inte gå ut ensam på kvällarna. Inte heller vill hon gå på gym för där tror hon att bara ungdomar tränar. forts på nästa sida Hörseln försämras. Män drabbas mer av hörselnedsättningar än kvinnor. Orsaken kan vara skillnader i bullerexponering. De ljud som blir svårast att uppfatta vid hörselnedsättningar orsakade av ålder och buller är de högfrekventa ljuden, vilket påverkar förmågan att uppfatta mänskligt tal. Många äldre blir känsligare mot att vistas i störande ljudmiljöer, till exempel om det finns buller i omgivningen och om lokalerna har dålig akustik. En dålig ljudmiljö kan göra arbetsuppgifterna mer ansträngande och leda till ökad stress och trötthet. Balansen försämras. Orsaken är bland annat ökad stelhet i leder och muskulatur i kombination med förändringar i synen och i örats balansorgan. Kognitiva funktioner. Reaktionshastighet, uppmärksamhet och korttidsminne blir sämre med åren. Att bearbeta information kan ta längre tid och det blir svårare att koncentrera sig om man är störd av annat. Äldre blir till exempel lättare distraherade av musik, sorl eller ljud från maskiner. Det blir också svårare att hålla saker i minnet samtidigt som man koncentrerar sig på något annat. Lång erfarenhet och kunskap kan däremot kompensera andra förmågor. Förmågan att uppfatta strukturer och sammanhang kan göra äldre till skickliga utredare och analytiker. Lärande. Studier visar att äldre kan tillgodogöra sig utbildning i lika hög grad som yngre, men att de i vissa fall behöver få längre tid på sig. Gynnsamma faktorer är att inlärningen är aktiv och utforskande, att det finns möjlighet att styra takt, ordning och inriktning, att det finns möjlighet till repetition och att innehållet kan knytas till ett sammanhang. Oregelbundna arbetstider. Kroppens förmåga att anpassa sig till skiftarbete blir sämre. Den största svårigheten ligger i att få tillräckligt med sömn. Källa: Arbetsmiljöverket 5

6 TEMA Hur ska man orka fram till pensionen? Forskarna: Kvinnor i vården slits ut i förtid Jag förstår inte varifrån uppfattningen har kommit att träning ska gå ut på att plåga sig. Hälsofascism är omodernt. Det som är inne nu är att gå på lust, säger Anna-Karin Lindqvist. Foto: anders ALM forts från sidan 5 Det vi ska börja med är att se vad hon redan i dag gör som är positivt. Till exempel brukar hon alltid ta trapporna i stället för hissen. Då är det där vi ska börja. Genom att bygga ut vardagsmotionen. Nu är det lämpligt att göra en så kallad motivationsanalys. För det första: Vilken dröm har Tyra? Inte att ställa upp i OS, utan att bli så pigg att hon orkar leka med barnbarnen på helgen och bygga en snöborg med dem. För det andra: Vilket mål har hon och vad tror hon är möjligt? Det kanske inte är att hoppa och springa med barnbarnen i snön, men åtminstone att orka vara ute med dem. Och för det tredje: Vad är hon villig att satsa? Det här är något som var och en kan göra, säger Anna-Karin Lindqvist. För Tyras del gäller det att hitta praktiska lösningar, så att hon kan promenera. Vill grannfrun hänga med ut på kvällarna, så att hon slipper vara mörkrädd, eller kan hon stiga av bussen en hållplats tidigare på väg hem från jobbet? Många äldre kvinnor tycker inte att de har tid att satsa på egen träning, utan prioriterar allt annat än sig själva. Att gå och simma två gånger i veckan kan vara något som passar Tyra. Hon kanske också är villig att gå till en sjukgymnast och få råd om stretching och styrketräning eller följa ett avspänningsprogram. Många äldre och framför allt kvinnor tycker inte att de har tid att satsa på egen träning, utan prioriterar allt annat än sig själva. Men att röra sig 30 minuter per dag är det mest generösa du kan göra mot din omgivning. 6 ULRIKA VALLGÅRDA Kvinnor i vården och män i industrin är grupper där många slits ut i förtid. Med åren har de samlat på sig kunskaper och erfarenheter, men så småningom orkar de inte med tempot. Som äldre blir man skörare, säger Roland Kadefors, forskare i ergonomi vid Göteborgs universitet. Samstämmiga undersökningar visar att arbetsklimatet både inom det privata näringslivet och den offentliga sektorn har hårdnat de senaste åren. Dagens slimmade organisationer, där allt färre ska sköta samma arbete som tidigare, har lett till en ökad stress på arbetsplatserna. Undersköterskor är en utsatt grupp som i snitt slutar 3,8 år före normal pensionsålder. Det visar rapporten Förlorade år som forskarna Roland Kadefors och Anders Wikman har gjort med hjälp av Statistiska centralbyrån. Sjuksköterskorna klarar sig bättre med i snitt 1,5 förlorade år. Men också sjuksköterskornas arbete håller på att bli tyngre, vilket kanske inte har börjat märkas än i statistiken, säger Roland Kadefors. I dag finns inte utrymme för att åldras på jobbet. Det anser både Kommunal och Vårdförbundet. Är det tre undersköterskor i ett arbetslag och en inte kan lyfta, så fungerar det inte, säger Eva-Marie Hannu, vice ordförande och huvudskyddsombud i Kommunal, sektion 2. Värk i rygg, knän, höfter, nacke och axlar är problem som medlemmar i Kommunal ofta drabbas av. Problemen uppstår på grund av tunga lyft och förflyttningar. Ju längre du har jobbat desto större risk är det att du drabbas, säger Eva-Marie Hannu. Tidigare fanns det ett speciellt konto för arbetsplatsanpassningar. Anställda som till exempel drabbats av förslitningsskador kunde få personligt anpassade tjänster var som helst inom organisationen tills det dök upp ett lämpligt arbete. Den möjligheten är borta. Du måste direkt hitta en vakant tjänst någon annanstans, annars riskerar du att bli uppsagd av personliga skäl. Kommunal upplever i dag hur medlemmar över 60 år kallas till arbetsförmågebedömningar. Klarar de inte jobbet får de ge sig ut på den öppna arbetsmarknaden, säger Eva-Marie Hannu, som tycker att det är ett ovärdigt sätt att sluta sitt yrkesliv på. Särskilt utsatta grupper är undersköterskor, lokalvårdare och kökspersonal. I köket har vi, förutom tunga lyft, en bullrig miljö och det är vanligt med hörselskador. När personalen i köket är stressad ökar också risken för bränn- och skärskador. Hur undersköterskornas arbetssituation ser ut varierar från arbetsplats till arbetsplats. Roland Kadefors, forskare i ergonomi. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar upplever sju av tio undersköterskor och sjukvårdsbiträden sitt arbete som både fysiskt och psykiskt tungt och påfrestande. Ungefär en tredjedel uppger att de måste lyfta minst 15 kilo åt gången flera gånger om dagen. Risken för belastningsskador ökar med åldern. I yrken med stor fysisk belastning är kvinnor mer utsatta än män. Förutom den fysiska belastningen är det också arbetstakten som kan bli för hög när man blir äldre, säger Roland Kadefors. Efter 50 års ålder ska man helst inte gå skift och inte jobba natt. Inom vår sektion är det nog tuffast på ortopeden, akutvårdsavdelningen och de tunga medicinavdelningarna. Även om det nuförtiden finns bra hjälpmedel för att lyfta patienter, så kan de inte användas i alla situationer. Datoriseringen är en bidragande orsak till stressen bland äldre, enligt Eva- Marie Hannu. Många har svårt att lära sig använda datorerna och känner sig osäkra. De tycker också att det stjäl tid från det patientnära arbetet. Också i Vårdförbundet upplever man att medlemmarna pressas allt hårdare. Många har gått ner i arbetstid för att orka med, berättar Kristina Berg, huvudskyddsombud och styrelseledamot i Vårdförbundet, avdelning Norrbotten. Man måste klara av att jobba 150 procent i vården som det är nu. Det är färre händer, tyngre patienter och alla måste springa fortare. Enligt Kristina Berg finns det inte En annan viktig orsak till att kroppen säger ifrån är arbetstiden. Toleransen för obekväm arbetstid minskar med åren. Efter 50 års ålder ska man helst inte gå skift och inte jobba natt. Något som är karakteristiskt för just vårdpersonal är att den så kallade sjuknärvaron är hög många går till arbetet trots att de känner sig sjuka. Lojaliteten med patienterna och arbetsgivaren är hög inom vården, samtidigt som det kanske är svårt att få tag i vikarier. Detta bidrar naturligtvis till att folk slits ut i förtid. Ändå tror han att kvinnor inom vården ofta arbetar längre än vad de egent ligen mår bra av. Många kvinnor har arbetat deltid under en stor del av sitt yrkesliv och får så dålig inkomst om de slutar tidigare att de helt enkelt inte har råd att gå i pension. Roland Kadefors anser att det borde vara av högsta prioritet att arbetsgivarna anpassar arbetstakten, arbetstiden och den fysiska belastningen för sina äldre anställda. Fyrtiotalisterna är på väg att gå i pension och de kommer att bli svåra att er sätta. Därför borde det vara i landstingens intresse att behålla sin personal i arbete så länge som möjligt. Det är också viktigt att ta tillvara de äldres kompetens, så att inte den går förlorad när de slutar. De äldre borde få arbeta några år som mentorer innan de går i pension. Det är viktigt för att kvaliteten i vården ska kunna behållas. Dessutom kan det vara ett roligt sätt att sluta sitt yrkesliv på. ULRIKA VALLGÅRDA Facket: Vi är människor inga maskiner Kristina Berg, Vårdförbundet Den som har arbetat hela sitt yrkesliv i vården, och kanske dras med värk och andra krämpor på grund av jobbet, borde ges möjlighet till ett anpassat arbete de sista åren före pensionen. Det handlar om att få sluta på ett värdigt sätt, säger Eva-Marie Hannu, Kommunal, sektion 2, i Luleå. Foto: anders ALM längre utrymme att anpassa arbetsuppgifterna. Alla måste göra lika mycket, vilket hon tycker är fel. Det är inte rimligt att vi ska klara lika mycket när vi är 60 som när vi är 25. Vi är ju människor inga maskiner, och vi måste få förutsättningar att orka ett helt yrkesliv. Ingrid Stridfeldt, Norrbottens läns landstings personalchef, bekräftar att möjligheterna till arbetsanpassning är begränsade. Vi försöker behålla de anställda på sina ordinarie arbetsplatser. Målet är att ha en så bra arbetsmiljö att man kan arbeta tills man går i pension, men det går inte alltid. Hon pekar på det stora budgetunderskott som landstinget dras med. Vi är tvungna att rätta oss efter de ekonomiska förutsättningar vi har. Det finns inga pengar till särskilt inrättade tjänster. ULRIKA VALLGÅRDA

7 De tar klivet ut i yrkeslivet I tre års tid har de kämpat tillsammans. Om några veckor tar de sin efterlängtade examen. Möt Johanna Johansson, Jennie Ström och Rafael Saers tre av framtidens sjuksköterskor. Det är stilla i korridoren i D-huset på Luleå tekniska universitet. De 45 studenterna som läser sjätte terminen på sjuksköterskeprogrammet har klarat av sin allra sista tentamen och lämnat högskolan för att i dagarna börja sin tio veckor långa slutpraktik. I slutet av maj får de sitt diplom och sin brosch vid en högtidlig ceremoni i Kulturens hus i Luleå. Två veckor senare avslutar de sin verksamhetsförlagda utbildning. Blir de godkända vid examinationen är de sedan färdiga sjuksköterskor med rätt att söka legitimation. Johanna Johansson, Jennie Ström och Rafael Saers är förväntansfulla men lite nervösa inför det yrkesliv som väntar. Det känns häftigt att vi ska ut på slutpraktik nu, tiden har gått så snabbt sedan vi började utbilda oss. Det är med skräckblandad förtjusning man tänker på att det är dags att knyta ihop säcken; allt vi lärt oss i teorin ska kopplas samman med praktiken. Men när man väl Johan Niklasson tar priset Johan Niklasson, överläkare vid Geriatrik- och rehabiliteringskliniken på Sunderby sjukhus, har av AT-läkarna vid Sunderby sjukhus utsetts till årets handledare Motiveringen lyder: För sin noggrannhet och nyfikenhet, sin smittsamma entusiasm och för sitt vänliga bemötande och stöd oavsett ärendets karaktär till delas AT-handledarpriset Jonas Niklasson. Foto: Andreas FernanDEz-RoSEnKE 2008 Johan Niklasson, specialist i geriatrik och internmedicin och Norrbottens ständige strokejour. Johan Niklasson får utöver äran ett stipendium på kronor, att användas till förkovran i arbete och handledning. Han får dessutom ett vackert diplom och en medalj, utformade och tillverkade av AT-läkaren Anton Rönnblom. SjUKSKöteRSKestUDenterna Rafael Saers, Jennie Ström och Johanna Johansson skräms inte av nedskärningarna inom sjukvården. Vård behövs alltid. Jag hade varit mer orolig om jag skulle försöka få jobb inom industrin, säger Rafael Saers. Foto: anders ALM har börjat jobba faller nog bitarna på plats man kan mer än man tror, säger Johanna Johansson. Jennie Ström försöker att inte ha alltför höga krav på sig själv inför slutpraktiken. Jag tror inte att någon förväntar sig att vi ska vara fullärda. Sommaren 2006 flyttade institutionen för hälsovetenskap från Boden till universitetsområdet på Porsön. De tre studenterna tillhör den första kullen som studerat i Luleå. De är överens om att åren vid universitetet har gett dem en bra grund att stå på och är på det stora hela nöjda med utbildningens innehåll och utformning. I dag läser 357 studenter till sjuksköterska vid Luleå tekniska universitet, varav hälften på distans. Visst finns det saker som går att förbättra, men det märks att personalen är intresserad av att utveckla utbildningen. Jag har varit aktiv inom kåren och lärarna har verkligen tagit sig tid att lyssna till oss studenter, säger Rafael Saers. Under de tre läsåren har studenterna fyra verksamhetsförlagda kurser som var och en sträcker sig över fem veckor, och avslutar med ytterligare tio Sömnapné går att behandla Sömnapné med nattliga andningsuppehåll är en behandlingsbar folksjukdom. Vid båda huvud typerna av sömnapné är det bättre att sova på sidan än i ryggläge. I en avhandling vid Umeå universitet understryker Carin Sahlin att det vid utredningen är viktigt att använda en kroppspositionsgivare, eftersom både obstruktiv och central sömnapné är vanligare i ryggläge än i sidoläge. Vitaminbrist kan ge astma Låga nivåer av vitamin D hos barn kan vara en riskfaktor för astma. I en studie har 616 barn med astma, bosatta i Costa Rica, undersökts. Forskarna, som är verksamma vid bland annat Harvard Medical School i Boston, USA, drar slutsatsen att vitamin D-brist är vanligt bland barn med astma i länder kring ekvatorn och att det bland barnen i studien fanns en koppling mellan låga vitamin D-nivåer och markörer för astma och allergi. veckor i vården. I anslutning till varje teoretisk kurs ligger dessutom tre dagars fältstudier. Jennie, Johanna och Rafael tycker att de blivit väl mottagna under sina praktikperioder och att samarbetet mellan Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet fungerat bra. Handledarens roll är enormt viktig, framhåller de. De ska finnas där som ett stöd till att börja med, men sedan lämna utrymme så man får chans att bli självständig. Det är viktigt att de tror på en, annars kan man bli osäker på sig själv, säger Jennie Ström. En bra handledare låter studenten prova på olika arbetsuppgifter och tar sig tid med varje individ; ingen ska känna att han eller hon är i vägen eller ställer till besvär. Det ingår i yrket att vara handledare och hjälpa nya studenter in i yrkeslivet. Vi kommer själva att ha den uppgiften en dag, konstaterar Johanna Johansson. Rafael Saers är nöjd med de handledare han haft. Jag har känt mig trygg, även när det handlat om nya moment. De har visat och stöttat på ett bra sätt. Alla tre gör sin sista verksamhetsförlagda utbildning på Sunderby sjukhus, Johanna Johansson på akut strokeavdelning 43, Jennie Ström på kirurgavdelning 52 och Rafael Saers på infektion avdelning 35. Som studenter får de lyssna och lära och det är så det ska vara. Personalens erfarenhet är värdefull, tycker de. Det hindrar dem inte från att längta till den dag de själva kan titulera sig leg. sjuksköterska, med allt ansvar det innebär. Som student slits man mellan två världar. Ibland möter man en inställning bland personalen att så här har vi alltid gjort. Då är det svårt att som student hålla fast vid det man lärt sig i skolan. Man glömmer att vi som är nya faktiskt har den senaste kunskapen, som är viktig för att vården ska kunna utvecklas. ULRIKA englund FOTNOT: Landstingstidningen återkommer till studenterna längre fram. Har deras förväntningar på sjuksköterskeyrket infriats? Rafael Saers Ålder: 22 år. Uppväxt: I Stockholm Aktuell: Snart klar sjuksköterska Började sjuksköterskeprogrammet: hösten Om valet av yrke: Jag tänkte bli brandman, men ville ha alternativ om jag inte blev antagen och sökte även sjuksköterske utbildningen. Yrket verkade intres - sant, speciellt akutsjukvården. Sjuksköterska är ett flexibelt jobb, man kan arbeta inom så många olika områden. Jag är mest intresserad av ambulanssjukvård, men det kan förstås ändra sig när jag kommer ut och jobbar. Om åren som student: Möten med människor som lever med sjukdom och handikapp har förändrat mitt sätt att tänka och gett mig nya värderingar. Om framtiden: Till att börja med flyttar jag till den ort där jag får jobb. Längre fram skulle jag gärna prova på att arbeta utomlands. Johanna Johansson Ålder: 28 år Uppväxt: I Kalix. Aktuell: Snart klar sjuksköterska Började på sjuksköterskeprogrammet: våren Om valet av yrke: Jag är utbildad beteendevetare med en kandidatexamen i psykologi. Jag har aldrig gillat sjukhus, en inställning som ändrades när jag fick mitt första barn och själv mötte sjukvården på nära håll. Som sjuksköterska får du dela lycka, glädje och sorg med människor i livets alla skeden. Yrket är spännande och man får hela tiden lära sig nya saker. Jag är intresserad av och nyfiken på att arbeta inom psykiatrin. Om åren som student: Det har varit en resa. Att möta människor som befinner sig i en sårbar situation är både utvecklande och utmanande man lär sig hela tiden nya saker om sig själv. Utbildningen har fått mig att reflektera mer över mina egna känslor och vad som är viktigt i livet. Om framtiden: Jag vill leva och arbeta i Norrbotten. Jag har två barn som jag önskar ska få växa upp här. Jennie Ström Ålder: 22 år. Uppväxt: I Jokkmokk Aktuell: Snart klar sjuksköterska Började sjuksköterskeprogrammet: hösten Om valet av yrke: Mamma är utbildad sjuksköterska, men jag hade själv aldrig några tankar på yrket när jag växte upp. Jag läste naturprogrammet på gymnasiet och var helt inställd på att studera vidare på en teknisk linje. Det ändrades under ett sabbatsår, då jag arbetade inom hemtjänsten. Jag vill gärna arbeta inom ambulanssjukvården. Där vet man aldrig exakt vad som kommer att hända och det vill till att man presterar när det väl händer. Om åren som student: Jag tar inte längre livet för givet, man vet aldrig hur länge det ser ut som det gör i dag. Under utbildningen har jag mött unga människor som varit med om svåra olyckor som helt förändrat deras liv. Jag tänker mer på att andra människor kan se saker ur andra perspektiv än mitt eget. Om framtiden: Jag trivs i Luleå och Norrbotten och stannar gärna här om jag får jobb. Det vore också roligt att arbeta ett tag i ett annat land. 7

8 Min Arbetsdag Foto: ANDERS ALM Välkommen till livet Elisabeth Lindblad Ålder: 45 år Familj: Barnen Kalle, 20 år, Oskar, 16 år, Karin 14 år. Bor: I Svartöstaden, Luleå Jobb: Barnmorska vid förlossningsavdelningen, Sunderby sjukhus. Lön: kronor i månaden. År i yrket: Har varit barnmorska i tio år. Arbetade dessförinnan som sjuksköterska i sju år. Om yrkesvalet: Redan som barn tänkte jag att barnmorska skulle vara ett häftigt jobb. Har arbetat som reseledare och gick en termin på en guldsmedsutbildning, innan jag läste till undersköterska, sjuksköterska och så småningom barnmorska. Fördelar med yrket: Det är ett självständigt jobb med mycket eget ansvar. Du arbetar ensam tillsammans med kvinnan; du kan aldrig fuska dig fram. Det är en utmaning att på kort tid etablera en relation och få kvinnan att känna sig trygg. Svårast med yrket: En jobbig situation för alla inblandade är när kvinnan ska föda fram ett barn som dött i magen. Nödvändiga egenskaper: Man ska vara stresstålig, flexibel och ha ett bra psyke. Som barnmorska måste du hela tiden ligga ett par steg före för att veta vad du ska göra oavsett vad som händer, det måste finnas en handlingsberedskap. Efter många år som sjuksköterska på hematologen var hon trött på att se människor dö. Hon funderade på att sluta inom vården, men valde att skola om sig till barnmorska. På förlossningen får hon i stället hjälpa barn till livet. Jag har aldrig ångrat mig. Barnmorska är ett kreativt yrke, säger Elisabeth Lindblad. rbetsdagen rivstartar strax före klockan sju. En kvinna ska föda och Elisabeth Lindblad får snabbt rycka in. Redan efter en kvart har hon hjälpt en liten flicka till världen. Eftersom bebisen är för tidigt född förs den till prematuravdelningen. När man jobbar måste man vara förberedd på att allt kan hända. Man kan inte komma hit och ha en dålig dag. Därför går jag till exempel aldrig ut och partajar kvällen innan ett arbetspass. Visst kan det vara lugnt också tålamod är något man får lära sig som barnmorska. Men det är en akutvårdsavdelning och man vet aldrig vad som väntar, förklarar hon. Vid Sunderby sjukhus föds i snitt fem till sex barn varje dygn. Elisabeth Lindblad förlöser mellan 50 och 60 barn per år. Dessutom är hon med och assisterar vid lika många förlossningar och ser alltså cirka 120 barn födas varje år. Men förlossningarna utgör bara en liten del av hennes arbete. Handlägga, lyssna, lindra och planera för smärtlindring är den verkliga förlossningskonsten. Många gånger har man en patient en hel dag som man sedan lämnar över till någon annan när man slutar sitt skift, säger hon. I journalen för hon in alla uppgifter om morgonens förlossning, däribland de poäng som hon gett vid en första bedömning av det nyfödda barnet. Andning, hudfärg och muskelspänning är tre av de faktorer som kontrolleras. Elisabeth Lindblad sitter en bra stund framför datorn på expeditionen. Mitt jobb handlar mycket om att göra stödanteckningar och föra journal. En hel del skriver jag in direkt i förlossningsjournalen på salen. Till rutinerna hör även att fylla i ett formulär till Skatteverket; myndigheten ska snabbt veta att Sverige fått en ny medborgare. Hon textar dessutom uppgifter om tid, datum, längd och vikt på ett välkommen-kort, och avslutar med orden Väl kämpat! med adress till mamman. Jag slutar aldrig att imponeras över vad kvinnor klarar av. Nästa patient har gått över tiden och är nu inne i sin 42:a graviditetsvecka. Elisabeth spänner två band med CTGdosor runt magen för att registrera barnets hjärtljud och kvinnans sammandragningar. Dessutom mäter hon puls och blodtryck på kvinnan och undersöker hur mycket livmodern öppnat sig. En läkare kontaktas per telefon. Precis som väntat är det läge att sätta igång förlossningen, en induktion. Även på nästa patient tar hon en CTGkurva. Och även här blir det så småningom bestämt att förlossningen ska sättas igång med hjälp av värkstimulerande dropp med oxytocinlösning. Under dagen håller hon koll på kvinnorna och barnen i deras magar. Så fort det händer något tittar hon på klockan, för att veta den exakta tidpunkten. Basen är expeditionen, här mellanlandar hon för att föra in uppgifter i journalerna. Telefonen ringer, kaffet kallnar, hon småpratar med sina kollegor, svarar på frågor från blivande pappor och hinner till slut värma och äta den kikärtssoppa hon tagit med sig hemifrån. Det är långt ifrån alla dagar hon kan ta en halvtimmes lunch, men i dag lyckas det. Kvart i ett hörs ett barnskrik från ett av förlossningsrummen. Hörde ni? Nu har det fötts ett barn igen! säger Elisabeth och kastar en snabb blick på vägguret inne på expeditionen, trots att det inte handlar om någon av hennes mammor. Hon konstaterar att hon arbetar i en kvinnovärld, och att hon trivs med det. De flesta i personalen är kvinnor och fokus ligger på kvinnorna som ska föda. Här är papporna trots allt bifigurer. När man jobbar måste man vara förberedd på att allt kan hända. Man kan inte komma hit och ha en dålig dag. Vid skiftbytet halv två rapporterar hon och hennes kollegor över aktuella uppgifter till de barnmorskor och undersköterskor som tar vid. Hennes arbetsdag är snart över, bara en uppgift återstår. På BB träffar hon en kvinna som tre dagar tidigare fött en son nu är det dags att åka hem. Elisabeth slår sig ned på sängen, går igenom förlossningsförloppet med hjälp av en grafisk framställning, ett partogram, och kontrollerar att mamman och barnet mår bra. Efteråt berättar hon att det hände att hon som barnmorskeelev grät efter speciella förlossningar. Hon tycker fortfarande att det är fantastiskt att få vara med om ett barns födelse, men förhållningssättet har ändrats. När hon åker hem lämnar hon jobbet även mentalt, så också den här dagen. Någon enstaka gång ringer jag hemifrån. Däremot läser jag alltid kvinnans journal när jag börjar arbeta igen, och får på så sätt veta hur det gått ULRIKA ENGLUND 11.28

9 13.48 Elisabeth Lindblads arbetsdag Elisabeth byter om i källaren och tar trappan upp till plan fem och förlossningen/bb avdelning 55. Hon tilldelas direkt en kvinna som är i färd med att föda. Hon har bara ett par minuter på sig att skapa kontakt. Det gäller att hon får förtroende för mig och känner att vi tillsammans kommer att klara av det som väntar. Som barnmorska blir man en bra människokännare En liten flicka ser dagens ljus Morgonmöte. De fyra barnmorskor och två undersköterskor som ska arbeta under dagen får reda på vilka kvinnor som redan ligger i de sju salarna, och om det finns andra som är på väg in för att föda. På tavlan suddas gamla uppgifter bort och nya skrivs in, allt eftersom barn föds och mammor flyttar vidare till BB eller andra avdelningar på sjukhuset. Dagens koordinator är barnmorskan Monica Tegnér, som här samtalar med Elisabeth och ST-läkaren Helena Carré (mitten) En kort kaffepaus. Elisabeth berättar att hon lär sig nya saker nästan varje dag, trots att hon jobbat i tio år. I veckan var jag för första gången med om en ansiktsbjudning. Först av allt kom en liten mun fram. I det läget gäller det att hålla sig lugn inför föräldrarna Elisabeth ringer upp en av läkarna för att få ett beslut om igångsättning, induktion, av en kvinna som gått över tiden. Som väntat blir det klartecken Elisabeth tar hål på fosterhinnan och kopplar på det värkstimulerande droppet. Helena Carré är ST-läkare vid kvinnokliniken i Sunderbyn Det blir barn i dag, det kan jag nästan lova, säger Elisabeth tröstande till den blivande mamman, som är i graviditetsvecka 42 och alltså gått över tiden Tidigt på morgonen häller Elisabeth upp kaffe från en av de två perkolatorerna i det lilla lunchrummet vid förlossningsexpeditionen. Hon tar en klunk i förbifarten då och då och efter tre timmar är kaffet urdrucket Lise-Lotte Bergström har haft en jobbig natt. Nu har hon fått sova några timmar och mår bättre. Elisabeth känner på magen och lägger en CTG-kurva. CTG står för cardiotokografi och är en viktig del av fosterövervakningen Uppgifter skrivs in i journaler både på salarna och på expeditionen Skiftbyte. Många i personalen har jobbat länge tillsammans, både barnmorskor och undersköterskor. Den samlade erfarenheten hos barnmorskorna är stor, en del har varit i yrket i 30 till 40 år Det är dags för Filip, tre dagar gammal, att lämna BB. Elisabeth går igenom förlossningen med mamma Andrea Ekholm Arbetsdagen börjar och slutar i omklädningsrummet i källaren Elisabeth lämnar Sunderby sjukhus och åker hem till sina egna barn. Oftast släpper jag jobbet helt när jag slutar för dagen. nr 3 MAj 2009

10 Psykologen Nina Lindvall och sjuksköterskan Susanne Finnberg kopplar av i det nya vilrummet på närpsykiatrin i Luleå. Pernilla Hanssons växtmotiv Leksaker gör väntan lättare både En arbetsdag räckte långt när Nina Lindvall och hennes kollegor bestämde sig för att göra något åt de allmänna utrymmena på välkomnar besökarna. för barnen och deras föräldrar. närpsykiatrin i Luleå. Foto: ERIK HOLMSTEDT Personalrummet så fixar du till det på en kafferast Personalen på närpsykiatrin i Luleå har lyckats göra väntrum och personalrum trevligare utan kostnad. Med hjälp av sin fantasi och kreativitet förändrade medarbetarna de gemensamma utrymmena och skapade en bättre miljö både för personal och patienter. Närpsykiatrin ligger på Smedjegatan i Luleå. Huset är byggt på 60-talet och har renoverats på grund av mögelskador. Renoveringen var klar i början av året och då kom alla medarbetare tillbaka till sina vanliga lokaler. Det var då vi tyckte att väntrummen och personalrummen såg väldigt tråkiga ut. Vi kände att vi behövde göra någonting. Framför allt var receptionen trist. Det var stora hål i väggen efter en gammal telefonkiosk som hade funnits där och sofforna var gula och slitna. Hela rummet såg oälskat ut, berättar Unni Ruthberg Karbin, sjuksköterska. Cheferna Christine Berg och Christina Lindmo föreslog att personalen skulle använda en arbetsdag åt att fräscha upp lokalerna. Vi kom på att vi kunde använda möbler som fanns på olika håll i huset. En del var bortglömda i förråd, andra stod utslängda i ljusgården så att det knappt gick att passera där. Många möbler kommer från psykosenheten på Hertsön som numera är nedlagd och en vårdavdelning som tidigare fanns i huset, berättar psykolog Nina Lindvall. Att hitta möbler har varit lätt. Det finns många fina gamla saker inom landstinget. Det går också att få tavlor från landstingets konstsamling, säger Unni Ruthberg Karbin. Personalen började med att dela in sig i arbetslag som hade ansvar för olika delar av huset. Tanken var att skapa 10 Unni Ruthberg Karbin, sjuksköterska, tyckte precis som den övriga personalen att väntrum och personalrum behövde fräschas upp. en trivsammare miljö både för personal och patienter. Vi ville göra i ordning ett rum där medarbetarna kan återhämta sig och vila under arbetsdagen. Vi satte en skärm för att separera rummet från korridoren och på väggen hängde vi ett tyg för att göra det mer ombonat. Vi kallar rummet för oasen. Vi har lugn musik för att kunna koppla av. Om man vill kan man också sova en stund där, berättar Nina Lindvall. Även det stora personalrummet har blivit trevligare. Men det har vi jobbat med under längre tid. Vi har skärmat av rummet i två delar med bokhyllor för att ta bort den storskaliga känslan av personalmatsal. Vi har satt dit en trivsam soffgrupp som vi hittade i förrådet på arbetsterapin. Patientens bild ger vägledning En säker, enkel och billig metod att ställa diagnos på patienter med nack- och ryggsmärta är att låta patienten själv skugga sina besvär på en ritning av kroppen och använda markerande sporrar, som rullas utmed huden. Det visar en doktorsavhandling från Karolinska institutet. I över 80 procent av fallen sammanföll diagnosen från en besvärsritning med resultaten från ett 60-tal olika kliniska tester. Patienterna har hjälpt till att klä om stolarna i matsalen på arbetsterapin, berättar Unni Ruthberg Karbin. Den största utmaningen har varit att göra receptionen mer välkomnande. Där spelade sjuksköterskan Pernilla Hansson, som även är konstnär, en viktig roll. På väggen målade hon stora växter som gör receptionen mer levande. I sitt arbetsrum har hon målat liknande växter. Blommor är ett lugnande motiv, det är alltid gångbart, säger Pernilla Hansson. I ljusgården intill som har fönster i taket har personalen under lång tid försökt skapa ett växthus med många levande växter. Möblerna som tidigare stod huller om buller är undanstökade. Totalt har vi gjort om fem väntrum. Vi har sett till att det finns sköna fåtöljer och leksaker i dem. Vi har hängt tyg och konst på väggarna, säger Unni Ruthberg Karbin. När det har behövts har personalen kompletterat med egna saker. Det har blivit en positiv förändring. Vi har märkt att fler äter lunch i matsalen sedan vi gjorde om den. Väntrummen har blivit mysigare utan att det kostade någonting. Vi hade allt till hands, möblerna och konsten. Ibland handlar det om små saker, till exempel att ha en aktuell anslagstavla. Unni Ruthberg Karbin får utskick från Kulturservice som hon sätter upp varje vecka. Det är viktigt att kunna ta del av det kulturutbud som finns. Vi vet att hälsan och välbefinnandet påverkas av miljö och kultur. När alla hjälps åt går det att skapa en trevlig plats både för oss i personalen och för patienterna, säger Unni Ruthberg Karbin. Ann-Katrin Öhman tips för trivsammare personal- och väntrum Inventera landstingets övertaliga utrustning via Prylbanken på Länsservice. Saker som inte passar på ett ställe kan komma till användning på ett annat. På samma sätt går det att byta konstverk i landstingets konstsamling. Inventera vilka resurser som finns på arbetsplatsen. Det kanske finns någon bland medarbetarna som är duktig på att exempelvis måla, sy eller snickra. Eller som har sinne för färg och form. Prata med varandra om vilka behov som finns. Vad är det som inte fungerar i inredningen i dag? Se till att det alltid finns leksaker i väntrummen. Det blir så mycket lättare för patienter med småbarn. Ingen Coca cola vid magsjuka Det är en myt att avslagen Coca cola är bra att dricka vid magsjuka. Brittiska läkare varnar i stället för att det kan vara farligt för barn som har ont i magen. De menar att magsjuka ofta är tillfälligt och att sockret i läsken kan göra det värre. I stället rekommenderar de vätskeersättning som innehåller bra balans mellan salt och socker, skriver Aftonbladet.

11 Sakta i backarna! fou-dagen 2009 Onsdagen den 4 november, Sunderby sjukhus VälKOmmen att presentera dina forsknings- och utvecklingsresultat vid årets FoU-dag. Anmälan vänder sig till dig som fått pengar ur Landstingets FoU-anslag samt till övriga inom landstinget, universitetet i Luleå med flera arbetsplatser i Norrbotten som deltar i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. upplysningar/anmälan: Ytterligare information och anmälningsblankett finns att hämta på fou eller kan beställas från Louise Fredriksson, telefon: För att kunna planera dagen vill vi att du så snart som möjligt gör en preliminär anmälan där du anger projektets titel, din egen titel och var du arbetar. Slutlig anmälan vill vi ha senast den 19 augusti X Liv Svirsky Liv Svirsky är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med inriktning mot KBT och har skrivit böckerna Föräldrahjälpen och Mer än blyg om social ängslighet hos barn och ungdomar. Föreläsning om Social ängslighet/fobi med tyngdpunkt mot barn & ungdomar Datum: 14 maj kl. 9:30-12:00 (fika ingår, kl ) Plats: Luleå tekniska universitet, sal C 305 Kostnad: 350kr + moms per person Anmälan: senast 11 maj, ange kostnadsställe och faktureringsadress. Anmälan är bindande. Vid kusten har snön tinat undan, men i Riksgränsen är skidåkarna igång fram till midsommar. Varje år skadas cirka personer i de svenska skidanläggningarna. Foto: STRÖMMaBOLagET/RIKSgräNSEN Skydden ger skidåkarna en falsk känsla av säkerhet Trots att hjälm och ryggskydd är storsäljare hindrar det inte åkare från att skada sig allvarligt. Skydden bidrar till en falsk säkerhetskänsla som gör att folk tar större risker, säger Fredrik Röding, ortoped vid Sunderby sjukhus. I dag är det högsta mode med carvingskidor, som är formade som ett timglas och därmed lättare att svänga än de utförsåkningsskidor som var moderna för tio år sedan. Om du är duktig och kan tekniken med carvingskidorna kör du betydligt fortare i svängarna än med äldre modeller, säger Torbjörn Utsi, som är platschef i Riksgränsen och Hemavan. Trots det ser han inte att carvingskidorna är farligare än andra modeller för medelmåttiga utförsåkare. Den största olycksfallsrisken har vi i hopparken där ungdomar använder så kallade twintip, skidor som är böjda i bägge ändarna. Det är meningen att åkarna successivt ska bli bättre förberedda för de större hoppen genom att börja träna i de enklare. Men alla gör inte det utan ger sig iväg i hopp som de inte behärskar. Torbjörn Utsi säger att det är en omöjlighet att förebygga alla skador som uppstår i hopparken genom att förmana och förbjuda. Var och en som ger sig iväg utför backarna måste ta ett eget ansvar. Den största kategorin åkare i Riksgränsen är medelgoda till riktigt duktiga. Det är mycket offpiståkning. Fredrik Röding, ortoped och skidåkare, ser hjälm och ryggskydd som viktiga skadeförebyggare i backarna. Fakta skador rapporteras varje år E Förra året uppgav 2,3 miljoner svenskar att de åker utför. Cirka skidrelaterade skador rapporteras varje år. Det innebär att en av 900 besökare i en skidanläggning skadas. En majoritet är i åldrarna år. E 85 procent har skadat sig för att de ramlat. Fem procent för att de kolliderat med ett träd eller något annat föremål och lika många för att de krockat med en annan åkare. Fem procent har fått sina skador när de ramlat i liften. Vanligaste skadorna i samband med utförsåkning drabbar Visst händer det olyckor bland dessa åkare också eftersom de kan tekniken med carvingskidor och kommer upp i höga farter. Men även här är det i hoppen de flesta olyckorna sker. Ortopeden Fredrik Röding vid Sunderby sjukhus är själv inbiten utförsåkare. Han har till sin glädje märkt att allt fler använder hjälm i backarna. Visst det är bra att skydda sitt huvud, men jag är även positiv till ryggskydden som kan rädda folk från allvarligare skador. När det gäller carvingskidorna har Röding ingen bild av att den mer lättsvängda modellen har lett till några svåra skador i Norrbotten. Han poängterar att backarna i dag är betydligt bättre preparerade än tidigare. Nya pistmaskiner slätar ut och förebygger olyckor på ett mycket effektivare sätt än förr. På ortopeden har vi märkt att det är hoppen som orsakar de flesta skador. Ett olyckligt hopp kan ge hälbensfraktur som förutom smärtan också gör att du får en sämre förmåga att röra dig, säger han. I värsta fall kan skidåkaren inte fortsätta att utöva sitt fritidsintresse. Ett benbrott är inte att leka med. Det kan leda till ett lidande under många år med besvärliga komplikationer. Framför allt är det ungdomar mellan 14 och 20 år som råkar ut för olyckor vid utförsåkning. De flesta skidåkare skadar sig dock inte. I genomsnitt är det bara en av cirka 900 åkare under en säsong som får sjukhusvård. Barbro Lindbergh knä, skuldra/axel, underben, underarm, huvud och hand. E Barn får oftare underbensbrott eftersom bindningarna inte löser ut lika lätt som när en vuxen kör omkull. Källa: Svenska liftanläggningars organisation, SLAO Föreläsning om Föräldrahjälpen att förändra familjelivet Datum: 13 maj 2009, kl Plats: Ripan, Folkets hus i Luleå, Varvsgatan 39. Kostnad: 100 kr per person Anmälan: senast 11 maj, ange kostnadsställe och faktureringsadress. Anmälan är bindande. Nätverket KBT i Norr i samarbete med Beteendeterapeutiska föreningen Fyra norrlandsting i forskningssamverkan för ett visare NOrr För 2010 kommer de fyra norrlandstingen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten att ställa 2,4 miljoner kronor till förfogande för forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen, vartill kommer kronor för klinisk diabetesforskning. Syftet: Huvudsyftet är att stimulera till forskning i samverkan mellan anställda i norrlandstingen och universiteten i norra sjukvårdsregionen. Forskningsprojekt med klinisk och annan verksamhetsanknuten inriktning av gemensamt intresse för utvecklingen av den norrländska hälso- och sjukvården prioriteras. Vilka kan Söka? Grundkravet är att man är anställd och verksam inom landsting eller universitet i norra sjukvårdsregionen. Vidare krävs det att det är ett samverkansprojekt, där de sökande representerar minst två av regionlandstingen. 2,5 miljoner till Vad? Visare norr koncentreras i huvudsak på projekt som stimulerar till samverkan i regionen på lång sikt. anslaget gäller inte för handledning eller ordinarie arbetsplatsanknuten utrustning, t ex datorer. 1 September ansökan görs på särskild blankett och via e-post enligt särskilda anvisningar och ska vara inkommen senast den 1 september För sent inkomna ansökningar behandlas inte. information. På webben kan du läsa anvisningar och ansöka samt få mer information om t ex kontaktpersoner. 11

12 KRÖNIKAN Maj-Lis Granström Har vi kultur i Norrbotten? 23 år har jag jobbat inom kultursektorn i Norrbotten och också haft nöjet att representera länet vid olika nationella uppdrag. Nu när jag står inför slutet av mitt yrkesliv pensionen lockar har jag funderat över vilken principiell fråga som jag oftast mött under åren. Och här kommer svaret: Inte har vi väl någon kultur i Norrbotten?. I frågan ligger en jämförelse, både med andra län och med centralorten Stockholm, och också en önskan att bli motsagd, överbevisad. Här vore det lätt att göra en uppräkning av allt som finns hos oss men det skulle inte bli något svar, för frågan är en attityd och inte en faktabrist. Utifrån min erfarenhet kan jag lugnt säga att Norrbotten är i spets på många kulturområden. Vi har både institutioner, organisationer och enskilda kulturutövare som är långt mer intressanta och nyskapande än huvudstadens motsvarigheter och det finns inget hörn av länet, där det inte pågår kulturarbete. Men frågan handlar mer om vad man menar med kultur. Jag behöver inte kultur kan man höra och för ett antal år sedan uttryckte en i Metalls ledning i länet den lätt fundamentalistiska åsikten Våra medlemmar går inte på bibliotek. Om man med kultur enbart menar opera, konstinstallationer eller en bok av den senaste nobelpristagaren, så är det många som inte ägnar sig åt den, det är helt sant. Men allt det andra då? Eget skapande, akvarellmålning, logdans, lokalrevyer, ungdomars musikarrangemang, slöjd hemma i verkstan och dikterna i byrålådan inte är det mindre värt att kallas kultur. Och då räcker inte utrymmet här till att ta upp diskussionen om idrott också är kultur, det får bli en annan gång. Inte heller skoterkulturen, arkfisket, älgjakten, ladlandskapet eller våra olika etniska tillhörigheter brukar räknas som kultur hos frågeställaren i början. Men för mig är kultur allt det som gör oss till kreativa, humanistiska varelser och inte enbart de sköna konsterna. Ofta är förstås de sköna konsterna ett sätt att bearbeta och framföra både upplevelser och idéer. Konst, musik och litteratur har i alla tider varit de samhällsventiler där kritik och utvecklingsidéer först kommer till tals det leder till bokbål, bombningar av historiska arkiv i krigstider och fängslande av kulturarbetare i mindre demokratiska samhällen än vårt. När det sovjetiska öststatssystemet brakade samman var det ofta framstående kulturpersoner som blev de nya självständiga staternas ledare. Något att tänka en extra gång på. Alla typer av kultur är ytterst en fråga om demokrati, där varje människa äger rätt att uttrycka sina åsikter. Som all demokrati behöver den ständigt återerövras och värnas. Att ha ett snävt kulturbegrepp är en lätt väg, för det gör att vi snabbt kan utesluta de saker vi inte tycker om. Men det är också en begränsning. Våra ungdomar behöver många aktiviteter på sina hemorter för att vilja stanna kvar och då räcker inte ishallar och ridhus, det måste finnas andra kreativa saker att upptäcka, prova och kanske finna en framtid inom. Har vi det i Norrbotten? Det är ju också så, att vi genom ett snävt kulturutbud sätter en prägel på dem som väljer att stanna kvar i länet i framtiden de som är vår framtid. Om du som läser detta är av den uppfattningen att vi inte har kultur i Norrbotten, så har du valt en attityd. Tro bara inte att det är det faktiska förhållandet. Vill du ha mer information om vad som händer på kulturområdet vänd dig till Division kultur och utbildning i landstinget. Där finns full koll på både länet och landet. maj-lis granström nytt om namn Nytt utseende på webben Annica Lidman Sandman är sedan 1 april 2009 administrativ chef/biträdande verksamhetschef vid Länsgemensam psykiatri i Öjebyn, där hon arbetat som sjuksköterska och samordnare sedan Pia Johansson har anställts som projektledare för Tobaksfri Duo, en metod för att förhindra ungdomar att börja använda tobak. Hon kommer senast från en tjänst som hälsovägledare vid Health Solutions i Sävast. Före det arbetade hon som friskvårdsansvarig för personalen vid Luleå tekniska universitet. Birger Öström, distriktsläkare vid Piteå vårdcentral, tar från den 1 maj över som regional chefsläkare för primärvården Piteå älvdal efter Jörgen Boström. Marita Karlsson är ny personalspecialist inom primärvårdsstaben, med ansvar för östra Norrbotten och Länsenheten Särskilt Stöd/Funktionshinder. Marita kommer att dela sin tid mellan landstingshuset i Luleå och Kalix sjukhus. Hon kommer närmast från Arjeplogs kommun och en tjänst som personalsekreterare. Finns det någon nyanställd på din arbetsplats eller har du själv nytt jobb inom landstinget? Skicka in personuppgifter (namn, yrke, arbetsuppgift, anställningsdatum) och eventuell bild till så får fler veta. 12 Landstinget vässar webben. Tack vare uppgraderingen står vi bättre rustade att möta verksamhetens krav och behov, säger Daniel Ström, IT-systemansvarig för NLL Webb. Med både anställda och allmänheten som målgrupp ska landstingets webb klara många funktioner. Förutom webbsidor och webb-tv handlar det om olika tjänster för medborgarna, exempelvis tidsbokning och receptförnyelse. Planeringen för uppgraderingen av publiceringsverktyget Episerver startade förra sommaren. I slutet av mars lanserades den nya versionen. Landstinget hade en gammal version som det inte längre gick att få support på. Dessutom efterfrågades nya tekniska möjligheter, exempelvis mer avancerad bild- och videohantering. Det här har gett oss en bra plattform att bygga vidare på, förklarar Daniel Ström. Behovet av teknisk utveckling ligger till grund för uppgraderingen. Samtidigt har Insidan och landstingets interna respektive externa webbplats, fått ett nytt grafiskt utseende. Strukturmässigt handlar det inte om några stora förändringar, däremot är layouten och typografin ny. För en dryg månad sedan påbörjade landstingets mellan 500 och 600 redaktörer det omfattande arbetet med att gå igenom allt material. Totalt handlar det om webbsidor. Det kommer att ta ett tag innan allt är klart, vilket vi ber om överseende med. Däremot har redaktörernas arbetssätt inte förändrats mer än på några få punkter, säger Ulrika Leijon, objektansvarig för NLL Webb. Den nya designen har fått ett positivt mottagande. En detalj i det nya grafiska utseendet som gett upphov till intressanta reaktioner är den lilla bilden av personal som ligger högst upp på Insidan. I testmiljön hade vi en bild med en manlig läkare framför två sjuksköterskor, och fick höra att den var könsdiskriminerande. Vid lanseringen valde vi en bild med tre kvinnor och har då i stället fått frågan Är det bara kvinnor som jobbar i vården?. Andra har efterfrågat bilder på personer i olika åldrar och med olika etniska bakgrunder. Det är tänkt att bilden ska bytas ut då och då för att skapa variation på sidan, men det blir kanske svårt att göra alla nöjda. Episerver är ett vanligt publiceringsverktyg inom den offentliga sektorn. Med cirka användarkonton är NLL:s installation av Daniel Ström, itsystemansvarig för nll Webb, och Ulrika Leijon, objektsansvarig för nll Webb, har ansvarat för uppgraderingen av Episerver. Samtidigt har Insidan och fått ett nytt utseende. Foto: anders alm Episerver den största som gjorts i norra Sverige. Ulrika Leijon och Daniel Ström har de senaste månaderna arbetat intensivt med uppgraderingen. Nu kan de andas ut det mesta har gått enligt planerna. Jag är jättenöjd men man ska komma ihåg att det är en lång resa kvar. Webben måste hela tiden utvecklas, säger Daniel Ström. ULriKA englund

13 4-16 Maj HÖSTEN 2009 MÅSEN av Anton Tjechov Medverkande: Margareta Gudmundson, Urban Hedin, Pia-Karin Helsing, Therese Lindberg, Frej Lindqvist, Mikael Odhag, Maja Runeberg, Roger Storm, Andreas Strindér och Filip Tallhamn Regi Rasmus Lindberg Premiär 19 september Biljettsläpp 6 maj! Findus flyttar ut av Sven Nordqvist Från 4 år Medverkande: Martin Sundbom och Mats Pontén Festivalpris 60:- kr alla bilj. RONJA rövardotter från 7 år Picknickteater 4-7 år Det vidunderliga äventyret 5-7 år Norrbottensteatern En är ilsken. En är rädd. En gör allt för att bli sedd 5-8 år Riksteatern En natt i februari 6-9 år Samiska teatern Önskebrunnen 4-6 år Jämtlands läns teater När jag var liten nästan alltid glad 2-6 år Dockteatern Tittut Svårast är det med dom värdelösa från 15 år Teater Västernorrland Premiär 10 okt Biljettsläpp 6 maj! BILJETTER TEATERNS KASSA må-fr 9-17 och en tim innan förest. Tel KULTURENS HUS må-to 10-19, fr 10-18, lö 10-15, sö Arctic Light Sjungikörfest PiTEå Musikhögskolans aula Lör 9 maj kl Varje år arrangerar UNGiKÖR Sjungikörfester på olika håll i landet, där barn- och ungdomskörer från hela Sverige får sjunga tillsammans, träffa inspirerande körledare och lära sig ny repertoar. Nu kommer UNGi- KÖR Sjungikörfester bland annat till Piteå där Arctic Light kommer att medverka. Norrbotten NEO ViSBy Roxy 13 maj & 15 maj I samarbete med Gotlands Tonsättarskola ger Norrbotten NEO två konserter i Visby med verk komponerade av skolans elever. Jag gillar Stig Musikteater om att vara tre som leker LULEå Kulturens Hus 17 maj kl Dessutom skolkonserter i länet 5-20 maj Musik Direkt UPPSALA Konsert och kongress 21, 22, 23 maj Sveriges största musiktävling för ungdomar mellan år! Finalister har röstats fram i Sveriges alla län och samlas nu för finalen. Victor Isaksson Band från Piteå får representera Norrbotten när Musik Direkt avgörs i Uppsala. Länsjuryn belönade bandet för deras unika sound och stora energi. Festivalen kommer att ge tre dagar av glädje, fest, spänning och massor av musik, nästan dygnet runt. Norrbotten NEO New Sweden PiTEå Studio Acusticum 28 maj Vid vårens sista konsert med Norrbotten NEO ges fem rykande färska verk med några av de internationellt mest uppmärksammade svenska tonsättarnamnen. Spänn fast säkerhetsbältena! Detta är en konsert som utmanar både musiker och åhörare med musik som berör, stör och förför. Arctic Light LULEå Domkyrkan 2 juni Kyrkomusiker i Norrbotten och Västerbotten samlas i Luleå för att ha ett sk musikerforum. En av programpunkterna under denna sammankomst är vår egen tjejkör Arctic Light som ger en konsert i Domkyrkan. Under konserttillfället får man även njuta till domkyrkoorganisten Markus Wargh samt sångaren Arne Lundmark. Arctic Light på Tampere Vocal Music Festival TAMMERFORS 3-7 juni Arctic Light är en av de 48 körer som deltar i Chorus Review i Tampere Vocal Music Festival den 3-7 juni Finland deltar med flest körer, hela 37 stycken. Andra länder som är representerade är Singapore, Vitryssland, Tyskland, Nederländerna, Tjeckien, Kroatien, Ryssland och Sverige där vi har vår egen tjejkör Arctic Light som representerar oss. Norrbottens Kammarorkester Skapelsemorgon LULEå Kulturens Hus Sön 14 juni Skapelsemorgon, kantat av Jan Sandström. På programmet även musik av Mozart, Sibelius, Sinding och Stenhammar Medverkande: Norrbottens Kammar orkester, Erik Westbergs vokalensemble, Christian Svarfvar violin, Mårten Landström piano, Katarina Giotas mezzosopran och Olle Persson baryton. Dirigenter är Petter Sundkvist och Erik Westberg norrbottensmusiken.se Utställningar T.o.m. 7 juni Och tiden blir ett förunderligt ting Fotografier av Sune Jonsson T.o.m. 7 juni Präst & kvinna 1960 prästvigdes de tre första kvinnorna i Sverige. Föreläsningar i samband med utställningen 9 31 maj Medieprogrammets vårutställning Fotoelevernas årliga avslutningsutställning, Luleå gymnasieskola åk 3 30 maj 30 augusti Samiska föremål Ur museets samlingar 6 juni 20 september Marianne Öqvist Minnesutställning sammanställd av Bengt Franck 17 juni 23 augusti LAB 09 - Luleå Art Biennial Arr KILen/konstnärsgruppen i Luleå. I samarbete med Luleå kommun med flera. Curator: Jan Erik Lundström Gehäng av horn med rut och blomdekor, med två ringar av mässing resp. horn. Märkt 1917 J.P.F Jon Pålsson Fankki ( ) lappkateket och legendarisk slöjdare från Norrkaitums sameby, Gällivare socken. Från utställningen Samiska föremål Foto Göran Dahlin Norrbottens museum Sommaröppet juni augusti mån-fre 10-16, lör-sön Sommarmusik onsdagar 24 juni 5 aug kl 19 museet öppet till kl 21 Program Lördag 9 maj kl Vernissage: Medieprogrammet, Luleå Kl 14 Utställningen öppnar Lördag 9 maj kl Hembygdsgillets spelmanslag Folkmusik i Café 1900 Barnens söndag 10 maj kl Festspiror av gammalt & nytt Slöjd för barn med Eva Öhrling Söndag 10 maj kl Söndagsvisning: Sune Jonsson Britta Lundgren, Västerbottens museum, berättar om fotografen Sune Jonsson och hans utställningen Lördag 16 maj kl Föreläsning: Ett personligt vittnesbörd Luleå stifts biskop Hans Stiglund föreläser i samband med utställningen Präst & kvinna Söndag 24 maj kl Föreläsning: Arbetsmiljö och jämlikhet Irene Gustafsson och Arne Öhman, förtroendevalda i Svenska kyrkan. Lördag 30 maj kl Vernissage: Samiska föremål Kl 14 Utställningen invigs Museiparken, Storgatan 2, Luleå Tis-fre Lör- sön Mån stängt Lördag 30 maj kl Anja Storelv med band Jojk och samisk musik med glöd och passion. Anja Storelv jojk, sång och handtrumma, Hans Lennart Bruun elbas och dragspel, Micke Forsberg gitarr, vevlira, mungiga och slagverk, Lars Paulin slagverk Lördag 6 juni kl Traditionellt nationaldagsfirande Hemvärnets musikkår spelar i museiparken Lördag 6 juni ca kl Här är den sköna sommar, Eternellerna - 10 år Britten Andersson och Börje Ekström, sång, Suzanne Jones, piano och Åke Lindström, gitarr Lördag 6 juni kl Vernissage: Minnesutställning av Marianne Öqvist Kl Utställningen invigs Onsdag 17 juni Vernissage: LAB 09 Se kommande program 13

14 VISS DEKOR TORS- DAGSMAT BEGÄRA MARKBE- REDARE HORN FISK KVÄVE GASA HALVÖ ÖREBRO LÄN FETT KÖPSLÅ HAR KOPP SANDORM EJ AV HJÄLP- ORGAN FLASKA RYSSJA ÄR MOT BROTT DARIO TRÄD KOMMU- NIKA- TION GUDOM INGA ÄNG HÖGA KORT NOBEL MAN 500 LIERAD RÅGÅNG SILIKAT SJÖ- RÖVARE NEKANDE TOBAK KRISTINA BLANK BREV- SLUT ÖRNEN I DAG RÅTTA KÄRA SERIE- FIGUR RIKE FÖRE C ENKLA ITU SÄNKT A ODELBAR GUDA- BILDER BIBEL- MAN PÅ VÄGG SKRÄCK LÅG- VATTEN SVERIGE FISK SNYLT- GÄSTER FÖRST FÖRE TOLV GAL SKULDRA TUNN- TARM F.D. ASEA GE FÅR ÖL-CAFÉ TUSEN VAR VISSA JUNG- FRUR JORDART GÖR MAN EKA DROG AFFÄR PUTTO OLAGLIG JÄMMER REDO FEMTIO SCEN SNILLE MÅTT AREKA KASTAS DAM GUN VÅR ARKMAN ELD- STAD FÖRE S STOCK- NING URAN FINSK STAD DOFTEN KÅRE RINNER MAN FLEST GÅNGER URNA TILDE RISUM FURSTEN DRAR MAR- GARIN SKA TE SVAVEL SJUK- DOM DANSK Ö YTA GRUS KVALS- TER DANS KALIUM GRIPA NORGE ACKORD FÖRE U ROVA FÖRE T FÖRORT Ingrid Nordin, Kiruna 14 Kryss nr 3 Senast 5 juni 2009 vill vi ha ditt kryss. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå. Märk kuvertet Kryss 03. Lycka till! Namn... Adress... Postnummer och ort... E P E S U Ö V N I N G S K Ö R K A J U T A E D L E K S O L D Å P F N U S K Å K R E A T I O N E R Å R J Ä N G A H Y T A L U I G I A T S T I F T E L S S B O R A T T F D B U C K A N J Ä R E R E R E M I N A K N A R L O I R E R O S A D B I R F N I S S T E I N A R O M A T I S K S E R E T T U N I S O N S D B O N U S O R M O S S P B A S I S K N O F A L I R I D I U M G K D D N E T T O O F S A M E L A N D N Ö T E K I P A G E A R A Y E V S T O F I L K N I P A R E V A K N L K O R A L L R R A T O R G B Ö N A A I D A Lösning på kryss nr Kryssvinnare KRISTINA JOHANSSON Tellusvägen 8, Kiruna VALBORG TIENSUU Rönnvägen 35, Boden MARIA PALDANIUS Björnholmsgatan 9, Haparanda HENNING WAHLSTRÖM Sergeantsgatan 2 E, Boden KERSTIN PERSSON Hällbruksgatan 3, Luleå Vinnarna får trisslotter med posten. Grattis!

15 Anonyma apelsinskalare kåseriet Jag klarar inte av familjeutflykter längre. Prestationsångesten kostar för mycket. Plötsligt insåg jag att jag ägnat stor del av mitt vuxna liv åt att se fram emot utflykter, planera för dom, men aldrig njutit av själva genomförandet. Jag blir bara stressad av att hela tiden vara tvungen att se till att alla har det dom behöver. Och hur man än anstränger sig så nog har jag glömt toapapper eller ketchup. Så jag har bestämt mig för att komma in från kylan efter nästan ett halvt sekel av dessa eländiga picknicks. Jag ska trycka upp gröna rockbuttons där det står: Vi utflykt int! Nästan alla reagerar positivt på ordet utflykt. Man ser framför sig en snörik och solstänkt vårdag med massor av gofika och vänskapliga lekar i blåvit Norrbottensnatur. Barnen tänker att det nog vankas godis i någon form och kallar det för Ätflykt. Eller så går dom direkt tillbaka till hoppingivande minnen från en resa till Skara Sommarland, övertygade om att det också var en normal norrbottnisk utflykt. Mamma tänker kanske att hon ska ta med sig den där tidningen som hon inte hunnit läsa. Pappa tänker att han inte får glömma maskburken. När jag själv hör ordet har jag, fram till för någon månad sedan, förstås automatiskt väckt förhoppningar om att den stundande utflykten ska bli lika bra och rolig som "mitt livs utflykt" eller ännu bättre. Men det blir den ju aldrig, eftersom det plötsligt är jag som ska ansvara för utflyktsmål, transport, utrustning och övriga förutsättningar. Jag är inte bra på såna saker. Det är så svårt att i förväg tänka ut vad man kommer att behöva. Jag är urusel på schack helt enkelt. Dessutom är det alltid så svårt att hitta dom där rätta grejerna: spaden, termosen, liggunderlaget, ungarnas vinterstövlar och bilnyckeln. Obegripligt knepigt, trots att jag har allt överst i förrådet. I begynnelsen gjorde man inte så många utflykter. Där ute lurade nämligen björn, lejon, varg och sabeltandat ösregn. Å andra sidan, om man väl tog sig för en utflykt på stenåldern så blev den sällan misslyckad. En utflykt förr var ju inte särskiljd från att sitta hemma på grottgolvet, gnaga på en rå vildsvinslägg och lyssna till obegripliga jojkningar från gubbar med läggfett i skägget. En lyckad utflykt med familjen i nutid måste matcha det roliga, mysiga, trygga och energisparande alternativet att sitta i mjuksoffan och titta på sitt favoritprogram med knät fullt av sega råttor. Annars är det ingen som vill följa med. Alla andra familjer verkar klara av just detta och siktar på gigantiska fjällsluttningar med fräsiga fyrtaktarmaskiner, trassselfria pimpelspön, välvallade skidor, nyslipade yxor och renfällar som inte luktar slemtång från Sargasso. I flätade korgar isolerade med nystrukna rödoch vitrandiga köksdukar har de färska jordgubbar, saltrostad kycklingfilé och irländskt knaperbacon. Nybakade kanelbullar, små jävla tablettaskar och fräscha serietidningar till barnen. Själv har jag sista tiden inte orkat packa ner mer än en brunfläckig banan (av det där märket som aldrig håller längre än hem från affären). Den tycker jag att familjen kan dela på. Det känns alltid som att det inte finns tid till att svänga förbi macken igen. Det gör man ju jämt. Bra är i alla fall att bananen inte är söndermosad innan vi är framme vid utflyktsmålet i dikesrenen. Ryggsäcken har jag nämligen glömt hemma på köksbänken. Trollung- Söndag 3 maj 2009 PATRIK WARG arna fryser och måste bajsa. Termoslocket är trasigt och tändsticksasken är tom. När nog många bilar har passerat i alltför hög hastighet åker vi hem till teven igen. Kul! När jag tänker efter så kanske jag ska skapa en terapigrupp för utbrända picknickare, som behöver hitta tillbaka till utflyktsextasen. Vi kan grilla falukorv i öppna spisen hemma hos mig, dricka termoskaffe och käka apelsiner med lovvikavantarna på. Efter några sessioner ställer vi ett fönster på glänt. Mycket hänger på klimatet förstås. Här hos oss består 99 procent av utflyktskrånglet av att skydda sig mot vädret och att ha med sig det som inte finns att äta eller använda i naturen. I varmare länder kan en utflykt helt enkelt bara vara att gå ut. Man behöver inga renfällar och ingen matsäck. Stärkelsepackade gulgröna bananer dinglar från träden. Man kan inte glömma något hemma och behöver inte svänga förbi macken. Lite vatten bara, så är saken biff. Eventuellt kan det vara bra att ha en kamel utanför dörren. Då behöver man inte ens leta efter bilnyckeln. Det skulle passa mig perfekt. Å andra sidan: Vi flytt ju int! Ur museets samlingar konstverk berättar Fraternal Order OF Eagles (F.O.E.) är ett amerikanskt ordenssällskap, som framför allt sysslar med välgörenhet. Det här ordenstecknet kommer från logen 382 i Hancock, Michigan. Det har använts av en norrbottning som emigrerade till USA år krävde F.O.E. för första gången att en nationell helgdag för hedra alla mödrar skulle införas firades Mors dag officiellt för första gången. I Sverige har vi firat Mors dag den sista söndagen i maj i 90 år, sedan Här är några ord om hur man bör fira Mors dag hämtade från broschyren Anvisningar för firande av Mors dag från E mor hälsas om morgonen med sång av barnen. E hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva. E Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp utantill, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig Mors förlåtelse för ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter. ROBERT POHJANEN fotnot: Läs mer om ordenstecknet och Mors dag på Klicka dig fram till Kultur, Norrbottens museum och Månadens föremål. I landstingets konstsamling finns ett flertal verk som är utförda i färgträsnitt. Denna bild är skapad av den japanske konstnären Ando Hiroshige III ( ). Han var elev till den kände konstnären Ando Hiroshige I ( ). De var inte släkt med varandra, vid den tiden ändrade man ofta namnet efter sin lärare. Motivet är från Nagatoprovinsen på ön Honshu i sydvästra Japan. För att göra ett färgträsnitt använder man en träplatta på vilken motivet arbetas fram med olika typer av stämjärn: v-formade, rundade, platta och så vidare. Den yta som inte har bearbetats med verktygen färgas in. När konstnären gör trycket blir de ytor som skurits bort ofärgade. I detta fall har flera träplattor använts var för sig med olika ytor bearbetade, för att få olika färgfält till konstverket. Ando Hiroshige I ( ) och Katsushika Hokusai ( ) är de mest kända japanska träsnittskonstnärerna. Deras bilder är ofta ukiyo-e, skildringar av vardagslivet eller bilder av den förbiflytande världen, som de också kallas. Shunga är också en motivkrets inom det området men har främst erotiska motiv. Hiroshige I och Hokusai kan också sammankopplas med den europeiska konsten. Deras bilder hade stort inflytande på impressionisterna och andra kategorier av europeiska konstnärer. Vincent van Gogh är en av dem som synbarligen påverkades av de japanska träsnitten. Han utförde en målning som heter Bro i regn från Den är nästan en kopia av Hiroshiges Regnskur på Ohashibron från Japanska konstnärer kan alltså ha influerat den europeiska konsten och konstriktningarna i större utsträckning än man vanligtvis tror. TORSTEN WIKSTRÖM Bild: Daryoush Tahmasebi norrbottens museum Ordenstecknet har tillhört en norrbottnisk emigrant och kom till Norrbottens museum Foto: Göran Dahlin, norrbottens museum 15

16 Bo Wibergs väg från öknen till Öjebyn Bo Wiberg är uppvuxen på en gård och har arbetat hela sitt liv med lantbruk, bland annat i Saudiarabien. Nu tar han över som chef för landstingets båda naturbruksskolor. Att få utbilda ungdomar i den gröna näringen det är det häftigaste man kan hålla på med. Klockan är halv tio och Bo Wiberg är på väg till matsalen på Grans naturbruksskola för att dricka kaffe. Men först tar han emot ett kort besök på kontoret. Och sedan blir han stoppad för ett samtal i trappan. Och så vill kokerskan byta några ord med honom i köket. Till sist slår han sig ned vid ett bord med sin kaffekopp i matsalen, där det redan vimlar av folk. Det är en daglig rutin att all personal träffas tjugo i tio för att äta smörgåsar och dricka kaffe som skolan bjuder på. Det här är guldstunden på dagen. Vi får alltid frågan hur vi kan bjuda på fika varje dag, men jag ser det som en investering. Här sker en massa spontana möten. Om han själv har någon information han behöver nå ut med brukar han helt sonika resa sig upp och säga det under förmiddagsfikat. Från och med årsskiftet arbetar han halvtid som skolchef för både Grans och Kalix naturbruksskolor, men han fortsätter på halvtid som rektor och verksamhetschef på Gran. Här har han själv gått gymnasiet och här går hans dotter nu. Bo Wiberg är uppvuxen på försöksgården i Norra Sunderbyn, där hans pappa var föreståndare och arbetade med att ta fram nya potatisutsäden. För Bo Wiberg var det ett självklart val att arbeta med lantbruk. Efter gymnasiet var han djurskötare och reparatör på olika gårdar innan han 1981 gick den ettåriga lantmästarutbildningen på lantbruksuniversitetet i Alnarp. Sedan fick han arbete som lantbruksexpert på Alfa Laval med placering i Saudiarabien. Uppdraget var att bygga upp världens största mjölkgård med mjölkkor plus ungdjur. I knappt två år bodde jag ute i öknen. Det var hur läckert som helst, berättar han. Utlandsarbetet passade honom och efter Saudiarabien började han i ett biståndsprojekt som Rädda Barnen drev i ett palestinskt flyktingläger på Västbanken. Också där skulle han vara med och sätta igång ett stort jordbruk. Jag stannade till 1987, men då började det smälla omkring oss och det blev för riskabelt. Bo Wibergs privata fotoalbum Från uteplatsen vid vår bostad i Bodsjön ser man ut över sjön med samma namn. Han kom tillbaka till Sverige och fick arbete på Hushållningssällskapet, där han utbildade avbytare till lantbruket. Samtidigt pendlade han i ett par år till Sudan för ytterligare ett stort mjölkprojekt åt Alfa Laval, innan han 1994 började som driftsledare på Grans naturbruksskola. Vid den tiden hade han bildat familj och sökte inga fler utlandsjobb. Men jag kan sakna det ibland. Varje år när jag håller tal på examen brukar jag Potatisupptagning i min frus odlingar i slutet av juli uppmana mina elever att fimpa pojkeller flickvännen, bara tänka på sig själva några år och ge sig ut i världen för att skaffa erfarenhet av nya kulturer och arbetssätt, berättar han och ler. Under åren som driftsledare på Gran höll Bo Wiberg själv en del lektioner på skolan. När han blev rektor och verksamhetschef 2003 slutade han undervisa, men han försöker ändå ha Naturen är viktig, där tankar jag energi. Utsikt över Svensbyn från Högberget sommaren Bo Wiberg, nytutnämnd skolchef på Grans och Kalix naturbruksskolor, brinner för den gröna näringen. Många kanske inte vet att 30 procent av den KRAV-märkta mjölken i Norrbotten produceras här på Gran, berättar han. Foto: SUSANNE LINDHOLM Namn: Bo Wiberg Ålder: 55 Familj: Fru och tre tonårsbarn Aktuell som: Nybliven skolchef för Grans och Kalix naturbruksskolor Ledarstil: Vill vara en icke-auktoritär ledare, som snarare går bakom sina anställda än framför. Andra uppdrag: Ordförande i LRF:s kommungrupp i Piteå. Fritidsintressen: Att hjälpa till med min hustrus potatisodling och allt annat som rör familjen och hemmet. så mycket kontakt som möjligt med eleverna. I rollen som skolchef har han inte som uppgift att sätta sig in i detaljerade skogsbruksfrågor. Det jag håller i är de vidare omvärlds- och utvecklingsfrågorna. Den utmaning som skolorna ställs inför de närmaste åren är att barnkullarna minskar. 30 procent av elevunderlaget kommer att försvinna fram till år Ändå har han som mål att behålla samma antal elever. Det ska vi göra genom att bibehålla vårt goda rykte, ha en ännu tydligare marknadsföring och genom att hålla oss med den nyaste tekniken. Just nu utreder han möjligheten att inrätta en yrkeshögskoleutbildning på de båda naturbruksskolorna. En annan viktig fråga är att gymnasieskolan ska göras om i hela Sverige. I och med det kommer skillnaden mellan yrkesinriktade och teoretiska gymnasieskolor att bli tydligare. Det vore mycket olyckligt om vi inte får ha kvar möjligheten att ge eleverna särskild behörighet till högskolan. Att utbilda ungdomar inom jordoch skogsbruk i en tid då de ekonomiska villkoren för den gröna näringen är tuffare än på länge är ingenting som oroar honom. Det ställs stora krav på både skogsbruk och lantbruk när det gäller investeringar och storskalighet, men dessa branscher är inte alls lika konjunkturkänsliga som många andra näringar. Att producera mat, bränsle och byggnadsmaterial är det enda vi vet att vi alltid måste göra. Det Bo Wiberg önskar att eleverna ska få med sig från naturbruksskolorna är det ekologiska tänkandet som han själv brinner för. På Gran produceras till exempel bara KRAV-märkta jordbruksprodukter. Men min uppfattning är att ungdomar i dag är väldigt miljömedvetna. ULRIKA VALLGÅRDA Fakta Landstingets naturbruksskolor E Grans naturbruksskola ligger i Öjebyn, strax utanför Piteå. Skolan har omkring 80 anställda och på naturbruksprogrammet går cirka 240 elever. Internatet på skolan har ungefär 70 platser. På naturbruksprogrammet kan eleverna välja inriktning mot jordbruk, djurvård, hund, hästhållning eller naturvetenskap. E Kalix naturbruksgymnasium har 50 anställda och 160 elever, varav ett 20-tal bor på skolans internat. Eleverna kan välja mellan utbildningsprofilerna naturturism, vatten, sågverk och hyvleri eller skogsbruk.

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag den 22 januari 2010 NORRBOTTEN Kvinna blir präst i Övertorneå Birgitta Pirhonen blir präst i Övertorneå. I torsdags bestämde kyrkorådet i Övertorneå att hon får jobbet. Det

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget 19 maj Anitha ramlade och fick fraktur på L4 Sjukgymnastik, träningsprogram att ha hemma, akupunktur och ultraljudsbehandling Morfinliknande preparat samt Alvedon Tog bara toppen av smärtberget Fick Diskbråck

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Novus Unga om vården. Vårdförbundet. 2010-05-10 Lina Lidell

Novus Unga om vården. Vårdförbundet. 2010-05-10 Lina Lidell Novus Unga om vården Vårdförbundet 2010-05-10 Lina Lidell 1718 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Vårdförbundet. Intervjuerna har genomförts inom ramen för Novus

Läs mer