Optimala Skatter och grön skatteväxling

Transkript

1 Optimala Skatter och grön skatteväxling av Lennart Flood & Chiya Manuchey FORES 23 April 2015

2 Miljoner kr Totala miljöskatter i Sverige Löpande priser miljoner kronor ,5 Energi 3, Procent Procent av BNP (Höger axel) 2,5 2, , Transporter 1,0 0,5 Föroreningar 0,0 Källa: SCB *Värden för 2013 preliminära

3 Utsläpp av växthusgaser i Sverige , Tusen ton koldioxidekvivalenter Källa: Naturvårdsverket

4 Optimal beskattning Vad är optimalt? Det ska(esystem som maximerar samhällets välfärd. En op9mal inkomstska( kan beräknas i två steg: 1. individens val av arbets9d och konsum9on 2. välj ska(esystemet som maximerar samhällets välfärd givet budgetneutralitet Baserad på fördelning skall inkomstska>en vara högre för de med högre betalningsförmåga (inkomst) och baserad på effekfvitet skall marginalska>en vara lägre ju mer den påverkar arbetsbeslutet. Det är en modell som fokuserar på den väsentliga frågan, avvägningen mellan fördelning (den samhälleliga välfärdsfunkfonen) och effekfvitet (individernas anpassning)

5 Mikrosimulering SWEtaxben (steg 1) Linda data: > individer Status: 1. Barn 2. Ålderspensionär 3. Student 4. Förtidspensionär 5. Föräldraledig 6. Arbetslös Sysselsättning ja/nej: Sannolikheten påverkas av 7. Övrig ersättningsgraden 8. Långtidssjuk 9. Sysselsatt (1) Förtidspension, (2) Arbetslöshet, (3) Långtidssjuk, (4) Ålderspensionär MINI FASIT Skatter/ bidrags regler Disponibel inkomst Ja, h=0 Nej Arbetstid för sysselsatta och de som saknar bidragsförsörjning Separata modeller : 1. Ensamstående mödrar, 2. Ensamstående kvinnor, 3. Ensamstående män, 4. Gifta/samboende Påverkas av budgetmängden Arbetstid, socialbidrag, sysselsättningsstatus för alla individer. Vid dessa värden beräknas disponibel inkomst och övriga variabler av intresse.

6 Samhällets välfärdsfunk9on (steg 2) Låt L vara fritid och C disponibel inkomst, för varje hushåll beräknas: 2 2 V = βl ln( L) + βll ( ln( L) ) + βc ln(c ) + βcc (ln(c) ) Samhällets välfärdsfunktion är summan av V för alla individer. För att ta hänsyn till fördelningen av välfärd skall hushåll med en lägre nivå få en högre vikt än de som har en högre välfärd. Detta görs genom att definiera olika viktade välfärdsfunktioner. Vikterna beror på samhällsplanerarens aversion mot ojämlikhet.

7 Metod för a( beräkna eventuell välfärdsvinst av en reform Normalt utgå från dagens system: 1. SWEtaxben skapar individernas önskade val av fritid (L) och disponibel inkomst (C). 2. Vid denna kombination av L och C utvärderas samhällets välfärd oviktat och med fördelningsvikter. Upprepa denna sekvens för reformen givet att reformen genererar samma statliga budget. Ger reformen en högre välfärd?

8 Reform en grön ska(eväxling Det femte jobbskattavdraget (som infördes januari 2014) finansieras med en höjd bensinskatt. När det gäller effekten av jobbskattavdraget tas hänsyn till att individen anpassar sitt arbetsutbud, men det sker ingen anpassning av efterfrågan på bensin till följd av höjningen av bensinpriset, dvs. vi antar att efterfrågeelasticiteten är noll. Således utvärderas i denna rapport enbart den möjliga andra vinsten av reformen. Den miljömässiga vinsten av en bensinskattehöjning går utanför vad som är möjligt att analysera i denna rapport.

9 Bensinskatten i procent av hushållens disponibla inkomst, år Inkomstklass Ska(eandel 2,2 1,6 1,9 1,7 1,6 1,4 1,2 1,1 1,0 0,7 Källa: Sterner (2012) Not: Det är inte enbart bensinkostnaden för de som har bil som ingår utan även allmänna transporter ingår. Bensinskatten innebär att disponibel inkomst minskar. Minskningen varierar beroende på inkomstdecilen enligt tabellen. Nivån på bensinskatten anpassas för att erhålla budgetneutralitet.

10 Det femte jobbskatteavdraget och höjd bensinskatt 5:e Jobbska(eavdraget Jobbska(eavdraget och höjd bensinska( Ingen anpassning (1) - 12,6 12,6 Med anpassning (2) - 12,0 14,5 Med anpassning (3) - 0,2 2,3 0 2, ,6 0, ,4 0,3-10,4-7,9-0,2-0,1 0,2 Välfärd Procentuell förändring Rawlsian 0,77 0,40 0,37 0,02 Total ska( (Mdkr) Disponibel inkomst (Mdkr) Arbets9d (helårsekv.) Moms (Mdkr) ArbetsgivaravgiWer (Mdkr) Budgeteffekt (Mdkr) Gini procentuell förändring U9litaris9sk

11 Reflektioner Inga starka argument för en grön skatteväxling Partiell mikrosimulering eller allmän jämviktsmodell? Utvärdering mikrosimulering: Jobbskatteavdraget medför en positiv välfärdsökning (ofinansierad) Höjd bensinskatt bygger på miljövinster? Hur stora externa effekter? Mer fokus bör läggas på: fördelningseffekterna av höjda miljöskatter. Enkla skatter? Redan idag en hög koldioxidskatt Ingen förändring!