Miljöpolitik och fördelning. Bengt Kriström Prof. Naturresursekonomi, SLU-Umeå Ordf. MESO Ledamot HållKom

Transkript

1 Miljöpolitik och fördelning Bengt Kriström Prof. Naturresursekonomi, SLU-Umeå Ordf. MESO Ledamot HållKom

2 Teman Kostnadseffektiv miljöpolitik Fördelning och miljö Empiri Reflektioner

3 Effektiv miljöpolitik Kostnadseffektiv miljöpolitik = marginalkostnadsutjämning = max miljövinst per satsad krona Effektivitet, inte fördelning. Ekonomiska styrmedel ger, i teorin, kostnadseffektiva lösningar Empirin ger gott stöd åt denna tanke

4 Effektiv miljöpolitik

5 Är svensk klimatpolitik kostnadseffektiv? Är marginalkostnaderna utjämnade mellan källor? Är medlen fler än målen? Används sektorvisa mål?

6 Fördelningsfrågor och miljö Miljöpolitik måste ge effekter på konsumtion och produktion Vinnare och förlorare när ekonomin ställer om sig Inte ointressant att studera fördelningseffekterna, även om det inte är uppenbart vad som skall avses med En rättvis miljöpolitik

7 Olika perspektiv på fördelningsfrågorna Globalt: kan klimatfrågan lösas utan väsentliga effekter på utvecklingsländernas konsumtion? Europa: Utformning av bördefördelning och konsekvenser av att Sverige går före Sverige: Regionala effekter av transportbeskattning Intertemporal fördelning: Skall vi avstå konsumtion idag till framtida generationer som är långt rikare än vad vi är? Får begränsa mig till några exempel från svenska studier kring konsumtion av energivaror (som inkluderar transporter)

8 Empiri: Erfarenheter från andra studier Litteraturöversikt Miljöpolitikens kostnader fördelas oftast regressivt Miljöpolitikens intäkter fördelas ofta progressivt. Denna uppfattning börjar dock utmanas. Skatteväxling är i allmänhet regressiv, särskilt i fallet koldioxid/löneskatter

9 Varför dessa effekter? Väsentligen kan resultaten på kostnadssidan förklaras av hushållens utgiftsmönster Inte alls uppenbart varför vinsterna fördelas progressivt. Intutionen är iaf att miljökvalitet är en lyxvara, dvs vara med hög inkomstelasticitet

10 Konsumtionsmönster: energivaror och inkomst Konsumtion av energivaror som andel av disponibel inkomst för hushåll i olika inkomstgrupper. Källa: Brännlund & Nordström Andel av disponibel inkomst Uppvärmning Andra resor Kollektivtr. Bensin Ink.grp 1 Ink.grp 2 Ink.grp 3 Ink.grp 4 Ink.grp 5

11 Konsumtionsmönster: Regionalt 0.16 Konsumtion av energivaror som andel av disponibel inkomst för hushåll i olika regioner 0.14 Andel av disponibel inkomst Uppvärmning Andra resor Kollektivtr. Bensin Stockholm Göteborg/Malmö Större städer Södra mellanbydgen Större städer Norrland Övre Norrland

12 Kostnader för hushåll Mikromodell (Brännlund & Nordström) 1. Hushållet fördelar disponibel inkomst på varaktiga (inkl. sparande) respektive icke varaktiga varor. 2. Hushållet fördelar sin budget för icke varaktiga varor på: Bensin Kollektivtrafik Andra resor Uppvärmning (Olja, El, Fjärrvärme) Andra varor

13 Simuleringar Scenario 1: Fördubblad CO2 skatt, sänkt moms Scenario 2: Fördubblad CO2 skatt, sänkt moms på koll.trafik

14 Välfärdskostnad Kronor Kostnader (CV), kronor per hushåll, för hushåll i olika inkomstkategorier Kr Ink 1 Ink 2 Ink 3 Ink 4 Ink 5 C100 C100PT

15 % av disponibel inkomst 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Välfärdskostnad procent av disponibel inkomst Kostnader (CV) för hushåll i olika inkomstkategorier, % av disponibel inkomst Ink 1 Ink 2 Ink 3 Ink 4 Ink 5 C100 C100PT

16 Välfärdskostnad Kronor Kostnader(CV), kronor per hushåll, för hushåll i olika regioner Sthlm Gbg/Malmö Städer syd Landsb syd Städer norr Landsb norr C100 C100PT

17 Kostnader för hushåll, allmän jämvikt Fördubbling av CO 2 skatt, sänkt arb.givaravgift kronor per år Singel Sambo utan barn Singel med ett barn Sambo med ett barn Sambo med två barn Sambo med 3+ barn Källa: Harrison och Kriström (1996) SOU 1996:117

18 Slutsatser Koldioxid- och energiskattens fördelningseffekter är tydligast i den regionala dimensionen Direkt effekt på hushållen Indirekt effekt via effekter på industri

19 Reflektioner Fördelningsaspekterna är inte ointressanta i utformningen av miljöpolitik. Kan mildra fördelningseffekterna med återföring av skatteintäkter/gratis tilldelning av utsläppsrätter (till en viss effektivitetskostnad)

20 Åsikter 1. Förenkla och omstrukturera energiskattesystemet (fiskal del, miljödel m parametrar satta efter miljökostnad) 2. Bredda utsläppshandeln i Europa (transportsektorn) 3. Etanol -- Bör behandlas symmetriskt i ett reformerat energiskattesystem (dvs. ingen koldioxidskatt, men med energiskatt) 4. Byt miljömål vad gäller klimatpåverkan till ett avräkningsmål (fokusera utsläppen av klimatgaser och inte var utsläppsminskningarna sker) 5. Ett mål = ett medel