Antagen av kommunstyrelsen 15 maj

Transkript

1 Antagen av kommunstyrelsen 15 maj

2

3 Inledning Måltiden har stor betydelse för människors välbefinnande, prestationsförmåga och positiva hälsoutveckling. Därför är det viktigt att maten ger den energi och näring som kroppen behöver enligt gällande nationella näringsrekommendationer och bidrar till en långsiktigt ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling. Måltiden har en viktig social och pedagogisk funktion som kan inspirera till goda måltidsvanor, främja en hälsosam livsstil och förmedla en sund inställning till mat samt verka för god livskvalitet. Syfte Policyn formulerar kommunens övergripande åtagande när det gäller mat, hälsa och måltidsverksamhet, med omtanke om olika gruppers behov. All berörd personal ska veta vilka rättigheter, krav och vilket ansvar de har för måltids- och kostfrågor inom den kommunala verksamheten. Syftet med en måltidspolicy är att skapa ett gemensamt synsätt på mat och måltider i kommunens verksamheter och att i en förebyggande och lärande process skapa en god livsstil. Styrdokument/lagar/riktlinjer Följande styrdokument/lagar har varit vägledande vid framtagandet av måltidspolicyn Nya skollagen: Krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Livsmedelverkets råd Bra mat i förskola/skola/äldreomsorg Valplattform s-v-c-fp Härjedalens kommun Härjedalens kommuns övergripande vision: Livskraft Äkthet Närhet Härjedalens kommuns folkhälsoplan Härjedalens kommuns upphandlingspolicy

4

5 Kosten Alla som serveras mat och måltider i Härjedalens kommun ska erbjudas en näringsriktig, varierad och säkert lagad kost som motsvarasav gällande riktlinjer utifrån de svenska näringsrekommendationerna (SNR) Livsmedelsverkets riktlinjer Bra mat i förskolan och Bra mat i skolan och Bra mat för äldre ( Sträva efter att kunna erbjuda alla som serveras mat i Härjedalenskommun att välja mellan minst två lunchrätter, plus ett vegetariskt alternativ, varje dag. Traditionell och modern matkultur värnas. Alla verksamheter ska sträva efter att all mat tillagas från grunden med råvaror av god kvalitet anpassad efter årstider. Så långt det är möjligt skall andelen ekologiska och lokalproducerade livsmedel ökas. Uppmuntra till ökad konsumtion av grönsaker genom att sallads bordet alltid har ett brett utbud av grönsaker/grönsaksblandningar. Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen och serveras på regelbundna tider. Individuella behov av särskild kost utifrån åldersskäl, medicinska, etiska, kulturella och religiösa skäl ska tillgodoses i möjligaste mån. Cafeteriaverksamheternas utbud ska ha en hälsoprofil. Kvalitetskrav ska ställas vid upphandlingar, avrop och inköp avlivsmedel. Minst motsvarande kvalitetsnivå ska gälla då måltidstjänsterupphandlas på entreprenad. Mjölk med 1,5% fetthalt och en mattfettsblandning på 75% fetthalt ska serveras som alternativ vid de måltider kommunen serverar.

6 Måltiden Måltiden ska ge matglädje och möjlighet till social samvaro i en lugn och trevlig miljö som präglas av trevligt bemötande. Den ska ge en positiv helhetsupplevelse och vara trevligt serverad och presenterad och stimulera alla sinnen. Pedagogiska måltider är en arbetsuppgift i verksamheten där personalen aktivt deltar genom att; skapa en god gemenskap runt bordet, skapa goda kostvanor samt att vara en god förebild och inspirera barn/elever/vuxna att äta alla komponenter. Särskilt viktigt är det att personal, som äter pedagogiska måltider, har en professionell inställning till mat samt vid varje tillfälle som ges, utvecklar barn/elevers/vuxna nyfikenhet kring kost. Miljö Matsvinn är en viktig miljöfråga. Att onödigt matsvinn kostar mycket pengar och ger upphov till avfall är uppenbart. Det är också ett slöseri med naturens resurser. Därför ska svinnet vid livsmedelshantering i köken och vid måltiderna minskas. Så långt det är möjligt skall andelen ekologiska och lokalproducerade livsmedel ökas. Matsedlarna ska miljöanpassas. Kvalitetskrav ska ställas vid upphandlingar, avrop och inköp av livsmedel. Minst motsvarande kvalitetsnivå ska gälla då måltidstjänster upphandlas på entreprenad. Kompetens Genom fortbildning för all personal som på ett eller annat sätt harinflytande över matgästens kost och måltidssituation ska fullgod kompetens uppnås och bibehållas.

7 Inflytande På varje enhet ska det finnas elevråd/matråd där representanter för gäster, måltidspersonal och verksamheter träffas regelbundet. Gästerna ska få möjlighet att delta i utvärderingar av måltiderna. Information och spridning Måltidspolicyn ska finnas på Härjedalens kommuns hemsida. Revidering Måltidspolicyn ska vara en del i Folkhälsoplanen i Härjedalenskommun och följer också Folkhälsoplanens revidering. Den övergripande policyn ska, i alla förvaltningar, omsättas till riktlinjer inom varje verksamhetsnivå, tillsammans med verksamhetens egna mål och visioner.

8 Medborgarhuset Sveg Tel: kommun@herjedalen.se

9

10

11 Aalkoe Maalestahkem lea stoerre ulmiem almetji buerievoetese, eensibarkose jih positijven healsoeöövtiedämman. Dan gaavhten lea vihkeles ahte beapmoeh energiem jih bïepmehtimmiem kråahpese vedtieh juktie naasjovnellen bïepmeh-bïhkedimmide leah jih viehkehte juktie akten guhkebe ekologisken jih ealamadtjen steerijes öövtiedimmiem sjädta. Maalestahkem akten vihkeles sosialen jih pedagogihken funksjovnem åtna mah maahta buerie maalestahkenvuekide skreejrehtidh, akten bueriehealsoes jielemem evtiedidh jih akten bodtjehkes mielem beapmose vedtedh jih aaj buerie jielemasse evtiedidh. Earna Polisym tjïelten laavenjassem tjaala, juktie leah beapmoem, healsoem jih maalestahkedarjoem, gosse håhkoem ovmessie dåehkiej daerpiesvoeti bïjre. Gaajhkide barkijidie gelkieh daajhtodh mij reaktah, krïevh jih magkeres dïedtem utnieh maalestahkese- jih beapmoegyhtjelassi bïjre tjïelten darjosne. Earnam beapmoepolisine lea ahte akten ektievoeten vååjnesem beapmose skaepiedidh jih maalestahkide tjïelten darjosne jih åvtebarkosne jih lïeremeprossesesne akten buerie jieliemassem skaepiedidh. Stavrabyjjespaehperh/laakh/byjjehtimmieh Daejtie stavrabyjjespaehperh/laakh leah geajnoem vuesehtamme gosse beapmoepolisym tjaaleme. Orre skuvlelaake: Krïevh ahte skuvlebeapmoeh gelkieh bïepmehrïekteslaakan årrodh. Livsmedelsverken raerie Hearven beapmoeh aarhskuvlesne/ skuvlesne/voereshoksesne Veeljemeplattforme s-v-c-fp Herjedaelien tjïelte Herjedaelien tjïelten visjovne: Jielemefaamoe Tjïelkevoete Gietskevoete Herjedaelien tjïelten almetjh-healsoeplaane

12

13 Beapmoem Gaajhkide mah beapmoeh jih maalestahkem Herjedaelien tjïeltesne åadtjoeh, gelkieh akten biepmehriekteslaakan, jeerehts jih tjirkeslaakan jurjiehtimmes beapmoeh faaledh, juktie svïenske bïepmehbïhkedimmide tjåådtje (SNR) Livsmedelsverken byjjehtimmieh Hearven beapmoeh aarhskuvlesne jih Hearven beapmoeh skuvlesne jih Hearven beapmoeh voeresalmetjidie ( Tjohtjedh ihke buektedh gaajhkide faaledh mah beapmoeh Herjedaelien tjïeltesne hoksehten, ahte minngemes geekte aeredsbiejjiebeapmoej gaskoeh veeljedh, jih aaj akten vegetarien beapmoste, fïerhten biejjien. Aerpievuekie jih daaletje beapmoehkultuvride vaarjelidh. Gaajhkide darjojde gelkieh tjohtjedh ihke gaajhkide beapmojste maadtoste jurjehten, beapmoeh mah buerie kvalitetine jih jeapieboelhkeste vaalteme. Dan guhkies guktie nuepie lea, gelkieh jienebh ekologisken jih byjrehksdorjemes beapmoeh veeljedh. Skreejredh ihke jienebh kroenesaath byöpmedidh juktie kroenesaathbuertiem iktesth jeenjh kroenesaath/kroenesaathpleentegh utnieh. Daan beajjetji energiem- jih bïepmehbyöpmedallemem tjeahta abpe biejjen joekedidh jih seamma tijjide hoksehtidh. Jïjtsh daerpiesvoeth sjïere beapmoste leah guktie jaepide leah, healsoeh, etihken, kultuvrellen jih religijovnen mietie jih gelkieh vååjnesisnie årrodh guktie ajve buektedh. Prïhtjhgåetiedarjoej vaaroeh mah faelieh, gelkieh healsoevuekiem utnedh. Kvaliteetkrïevh gelkieh bïhkedidh gåessie åesiestimmieh, dongkemem, jih åesiestimmieh beapmoste leah. Unnemes seamma kvaliteetedaltesem galka årrodh gåessie maalestahkebarkojde entreprenadese åesiestieh. Mielhkie gusnie 1,5 % buejtijste jih akten beapmoebuejtiepleentegem 75 % buejtijste gelkieh goh alternatijvem dej maalestahki lihke hoksehtidh mah tjïelte hoksehte.

14 Maalestahke Maalestahke galka beapmoe-aavoem jih nuepiem sosialen ektievoetese vedtedh akten raeffies jih hearven byjresem, jih buerie gaavnedimmiem årrodh. Dïhte galka hearven abpedååjresem vedtedh jih tråjjes hoksehtamme, jih gaajhkide dååjrehtimmide biehkiehtidh. Pedagogihken maalestahkh lea akten barkoem darjosne gusnie barkijh eadtjohkelaakan meatan leah ihke akten hearven ektievoetem buertien lihke skaepiedidh, buerie beapmoevaanh skaepiedidh jih aaj akten hearven åvteguvviem årrodh jih maanide/learohkh/ geervealmetjh skreejredh beapmojde vaanesoevedh. Sjïere vihkeles lea ahte barkijh mah pedagogihken maalestahkem byöpmedieh, akten profesjovnellen mïelem beapmose utnieh jih aaj fïerhten aejkien gåessie buektedh, maanaj/learohkij/geervealmetji öövtiedidh beapmose tjetskehke årrodh. Byjrese Beapmoedassemem lea vihkeles byjresegyhtjelassem. Ov-daerpies beapmoedassemem jijnjh beetnegh maaksa jih destie jïjnjh raath aaj sjïdtieh. Dïhte lea aaj sluvviestimmiem eatnemen maelmiejgujmie. Dan gaavhtan gelkieh beapmoedassemem tjöövkine jih maalestahkine unniedidh. Dan guhkies guktie gåerede gelkieh biehkide ekoligisken jih byjresedarjomes beapmoste jienebh sjïdtedh. Beapmoehgoeride gelkieh byjresisnie öörnedh. Kvaliteetkrïevh gelkieh bïhkedidh gåessie åesiestimmieh, dongkemem, jih åesiestimmieh beapmoste leah. Unnemes seamma kvaliteetedaltesem galka årrodh gåessie maalestahkebarkojde entreprenadese åesiestieh. Maahtoe Gosse jåarhkeööhpehtasse gaajhkide barkiejidie mah mij-akt vuekine tsevtsemem guessiej beapmojde jih maalestahkese utnieh, gelkieh öövre dieves maahtoste åadtjodh jih utniehtidh.

15 Tsevtsemem Fïerhtene aktesinie gelkieh learohkeraeriem/beapmoeraeriem gååvnesidh gusnie almetjh guesside, maalestahkhbarkijh jih darjojde daamhtah gaavnedieh. Guesside gelkieh nuepiem åadtjodh meatan årrodh gåessie maalestahki bïjre digkiedidh. Bïevnesh jih geerjehtimmieh Maalestahkepolisym galka Herjedaelien tjïelten hïejmesijjesne gååvnesidh. Gïehtjedimmie Maalestahkepolisym galka akten biehkiem Almetjehealsoplaanesne Herjedaelien tjïeltesne årrodh jih aaj Almetjehealsoeplaanen gïehtjedimmiem dåerede. Gaptjeme polisym galka, gaajhkide reereminie, darjodh goh byjjehtimmieh fïereguhte darjoedaltesinie, darjoen jïjtjh ulmieh jih visjovnh.

16 Medborgarhuset Sveg Tel: kommun@herjedalen.se