SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från en studieresa till Londons taklandskap i maj 2015
|
|
- Axel Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vinnova - Utmaningsdriven Innovation Hållbara attraktiva städer SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från en studieresa till Londons taklandskap i maj 2015
2 CBI Betonginstitutet SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från en studieresa till Londons taklandskap i maj 2015 Ylva Edwards, Tobias Emilsson, Tove Jägerhök, Jonatan Malmberg och Anna Pettersson Skog Nyckelord: gröna tak, takträdgårdar, hållbara städer, guidelines
3 Förord Föreliggande reserapport beskriver ett studiebesök i London våren 2015, som delvis ingår i Vinnovaprojekt Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage inom utlysningen Utmaningsdriven innovation Hållbara städer. Studiebesöket har anordnats av Scandinavian Green Roof Association i samarbete med GRC (the Green Roof Consultancy) i London och Scandorama. Stockholm i september 2015 Ylva Edwards
4
5 Innehåll Förord 3 1 Inledning Vinnovaprojektet Om gröna tak och anläggningar Om regnträdgårdar (rain gardens) Om gröna väggar Grön infrastruktur och policy för London Besökta anläggningar i London New Change Island Café Wardens Grove Rain Gardens Eversheds Tooley Street Rubens Hotel Victoria and Albert Museum Wetland Roof Westfield Green Wall Cyril Thatcher House Richard Knight House och Queen Caroline Estate Kommentar Referenser... 28
6 1 Inledning Under maj månad 2015 genomfördes en 2-dagars studieresa till London arrangerad av Scandinavian Green Roof Association. Med på resan fanns några representanter från de totalt nitton parter som ingår i Vinnovaprojektet Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage inom utlysningen Utmaningsdriven innovation Hållbara städer. Följande av dessa personer har tillsammans författat denna reserapport: Ylva Edwards CBI, Tobias Emilsson SLU, Tove Jägerhök White, Jonatan Malmberg SGRI och Anna Pettersson Skog Sweco. Resan omfattade besök vid ett antal anläggningar i London. År 2014 gick resan till Schweiz och nästa år blir det Österrike och Wien. Guide under resan var Dusty Gedge som är designer och konsult inom grön infrastruktur och policyarbete. Han är också ordförande i EFB (European Federation of Green Roofs and Walls associations). De anläggningar vi besökt är: New Change Offentligt tillgängligt tak Island Café Grönt tak på träunderlag Wardens Grove Rain Gardens Regnträdgårdar på mindre gata Eversheds (internationell advokatfirma) Grönt tak på byggnad av högsta BREEAM-standard Tooley Street Londons första vertikala regnträdgård Rubens Hotel En av Londons största gröna väggar Victoria and Albert Museum Wetland Roof Grönt tak utformat som våtlandskap Westfield Green Wall En av Londons största gröna väggar Cyril Thatcher House Richard Knight House gröna tak och regnträdgårdar i socialt bostadsområde Queen Caroline Estate (Green roofs + rain gardens) - gröna tak och regnträdgårdar i socialt bostadsområde I avsnitt 1.1 beskrivs det aktuella Vinnovaprojektet i korthet. Därefter ges korta beskrivningar av begreppen gröna tak och anläggningar (1.2), regnträdgårdar (1.3) samt gröna väggar (1.4) som förklarande bakgrund till de besökta anläggningarna i London.
7 1.1 Vinnovaprojektet Vinnovaprojektet Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage fokuserar på ett helhetstänk och handlar enkelt uttryckt om att kvalitetssäkra gröna systemlösningar med nolltolerans mot läckage. Projektet genomförs inom utlysningen Vinnova Utmaningsdriven Innovation UDI Hållbara städer. Forskare, offentlig sektor och näringsliv inom bland annat bygg- och anläggningssidan representeras i en affärskonstellation bestående av Stockholms stad Exploateringskontoret och CBI Betonginstitutet i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sweco, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet, SGRI Gröna tak institutet i Malmö, White samt branschföreträdare från fastighetsbolag, projektörer, konsulter, entreprenörer och materialtillverkare. Vinnovaprojektet inleddes med en initieringsdel under 2013 och har därefter beviljats en fortsättning inom ett Samverkansprojekt (UDI Steg 2) med start i maj Projektet koordineras av CBI och kommer att löpa åtminstone fram till augusti Projektet förväntas leda fram till ny kunskap, nya produkter och guidelines. Beställaren av gröna anläggningar/tak kommer, efter projektets genomförande, kunna känna större trygghet i samband med upphandling. Anläggningarna blir säkrare, forskarsidan utökas, kunskapsnivån höjs och det aktuella konsortiet kan utvecklas till en viktig kunskaps- och erfarenhetsorganisation. Svenska företag kommer också beredas goda möjligheter till ökad tillväxt. I projektet ingår en rad arbetspaket med koppling till olika delar av anläggningsuppbyggnaden och arbetsprocessen, från idé till drift och underhåll av färdig installation. Arbetsgrupperna samarbetar löpande under samverkansprojektets gång. Projektresultaten utvärderas och integreras till helhetslösningar. Fyra gröna anläggningar (case) ingår, med byggstart under 2014/2016. Dessa är Hornslandet, Hagastaden och Sergels torg i Stockholm samt Greenhouse i Malmö. Design för Vinnovaprojektet UDI Steg 2
8 1.2 Om gröna tak och anläggningar Om ett 20-tal år kommer 80 % av världens befolkning att bo i städer. Stockholm, Malmö och Göteborg tillsammans med universitetsstäderna kommer att utgöra långt över 80 % av Sverige. Detta kräver bland annat mer gröna anläggningar i staden. Dessa gröna anläggningar kan förstärka en rad ekosystemtjänster genom att: bidra till bättre dagvattenhantering; förbättra närheten till rekreationsmiljöer; öka den biologiska mångfalden; ge temperaturdämpande effekter; ge energibesparingar; sänka bullret; ge renare luft. Med gröna tak avses definitionsmässigt inte bara hustak utan också motsvarande för terrasser, innergårdar och t ex parkanläggningar på bjälklag som försetts med en överbyggnad bestående av en växtbädd med vegetation av mossa, sedum, örter och gräs och/eller buskar och träd. Under växtligheten finns alltid någon form av tätskikts- och isoleringssystem. Gröna tak brukar indelas i extensiva och intensiva. Extensiva tak består av ett tunt jordskikt och en torktålig vegetation som t ex fetblad eller mossor. Fetbladen har mindre aggressiva rotsystem som inte skadar tätskiktet. Ett intensivt grönt tak kan liknas vid nästan vilken markvegetation som helst, men man brukar undvika växter med kraftig rotenergi. Vegetationen behöver ofta bevattning. Det är framförallt jorddjupet som bestämmer vilken vegetation som kan komma ifråga. Jorddjupet ställer i sin tur vissa krav på bärande konstruktioner.
9 Principskiss över olika typer av gröna tak För tätskiktssystem i gröna takkonstruktioner krävs bland annat motstånd mot rotgenomträngning, mekanisk och kemisk påverkan/nedbrytning, höga laster, spänningspåverkan och åldring. Systemet skall uppvisa god flexibilitet och arbetbarhet samt utgöra ett homogent och kontinuerligt tätskikt under olika typer av växtlighet. Valet av system beror på taktyp, belastning och vegetationstyp. Taksystem kan även indelas i varma, kalla och inverterade tak. I ett varmt taksystem ingår alltid isolering som placeras under tätskiktssystemet. För ett kallt tak gäller att den termiska isoleringen placeras under takdäcket eller att ingen isolering ingår. Ett inverterat tak har tätskiktssystemet under isoleringen. Tätskiktssystemet på ett grönt tak /anläggning kan som regel bestå av en bitumenbaserad tätskiktsmatta, gummiduk och/eller utgöras av ett flytapplicerat härdplastsystem. Överbyggnaden kan skydda tätskiktet mot oxidation. Läcksökning kan genomföras innan det gröna landskapet etableras. Dräneringen på ett grönt tak /anläggning ska både upprätthålla optimala växtförhållanden i växtbädden och samtidigt hantera kraftiga regn utan att samtidigt skadas på grund av erosion eller vattenansamlingar. Dräneringspunkter ska kontriolleras regelbundet.
10 1.3 Om regnträdgårdar (rain gardens) Benämningen rain garden används i bred bemärkelse för alla typer av planteringar som anlagts för att ta emot dagvatten/ytvattenavrinning. Denna typ av system har under de senaste åren blivit allt populärare som en del i ett lokalt omhändertagande av dagvatten. En stor del av utvecklingen och populariseringen av regnträdgårdar startade i Portland i USA där man såg tekniken som ett effektivt sätt att ta om hand stora regnmängder under årets kallaste månader[lagerkvist och Bååth 2015]. Nordvästra USA har ett klimat som liknar Norges västkust gällande regnmängder och dynamik, vilket gör att regnbäddar tillsammans med andra gröna lösningar, såsom tak, blir en bra kombination. Regnbäddarna kan ofta konstrueras i anslutning till vägar eller parkeringsplatser där de ger en stor positiv effekt på dagvattendynamiken till en relativt låg kostnad. Det kan i vissa fall vara så enkelt att man kopplar bort en brunn i gatan och ersätter den med en fördjupning eller ett avgränsat planterat dike. I Sverige är regnträdgårdar relativt ovanliga och därför finns det ännu ingen entydig svensk benämning på begreppet. Metoden är relativt obeprövad i Sverige men intresset är växande. Rimligtvis bör de ha en positiv inverkan på stadens variation och upplevelserikedom då de breddar utbudet av metoder för ekologiskt hållbar dagvattenhantering. Regnträdgården kan beskrivas som en grundförsänkning i landskapet under vilket det finns ett dränerande system och ett preparerat filtermaterial som är täckt med vegetation. Den främsta nackdelen är att de kräver en förhållandevis intensiv skötsel för att kunna prestera bra under längre perioder [Svenstrup 2012]. Alternativ är att dagvatten samlas upp i konventionella rörsystem för att slutligen hamna i ett öppet dagvattensystem. Alternativt kan kanaler och dammar, där utrymme finns för detta, byggas i direkt anslutning till boendemiljön. Fördelen med regnbäddar jämfört med t.ex. gröna tak ligger i att de är enkla och billiga att anlägga och att de inte kräver någon förstärkning av konstruktion eftersom de befinner sig i markplan. Vid gynnsamma markförhållande är detta också en teknik som bidrar till att bibehålla en naturlig grundvattennivå jämfört med områden med hög grad av försegling. Utformningen av regnträdgårdar ställer speciella krav på vegetation och de arter som används i bädden eftersom fukthalten i materialet kan variera stort under sommaren. Oftast försöker man välja sorter med bred amplitud men som visat sig kunna växa i liknande naturliga miljöer. Utformingen av en regnträdgård måste också göras så att den passar ihop med den jordart som finns på platsen. Designen är beroende på om underliggande jord hor hög infiltrationsförmåga eller inte. På vår studieresa fick vi se en rad olika regnträdgårdar (avsnitten 3.5, 3.5 och 3.9).
11 1.4 Om gröna väggar Gröna väggar är det senaste tillskottet i verktygsklådan som kan användas till att skapa den harmoniska och miljömässigt effektiva gröna staden. Gröna väggar har vissa likheter med de andra komponenterna i en grön stad i och med att de används till att skapa utrymme för flora och fauna i stadsmiljö. Begreppet gröna väggar används ofta som ett samlingsnamn för väggar som är beklädda med växter. Den största fördelen med gröna väggar är att de kan installeras i väldigt täta stadsmiljöer eftersom de inte tar någon gatumark i anspråk. Effekten av ett vertikalt grönt element är också dramatisk. En grön vägg blir betydligt mer visuell och iögonfallande jämfört med en lika stor horisontell yta på marken. Så kallade levande väggar är gröna väggar där växternas rotsystem växer på växtsubstrat i moduler eller andra system som är uppsatta på fasaden. Levande väggar skiljer sig således från de mer traditionella gröna väggarna/fasaderna med växter som är planterade i marken och klänger eller klättrar vertikalt upp längs fasaden [Andersson och Karlsson 2014]. När det gäller installation och skötselbehov skiljer sig gröna väggar mycket från t.ex. regnbäddar och gröna tak. Den vertikala organisationen av växterna gör att de behöver vattnas kontinuerligt i stort sett hela året. Tekniken för hur växterna hålls fast på väggen varierar mellan olika system. De vanligaste systemen har varit baserade på filtmattor med fickor eller skåror där växterna planteras. Fickorna kan kombineras med jord eller substrat. Dessa filtsystem torkar ut snabbt och den vertikala organisationen gör att vattnet snabbt transporteras till botten av filten. För att undvika torkskador i toppen av väggen måste man kontinuerligt tillföra vatten. Ofta måste väggarna övervattnas för att får tillräckligt med fukt till hela väggen. Detta gör att väggarna ofta har ett relativt stort vattenbehov och att man får mycket avrinning. Avrinningen kan i bästa fall samlas upp och återanvändas. Det är också vanligt att använda system baserade på stenull eller substratfyllda backar eller lådor. Dessa system är tyngre och kräver en kraftigare konstruktion men har fördelen av att vara enklare att bevattna. Systemen har en trögare vattendynamik med längre uttorkning och ett minskat behov av kontinuerlig vattentillförsel. Detta gör att det är enklare att hålla en gynnsam vattennivå i substraten utan att riskera stor genomrinning och vattenförlust. Dessa system har inte lika stort behov av vattencirkulering. De levande väggarna där växter planteras i vertikala moduler, är inte lika vanligt i Sverige som gröna tak. Men intresset för gröna väggar är stort och väggarna ökar i antal, även om de sannolikt inte kommer att bli lika vanliga som gröna tak, utan snarare kommer att utgöra ett komplement till trädplantering, parkanläggningar och gröna tak i den täta staden. Ett problem med dessa gröna fasaden har att göra med gravitationen som drar ner jorden och gör att den lätt torkar ut. Ett annat problem är våra kalla vintrar, och inte minst vårvintrar med mycket växlande temperatur. I nuläget finns det begränsad erfarenhet från denna typ av vertikala odlingssystem och det finns mycket kvar att lära och utforska när det gäller växtval. De flesta spektakulära väggar som har byggts har gjorts i varmare klimat där man inte har lika kalla vintrar som i Sverige. Det finns dock flera experiment på gång i Skandinavien där man testar system och försöker utvidga paletten av tillgängligt växtmaterial. Huvudproblemet för den levande väggens skötsel är vattenförsörjningen. Detta tekniska system måste fungera utan avbrott. Generellt kan man säga att ju tunnare system utan substrat desto mer känsligt för avbrott i bevattningen är systemet. En bristande bevattning ger ofta stora skador på stora delar av väggen. Eftersom man har ett aktivt bevattningssystem i dessa lösningar finns det inget behov av att välja torktåliga växter, vilket gör systemet extra känsligt. Att välja torktåligt material är sällan ett alternativ eftersom dessa växter ofta har låga tillväxthastigheter och för lite växtmassa för att täcka väggen. Andre klimatfaktorer som slagregn och blåst kan också vara problematiskt för
12 vegetationen. I vårt klimat kan den tidigare våren vara en avgörande tidpunkt. Växterna måste vattnas även under dagar när det är frost på natten. Det finns inga direkta nyckelfärdiga lösningar till rimliga priser i nuläget. Det är också brist på tekniska lösningar på marknaden, bevattningssystemen är komplicerade och det krävs höga investeringskostnader. Framför allt verkar bevattningen utgöra en stor teknisk utmaning i relation till vinterklimat [Andersson och Karlsson 2014]. Gröna väggar i svenskt klimat studeras bl a inom ett projekt som drivs av Malmö högskola, SLU och Peab, med tester på fasader i Varvsstaden. Temperatur och fukt mäts i och innanför fasaden för att utröna denna typ av systems påverkan på byggnadens klimatskal. I projektet har man också gjort grundläggande studier på vilka växter och växtstrategier som kan tänkas fungera i kallt klimat. Inom projektet har man också gjort några försök med att sänka den gröna väggen totala miljöbelastning genom att använda återvunnet dagvatten till bevattning. Ett annat projekt, som också har gröna väggar på programmet, är BiodiverCity där Malmö stad tillsammans med 16 partners arbetar för nya idéer om urban grönska. Det projektet är delvis finansierat med bidrag från Vinnova inom utlysningen "Utmaningsdriven innovation - Hållbara attraktiva städer samt av EUs regionala utvecklingsfond. Två stora pampiga gröna väggar ingick i vår studieresa. Se avsnitten 3.6 och 3.8.
13 2 Grön infrastruktur och policy för London I London prioriteras numera urban greening som klimatförändringsstrategi, och som ett medel för att dessutom öka den biologiska mångfalden och göra London till en vackrare och mer boendevänlig stad. Gröna tak utgör här ett viktigt inslag. Det uppsatta målet är bland annat att öka grönskan i centrala London med 5 % fram till Fördelarna med gröna tak och väggar har fastslagits i en brittisk omfattande teknisk rapport (Living Roofs and Walls: Technical Report to Support the London Plan) till stöd för Londons policyplan. Detta har lett fram till den första verkliga policyn för gröna tak i Storbritannien. Mål för policyn är att: öka antalet/arean av gröna tak, gröna väggar, regnträdgårdar, pocket parks (minder parker som är öppna för allmänheten) och träd i gatan för att ta itu med dagvatten, värmeöar i staden, luftkvalitet och ekologiska förbättringar; öka omfattningen av grönområden i centrala delar av staden (the Central Activities Zone, CAZ) med 5 % från 2008 års nivå till 2030; öka Londons urbana skogsområden med 5 % fram till Policyn har varit framgångsrik och det finns idag mer än kvadratmeter gröna tak i Londons centrala delar (CAZ). Karta över gröna tak i London CAZ
14 3 Besökta anläggningar i London 3.1 New Change Det ursprungliga gröna taket hade invaderats av gräs. Enligt Dusty sker detta ofta på tunna sedummattor som består av Rockwool. Rockwoolplattorna har nämligen fibrer som antingen kan gå horisontellt eller vertikalt mot avvattningsriktningen. Om fibrerna ligger horisontellt hålls för mycket vatten kvar vilket gynnar gräset. Horisontella fiber kan också ge problem med luftinnehåll vilket syns på bilden med mest tillväxt vid kanterna. Utblick från taket på New Change Extra utsmyckning på taket
15 3.2 Island Café Taket ligger ovanpå ett grekiskt kafé och ägaren är mycket engagerad. Taket har anlagts för att skapa en biodivers flora som efterliknar floran på rudurata platser som the London wall, d v s ruiner från blitzen under 2:a världskriget. Taket är uppbyggt av ett substrat som varierar i tjocklek mellan 85 och 150 mm, och är anlagt utan dräneringsmatta. Istället har man anlagt små rännor med grus som kan avleda överskottsvatten. Enligt Dusty fungerar detta mycket bra på tak som är upp till 400 m2. Flödeskravet på avvattningen är 2 l/s m2. Grusrännorna är ca 40 mm tjocka. Taket är anlagt som ett exempel att inspireras av och som man tänker kan generera mer intresse för gröna tak. Grannarna har utsikt över det gröna taket och bloggar till och med om det. Taket på Island Café, ett exempel att inspireras av Närmare titt på taket
16 3.3 Wardens Grove Rain Gardens Regngården är finansierad av ett Buissness improvement district och man anlade den när vägen ändå skulle göras om. Syftet är att fördröja dagvatten från trottoaren och det närmaste taket. Regnbädden har designats av Gary Grant som ett exempel på vad man kan göra för att hantera dagvatten och regn i den lilla skalan. Regnbädden tar inte upp mycket mer än en parkeringsruta och är designad som en ganska vild biotop med en blandning av våtmarksväxter, perenner och några små träd. De träd som används i bädden var av låg kvalitet jämfört med vad man ofta ser planterade i svenska städer. Man valde att plantera små träd (för 20 styck) istället för större och dyrare träd som skulle bli mer krävande. Å andra sidan återstår att se hur de klarar stadslivets stress och möjlig vandalisering. Planteringen är inte särskilt nedsänkt, men avsaknaden av kantsten gör ändå att vatten kan brädda in och infiltrera i planteringen. Planteringen är omgärdad av stockar som kan användas som parkbänkar. Stockarna är något upphöjda och lämnar en glipa på några cm ned mot trottoaren. Dagvatten från gatan kommer endast in i växtbädden om det regnar så mycket att vattnet bräddar upp på trottoaren. Regnträdgård som anlagts på mindre gata
17 Anlagd som vild biotop med en blandning av våtmarksväxter, perenner och några små träd Stockarna är något upphöjda och lämnar en glipa på några cm ned mot trottoaren
18 3.4 Eversheds Advokatfirman Eversheds har ett stort kontor på 1 Wood Street i London. Byggnaden är utrustad med ett grönt tak som från början var ett enkelt homogent sedumtak, men som 2008 blev uppgraderat till ett biodiversitetstak. På flera platser på taket har man för 8-10 år sedan skapat struktur genom att lägga på mer substrat vilket utgör grunden för kolonisering av både flora och fauna. En del av taket utgörs av en köksträdgård som sköts och nyttjas av advokatfirmans personal. Samling på Eversheds tak Åtgärder som gjorts för att skapa ökad biodiversitet var bl a inslag av död ved, där veden även användes för att skapa olika typer av mikroklimat som platser med lä och skugga och uppbyggnad av mindre kullar med större jorddjup vilket gav variation i vegetationen. Åtgärder som gjorts för att skapa ökad biodiversitet var bl a inslag av död ved
19 En annan sida av taket Köksträdgården som fanns på taket var anlagd som ett ideellt projekt för och av företagets anställda för rekreationsändamål och matproduktion. Köksträdgården
20 3.5 Tooley Street Londons första vertikala regnträdgård blev inledningsvis lite av en besvikelse för oss på studieresan, eftersom själva grönskan av någon anledning var nedmonterad när vi kom dit. Vad vi däremot kunde se istället var lagringstank och rörledningar som annars skyms av vegetationen. Här samlas dagvatten från en del av de omgivande taken in för bevattning av väggen. Regnträdgårdar är normalt inte vertikala, men denna är alltså det. Den installerades Bakom den nedmonterade grönskan finns tank och rörledningar I vanliga fall ser den vertikala regnträdgården ut som framgår av bilden till höger.
21 3.6 Rubens Hotel Hotellet har en av Londons största gröna väggar på 350 kvadratmeter som bevattnas med hjälp av regnvatten som tillvaratas i tankar för ändamålet. Tankarna rymmer upp till liter vatten och pumpen drivs av solenergi. Väggen är 21 meter hög och består av en blandning av inhemska och icke inhemska växtarter. Antalet plantor uppges vara Arkitekten heter Gary Grant. På lamellerna hade man planterat murgröna i små substratbackar. Anläggningen är exklusiv, vegetationen var prunkande och välskött utom på de delar där man haft problem med bevattningssystemet som var utformat med en droppslang som vattnar substrat. Vid vårt besök gjorde man en större omplantering av murgrönorna. Det saknas i nuläget automatisk övervakning, som visar om bevattningen fungerar eller inte, vilket gör anläggningen känsligare än vad den borde vara. Ett övervakningssystem för bevattningen skulle kunna installeras relativt enkelt och till en relativt låg kostnad. Anläggningen har en hög skötselintensitet och är en del av hotellets marknadsföring men väl värd sitt pris enligt hotellets representant. Väggen har blivit så populär att man beslutat att ändra stadsplanen så att den blir mer framträdande vilket ger en fingervisning om hur värdefull den är för hotellets exponering. Väggen har belysning som framhäver grönskan under dygnets mörka delar. Väggen i sin finaste prakt
22 Väggen på närmare håll (t v) och väggens belysning (t h) Underhåll med omplantering av murgröna
23 3.7 Victoria and Albert Museum Wetland Roof Museet är ett av Londons största muséer, och världens största museum för konsthantverk med mer än 4,5 miljoner föremål. Taket har försetts med en liten våtmark och grönska som gynnar humlor och fåglar, liksom de tambin som bor på taket. Våtmarken är visserligen liten men är en av de första i sitt slag i London. Personal från muséet står för skötseln. Detta gröna tak består av en våtmark som låter vatten dämma upp ca 15 cm. Den är anlagt på en gammal byggnad (muséet byggdes i mitten av 1800-talet) som uppgavs ha en bärande kapacitet på 280 kg/m 2. Lasten från våtbädden inklusive substratet blir 210 kg/m 2 som mest. Vattnet har visat sig värdefullt för bina i de urbana bikuporna på taket och man har haft planer på att leda dit kondensvatten från luftkonditioneringen under torrperioder för att ha stående vatten även då. Museet vill gröngöra större ytor eftersom man har sett en positiv effekt på läckage av det gröna taket. Det läcker alltså mindre med en våtmark på taket än utan på detta museum som har haft återkommande problem med läckage över tid. Våtmark på Victoria and Albert museum, med bikupor i bakgrunden
24 Avvattningen av våtmarken
25 3.8 Westfield Green Wall Också denna magnifika gröna vägg tillhör en av Londons största. Den uppfördes 2008 för att i första hand fungera som bullerbarriär mellan boende och oväsen från de många restaurangerna längs ett stort shoppingcenter, men är förstås dessutom vacker att titta på för båda parter. Väggen är cirka 170 meter lång, 4 meter hög och är planterad i totalt 5000 moduler med plantor. Väggen vattnas förhållandevis ofta med hjälp av ett till stora delar automatiserat bevattningssystem. Väggen var imponerande i storlek och utförande men verkade kräva en hel del arbete i form av skötsel och omplantering. Westfield Green Wall
26 3.9 Cyril Thatcher House Richard Knight House och Queen Caroline Estate Rundturen avslutades med besök vid ett par sociala bostadsområden. Här anlades både gröna tak, gräsdiken, regnträdgårdar, odlingar för de boende och trädplantering. Gräsdike för avledning av ytvatten Även mindre gröna tak kan ge ett betydande intryck på gårdsnivå. Här ett litet grön tak med kantavslut i from av en stenfylld gabion på en förrådsbyggnad
27 Regnträdgård Odlingsbäddar
28 Gräsdike för avledning av ytvatten 4 Kommentar Studieresan var mycket uppskattad av deltagarna, inte minst av oss som fanns med från Vinnovaprojektet. Vi fick många intryck med oss från resan och knöt en rad nya kontakter. Stort tack till arrangörer, guider och medresenärer! 5 Referenser Andersson J., Karlsson A., Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat en erfarenhetsstudie, IVL 2014 Lagerkvist E., Bååth E., Urban dagvattenhantering med regnträdgårdar gestaltningsförslag för Gårdsgatan i Norra Djurgårdsstaden Kandidatarbete 15 hp, institutionen för stad och land Landskapsarkitektprogrammet, Ultuna Uppsala 2015 Svenstrup, A., Dagvattenhantering med Rain Garden, Examensarbete SLU Alnarp, 2012 Living Roofs and Walls. Technical report: Supporting London Plan Policy, 2008
SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från studiebesök av gröna anläggningar på tak i Basel och Zürich - maj 2016
SYSTEMLÖSNINGAR FÖR GRÖNA ANLÄGGNINGAR/TAK Minnesanteckningar från studiebesök av gröna anläggningar på tak i Basel och Zürich - maj 2016 Vinnova Utmaningsdriven Innovation Hållbara attraktiva städer CBI
Läs merKvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage
CBI Betonginstitutet GRÖNA TAK Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt inom Hållbara Attraktiva Städer
Läs merCBI Betonginstitutet
CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI-Steg 2 Samverkansprojekt 2014-2016 Projektdeltagare Offentlig
Läs merDET ÄR DAGS FÖR FÖRÄNDRING
De gröna taken från De Boer Green Roof Solutions är frukten av vår erfarenhet och våra kunskaper. Grogrunden för vårt företag är företaget De Boer som grundades 1922 och är ledande inom vattentäta membranskikt
Läs mer09:30 Registrering och Fika 10:00 Introduktion om projektet 10:20 Betong, Tätskikt och Isolering 10:40 Växtbädd och Vegetation 11:20 Fallstudier
09:30 Registrering och Fika 10:00 Introduktion om projektet Ylva Edwards 10:20 Betong, Tätskikt och Isolering Hans Månsson, Icopal 10:40 Växtbädd och Vegetation Jonatan Malmberg SGRI, Tobias Emilsson SLU
Läs merCBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage
CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage
Läs merGröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner
Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner Finansiering från SBUF Samfinansiering från Vinnova via C/O City Fuktcentrums infodag, Lund 2014-11-21 Carl-Magnus
Läs merGRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning
GRÖNATAKHANDBOKEN Växtbädd och Vegetation Vägledning MEDVERKANDE Carl-Magnus Capener, RISE Anna Pettersson Skog, SWECO Jonatan Malmberg, SGRI Tobias Emilsson, SLU Tove Jägerhök, WHITE Hans Månsson, Icopal
Läs merEXAMENSARBETE. Sedumtak. David Adelsberg 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Sedumtak David Adelsberg 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Sammanfattning Detta arbete grundar sig i att
Läs merBO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5
BO PÅ DAL Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart och identitetsskapande för både samhället och de personer som vill leva sitt
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)
Läs merinformerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten
informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett
Läs merInom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.
REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består
Läs merUtmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat En erfarenhetsstudie Johanna Andersson & Anja Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2014 Författare: Johanna
Läs merTräd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret
Träd & Dagvatten Örjan Stål VIÖSAB orjan.stal@viosab.se Björn Embrén Trädexpert Stockholm Stad Trafikkontoret bjorn.embren@stockholm.se Fungerar gröna infiltrationstråk som bra växtbäddar för träd? Varför
Läs merBortkoppling av dagvatten från spillvattennätet
Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merMål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö
Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå
Läs merBelysningsskolan. Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården.
Belysningsskolan 2013 Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården. Se din trädgård som ett extra rum till huset även under årets mörka månader! Vi lägger allt mer tid på våra trädgårdar.
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01
Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt
Läs merINNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?
INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan
Läs merBiodiverCity. Om grön innovation i det urbana rummet
BiodiverCity Om grön innovation i det urbana rummet 1 2 Vad är BiodiverCity? I denna publikation har vi sammanställt beskrivningar och information om de case som tagits fram inom ramen för BiodiverCity.
Läs merSystem för takträdgårdar. www.daliform.com
System för takträdgårdar www.daliform.com TECKENFÖRKLARING Dränering Respekt för miljön Miljövänlig, miljö kompatibel Lättande av strukturen Certifi kat INSTRUMENTBRÄDA Telefon Fax +39 0422 2083 +39 0422
Läs merGränsen mellan AMA Hus och
ANLÄGGNING Gröna Tak från problem till möjlighet Anläggning av gröna tak involverar flera olika tekniska kompetenser. Det speglas inte minst av att både AMA Hus och Anläggning måste användas för att projektera
Läs merYTA: FAKTOR: ANTAL: AREA: FAKTORBERÄKN. AREA: Delfaktorer grönska BSK Ej underbyggd markgrönska 1,6-0 0 BSK Växtbädd >800 mm djup 1,5-0 0 BSK Växtbädd 600-800 mm djup 0,4-0 0 BSK Växtbädd 200-600 mm djup
Läs merForskare och gruppchef vid SP Hållbar Samhällsbyggnad, sektionen för Byggnadsfysik
Gröna klimatskal vad gör grönskan med huset (och omgivningen)? Carl Magnus Forskare och gruppchef vid SP Hållbar Samhällsbyggnad, sektionen för Byggnadsfysik C/o City Urbana Ekosystemtjänster, steg 2 http://stockholmroyalseaport.com/sv/rdprojects/co
Läs merBara Växtvägg Vertikalt växande miljö
Vertikalt växande miljö Bara väggen vertikalt växande miljö både inomhus och utomhus Gröna och växande väggar inomhus och utomhus. Med kan drömmen bli verklighet. Mer växtlighet inomhus och utomhus i stadsmiljö
Läs merGrönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering
Grönytefaktor Hyllie, Malmö Varför grönytor även på kvartersmark? Finpartiklar Luftsammansättning Dagvattenhantering Temperatur Luftfuktighet 1 Solskydd Vindskydd Ljuddämpning Välbefinnande Stoftbindning
Läs merRIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL
KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK
Läs merUtvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd
SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.
Läs merKvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage
CBI Betonginstitutet GRÖNA TAK Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt 2014 2016 Ylva Edwards 1 Vad
Läs merStadsutveckling med ekosystemtjänster
Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs mer"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"
"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel
Läs merPM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken
PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken 2015-06-09 Upprättad av: Anna Karin Wingskog PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merFigur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna.
2014-09-09 Bakgrund Inom kvarteret Rätten, fastigheten Skönsberg 1:25, planerar kommunen uppföra ett nytt äldreboende. Genomförandet av planen kommer att innebära att befintliga byggnader rivs och att
Läs merDagvattenutredning Södra Gröna Dalen
Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merPerennmatta. Perennmatta
118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet
Läs merDrottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan
Drottningtorget - Framtidens torg Trollhättan »» Drottningtorget - Ett torg för Trollhättans invånare, ett torg för framtiden. En flexibel aktivitetsyta för bl a fotboll, basket, handboll och volleyboll.
Läs merFÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Läs merGRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning GRÖNATAKHANDBOKEN. Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak
Växtbädd och Vegetation Vägledning MEDVERKANDE Carl Magnus Capener, RISE Anna Pettersson Skog, SWECO Jonatan Malmberg, SGRI Tobias Emilsson, SLU Tove Jägerhök, WHITE Hans Månsson, Icopal AB Ylva Edwards,
Läs merUtveckling och komplettering av gröna stråk
Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer
Läs merVattenrening nr 53400
53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment
Läs merrätt växt på rätt plats
82 rätt växt på rätt plats av Mikael Propst Hundraårig lind dansar med modernt koncerthus Linden samspelar bra med Uppsala Konsert & Kongress. Den påminner om tiden då den var ett undanskymt gårdsträd
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
Läs merDetaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Läs merHållbar dagvattenhantering i ett av Stockholms prestigeprojekt miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden
Hållbar dagvattenhantering i ett av Stockholms prestigeprojekt miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden Agata Banach och Anna Pettersson Skog, Sweco Dagvattengruppen, Stockholm 1 Dagvatten- och ytvattengruppen
Läs merGenomgång av styrande dokument och förutsättningar. Beräkning av dagvattenflöden före och efter nyexploatering
repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1143576500 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING FÖR HUS 15 (SICKLAÖN 369:32) 2014-06-04 SWECO ENVIRONMENT AB DAGVATTEN OCH YTVATTEN UPPDRAGSLEDARE/KVALITESGRANSKARE AGATA
Läs merPlanbeskrivning SAMRÅDSHANDLING SPN-000/000 1(14) SPN 2004/0080 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1
Planbeskrivning 1(14) SPN-000/000 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1 (öster om kvarteret Citronfjärilen) inom Smedby i Norrköping den 16 februari 2016 SAMRÅDSHANDLING 2(14) Sammanfattning
Läs merÖppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen
Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen Ett öppet möte om upprustningen av parkleken Nybygget i Gubbängen hölls den 28 maj 2015 klockan 18-19.30. 30-40 personer, alla vuxna, närvarade på
Läs mer- Tooley Street Vertical Rain Garden Londons (och Europas?) första vertikala regnträdgård med magasinering av regnvatten.
ARRANGÖR I samarbete med - Tooley Street Vertical Rain Garden Londons (och Europas?) första vertikala regnträdgård med magasinering av regnvatten. - PwC 7 More London Med tak designade för biodiversitet
Läs merEn kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs merHögklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav
Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav Nordgrönas naturliga paneler är effektiva ljudabsorbenter som är handgjorda i Sverige av lav från Skandinavien. Panelerna kan ses som underhållsfria växtväggar
Läs merDagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning
Uppdragsnr: 1018 9908 1 (9) PM Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning Warburg-Hendersson Eskilstuna AB äger fastigheten Gallerian 1 i området Tuna Park i Eskilstuna.
Läs merRAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11
RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 Koncept 10 november 2014 Uppdrag: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11 Knislinge, 257586 Titel på rapport: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11
Läs merDel av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK
Läs merSkolan är en viktig symbol för
rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild
Läs merIdéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.
Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merLÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken
LÅT DET VÄXA Guide för skolträdgården Emma Crawley Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken En skolträdgård ger en stimulerande kontext för lärande och fina förutsättningar för sinnliga upplevelser
Läs merGE DIN GÅRD ETT LYFT!
GE DIN GÅRD ETT LYFT! TRÄDGÅRDSINGENJÖRERNA NATALIA & MAJA Trädgårdsingenjörerna Natalia Andersson och Maja Schmidt är utbildade vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp strax utanför Malmö. Sedan 2010
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg
Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till
Läs merTeknisk Fastighetsförvaltning VT15 Pass 2: Kommentarer till bild 36-51
BILD 36 Sättningsspricka i en grundplatta/grundmur. Sättningssprickor kan bero på ex: - felaktigt utförande vid upprättandet, till exempel att materialet i undergrunden är för dåligt packat, eller att
Läs merAtt förändra en värld... The future of drainage.
Att förändra en värld... The future of drainage. BEHOVET AV AVVATTNING FÖRÄNDRAS -både globalt och i Sverige ACO har identifierat tre viktiga faktorer som påverkar vårt synsätt på hur vi skall ta oss an
Läs merOGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander
OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,
Läs merPlant in Pod växtskydd Instruktioner. garden care
Plant in Pod växtskydd Instruktioner garden care Läs denna instruktion grundligt före produkten används Inledning Produkten som du har i din hand är ett växtskydd, speciellt konstruerad för att förbättra
Läs merLÅT DE GRÖNA KVARTEREN OMSLUTA OSS
LÅT DE GRÖNA KVARTEREN OMSLUTA OSS 2013-02-19 Av: Omvärld Urbanodlarnas köksträdgårdsglädje hänger ihop med det stora intresset för matlagning och att vi vill veta vad maten innehåller. Jag hoppas att
Läs merPM, dagvattenhantering
, dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...
Läs merGröna tak på Klippern Rapport , rev
Gröna tak på Klippern Rapport 2013-09-30, rev 2014-03-17 Bakgrund Flerbostadshuset Klippern i Västra Hamnen är ByggVestas tredje projekt i Malmö. I ByggVestas Klippern finns 43 fina hyreslägenheter i storlekarna
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merGunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering
Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket
Läs merVARA MARKKONSULT AB 2010-11-04
LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt
Läs merDetaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123
2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE
Läs merNorra Djurgårdsstadens grönytefaktor
2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar
Läs merKlimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov
Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari
Läs merÖversvämningsanalys Sollentuna
Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG
Läs merBostäder i Tyresö Housing in Tyresö. Josefin Nord. Supervisor. Martin Öhman. Examiner
Bostäder i Tyresö Housing in Tyresö Josefin Nord Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Filippa Stålhane & Martin Öhman Jesús Azpeitia Seron Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merHydrosådd. Kostnadseffektiv etablering av gräs. Proffs på gröna sportytor
Hydrosådd Kostnadseffektiv etablering av gräs Proffs på gröna sportytor Hydrosådd en effektiv metod för etablering av gräs Hydrosådd är en mycket effektiv metod för etablering av gräs. Med stor precision
Läs merStadsradhus brf Radiomasten
Stadsradhus brf Radiomasten Tre våningar med många alternativ på inredning och material Modernt bekvämt boende med hög kvalitet ETAPP 2 Stadsradhus för dig som vill bo med lite mer frihet. Bo modernt och
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merVäppeby, Bålsta, Håbo Kommun
Underlag till detaljplan Väppeby, Bålsta, Håbo PM Geoteknik och dagvatten Markförhållanden och grundläggning Stockholm Beställare: Smideman Arkitekter Structor Mark Stockholm AB Uppdragsansvarig: Anna
Läs merVattenflöden finns på webben (http://vattenwebb.smhi.se/hydronu) med nulägesbeskrivning och 10-dygnsprognoser.
Hur bedömer man nuläget? Väderprognoser på smhi.se, yr.no m.fl. är relativt bra när det gäller frontsystem. 10-dygnsprognoser men svårare att förutspå konvektiva sommarregn. Väderradar och blixtlokalisering
Läs merMunkedals Folkets Park, 13 september 2012
Utva rdering Seniorma ssa 12 Munkedals Folkets Park, 13 september 12 Bakgrund Seniormässan arrangerades i Munkedals Folkets Park den 13 september 12. Det var den tredje mässan i ordningen. En arbetsgrupp
Läs merFramtidens gröna städer
4 Gröna systemlösningar Vegetationsteknik går ut på att använda växter för att lösa tekniska problem. Genom att utnyttja växternas naturliga egenskaper kan man angripa olika miljörelaterade problem i exempelvis
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merGestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000
Gestaltningsprogram Bilaga till planbeskrivningen SPN-00/0000 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljura 1:2, med närområde (bostäder vid Albrektsvägen) inom Ljura i Norrköping den 6 februari
Läs merCarl Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Carl Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merFAQ Gullberg & Jansson
FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning
Läs mer1 Befintliga förhållanden
Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp
Läs merKlimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor
Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektledare: Björn Schouenborg, CBI Grågröna systemlösningar för hållbara
Läs merUponor Ytvärmesystem SNÖFRITT, ISFRITT OCH PROBLEMFRITT
Uponor Ytvärmesystem SNÖFRITT, ISFRITT OCH PROBLEMFRITT 01 2014 4001 Uponor Ytvärmesystem - den säkra, funktionella och ekonomiska lösningen Uponor Ytvärmesystem är den säkra, funktionella och ekonomiska
Läs mer