Forskare och gruppchef vid SP Hållbar Samhällsbyggnad, sektionen för Byggnadsfysik

Transkript

1 Gröna klimatskal vad gör grönskan med huset (och omgivningen)? Carl Magnus Forskare och gruppchef vid SP Hållbar Samhällsbyggnad, sektionen för Byggnadsfysik C/o City Urbana Ekosystemtjänster, steg 2 city/ (avslutat projekt) Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage (pågående projekt) Green roof housing nya bostadsmöjligheter med tillhörande grönstrukturer på befintliga tak i städer, även odlingsmöjligheter (startar till hösten 2015) C/o City Urbana Ekosystemtjänster, steg 3 (startar till hösten 2015) ECODISTR ICT Bl.a. nature based solutions, ict.eu/ (pågående projekt) Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner Finansiering från SBUF Samfinansiering från Vinnova via C/O City 1

2 Gröna ytor & klimatskal + Biologisk mångfald + Fördröjning av avvattning i samband med skyfall utjämnande för dagvattennätet + Socialt rekreation + Stadsnära odling Drivande faktorer: Grönytefaktor ett bedömningskriterium i miljöklassningssystem Påverkan på gatuklimatet som lyfts + Temperaturer, + Vindförhållanden + Ljudmiljö + luftkvalitet mm Ekosystemtjänster & grönytefaktor GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF GYF 2

3 Helhetssyn skall fungera ur andra aspekter också En ändring i konstruktion kan medföra påverkan på: +/ fuktsäkerhet +/ energianvändning +/ temperaturer & termiskt klimat Mätningar Gröna väggen på SP Provväggen är placerad på en av SP s byggnader i Borås Den gröna väggen består av 4 kassetter med planteringshål och dessa monterades under juni 2013 Växterna levererades av SLU och planterades den 1 juli Fältmätningar pågår på den gröna väggen och på en referensdel av den ursprungliga väggen Försöket pågick till hösten 2014 men väggen finns kvar 3

4 Placering av provvägg och referensvägg Fasad i sydläge, höger del av våning 2 Referensmätpunkter i ursprunglig vägg (gulmarkerat område) Temperatur, relativ fuktighet samt fuktkvot i trä loggas Demontering och instrumentering 4

5 Optigreen Wall Garden växtkassetter Instrumentering och montering 5

6 SP s gröna vägg plantering av växter (enligt SLU s randomiseringsschema) 2 (6) (5) (6) (5) (6) Växter 1. Lingon 2. Praktnäva 3. Ilex 4. Bergenia 5. Storfryle 6. Edelweiss 7. Smultron 8. Stäppsalvia 9. Gräslök Växter inom parantes har bytts ut Växterna 6 augusti

7 Växterna 20 augusti 2013 Växterna 15 november

8 Växterna 9 december 2013 Växterna 11 februari

9 Växterna 26 juni2014 Växterna 26 maj

10 Mätdata och simuleringar vägg (sommar) Uppmätt Simulerat Termografering yttemperaturer på utsida vägg 10

11 Termografering yttemperaturer på insida vägg Slutsatser gröna väggar Rimliga värden från mätningar i fält inga alarmerande höga fuktnivåer har uppmätts med aktuella förutsättningar (dock högre fuktnivåer med bättre isolerad vägg) Gröna väggen har tydlig temperaturutjämnande effekt mot referensväggen Den relativa fuktigheten påverkas så att den blir högre under vissa perioder (exempelvis under perioder då växtsubstratet lagrar kyla från kalla nätter) och lägre under andra perioder (exempelvis då växtsubstratet lagrar värme från varma och soliga dagar). Klimatet speglar inte värsta fall 11

12 Slutsatser gröna väggar (forts) Vid en fuktsäkerhetsprojektering är det då viktigt med en parameterstudie som bland annat varierar luftomsättningar i spalt bakom den gröna fasadbeklädnaden för att fånga upp eventuella problem som annars kan missas. ACH är svårmodellerat! En ökad mängd värmeisolering i väggen ger högre relativa fuktigheter i den yttre delen av ytterväggen. Detta gäller både med grön och traditionell fasadbeklädnad och resultaten var förväntade då temperaturen längre ut i väggen sänks med en ökad mängd värmeisolering. C/o City Steg 3 Bl.a. Fortaleza University (UniFor), Brasilien Case - termisk komfort och energi Men vi är även intresserade av ett grönt tak/vägg i Göteborg till C/o City steg 3 förslag mottages tacksamt! 12

13 Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak Målet är att skapa ett projekt som kan leda fram till och resultera i hållbara och attraktiva helhetslösningar i internationell framkant när det gäller gröna taksystem och liknande anläggningar Mätbar inverkan på hållbarhet i form av beständighet, hälsa, miljö, ekonomi, säkerhet, stadsekologi och social samverkan helhetslösningar skall, vid normalt underhåll, fungera utan problem i 100 år Bakgrund Det finns knappast något tvivel om att ett grönt tak är miljömässigt fördelaktigt, men att projektera, installera och underhålla en sådan anläggning är en komplex utmaningar med många fallgropar. Gröna tak är också dyrare att installera än traditionella tak, kräver ofta intensivt underhåll, bevattning och dräneringssystem samt begränsas av klimatförhållanden, och kan bli mycket dyra att reparera, om läckage uppstår. 13

14 Om projektet Kvalitetssäkring av gröna tak Projektet genomförs inom Vinnova utlysningen Utmaningsdriven Innovation UDI Hållbara städer ( ) och fokuserar på ett helhetstänk med nolltolerans mot läckage. Utmaningen ligger i att lösa de problem som finns genom tvärvetenskaplig transektoriell samverkan. Projektet förväntas leda fram till ny kunskap, nya produkter, guidelines och certifieringssystem. Beställaren kommer, efter projektets genomförande, kunna känna större trygghet i samband med upphandling. Anläggningarna blir säkrare, forskarsidan utökas, kunskapsnivån höjs och det aktuella konsortiet kan utvecklas till en viktig kunskaps och erfarenhetsorganisation. Partners i projektet CBI Betonginstitutet AB SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut SLU Sveriges Lantbruksuniversitet Sweco Environmental SGRI Gröna takinstitutet Stockholm stad Stockholmshem MKB Fastighets AB White Arkitekter Icopal Sealeco DAB Domiflex Buildsmart Röda Tråden Vegtech Byggros GAFS Gjutasfaltföreningen i Sverige Rebet Betongreparationer PDAE 14

15 Arbetspaket i projektet WP 1 PROBLEMANALYS OCH KUNSKAPSINVENTERING CBI WP 2/3 BJÄLKLAG, TÄTSKIKT OCH VÄRMEISOLERING Icopal WP 4 ÖVERBYGGNAD Sweco WP 5 ARBETSPROCESSEN FRÅN PROJEKTERING TILL ENTREPRENAD. DRIFT OCH UNDERHÅLL. LIVSLÄNGD Stockholms stad/ Exploateringskontoret WP 6 STANDARDER, GUIDELINES OCH CERTIFIERING SP WP 7 PROJEKTLEDNING CBI Cases 3 cases som ingår i projektet 1. Greenhouse 2. Hornslandet 3. Hagastaden 15

16 Slutprodukten Metod för kvalitetssäkrad kravformulering tas fram. Denna bygger på att kvalitén, i respektive process, säkerställs genom att arbetet löpande dokumenteras, kommuniceras, kontrolleras och verifieras med hjälp av kvalitetsstyrande rutiner och tillhörande checklistor. Arbetet resulterar i en branschstandard/guidelines. 16

17 Tack för er uppmärksamhet! Kontakt: Tel: E-post: Carl-Magnus 17