Smart Cities Frågeställning ? SP:s insats ! Resultat =

Transkript

1 Smart Cities Hur skapar vi integrerade lösningar för mobilitet, energiförsörjning och energieffektivisering av den byggda miljön med hjälp av IKT i framtidens hållbara städer Tillsammans med Göteborgs Stad har SP utvecklat koncept för innovativ fjärrvärme, utveckling av energiplanering på kommunal policynivå och koncept för energieffektivisering av miljonprogramområden. Det sker inom EU projekten STEP-UP, CELSIUS och EU GUGLE. Dessutom koordinerar SP Smart City projektet SINFONIA. Fjärrvärmedrivna vitvaror i ett antal bostäder, en färja som kopplas till fjärrvärmenätet när den ligger i hamn. Energimodeller som underlag till Göteborgs klimatstrategiska program. Ett Living lab i Hammarkullen om hur hållbar förvaltning kan påverka framtida renoveringsbehov.

2 Hållbar renovering i ett europeiskt perspektiv Hur säkerställer man att renovering av flerbostadshus blir kostnads- och energieffektiv samtidigt som man värnar om boende och sociala aspekter i området SP jobbar med svenska och europeiska aktörer för att säkerställa en hållbar renoveringsprocess samt nya material och metoder. Exempelvis genom att leda forskningsmiljön SIRen och delta i de EU-projekten Retrokit, DREEAM, RIBuild är vi med och påverkar utvecklingen. Genom att sprida kunskap och demonstrera renoveringsprojekt som bygger på en effektiv renoveringsprocess, hållbara och kvalitetssäkrade lösningar samt omsorg om de boende visar vi vägen för kommande renoveringsprojekt.

3 Glas och trä för framtidens byggande och boende utvecklas i Småland Går det att skapa en innovationsmiljö för industriellt byggande i trä respektive tillverkning av fönster och andra produkter baserade på planglas Tillsammans med de tre länen/regionerna och två lärosätena i Småland finansieras Vinnväxtmiljön Smart Housing Småland av Vinnova, Smålandsregionorna och branschen under 10 år. SP (och Glafo) koordinerade ansökan 2013 och driver innovationsmiljön. En innovativ bostadsmodul presenterades på Almedalsveckan Dessutom har förstudier bedrivits, FoI-projekt såddfinansierats och regionala sammankomster/temadagar genomförts under de tre första åren. I början av 2016 startades ett projekt där ett modulbaserat trähus på sex våningar ska byggas och stå klart 27 juni 2018.

4 Tengboms Konceptstudier av höga byggnader i trä Hur kan man designa och konstruera en 20+ -våningsbyggnad med bärande stomme av trä med avseende arkitektur, brand, LCA, konstruktionsberäkningar relaterade till statiska och dynamiska laster t.ex vertikala och horisontella deformationer 2 konceptbyggnader kommer tas fram i samverkan med Linnéunivesitetet och Moelven Töreboda, KLH, Masonite beams, White arkitekter, Berg C. F Möller Architects, WSP, Bjerkings, BTB, HSB, VKAB, BRIAB, Brandskyddslaget. Projektet resulterar i en kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad hos de deltagande aktörerna för bl.a. utveckling av befintliga träbyggsystem samt bättre modeller för beräkning. Just nu arbetar arkitekter med att ta fram koncept som senare ska verifieras av konstruktörer. Berg C.F.Møller & DINELLJOHANSSON Moelven

5 Gröna klimatskal tak och fasader med växter Gröna ytor har många fördelar och bidrar bl a till att fördröja belastningen på dagvattennätet i samband med kraftiga regn. Vad behöver beaktas för att dessa lösningar också skall ge byggnader som är fuktsäkra Påverkas temperaturförhållanden och energianvändning SP har undersökt fukt- och temperatur aspekter hos klimatskal med växter, samt värderat dessa lösningars inverkan på byggnadens energianvändning. Vinnova/SBUF projekt, med totalt 11 medverkande parter, kring stadsutveckling med ekosystemtjänster. Gröna klimatskal kan lagra värme och kyla, detta samt fuktsäkerhet behöver beaktas vid projektering. För nordiska klimat och välisolerade konstruktioner ger gröna klimatskal ingen minskad energianvändning, men i varma klimat med andra byggtraditioner kan kylbehovet minska. Fortsatta studier arbete pågår inom projektet C/O City.

6 Villabygge för framtiden Går det att bygga ett småhus som är energieffektivt och snällt mot husägarens plånbok Ett hus där energianvändningen minskas med drygt 60 procent jämfört med dagens standard Tillsammans med trähustillverkaren Derome har SP utvecklat ett unikt enfamiljshus som byggts med senaste tekniken. Bygget har skett inom ramen för EU-projektet NEED4B. Villan står nu på SPs område i Borås. Här ska ny, innovativ teknik testas och utvärderas i en kontrollerad, men ändå verklighetstrogen miljö. Villan ska också användas för forskning om smarta nät, fuktsäkra badrum, boendesprinklers, värmepumpar och brukarbeteenden.

7 SESBE Smart Elements for Sustainable Building Envelopes Är det möjligt att tillverka hållbara, säkra och energieffektiva fasad element genom att använda nanomaterial och nanoteknik SP:s bidrag I samverkan med 10 europeiska partners utvecklas nya cementbaserade, lätta och multifunktionella byggnadselement. Lätta element ger mindre resursanvändning, reducerade transporter och kostnader samt minskad tid för montering. Ökad livslängd genom att inte armera med järn. Ökad brandsäkerhet och energieffektivitet genom nya isolermaterial.

8 Vilken konstruktionstyp ger minst miljöbelastning Hur skiljer sig miljöbelastningen mellan olika konstruktionstyper för flerbostadshus Jämföra hur olika konstruktionstyper (ex. betong och massivt trä) påverkar den totala miljöbelastningen för byggnationen på Dr Allards gata, Göteborg. SP jämför hur de olika konstruktionstyperna påverkar behovet av värmetillförsel över tiden. Hur mycket värme kan man flytta till perioder med låg CO2/pris-nivå, via värmelagring i byggnadsstommen, utan att äventyra den termiska komforten. en har påverkat hur Riksbyggen ställer krav.

9 Hur kan man fuktsäkra byggnader Hur kan man säkerställa att nya byggnader byggs på ett sätt som minimerar risken för fuktskador I samverkan med Lunds Tekniska Högskola har en metodik för att ta fram riktlinjer för fuktsäkert byggande utvecklats. Metoden ByggaF har blivit en branschstandard och är grunden för diplomerad fuktsakkunnig. Motsvarande arbete har gjorts för energieffektivt och lufttätt byggande.

10 Egen energiproduktion för livsmedelslokaler Vilken lönsamhetspotential finns i att livsmedelslokaler installerar och tar vara på egenproducerad energi tex via solceller, vindkraft, bioenergi, geoenergi och liknande Total LCC per m2 SPs insats I denna förstudie har vi tittat på olika alternativ för egen energiproduktion för olika typer av butiker samt tittat på lönsamheten för dessa alternativ (LCC). kkr En LCC-beräkningsmall för investeringar i egen energiproduktion för livsmedelslokaler, samt en kartläggning av förutsättningar för sådana investeringar. Ingen åtgärd Andelsägd elproduktion Solcellsanläggning Småskalig vindkraft