Redaktion. Innehåll Reflexen TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, ISSN
|
|
- Rut Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reflexen
2 Reflexionen Det är vår i luften i Skåne idag när jag går till arbetet. Tänker på dagens arbetsuppgifter. Just nu håller jag på att utvärdera vinterväghållningen för oskyddade trafikanter. Vad kan vara mer angeläget att skriva om i Reflexen? Under många år har jag ägnat mycket tid och tanke åt att söka uppgiftskällor som kan visa vem som har de verkliga problemen i trafiken och hur dessa ser ut. Har funnit att sjukvården kan vara behjälplig med denna uppgift. Men kan ytterligare en arbetsuppgift läggas på en kår som redan har för mycket arbete och så stort ansvar? Hur övertygar man om att denna arbetsuppgift är minst lika angelägen som alla de andra och att den förhoppningsvis kan leda till färre olycksfall i en framtid, fast kanske inte precis nästa år? I Skåne har vi lyckats motivera sjukhuspersonalen att göra även denna arbetsuppgift och nu kan trafikskaderegistreringen göra bokslut för åttonde året i rad. Det är ingen munter läsning. År 2006 har preliminärt personer registrerats som skadade i trafiken i enbart Skåne; ca oskyddade trafikanter varav fotgängare. De flesta av de senare var inblandade i fallolyckor, särskilt under vintermånaderna. Registreringen har inte förändrat mycket över åren, mer än att vi har blivit duktigare på att registrera skadade fotgängare. De flesta fallolyckor sker i tätorterna, men de kommunala vinterrutinerna har inte förändrats påfallande trots idog information och mycket engagemang. Fortfarande får man ibland till svar från handläggare och politiker att detta inte är kommunens ansvar utan fastighetsägarnas. Vilka argument behövs för att på allvar ta uti med att t.ex. ändra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och öka samarbetet i kommunen? För att förstå måste man engagera sig i de enskilda människoödena. De är många. Alldeles för många. Här är ett exempel: En äldre dam, 85 år, bryter lårbenshalsen, blir opererad och inlagd på sjukhus ca en vecka, återbesök på vårdcentral, sjukgymnastik, återkommande besök av distriktssköterska, fördärvade kläder vid olyckan, hemhjälp, modifieringar av bostaden, m m. Detta är bara de kortsiktiga konsekvenserna. De långsiktiga är att bli beroende av andra för de dagliga göromålen, bunden till en rollator samt kanske leva i ett mer eller mindre kroniskt smärttillstånd och med en ständig oro för att gå ut i trafiken utan att aldrig mer riktigt kunna njuta av tillvaron. I avstämningen inför Nollvisionens delmål 2007, finns dessa äldre damer inte ens med bland dem som betraktas som allvarligt skadade. Naturligtvis borde de göra det, både ur ett samhällsekonomiskt, men framförallt, ur ett individperspektiv. Så låt därför år 2007 förändra åtminstone denna inställning. D.v.s. att vi tar detta problem på allvar och betraktar dessa skadade som ett trafiksäkerhetsproblem och att vi, kommunalt, regionalt och nationellt, gör en kraftansträngning för att gemensamt försöka finna seriösa lösningar på ett problem av dignitet! Etiskt skulle detta kännas befriande. Låt sedan våren 2008 komma! Monica Berntman, Teknik och samhälle, LTH Avgående suppleant i TFs styrelse
3 Redaktion Äntligen vår och snart sommar. Valborgssång och knoppande syren. Sverige i maj är nog bland det bästa jag vet. Att uppleva det på cykeln är härligt. Man kan ta det lite långsammare på de ställen där blomdoften bedövar och bladen är särskilt ljusgröna. Att sedan få cykla snabbt och säkert vidare till jobbet. I detta nummer av Reflexem får du veta mer om cykel i Stockholm och exempelbanken där du kan hitta praktisk kunskap, något som någon annan provat. Jag har inte kollat men det vore kul att se fler exempel på hur man kan göra cykelresan snabbare och säkrare, utan onödiga omvägar. Här i Göteborg pågår planeringen för en ny bro över Göta Älv, för gående och cyklister. Det är ett bra exempel. Njut av våren, solen och dofterna! Ylva Löf, en del av Reflexenredaktionen Innehåll Reflexen Cykeln i Staden - utformning av cykelstråk i Stockholm, sid 4 Exempelbanken - praktisk kunskap för alla, sid 6 Stockholms bästa cykelturer, sid 9 Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad, sid 10 Snöscoter - 2 av 3 dödsolyckor alkoholrelaterade, sid 12 Kursinbjudan Konfliktteknik, sid 14 Ansvarig utgivare: Kristina Schmidt WSP Sverige kristina.schmidt@wspgroup.se Redaktion: Kristina Glitterstam Tyréns AB kristina.glitterstam@tyrens.se Sverker Hanson Sweco VBB sverker.hanson@sweco.se Ylva Löf Stadsbyggnadkontoret, Göteborg ylva.lof@stadsbyggnad.goteborg.se Anders Atterbrand Sweco VBB anders.atterbrand@sweco.se Jonas Th örnqvist Vägverket Stockholm jonas.thornqvist@vv.se TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, ISSN
4 Cykeln i staden utformning av cykelstråk i Stockholm Av Krister Isaksson Sedan 1998 har stora satsningar på cykeltrafiken genomförts i Stockholm. Cykelplaner för inner- och ytterstaden har tagits fram och målen är en ökad och säker cykling. Det befintliga nätet av cykelbanor och cykelfält ska utvecklas till ett sammanhängande nät för hela staden. Detta har fått till följd att över 100 km cykelbanor, cykelfält och cykelvägar har byggts, främst längs huvudgatunätet. Över cykelparkeringplatser har skapats, cykelpumpar har placerats ut och stora delar av cykelnätet har fått ett vägvisningssystem. Resultatet av dessa åtgärder är att cyklandet har ökat med över 50 procent i staden, samtidigt har cykelolyckorna minskat. Det är inte bara i Stockholm det har skett en satsning på cykeltrafiken. Både inom landet och andra länder har många förbättringar för cyklister genomförts under senare år. Många olika utformningsvarianter har prövats. Kunskapen om vad som är bra och mindre bra åtgärder ökar därför efter hand. Vad gäller detaljutformning är dock osäkerheten fortfarande stor om vad som är bäst. Trafikkontoret i Stockholms stad har försökt samla ihop de erfarenheter som finns på området i en handbok för utformning av cykelstråk i Stockholm, såväl för inner- som ytterstaden. Syftet med handboken är i första hand att samla den kunskap som finns om utformning av cykelbanor och cykelfält för att bilda standard vid den fortsatta utbyggnaden av cykelnätet. Det ska också framgå vilka frågor som måste utredas vidare innan man funnit de bästa lösningarna. För trafikanterna är en enhetlig och lättbegriplig utformning av stor betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och trygghet. En god och enhetlig standard med ett tydligt formspråk bidrar också till att marknadsföra cyklismen bättre och på så sätt bidra till målet om ett ökat cyklande. Önskemål om en mer enhetlig utformning har också förts fram från cyklistorganisationer. De lokala förutsättningarna Nybyggd cykelbana på Sturegatan i centrala Stockholm 4
5 ökad förståelse och respekt för cykeltrafiken och bidra till att cykeltrafiken accepteras och erkänns som ett fullgott och samhällsnyttigt trafikslag. Förhoppningsvis kan handboken också läsas och ge upphov till fruktsamma diskussioner även utanför Stockholm. Som ett komplement till handboken finns också handböckerna Cykeltrafik och trafiksignaler samt Cykelparkering i staden. Handboken är för närvarande ute på remiss och beräknas vara klar under hösten Exemplar kan då beställas på Trafikkontorets hemsida eller av undertecknad. Cyklister behöver tydlig och seriös information kan emellertid variera från plats till plats vilket kan göra det omöjligt att helt följa den föreslagna standarden. Ambitionen är att handboken ska ge vägledning så att man kan hitta den bästa lösningen med de gällande förutsättningarna. Handboken vänder sig i första hand till dem som ska bevara och förbättra befintliga cykelbanor/-fält samt planera och genomföra den fortsatta utbyggnaden av stomnätet för cyklar i Stockholm såväl väghållare som konsulter och entreprenörer. Detta gäller då naturligtvis inte bara trafikplanerare och landskapsarkitekter utan också representanter för drift, underhåll, personer med funktionshinder, nyttotrafik, detaljhandel osv. Diskussioner kring den föreslagna standarden och ett fortsatt genomförande av ett sammanhängande och säkert stomnät för cykeltrafik med mer enhetlig standard kommer förhoppningsvis att medföra en Krister Isaksson arbetar som trafikplanerare på Trafikkontoret Stockholms Stad. krister.isaksson@ tk.stockholm.se
6 Exempelbanken - praktisk kunskap för alla På adressen kan du hitta exempel inom ett antal kunskapsområden som är kopplade till verksamhetsområdet vägplanering, vägprojektering samt väg- och gatuutformning. Exemplen kompletterar utgivna handböcker och regelverk och ger uppslag till hur arbeten kan läggas upp och presenteras. Syftet med exempelbanken är att belysa goda exempel eller exempel där både bra och dåligt kommenteras. Under respektive kunskapsområde på webbsidan ( får du ytterligare information. Tanken är att ge både fackfolk och allmänheten idéer och inspiration till såväl trafikplaneringslösningar som fysiska väg- och gatulösningar. Genom sin form kan Exempelbanken enkelt och kostnadseffektivt kunna hållas aktuell och successivt tillföras nya objekt. Drivs i samarbete Idag drivs Exempelbanken i samverkan mellan framförallt Vägverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges kommuner och Landsting. Planer finns för ett utvecklat samarbete med andra myndigheter som Boverket, Banverket m.fl. för att nå ännu fler syftet är att nå samordningsvinster. Målgrupper för Exempelbanken är gatuingenjörer, planerare, konsulter, länsstyrelse, VV personal, allmänhet, förtroendevalda m.fl. Ständigt mer kunskap I takt med ökad efterfrågan och utveckling kan fler moduler med exempel inom andra kunskapsområden byggas upp. Nu kompletteras exempelbanken med exempel på MKB och senare i år kommer förhoppningsvis också exempel på Arbete på Väg att läggas in.
7 Vägverket - Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet och Vägverket samverkar inom två projekt på Exempelbanken; VisaVäg och Kulturmiljö i MKB. Exempelbanken är ett utmärkt sammanhang för exempelsamlingar för MKB och visualiseringar. De ligger här tillsammans med de nära anslutande exempelsamlingarna för Trafik för en attraktiv stad (TRAST) och Vägar och gators ut formning (VGU). Via Exempelbanken kan alla som arbetar med MKB-processen, som beställare, kon sulter, granskare, kulturmiljövårdare och utbildare, ta del av goda exempel och råd/riktlinjer. De olika exempelsamlingarna stödjer varandra på så vis att de tillsammans ger en större innehållsmässig bredd och därmed ökar hemsidans nytta och attraktivitet. Kul turmiljövården har genom Exempelbanken en kanal att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt nå ut till nya målgrupper. Exempel: Visa väg visualisering Syftet med projektet VisaVäg - visualisering av kul turmiljö i vägplanering har varit att ta fram en sam ling exempel som visar hur kulturmiljön kan kom municeras i vägplanering med hjälp av olika typer av visualisering. Projektet är resultatet av en diskussion som förts under minst tio års tid. Diskussionen har handlat om behovet av kulturmiljöunderlag som stödjer planering och projektering av vägåtgärder, så att kulturmiljön kan tas tillvara på ett bättre sätt än vad som sker i dag. Diskussionen har förts parallellt med att synen förändrats på vad kulturmiljö är och vilken roll den ska spela i planeringssammanhang. En traditionell syn som präglats av skydds- och beva randeperspektiv - och där fornlämningar och skyd dade områden har stått i fokus - har ersatts av en mer dynamisk helhetssyn på kulturmiljöbegreppet. Utgångspunkten för projektets arbete är att visuella framställningar har fördelar framför textbaserade un derlag när det gäller att kommunicera kulturmiljö i planeringssammanhang. Bilder ger en snabbare och Ett av de exemplen som visas på temat Landskapskaraktär i Vägutredning. Här handlar det om hur trafikanten upplever landskapet vid planering av Väg 127 Sjunnen till Alseda.
8 mer intuitiv förståelse än text och ger också en mer omedelbar utgångspunkt för diskussion och värdering. Samtidigt är bilder och visuella framställningar lättare att integrera med annat planeringsunderlag som ligger till grund för beslut om vägåtgärder. Exempel: Kulturmiljö i MKB I samhällsplaneringen ska många olika intressen vägas mot varandra. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är här ett instrument för att integrera miljöfrågor i planeringen och för att miljöbedöma verksamheter, projekt, planer och program. Landskapets värden är viktiga förutsättningar för planeringen och kulturmiljön ingår som en dimension. Det är också viktigt att förmedla goda exempel, som visar hur kulturmiljöfrågan kan behandlas i MKB på ett bra sätt. I Exempelbanken skapas därför under våren 2007 ett forum för detta. RAÄ hoppas att olika aktörer kontinuerligt kan bidra med tips och förslag på nya exempel så att exempelsamlingen kan utvecklas och fylla en viktig funktion under lång tid framöver. Riksantikvarieämbetet har identifierat några teman som är särskilt angelägna att kunna belysa, nämligen att: * landskapet är en förutsättning och kulturmiljön är en del av landskapet som helhet, * det är viktigt att hitta den kulturhistoriska frågan i varje projekt, * det är viktigt att formulera projektmål för kulturmiljön som ska uppnås i planeringen av det nya, * visa hur konsekvenser kan bedömas och beskrivas på ett bra sätt samt * visa hur bra beställningar kan göras av underlag för planering och konsekvensbedömning, * visa hur skadeförebyggande kan minimera alternativt kompensera konsekvenser. En sökning på 8
9 Stockholms bästa cykelturer Smultronställen i Stockholm är namnet på en ny cykelutflyktsguide som Stockholms trafikkontor ger ut i vår, i samarbete med Kulturförvaltningen och stadsdelarna. Cykelfrämjandet har lagt upp turerna, som är mellan 10 och 20 km långa och de flesta är ganska lättcyklade. Guiden är fylld med smultronställen som stockhol marna tipsat om i såväl inner- som ytterstaden. Här finns utflyktsmål som parker, badplatser och utsikts punkter.utflyktsmål finns i hla staden och turerna är mellan 10 och 20 kilometer långa och de flesta ganska lättcyklade. Guiden finns att hämta gratis på Stockholms stads delsförvaltningar, bibliotek och hos ett 40-tal cykel handlare i Stockholms stad. Den går också att be ställa på Stockholms Trafikkontors webbplats, www. stockholm.se/tk/cykling. Långsjöbadet - en cykelutflykt i sommar?
10 Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad av Ylva Löf Göteborg växer. Företagen går bra och allt fler får jobb. Folk flyttar hit och det behövs fler bostäder. Universitet och högskolor lockar studenter som också behöver någonstans att bo. Trafiken ökar inte bara för att vi blir fler utan också för att fler reser längre pendlingen och pendlingsavståndet har ökat. Regionförstoringen är en av utgångspunkterna i förslaget till ny översiktsplan som precis har varit på samråd. Målet är att Göteborg ska utvecklas till en livskraftig och långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Förslaget till ny översiktsplan fokuserar till stor del på hur hållbar tillväxt kan ske och hur det tar sig uttryck i avvägningar om mark- och vattenområdenas användning i framtiden. Inriktningen för Göteborgs fortsatta utbyggnad är att staden skall kompletteras och koncentreras kring fem strategiska knutpunkter. I första hand skall utbyggnad i kollektivtrafiknära lägen. Förslaget kan sammanfattas under följande rubriker: Bygg centralt! I Göteborg finns många möjligheter att bygga. De före detta hamn- och industriområdena i centrala Göteborg ger en potential för en omfattande utveckling av regionkärnan. En stor mängd arbetsplatser och bostäder av olika slag kan byggas ut. Utveckla det göteborgska! Göteborg är den stora staden med den mänskliga skalan, de små stadsdelarnas stad. Göteborg är en stad där havet, sjöarna, skogen och parkerna är nära och en stad där man trivs att bo. Göteborg lockar till besök inte minst för de evenemang och upplevelser som erbjuds. Komplettera och blanda! Tillkommande bebyggelse ska stärka den befintliga stadsstrukturen och skapa en stad som uppmuntrar till vistelse för alla. De områden som har god tillgång till kollektivtrafik kompletteras med arbetsplatser och bostäder för att utvecklas mot en större blandning och en levande stadsmiljö. Ny- och ombyggnad ska bidra till en ökad mångfald och en vitalisering av stadsdelarna, samtidigt som förutsättningarna för handel och service förbättras. Stärk kollektivtrafiken! En tätare, mer varierad stadsstruktur ger goda förutsättningar för att gå och cykla men ger också bättre möjligheter för kollektivtrafiken. Genom att framkomligheten för spårvagnar och bussar prioriteras ska kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas ytterligare. Koncentrera vid knutpunkter! Kring knutpunkterna i staden eftersträvas en högre täthet och ett större innehåll av service, arbetsplatser och bostäder. City, Backaplan, Frölunda Torg, Angereds Centrum och Gamlestaden föreslås som strategiska knutpunkter. Bytespunkter i kollektivtrafiksystemet har ofta en god tillgänglighet och också runt dessa ska planeras för en högre täthet. Bättre kontakt över älven! Göteborgs centrum ska utvecklas på båda sidor om Göta älv, något som bara är möjligt om förbindelserna över älven förbättras för alla trafikslag. 10
11 Plats för hamn och verksamheter! Hamnen i Göteborg är viktig för hela landet och framkomligheten för gods till och från hamnen mås te säkerställas. Det innebär ett behov av nya kopp lingar både i väg- och järnvägsystemet. Med hamn banan i ett nytt läge kan kapaciteten förstärkas och mark frigöras. I områden kring hamnen och större trafikleder kan störande verksamheter lokaliseras. Ytterområden sparas för att skapa handlingsfrihet för framtiden! I Göteborgs utkanter finns områden med potential för framtida utbyggnad av bostäder och arbetsplatser av varierande karaktär. Gemensamt för dessa områden är att utbyggnaden kräver satsningar på ny infrastruk tur och service. För att skapa ett bra underlag för kol lektivtrafik med hög kvalitet krävs att dessa områden byggs ut som stråk med en tillräcklig täthet. 13 strategiska frågor, 7 områdesinriktningar Förslaget till översiktsplan för Göteborg är formu lerat i 13 strategiska frågor som tematiskt beskriver viktiga frågor för staden. För att göra det förslaget tydligare föreslås sju inriktningar för olika områden i staden. Blandstad, attraktivitet, komplettering, till gänglighet, kollektivtrafiknärhet, tillgång till grönt och överbryggande av barriärer är några av nyckel orden. Förslaget anger också en utbyggnadsordning med tre olika tidsperspektiv. Samråd avslutat Samrådet kring förslaget har precis avslutats och nu börjar arbetet med en utställningshandling. Sam rådshandlingen finns att läsa på oversiktsplan. Ylva Löf arbetar på Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad, mail: ylva.lof@sbk.goteborg.se Komplettera och blanda Akivt näringsliv Sju områdesvisa inriktningar 11
12 Snöscoter -2 av 3 dödsolyckor alkoholrelaterade Två av tre dödsolyckor på snöskoter är alkoholrelaterade. Det är inte okej sade Jan Lindgren, nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket Region Mitt, vid det nationella snöskoterforumet i Sollefteå. Ett 40-tal representanter från Samernas Riksförbund, Svenska turistföreningen, Naturvårdsverket, Miljödepartementet, LRF, Snofed med flera, hade sökt sig till Sollefteå och Hallstaberget när Vägverket Region Mitt anordnade ett nationellt snöskoterforum mars. Alkohol och hög hastighet En olycksanalysgrupp vid Universitetssjukhuset i Umeå har studerat de 85 dödsolyckor på skoter som inträffat de senaste sju åren. I 60 procent av olyckorna har alkoholen varit en bidragande orsak till olyckan. I hälften av dödsfallen har också hög hastighet bidragit. - Att två av tre som dör i skoterolyckor är alkoholpåverkade är inte okej, säger Jan Lindgren, nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket Region Mitt. Därför känns det bra att vi lyckats samla många av de aktörer som på olika sätt kan och vill bidra till att dels öka säkerheten och dels minska skoterkörningens miljöpåverkan. En av flera åtgärder som vi planerar är fältförsök med alkolås på skotrar. 12
13 Samla skoterlandet Alla typer av frågor diskuterades på forumet, t.ex avställning av gamla skotrar, förarbevis, skoterleder och bildandet av ett nationellt skoterråd. Rådet ska bestå av medlemmar från olika intresseorganisationer och myndigheter. - Vi behöver samla ihop oss i skoterlandet Sverige för att diskutera och få gemensamma uppfattningar i frågor som rör skoter. Vi måste alla dra åt samma håll, säger vägdirektör Håkan Wennerström. Nationellt råd och handlingsplan - Målet är att vi inom en månad har bildat ett nationellt snöskoterråd, har skrivit på en gemensam flerårig överenskommelse och har antagit en handlingsplan för Alla är överens om att det är dags att gå från ord till handling, säger Jan Lindgren. Forumet resulterade också i en gemensam vision Snöskotertrafiken ska bedrivas utan att människor, djur eller miljö skadas eller störs. Text och bild hämtad från Vägverkets infosida. Glada föreläsare på nationellt snöskoterforum Från vänster: Jan Lindgren, Nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket, Mats Öström, Docent, Umeå universitet, Martin Hedberg, Meteorolog, Swedish Weather and Climate Center, Martin Larsson, Miljödepartementet och Ronny Edin, Statlig utredare, Länsstyrelsen Norrbotten. 13
14 Kurs i Konfliktteknik Institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola ger en 5 dagars träningskurs i Trafikkonfliktteknik. Konflikttekniken är en effektiv metod för att kartlägga säkerhetsläget i trafiken och utvärdera olika åtgärders säkerhetseffekt. Kursen behandlar teori och bakgrund till konflikttekniken, det ingår inomhusträning och fältträning i att registrera och bedöma konflikter. Träningskursen genomförs vid LTH i Lund september (vecka 39) Anmälan kan göras till Andras.Varhelyi@tft.lth.se. 14
15 Magnoliorna i Lundagård, våren
16 Nästa nummer! Kanske har du något du vill dela med dig av till Reflexens läsare? Alla bidrag, stora som små är välkomna. Verklighet, fiktion, debatt, utförda projekt eller högtflygande visioner. Hör av dig till någon av oss i redaktionen! Trafiktekniska föreningen Borlänge Sverige Porto betalt
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merKomplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
Läs merTrafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL
Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merstadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon:
Sida 1 (5) 2017-12-01 Exploateringskontoret Dnr 123-1872/2017 Dnr E2017-04507 Dnr T2017-03388-1 Handläggare Anton Västberg Telefon: 08-508 29 305 Till Kommunstyrelsen Exploateringskontoret Karl-Johan Dufmats
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merÅr 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merStrategi och handlingsplan för cykeltrafik
CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs mer8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017
Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 56 (90) 8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från kulturförvaltningen:
Läs merSvensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler
Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen Turistcykellederna Cykelvasan Fler Sanningar och myter 1. Cyklingen ökar! Eller är det Cyklingen
Läs merHandledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merREGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN
REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN DAGENS PRESENTATION - Kort om den regionala cykelplanen - Kort om det regionala cykelkansliet - Kort om det regionala cykelbokslutet Mål: Från 5 till 20 procent
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING
HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor
Läs merFotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merDetta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Läs merSATSA II Regional cykelstrategi
SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag
Läs merPlan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merSeminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB
Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten
Läs merCykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret
Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%
Läs merSamverkan för säker cykling och gångtrafik
Samverkan för säker cykling och gångtrafik NTF:s Nollvisionskonferens Stockholm TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Johan Lindberg 2018-05-02 Nollvisionen en förutsättning för en hållbar och attraktiv
Läs merCykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING Stadsdelsmiljö och teknik Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 508 04 052 Dnr 1.5.3-219-2012 Sammanträde 12 juni 2012 SID 1 (8) 15 MAJ 2012 Till Hässelby-Vällingby
Läs merRegional cykelstrategi
Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merREGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION
REGIONAL CYKELPLAN Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION CYKELN, EN DEL AV DET GODA LIVET 2 Skapa förutsättningar för ökad och säker cykling 3 VARFÖR SKA CYKLINGEN ÖKA? 4 SAMHÄLLSEKONOMISK
Läs merStockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)
Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar 2016 Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Detta har vi lovat Vi satsar en miljard på att göra Stockholm till en cykelstad Sammanhängande cykelnät, vi rustar
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merSvedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merRegeringens proposition 2012/13:25
CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential
Läs merSkellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder
Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och
Läs merSthlm Vintertramp
Sthlm Vintertramp 2017-2018 Klimatsmarta stockholmare Sthlm Vintertramp 2017-2018 Kontaktperson: Sara Nilsson 3 (12) Sammanfattning Under vintern 2017-2018 genomförde Klimatsmarta stockholmare Sthlm Vintertramp.
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merPortinfra Göteborg Utdrag ur trafikstrategin. Mycket på många ställen samtidigt
1 Portinfra 2018 PETER NÄSLUND TRAFIKSAMORDNARE TRAFIKKONTORET, GÖTEBORGS STAD Göteborg 2035-150 000 nya göteborgare* - 80 000 nya bostäder och arbetsplatser* *Beräknat mellan åren 2015-2035 Utdrag ur
Läs merFÖR UPPSALA STAD KORTVERSION
Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt
Läs merHärligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merBilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö
Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö 1. Åtgärder vid övergångsställen och gångpassager För att prioritera gångtrafiken och öka fotgängarnas framkomlighet och trafiksäkerhet planeras övergångsställen
Läs merUtställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten
Läs merCykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se
Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merTrafikpolicy för Sollentuna kommun
Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva
Läs merTrafiksäkerhetsutveckling
Trafiksäkerhetsutveckling Trafiknämndens mål: Med hänsyn till nollvisionen inom trafiksäkerheten bör snabba och effektiva åtgärder genomföras så att antalet dödade och svårt skadade på sikt minskar till
Läs merTrafikverkets arbete med fotgängare
Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merCykelbokslut.
Cykelbokslut 2017 www.skelleftea.se/cykelplan Älvsbackabron är en gång- och cykelbro i trä som invigdes 2011 Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 15 maj 2012 Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Cykelplanen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2011:31 av Anna Sehlin (V) om cykeln som transportmedel
1 (2) FÖRSLAG 2012:51 LS 1110-1336 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2011:31 av Anna Sehlin (V) om cykeln som transportmedel Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm Ärendebeskrivning
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Läs merStrategiskt program 2012
Strategiskt program 2012 Mandatperioden 2010-2014 Miljöpartiet de gröna i Härryda Innehållsförteckning Förord... 3 Leva och arbeta... 4 Miljö...5 Barn och utbildning... 6 Trafik och kommunikation...7 Bygga
Läs merÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.
ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047
Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer
Läs merGång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merSE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Läs merSkärhamns Samhällsförening
Skärhamns Samhällsförening Prepared: Magnus Gustavsson Anna Karlsson Anders Sundling Marianne Sundling Berndt Axelsson Susanne Axelsson Date: 2014-11-15 Agenda Introduktion Bakgrund Samhällsförening Vision
Läs merResvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap
Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning
Läs merStatlig cykelpolitik
Statlig cykelpolitik Statliga infrastrukturpengar till cykel 2014-2025. Föredragning för Riksdagens cykelnätverk 12 mars 2014 Krister Spolander www.spolander.se Åren 2000-2012 Åren 2012-2013 Planeringsdirektiven
Läs merVälkomna! Stadsdelsprogram Frölunda. Onsdag 18 mars 2015 Kl och 18.00
Välkomna! Stadsdelsprogram Frölunda Onsdag 18 mars 2015 Kl. 15.00 och 18.00 - Presentation - Uppdrag Stadsdelsprogram Frölunda - Frågestund - Diskussion om platser på kartan Medverkande Patrik Centerwall
Läs merHandlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merPARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Läs merSthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson
Sthlm Eltramp Maj 2018 Kontaktperson: Sara Nilsson 3 (15) Sammanfattning Under våren 2018 genomförde Klimatsmarta stockholmare Sthlm Eltramp en kampanj med syfte att uppmuntra hållbart resande. Tio vanebilister
Läs merPolitiskt program Svenska Cykelstäder
PM Rotel V (Dnr KS 2019/932) Politiskt program Svenska Cykelstäder Remiss från Svenska cykelstäder Remisstid den 31 maj 2019, förlängd svarstid till oktober 2019. Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet #cykelstrategi Näringsdepartementet 1 Första nationella cykelstrategin Syftet
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merSOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET
SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET BETYDELSEN AV DRIFT OCH UNDERHÅLL Standarden i cykelnätet är avgörande för hur cykelresan upplevs. Det är även avgörande för framkomligheten och trafiksäkerheten.
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merPlanprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun
Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden
Läs merSödertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden
4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget
Läs merVARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?
VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL? Almedalen 2019-07-03 Erik Stigell, PhD Trafikkonsult 8 goda skäl till att satsa på cykling 2 1. LITEN KLIMATPÅVERKAN 3 2. INGA HÄLSOFARLIGA AVGASER OCH PARTIKLAR 4 3.
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Anna Johansson Infrastrukturminister #cykelstrategi Näringsdepartementet 1
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merTrafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret
Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret Samsas i trafiken Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merRegionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Läs merSnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Läs merCykelplan för Tyresö kommun
Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken
Läs merLänsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten
Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser
Läs merVi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Läs merCYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad
CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,
Läs merVi gör så att Gävle växer
Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se Vi gör så att Gävle växer Jobba med oss! satsar för framtiden och erbjuder varje år praktikplatser, examensjobb och traineeplatser. Praktik Vi söker engagerade universitets-
Läs merCykeln och hållbar stadsutveckling
Cykeln och hållbar stadsutveckling Cyklingen dagsläget Cykeln i transportpolitiken Infrastrukturplanen 2014-2025 Planeringsmodellen Föredragning vid Socialdepartementets möte om cykelplanering 2014-06-10
Läs merMark för Näringslivet
Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans
Läs merRemissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Sida 1 (6) 2015-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2015-11-26
Läs merNy översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Läs merKulturmiljöunderlag. Kulturmiljö i god bebyggd miljö Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet
Kulturmiljöunderlag Kulturmiljö i god bebyggd miljö 181122 Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet Dagordning 181122 13.00 Välkomna! 13.10 Planeringsunderlag, uppdrag och miljömål 13.20 Länsstyrelserna
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,
Läs merOrtsutvecklingsmöte i Alafors
MINNESANTECKNINGAR 1(4) Ortsutvecklingsmöte: Alafors Hösten 2017 Datum och tid 2017-10-05 Plats Presidium Sekreterare Inbjudna Medborgarhuset, Alafors Catharina Eliasson, ordförande Thomas Olesen, 1:e
Läs merKORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden
KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.
Läs mer