Redaktion. Innehåll Reflexen TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktion. Innehåll Reflexen 2 2007. TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, www.trafiktekniska.se, ISSN 0284-0707"

Transkript

1 Reflexen

2 Reflexionen Det är vår i luften i Skåne idag när jag går till arbetet. Tänker på dagens arbetsuppgifter. Just nu håller jag på att utvärdera vinterväghållningen för oskyddade trafikanter. Vad kan vara mer angeläget att skriva om i Reflexen? Under många år har jag ägnat mycket tid och tanke åt att söka uppgiftskällor som kan visa vem som har de verkliga problemen i trafiken och hur dessa ser ut. Har funnit att sjukvården kan vara behjälplig med denna uppgift. Men kan ytterligare en arbetsuppgift läggas på en kår som redan har för mycket arbete och så stort ansvar? Hur övertygar man om att denna arbetsuppgift är minst lika angelägen som alla de andra och att den förhoppningsvis kan leda till färre olycksfall i en framtid, fast kanske inte precis nästa år? I Skåne har vi lyckats motivera sjukhuspersonalen att göra även denna arbetsuppgift och nu kan trafikskaderegistreringen göra bokslut för åttonde året i rad. Det är ingen munter läsning. År 2006 har preliminärt personer registrerats som skadade i trafiken i enbart Skåne; ca oskyddade trafikanter varav fotgängare. De flesta av de senare var inblandade i fallolyckor, särskilt under vintermånaderna. Registreringen har inte förändrat mycket över åren, mer än att vi har blivit duktigare på att registrera skadade fotgängare. De flesta fallolyckor sker i tätorterna, men de kommunala vinterrutinerna har inte förändrats påfallande trots idog information och mycket engagemang. Fortfarande får man ibland till svar från handläggare och politiker att detta inte är kommunens ansvar utan fastighetsägarnas. Vilka argument behövs för att på allvar ta uti med att t.ex. ändra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och öka samarbetet i kommunen? För att förstå måste man engagera sig i de enskilda människoödena. De är många. Alldeles för många. Här är ett exempel: En äldre dam, 85 år, bryter lårbenshalsen, blir opererad och inlagd på sjukhus ca en vecka, återbesök på vårdcentral, sjukgymnastik, återkommande besök av distriktssköterska, fördärvade kläder vid olyckan, hemhjälp, modifieringar av bostaden, m m. Detta är bara de kortsiktiga konsekvenserna. De långsiktiga är att bli beroende av andra för de dagliga göromålen, bunden till en rollator samt kanske leva i ett mer eller mindre kroniskt smärttillstånd och med en ständig oro för att gå ut i trafiken utan att aldrig mer riktigt kunna njuta av tillvaron. I avstämningen inför Nollvisionens delmål 2007, finns dessa äldre damer inte ens med bland dem som betraktas som allvarligt skadade. Naturligtvis borde de göra det, både ur ett samhällsekonomiskt, men framförallt, ur ett individperspektiv. Så låt därför år 2007 förändra åtminstone denna inställning. D.v.s. att vi tar detta problem på allvar och betraktar dessa skadade som ett trafiksäkerhetsproblem och att vi, kommunalt, regionalt och nationellt, gör en kraftansträngning för att gemensamt försöka finna seriösa lösningar på ett problem av dignitet! Etiskt skulle detta kännas befriande. Låt sedan våren 2008 komma! Monica Berntman, Teknik och samhälle, LTH Avgående suppleant i TFs styrelse

3 Redaktion Äntligen vår och snart sommar. Valborgssång och knoppande syren. Sverige i maj är nog bland det bästa jag vet. Att uppleva det på cykeln är härligt. Man kan ta det lite långsammare på de ställen där blomdoften bedövar och bladen är särskilt ljusgröna. Att sedan få cykla snabbt och säkert vidare till jobbet. I detta nummer av Reflexem får du veta mer om cykel i Stockholm och exempelbanken där du kan hitta praktisk kunskap, något som någon annan provat. Jag har inte kollat men det vore kul att se fler exempel på hur man kan göra cykelresan snabbare och säkrare, utan onödiga omvägar. Här i Göteborg pågår planeringen för en ny bro över Göta Älv, för gående och cyklister. Det är ett bra exempel. Njut av våren, solen och dofterna! Ylva Löf, en del av Reflexenredaktionen Innehåll Reflexen Cykeln i Staden - utformning av cykelstråk i Stockholm, sid 4 Exempelbanken - praktisk kunskap för alla, sid 6 Stockholms bästa cykelturer, sid 9 Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad, sid 10 Snöscoter - 2 av 3 dödsolyckor alkoholrelaterade, sid 12 Kursinbjudan Konfliktteknik, sid 14 Ansvarig utgivare: Kristina Schmidt WSP Sverige Redaktion: Kristina Glitterstam Tyréns AB Sverker Hanson Sweco VBB Ylva Löf Stadsbyggnadkontoret, Göteborg Anders Atterbrand Sweco VBB Jonas Th örnqvist Vägverket Stockholm TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, ISSN

4 Cykeln i staden utformning av cykelstråk i Stockholm Av Krister Isaksson Sedan 1998 har stora satsningar på cykeltrafiken genomförts i Stockholm. Cykelplaner för inner- och ytterstaden har tagits fram och målen är en ökad och säker cykling. Det befintliga nätet av cykelbanor och cykelfält ska utvecklas till ett sammanhängande nät för hela staden. Detta har fått till följd att över 100 km cykelbanor, cykelfält och cykelvägar har byggts, främst längs huvudgatunätet. Över cykelparkeringplatser har skapats, cykelpumpar har placerats ut och stora delar av cykelnätet har fått ett vägvisningssystem. Resultatet av dessa åtgärder är att cyklandet har ökat med över 50 procent i staden, samtidigt har cykelolyckorna minskat. Det är inte bara i Stockholm det har skett en satsning på cykeltrafiken. Både inom landet och andra länder har många förbättringar för cyklister genomförts under senare år. Många olika utformningsvarianter har prövats. Kunskapen om vad som är bra och mindre bra åtgärder ökar därför efter hand. Vad gäller detaljutformning är dock osäkerheten fortfarande stor om vad som är bäst. Trafikkontoret i Stockholms stad har försökt samla ihop de erfarenheter som finns på området i en handbok för utformning av cykelstråk i Stockholm, såväl för inner- som ytterstaden. Syftet med handboken är i första hand att samla den kunskap som finns om utformning av cykelbanor och cykelfält för att bilda standard vid den fortsatta utbyggnaden av cykelnätet. Det ska också framgå vilka frågor som måste utredas vidare innan man funnit de bästa lösningarna. För trafikanterna är en enhetlig och lättbegriplig utformning av stor betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och trygghet. En god och enhetlig standard med ett tydligt formspråk bidrar också till att marknadsföra cyklismen bättre och på så sätt bidra till målet om ett ökat cyklande. Önskemål om en mer enhetlig utformning har också förts fram från cyklistorganisationer. De lokala förutsättningarna Nybyggd cykelbana på Sturegatan i centrala Stockholm 4

5 ökad förståelse och respekt för cykeltrafiken och bidra till att cykeltrafiken accepteras och erkänns som ett fullgott och samhällsnyttigt trafikslag. Förhoppningsvis kan handboken också läsas och ge upphov till fruktsamma diskussioner även utanför Stockholm. Som ett komplement till handboken finns också handböckerna Cykeltrafik och trafiksignaler samt Cykelparkering i staden. Handboken är för närvarande ute på remiss och beräknas vara klar under hösten Exemplar kan då beställas på Trafikkontorets hemsida eller av undertecknad. Cyklister behöver tydlig och seriös information kan emellertid variera från plats till plats vilket kan göra det omöjligt att helt följa den föreslagna standarden. Ambitionen är att handboken ska ge vägledning så att man kan hitta den bästa lösningen med de gällande förutsättningarna. Handboken vänder sig i första hand till dem som ska bevara och förbättra befintliga cykelbanor/-fält samt planera och genomföra den fortsatta utbyggnaden av stomnätet för cyklar i Stockholm såväl väghållare som konsulter och entreprenörer. Detta gäller då naturligtvis inte bara trafikplanerare och landskapsarkitekter utan också representanter för drift, underhåll, personer med funktionshinder, nyttotrafik, detaljhandel osv. Diskussioner kring den föreslagna standarden och ett fortsatt genomförande av ett sammanhängande och säkert stomnät för cykeltrafik med mer enhetlig standard kommer förhoppningsvis att medföra en Krister Isaksson arbetar som trafikplanerare på Trafikkontoret Stockholms Stad. tk.stockholm.se

6 Exempelbanken - praktisk kunskap för alla På adressen kan du hitta exempel inom ett antal kunskapsområden som är kopplade till verksamhetsområdet vägplanering, vägprojektering samt väg- och gatuutformning. Exemplen kompletterar utgivna handböcker och regelverk och ger uppslag till hur arbeten kan läggas upp och presenteras. Syftet med exempelbanken är att belysa goda exempel eller exempel där både bra och dåligt kommenteras. Under respektive kunskapsområde på webbsidan (www.exempelbanken) får du ytterligare information. Tanken är att ge både fackfolk och allmänheten idéer och inspiration till såväl trafikplaneringslösningar som fysiska väg- och gatulösningar. Genom sin form kan Exempelbanken enkelt och kostnadseffektivt kunna hållas aktuell och successivt tillföras nya objekt. Drivs i samarbete Idag drivs Exempelbanken i samverkan mellan framförallt Vägverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges kommuner och Landsting. Planer finns för ett utvecklat samarbete med andra myndigheter som Boverket, Banverket m.fl. för att nå ännu fler syftet är att nå samordningsvinster. Målgrupper för Exempelbanken är gatuingenjörer, planerare, konsulter, länsstyrelse, VV personal, allmänhet, förtroendevalda m.fl. Ständigt mer kunskap I takt med ökad efterfrågan och utveckling kan fler moduler med exempel inom andra kunskapsområden byggas upp. Nu kompletteras exempelbanken med exempel på MKB och senare i år kommer förhoppningsvis också exempel på Arbete på Väg att läggas in.

7 Vägverket - Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet och Vägverket samverkar inom två projekt på Exempelbanken; VisaVäg och Kulturmiljö i MKB. Exempelbanken är ett utmärkt sammanhang för exempelsamlingar för MKB och visualiseringar. De ligger här tillsammans med de nära anslutande exempelsamlingarna för Trafik för en attraktiv stad (TRAST) och Vägar och gators ut formning (VGU). Via Exempelbanken kan alla som arbetar med MKB-processen, som beställare, kon sulter, granskare, kulturmiljövårdare och utbildare, ta del av goda exempel och råd/riktlinjer. De olika exempelsamlingarna stödjer varandra på så vis att de tillsammans ger en större innehållsmässig bredd och därmed ökar hemsidans nytta och attraktivitet. Kul turmiljövården har genom Exempelbanken en kanal att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt nå ut till nya målgrupper. Exempel: Visa väg visualisering Syftet med projektet VisaVäg - visualisering av kul turmiljö i vägplanering har varit att ta fram en sam ling exempel som visar hur kulturmiljön kan kom municeras i vägplanering med hjälp av olika typer av visualisering. Projektet är resultatet av en diskussion som förts under minst tio års tid. Diskussionen har handlat om behovet av kulturmiljöunderlag som stödjer planering och projektering av vägåtgärder, så att kulturmiljön kan tas tillvara på ett bättre sätt än vad som sker i dag. Diskussionen har förts parallellt med att synen förändrats på vad kulturmiljö är och vilken roll den ska spela i planeringssammanhang. En traditionell syn som präglats av skydds- och beva randeperspektiv - och där fornlämningar och skyd dade områden har stått i fokus - har ersatts av en mer dynamisk helhetssyn på kulturmiljöbegreppet. Utgångspunkten för projektets arbete är att visuella framställningar har fördelar framför textbaserade un derlag när det gäller att kommunicera kulturmiljö i planeringssammanhang. Bilder ger en snabbare och Ett av de exemplen som visas på temat Landskapskaraktär i Vägutredning. Här handlar det om hur trafikanten upplever landskapet vid planering av Väg 127 Sjunnen till Alseda.

8 mer intuitiv förståelse än text och ger också en mer omedelbar utgångspunkt för diskussion och värdering. Samtidigt är bilder och visuella framställningar lättare att integrera med annat planeringsunderlag som ligger till grund för beslut om vägåtgärder. Exempel: Kulturmiljö i MKB I samhällsplaneringen ska många olika intressen vägas mot varandra. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är här ett instrument för att integrera miljöfrågor i planeringen och för att miljöbedöma verksamheter, projekt, planer och program. Landskapets värden är viktiga förutsättningar för planeringen och kulturmiljön ingår som en dimension. Det är också viktigt att förmedla goda exempel, som visar hur kulturmiljöfrågan kan behandlas i MKB på ett bra sätt. I Exempelbanken skapas därför under våren 2007 ett forum för detta. RAÄ hoppas att olika aktörer kontinuerligt kan bidra med tips och förslag på nya exempel så att exempelsamlingen kan utvecklas och fylla en viktig funktion under lång tid framöver. Riksantikvarieämbetet har identifierat några teman som är särskilt angelägna att kunna belysa, nämligen att: * landskapet är en förutsättning och kulturmiljön är en del av landskapet som helhet, * det är viktigt att hitta den kulturhistoriska frågan i varje projekt, * det är viktigt att formulera projektmål för kulturmiljön som ska uppnås i planeringen av det nya, * visa hur konsekvenser kan bedömas och beskrivas på ett bra sätt samt * visa hur bra beställningar kan göras av underlag för planering och konsekvensbedömning, * visa hur skadeförebyggande kan minimera alternativt kompensera konsekvenser. En sökning på 8

9 Stockholms bästa cykelturer Smultronställen i Stockholm är namnet på en ny cykelutflyktsguide som Stockholms trafikkontor ger ut i vår, i samarbete med Kulturförvaltningen och stadsdelarna. Cykelfrämjandet har lagt upp turerna, som är mellan 10 och 20 km långa och de flesta är ganska lättcyklade. Guiden är fylld med smultronställen som stockhol marna tipsat om i såväl inner- som ytterstaden. Här finns utflyktsmål som parker, badplatser och utsikts punkter.utflyktsmål finns i hla staden och turerna är mellan 10 och 20 kilometer långa och de flesta ganska lättcyklade. Guiden finns att hämta gratis på Stockholms stads delsförvaltningar, bibliotek och hos ett 40-tal cykel handlare i Stockholms stad. Den går också att be ställa på Stockholms Trafikkontors webbplats, www. stockholm.se/tk/cykling. Långsjöbadet - en cykelutflykt i sommar?

10 Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad av Ylva Löf Göteborg växer. Företagen går bra och allt fler får jobb. Folk flyttar hit och det behövs fler bostäder. Universitet och högskolor lockar studenter som också behöver någonstans att bo. Trafiken ökar inte bara för att vi blir fler utan också för att fler reser längre pendlingen och pendlingsavståndet har ökat. Regionförstoringen är en av utgångspunkterna i förslaget till ny översiktsplan som precis har varit på samråd. Målet är att Göteborg ska utvecklas till en livskraftig och långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Förslaget till ny översiktsplan fokuserar till stor del på hur hållbar tillväxt kan ske och hur det tar sig uttryck i avvägningar om mark- och vattenområdenas användning i framtiden. Inriktningen för Göteborgs fortsatta utbyggnad är att staden skall kompletteras och koncentreras kring fem strategiska knutpunkter. I första hand skall utbyggnad i kollektivtrafiknära lägen. Förslaget kan sammanfattas under följande rubriker: Bygg centralt! I Göteborg finns många möjligheter att bygga. De före detta hamn- och industriområdena i centrala Göteborg ger en potential för en omfattande utveckling av regionkärnan. En stor mängd arbetsplatser och bostäder av olika slag kan byggas ut. Utveckla det göteborgska! Göteborg är den stora staden med den mänskliga skalan, de små stadsdelarnas stad. Göteborg är en stad där havet, sjöarna, skogen och parkerna är nära och en stad där man trivs att bo. Göteborg lockar till besök inte minst för de evenemang och upplevelser som erbjuds. Komplettera och blanda! Tillkommande bebyggelse ska stärka den befintliga stadsstrukturen och skapa en stad som uppmuntrar till vistelse för alla. De områden som har god tillgång till kollektivtrafik kompletteras med arbetsplatser och bostäder för att utvecklas mot en större blandning och en levande stadsmiljö. Ny- och ombyggnad ska bidra till en ökad mångfald och en vitalisering av stadsdelarna, samtidigt som förutsättningarna för handel och service förbättras. Stärk kollektivtrafiken! En tätare, mer varierad stadsstruktur ger goda förutsättningar för att gå och cykla men ger också bättre möjligheter för kollektivtrafiken. Genom att framkomligheten för spårvagnar och bussar prioriteras ska kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas ytterligare. Koncentrera vid knutpunkter! Kring knutpunkterna i staden eftersträvas en högre täthet och ett större innehåll av service, arbetsplatser och bostäder. City, Backaplan, Frölunda Torg, Angereds Centrum och Gamlestaden föreslås som strategiska knutpunkter. Bytespunkter i kollektivtrafiksystemet har ofta en god tillgänglighet och också runt dessa ska planeras för en högre täthet. Bättre kontakt över älven! Göteborgs centrum ska utvecklas på båda sidor om Göta älv, något som bara är möjligt om förbindelserna över älven förbättras för alla trafikslag. 10

11 Plats för hamn och verksamheter! Hamnen i Göteborg är viktig för hela landet och framkomligheten för gods till och från hamnen mås te säkerställas. Det innebär ett behov av nya kopp lingar både i väg- och järnvägsystemet. Med hamn banan i ett nytt läge kan kapaciteten förstärkas och mark frigöras. I områden kring hamnen och större trafikleder kan störande verksamheter lokaliseras. Ytterområden sparas för att skapa handlingsfrihet för framtiden! I Göteborgs utkanter finns områden med potential för framtida utbyggnad av bostäder och arbetsplatser av varierande karaktär. Gemensamt för dessa områden är att utbyggnaden kräver satsningar på ny infrastruk tur och service. För att skapa ett bra underlag för kol lektivtrafik med hög kvalitet krävs att dessa områden byggs ut som stråk med en tillräcklig täthet. 13 strategiska frågor, 7 områdesinriktningar Förslaget till översiktsplan för Göteborg är formu lerat i 13 strategiska frågor som tematiskt beskriver viktiga frågor för staden. För att göra det förslaget tydligare föreslås sju inriktningar för olika områden i staden. Blandstad, attraktivitet, komplettering, till gänglighet, kollektivtrafiknärhet, tillgång till grönt och överbryggande av barriärer är några av nyckel orden. Förslaget anger också en utbyggnadsordning med tre olika tidsperspektiv. Samråd avslutat Samrådet kring förslaget har precis avslutats och nu börjar arbetet med en utställningshandling. Sam rådshandlingen finns att läsa på oversiktsplan. Ylva Löf arbetar på Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad, mail: Komplettera och blanda Akivt näringsliv Sju områdesvisa inriktningar 11

12 Snöscoter -2 av 3 dödsolyckor alkoholrelaterade Två av tre dödsolyckor på snöskoter är alkoholrelaterade. Det är inte okej sade Jan Lindgren, nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket Region Mitt, vid det nationella snöskoterforumet i Sollefteå. Ett 40-tal representanter från Samernas Riksförbund, Svenska turistföreningen, Naturvårdsverket, Miljödepartementet, LRF, Snofed med flera, hade sökt sig till Sollefteå och Hallstaberget när Vägverket Region Mitt anordnade ett nationellt snöskoterforum mars. Alkohol och hög hastighet En olycksanalysgrupp vid Universitetssjukhuset i Umeå har studerat de 85 dödsolyckor på skoter som inträffat de senaste sju åren. I 60 procent av olyckorna har alkoholen varit en bidragande orsak till olyckan. I hälften av dödsfallen har också hög hastighet bidragit. - Att två av tre som dör i skoterolyckor är alkoholpåverkade är inte okej, säger Jan Lindgren, nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket Region Mitt. Därför känns det bra att vi lyckats samla många av de aktörer som på olika sätt kan och vill bidra till att dels öka säkerheten och dels minska skoterkörningens miljöpåverkan. En av flera åtgärder som vi planerar är fältförsök med alkolås på skotrar. 12

13 Samla skoterlandet Alla typer av frågor diskuterades på forumet, t.ex avställning av gamla skotrar, förarbevis, skoterleder och bildandet av ett nationellt skoterråd. Rådet ska bestå av medlemmar från olika intresseorganisationer och myndigheter. - Vi behöver samla ihop oss i skoterlandet Sverige för att diskutera och få gemensamma uppfattningar i frågor som rör skoter. Vi måste alla dra åt samma håll, säger vägdirektör Håkan Wennerström. Nationellt råd och handlingsplan - Målet är att vi inom en månad har bildat ett nationellt snöskoterråd, har skrivit på en gemensam flerårig överenskommelse och har antagit en handlingsplan för Alla är överens om att det är dags att gå från ord till handling, säger Jan Lindgren. Forumet resulterade också i en gemensam vision Snöskotertrafiken ska bedrivas utan att människor, djur eller miljö skadas eller störs. Text och bild hämtad från Vägverkets infosida. Glada föreläsare på nationellt snöskoterforum Från vänster: Jan Lindgren, Nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket, Mats Öström, Docent, Umeå universitet, Martin Hedberg, Meteorolog, Swedish Weather and Climate Center, Martin Larsson, Miljödepartementet och Ronny Edin, Statlig utredare, Länsstyrelsen Norrbotten. 13

14 Kurs i Konfliktteknik Institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola ger en 5 dagars träningskurs i Trafikkonfliktteknik. Konflikttekniken är en effektiv metod för att kartlägga säkerhetsläget i trafiken och utvärdera olika åtgärders säkerhetseffekt. Kursen behandlar teori och bakgrund till konflikttekniken, det ingår inomhusträning och fältträning i att registrera och bedöma konflikter. Träningskursen genomförs vid LTH i Lund september (vecka 39) Anmälan kan göras till 14

15 Magnoliorna i Lundagård, våren

16 Nästa nummer! Kanske har du något du vill dela med dig av till Reflexens läsare? Alla bidrag, stora som små är välkomna. Verklighet, fiktion, debatt, utförda projekt eller högtflygande visioner. Hör av dig till någon av oss i redaktionen! Trafiktekniska föreningen Borlänge Sverige Porto betalt

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober Trafikverkets arbete med cykelfrågor Naturskyddsföreningens cykelkurs Lördag 19 oktober Innehåll 1. Generellt 2. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 3. Strategi och handlingsplan

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Gång och cykel. (I huvudsak cykel)

Gång och cykel. (I huvudsak cykel) Gång och cykel (I huvudsak cykel) Cykelstrategi Cykelstrategi Några förslag i den framtagna strategin Cykling ses som ett eget transportsätt Stärka cyklingens position i samhällsplaneringen Öka kunskapen

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 TALARE Särskilt inbjuden talare Näringsdepartementet Kent Johansson Uppsala kommun Sven Ekman Göteborgs Stad

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Nationellt snöskoterforum

Nationellt snöskoterforum Inbjudan Nationellt snöskoterforum Foto: Conny Olofsson Nationellt snöskoterforum Nationella Snöskoterrådet tillsammans med Östersunds kommun och Östersunds snöskoterklubb hälsar dig varmt välkommen till

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Cykelkonferensen 2009

Cykelkonferensen 2009 Cykelkonferensen 2009 29 30 september i Linköping Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Välkommen till SKL:s cykelkonferens 2009! Cykelfrågorna upplever just nu en renässans, med klimatfrågorna

Läs mer

Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012

Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012 Spännande internationella case! Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012 TALARE MODERATOR Christian Juul F.d. ordförande Cykelfrämjandet KEYNOTE Houten

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Säker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats.

Säker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats. Resa i Huddinge Gå En promenad är ett enkelt och billigt sätt att hålla sig i form. En halvtimmes promenad varje dag ger dig motion som kan motverka både övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och stress.

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

2. Planeringsprocessen syfte med gång- och cykelvägen

2. Planeringsprocessen syfte med gång- och cykelvägen 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2014/80087 144321 Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Dokumenttitel Mötesanteckningar Mötesanteckningar från samrådsmöte på orten

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 4 Diariekod: 146 Kommunstyrelsen Svar på motion väckt av Larissa Karimson (MP) om att alla offentliganstäilda i Sollentuna

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Publikation 2003:94. Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre. Projekt. Kom så går vi

Publikation 2003:94. Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre. Projekt. Kom så går vi Publikation 2003:94 Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre Projekt Kom så går vi / Titel: Författare: Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre Projekt Kom så går vi Vägverket Region Skåne

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer