Redaktion. Innehåll Reflexen TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktion. Innehåll Reflexen 2 2007. TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, www.trafiktekniska.se, ISSN 0284-0707"

Transkript

1 Reflexen

2 Reflexionen Det är vår i luften i Skåne idag när jag går till arbetet. Tänker på dagens arbetsuppgifter. Just nu håller jag på att utvärdera vinterväghållningen för oskyddade trafikanter. Vad kan vara mer angeläget att skriva om i Reflexen? Under många år har jag ägnat mycket tid och tanke åt att söka uppgiftskällor som kan visa vem som har de verkliga problemen i trafiken och hur dessa ser ut. Har funnit att sjukvården kan vara behjälplig med denna uppgift. Men kan ytterligare en arbetsuppgift läggas på en kår som redan har för mycket arbete och så stort ansvar? Hur övertygar man om att denna arbetsuppgift är minst lika angelägen som alla de andra och att den förhoppningsvis kan leda till färre olycksfall i en framtid, fast kanske inte precis nästa år? I Skåne har vi lyckats motivera sjukhuspersonalen att göra även denna arbetsuppgift och nu kan trafikskaderegistreringen göra bokslut för åttonde året i rad. Det är ingen munter läsning. År 2006 har preliminärt personer registrerats som skadade i trafiken i enbart Skåne; ca oskyddade trafikanter varav fotgängare. De flesta av de senare var inblandade i fallolyckor, särskilt under vintermånaderna. Registreringen har inte förändrat mycket över åren, mer än att vi har blivit duktigare på att registrera skadade fotgängare. De flesta fallolyckor sker i tätorterna, men de kommunala vinterrutinerna har inte förändrats påfallande trots idog information och mycket engagemang. Fortfarande får man ibland till svar från handläggare och politiker att detta inte är kommunens ansvar utan fastighetsägarnas. Vilka argument behövs för att på allvar ta uti med att t.ex. ändra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och öka samarbetet i kommunen? För att förstå måste man engagera sig i de enskilda människoödena. De är många. Alldeles för många. Här är ett exempel: En äldre dam, 85 år, bryter lårbenshalsen, blir opererad och inlagd på sjukhus ca en vecka, återbesök på vårdcentral, sjukgymnastik, återkommande besök av distriktssköterska, fördärvade kläder vid olyckan, hemhjälp, modifieringar av bostaden, m m. Detta är bara de kortsiktiga konsekvenserna. De långsiktiga är att bli beroende av andra för de dagliga göromålen, bunden till en rollator samt kanske leva i ett mer eller mindre kroniskt smärttillstånd och med en ständig oro för att gå ut i trafiken utan att aldrig mer riktigt kunna njuta av tillvaron. I avstämningen inför Nollvisionens delmål 2007, finns dessa äldre damer inte ens med bland dem som betraktas som allvarligt skadade. Naturligtvis borde de göra det, både ur ett samhällsekonomiskt, men framförallt, ur ett individperspektiv. Så låt därför år 2007 förändra åtminstone denna inställning. D.v.s. att vi tar detta problem på allvar och betraktar dessa skadade som ett trafiksäkerhetsproblem och att vi, kommunalt, regionalt och nationellt, gör en kraftansträngning för att gemensamt försöka finna seriösa lösningar på ett problem av dignitet! Etiskt skulle detta kännas befriande. Låt sedan våren 2008 komma! Monica Berntman, Teknik och samhälle, LTH Avgående suppleant i TFs styrelse

3 Redaktion Äntligen vår och snart sommar. Valborgssång och knoppande syren. Sverige i maj är nog bland det bästa jag vet. Att uppleva det på cykeln är härligt. Man kan ta det lite långsammare på de ställen där blomdoften bedövar och bladen är särskilt ljusgröna. Att sedan få cykla snabbt och säkert vidare till jobbet. I detta nummer av Reflexem får du veta mer om cykel i Stockholm och exempelbanken där du kan hitta praktisk kunskap, något som någon annan provat. Jag har inte kollat men det vore kul att se fler exempel på hur man kan göra cykelresan snabbare och säkrare, utan onödiga omvägar. Här i Göteborg pågår planeringen för en ny bro över Göta Älv, för gående och cyklister. Det är ett bra exempel. Njut av våren, solen och dofterna! Ylva Löf, en del av Reflexenredaktionen Innehåll Reflexen Cykeln i Staden - utformning av cykelstråk i Stockholm, sid 4 Exempelbanken - praktisk kunskap för alla, sid 6 Stockholms bästa cykelturer, sid 9 Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad, sid 10 Snöscoter - 2 av 3 dödsolyckor alkoholrelaterade, sid 12 Kursinbjudan Konfliktteknik, sid 14 Ansvarig utgivare: Kristina Schmidt WSP Sverige Redaktion: Kristina Glitterstam Tyréns AB Sverker Hanson Sweco VBB Ylva Löf Stadsbyggnadkontoret, Göteborg Anders Atterbrand Sweco VBB Jonas Th örnqvist Vägverket Stockholm TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, ISSN

4 Cykeln i staden utformning av cykelstråk i Stockholm Av Krister Isaksson Sedan 1998 har stora satsningar på cykeltrafiken genomförts i Stockholm. Cykelplaner för inner- och ytterstaden har tagits fram och målen är en ökad och säker cykling. Det befintliga nätet av cykelbanor och cykelfält ska utvecklas till ett sammanhängande nät för hela staden. Detta har fått till följd att över 100 km cykelbanor, cykelfält och cykelvägar har byggts, främst längs huvudgatunätet. Över cykelparkeringplatser har skapats, cykelpumpar har placerats ut och stora delar av cykelnätet har fått ett vägvisningssystem. Resultatet av dessa åtgärder är att cyklandet har ökat med över 50 procent i staden, samtidigt har cykelolyckorna minskat. Det är inte bara i Stockholm det har skett en satsning på cykeltrafiken. Både inom landet och andra länder har många förbättringar för cyklister genomförts under senare år. Många olika utformningsvarianter har prövats. Kunskapen om vad som är bra och mindre bra åtgärder ökar därför efter hand. Vad gäller detaljutformning är dock osäkerheten fortfarande stor om vad som är bäst. Trafikkontoret i Stockholms stad har försökt samla ihop de erfarenheter som finns på området i en handbok för utformning av cykelstråk i Stockholm, såväl för inner- som ytterstaden. Syftet med handboken är i första hand att samla den kunskap som finns om utformning av cykelbanor och cykelfält för att bilda standard vid den fortsatta utbyggnaden av cykelnätet. Det ska också framgå vilka frågor som måste utredas vidare innan man funnit de bästa lösningarna. För trafikanterna är en enhetlig och lättbegriplig utformning av stor betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och trygghet. En god och enhetlig standard med ett tydligt formspråk bidrar också till att marknadsföra cyklismen bättre och på så sätt bidra till målet om ett ökat cyklande. Önskemål om en mer enhetlig utformning har också förts fram från cyklistorganisationer. De lokala förutsättningarna Nybyggd cykelbana på Sturegatan i centrala Stockholm 4

5 ökad förståelse och respekt för cykeltrafiken och bidra till att cykeltrafiken accepteras och erkänns som ett fullgott och samhällsnyttigt trafikslag. Förhoppningsvis kan handboken också läsas och ge upphov till fruktsamma diskussioner även utanför Stockholm. Som ett komplement till handboken finns också handböckerna Cykeltrafik och trafiksignaler samt Cykelparkering i staden. Handboken är för närvarande ute på remiss och beräknas vara klar under hösten Exemplar kan då beställas på Trafikkontorets hemsida eller av undertecknad. Cyklister behöver tydlig och seriös information kan emellertid variera från plats till plats vilket kan göra det omöjligt att helt följa den föreslagna standarden. Ambitionen är att handboken ska ge vägledning så att man kan hitta den bästa lösningen med de gällande förutsättningarna. Handboken vänder sig i första hand till dem som ska bevara och förbättra befintliga cykelbanor/-fält samt planera och genomföra den fortsatta utbyggnaden av stomnätet för cyklar i Stockholm såväl väghållare som konsulter och entreprenörer. Detta gäller då naturligtvis inte bara trafikplanerare och landskapsarkitekter utan också representanter för drift, underhåll, personer med funktionshinder, nyttotrafik, detaljhandel osv. Diskussioner kring den föreslagna standarden och ett fortsatt genomförande av ett sammanhängande och säkert stomnät för cykeltrafik med mer enhetlig standard kommer förhoppningsvis att medföra en Krister Isaksson arbetar som trafikplanerare på Trafikkontoret Stockholms Stad. tk.stockholm.se

6 Exempelbanken - praktisk kunskap för alla På adressen kan du hitta exempel inom ett antal kunskapsområden som är kopplade till verksamhetsområdet vägplanering, vägprojektering samt väg- och gatuutformning. Exemplen kompletterar utgivna handböcker och regelverk och ger uppslag till hur arbeten kan läggas upp och presenteras. Syftet med exempelbanken är att belysa goda exempel eller exempel där både bra och dåligt kommenteras. Under respektive kunskapsområde på webbsidan (www.exempelbanken) får du ytterligare information. Tanken är att ge både fackfolk och allmänheten idéer och inspiration till såväl trafikplaneringslösningar som fysiska väg- och gatulösningar. Genom sin form kan Exempelbanken enkelt och kostnadseffektivt kunna hållas aktuell och successivt tillföras nya objekt. Drivs i samarbete Idag drivs Exempelbanken i samverkan mellan framförallt Vägverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges kommuner och Landsting. Planer finns för ett utvecklat samarbete med andra myndigheter som Boverket, Banverket m.fl. för att nå ännu fler syftet är att nå samordningsvinster. Målgrupper för Exempelbanken är gatuingenjörer, planerare, konsulter, länsstyrelse, VV personal, allmänhet, förtroendevalda m.fl. Ständigt mer kunskap I takt med ökad efterfrågan och utveckling kan fler moduler med exempel inom andra kunskapsområden byggas upp. Nu kompletteras exempelbanken med exempel på MKB och senare i år kommer förhoppningsvis också exempel på Arbete på Väg att läggas in.

7 Vägverket - Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet och Vägverket samverkar inom två projekt på Exempelbanken; VisaVäg och Kulturmiljö i MKB. Exempelbanken är ett utmärkt sammanhang för exempelsamlingar för MKB och visualiseringar. De ligger här tillsammans med de nära anslutande exempelsamlingarna för Trafik för en attraktiv stad (TRAST) och Vägar och gators ut formning (VGU). Via Exempelbanken kan alla som arbetar med MKB-processen, som beställare, kon sulter, granskare, kulturmiljövårdare och utbildare, ta del av goda exempel och råd/riktlinjer. De olika exempelsamlingarna stödjer varandra på så vis att de tillsammans ger en större innehållsmässig bredd och därmed ökar hemsidans nytta och attraktivitet. Kul turmiljövården har genom Exempelbanken en kanal att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt nå ut till nya målgrupper. Exempel: Visa väg visualisering Syftet med projektet VisaVäg - visualisering av kul turmiljö i vägplanering har varit att ta fram en sam ling exempel som visar hur kulturmiljön kan kom municeras i vägplanering med hjälp av olika typer av visualisering. Projektet är resultatet av en diskussion som förts under minst tio års tid. Diskussionen har handlat om behovet av kulturmiljöunderlag som stödjer planering och projektering av vägåtgärder, så att kulturmiljön kan tas tillvara på ett bättre sätt än vad som sker i dag. Diskussionen har förts parallellt med att synen förändrats på vad kulturmiljö är och vilken roll den ska spela i planeringssammanhang. En traditionell syn som präglats av skydds- och beva randeperspektiv - och där fornlämningar och skyd dade områden har stått i fokus - har ersatts av en mer dynamisk helhetssyn på kulturmiljöbegreppet. Utgångspunkten för projektets arbete är att visuella framställningar har fördelar framför textbaserade un derlag när det gäller att kommunicera kulturmiljö i planeringssammanhang. Bilder ger en snabbare och Ett av de exemplen som visas på temat Landskapskaraktär i Vägutredning. Här handlar det om hur trafikanten upplever landskapet vid planering av Väg 127 Sjunnen till Alseda.

8 mer intuitiv förståelse än text och ger också en mer omedelbar utgångspunkt för diskussion och värdering. Samtidigt är bilder och visuella framställningar lättare att integrera med annat planeringsunderlag som ligger till grund för beslut om vägåtgärder. Exempel: Kulturmiljö i MKB I samhällsplaneringen ska många olika intressen vägas mot varandra. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är här ett instrument för att integrera miljöfrågor i planeringen och för att miljöbedöma verksamheter, projekt, planer och program. Landskapets värden är viktiga förutsättningar för planeringen och kulturmiljön ingår som en dimension. Det är också viktigt att förmedla goda exempel, som visar hur kulturmiljöfrågan kan behandlas i MKB på ett bra sätt. I Exempelbanken skapas därför under våren 2007 ett forum för detta. RAÄ hoppas att olika aktörer kontinuerligt kan bidra med tips och förslag på nya exempel så att exempelsamlingen kan utvecklas och fylla en viktig funktion under lång tid framöver. Riksantikvarieämbetet har identifierat några teman som är särskilt angelägna att kunna belysa, nämligen att: * landskapet är en förutsättning och kulturmiljön är en del av landskapet som helhet, * det är viktigt att hitta den kulturhistoriska frågan i varje projekt, * det är viktigt att formulera projektmål för kulturmiljön som ska uppnås i planeringen av det nya, * visa hur konsekvenser kan bedömas och beskrivas på ett bra sätt samt * visa hur bra beställningar kan göras av underlag för planering och konsekvensbedömning, * visa hur skadeförebyggande kan minimera alternativt kompensera konsekvenser. En sökning på 8

9 Stockholms bästa cykelturer Smultronställen i Stockholm är namnet på en ny cykelutflyktsguide som Stockholms trafikkontor ger ut i vår, i samarbete med Kulturförvaltningen och stadsdelarna. Cykelfrämjandet har lagt upp turerna, som är mellan 10 och 20 km långa och de flesta är ganska lättcyklade. Guiden är fylld med smultronställen som stockhol marna tipsat om i såväl inner- som ytterstaden. Här finns utflyktsmål som parker, badplatser och utsikts punkter.utflyktsmål finns i hla staden och turerna är mellan 10 och 20 kilometer långa och de flesta ganska lättcyklade. Guiden finns att hämta gratis på Stockholms stads delsförvaltningar, bibliotek och hos ett 40-tal cykel handlare i Stockholms stad. Den går också att be ställa på Stockholms Trafikkontors webbplats, www. stockholm.se/tk/cykling. Långsjöbadet - en cykelutflykt i sommar?

10 Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad av Ylva Löf Göteborg växer. Företagen går bra och allt fler får jobb. Folk flyttar hit och det behövs fler bostäder. Universitet och högskolor lockar studenter som också behöver någonstans att bo. Trafiken ökar inte bara för att vi blir fler utan också för att fler reser längre pendlingen och pendlingsavståndet har ökat. Regionförstoringen är en av utgångspunkterna i förslaget till ny översiktsplan som precis har varit på samråd. Målet är att Göteborg ska utvecklas till en livskraftig och långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Förslaget till ny översiktsplan fokuserar till stor del på hur hållbar tillväxt kan ske och hur det tar sig uttryck i avvägningar om mark- och vattenområdenas användning i framtiden. Inriktningen för Göteborgs fortsatta utbyggnad är att staden skall kompletteras och koncentreras kring fem strategiska knutpunkter. I första hand skall utbyggnad i kollektivtrafiknära lägen. Förslaget kan sammanfattas under följande rubriker: Bygg centralt! I Göteborg finns många möjligheter att bygga. De före detta hamn- och industriområdena i centrala Göteborg ger en potential för en omfattande utveckling av regionkärnan. En stor mängd arbetsplatser och bostäder av olika slag kan byggas ut. Utveckla det göteborgska! Göteborg är den stora staden med den mänskliga skalan, de små stadsdelarnas stad. Göteborg är en stad där havet, sjöarna, skogen och parkerna är nära och en stad där man trivs att bo. Göteborg lockar till besök inte minst för de evenemang och upplevelser som erbjuds. Komplettera och blanda! Tillkommande bebyggelse ska stärka den befintliga stadsstrukturen och skapa en stad som uppmuntrar till vistelse för alla. De områden som har god tillgång till kollektivtrafik kompletteras med arbetsplatser och bostäder för att utvecklas mot en större blandning och en levande stadsmiljö. Ny- och ombyggnad ska bidra till en ökad mångfald och en vitalisering av stadsdelarna, samtidigt som förutsättningarna för handel och service förbättras. Stärk kollektivtrafiken! En tätare, mer varierad stadsstruktur ger goda förutsättningar för att gå och cykla men ger också bättre möjligheter för kollektivtrafiken. Genom att framkomligheten för spårvagnar och bussar prioriteras ska kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas ytterligare. Koncentrera vid knutpunkter! Kring knutpunkterna i staden eftersträvas en högre täthet och ett större innehåll av service, arbetsplatser och bostäder. City, Backaplan, Frölunda Torg, Angereds Centrum och Gamlestaden föreslås som strategiska knutpunkter. Bytespunkter i kollektivtrafiksystemet har ofta en god tillgänglighet och också runt dessa ska planeras för en högre täthet. Bättre kontakt över älven! Göteborgs centrum ska utvecklas på båda sidor om Göta älv, något som bara är möjligt om förbindelserna över älven förbättras för alla trafikslag. 10

11 Plats för hamn och verksamheter! Hamnen i Göteborg är viktig för hela landet och framkomligheten för gods till och från hamnen mås te säkerställas. Det innebär ett behov av nya kopp lingar både i väg- och järnvägsystemet. Med hamn banan i ett nytt läge kan kapaciteten förstärkas och mark frigöras. I områden kring hamnen och större trafikleder kan störande verksamheter lokaliseras. Ytterområden sparas för att skapa handlingsfrihet för framtiden! I Göteborgs utkanter finns områden med potential för framtida utbyggnad av bostäder och arbetsplatser av varierande karaktär. Gemensamt för dessa områden är att utbyggnaden kräver satsningar på ny infrastruk tur och service. För att skapa ett bra underlag för kol lektivtrafik med hög kvalitet krävs att dessa områden byggs ut som stråk med en tillräcklig täthet. 13 strategiska frågor, 7 områdesinriktningar Förslaget till översiktsplan för Göteborg är formu lerat i 13 strategiska frågor som tematiskt beskriver viktiga frågor för staden. För att göra det förslaget tydligare föreslås sju inriktningar för olika områden i staden. Blandstad, attraktivitet, komplettering, till gänglighet, kollektivtrafiknärhet, tillgång till grönt och överbryggande av barriärer är några av nyckel orden. Förslaget anger också en utbyggnadsordning med tre olika tidsperspektiv. Samråd avslutat Samrådet kring förslaget har precis avslutats och nu börjar arbetet med en utställningshandling. Sam rådshandlingen finns att läsa på oversiktsplan. Ylva Löf arbetar på Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad, mail: Komplettera och blanda Akivt näringsliv Sju områdesvisa inriktningar 11

12 Snöscoter -2 av 3 dödsolyckor alkoholrelaterade Två av tre dödsolyckor på snöskoter är alkoholrelaterade. Det är inte okej sade Jan Lindgren, nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket Region Mitt, vid det nationella snöskoterforumet i Sollefteå. Ett 40-tal representanter från Samernas Riksförbund, Svenska turistföreningen, Naturvårdsverket, Miljödepartementet, LRF, Snofed med flera, hade sökt sig till Sollefteå och Hallstaberget när Vägverket Region Mitt anordnade ett nationellt snöskoterforum mars. Alkohol och hög hastighet En olycksanalysgrupp vid Universitetssjukhuset i Umeå har studerat de 85 dödsolyckor på skoter som inträffat de senaste sju åren. I 60 procent av olyckorna har alkoholen varit en bidragande orsak till olyckan. I hälften av dödsfallen har också hög hastighet bidragit. - Att två av tre som dör i skoterolyckor är alkoholpåverkade är inte okej, säger Jan Lindgren, nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket Region Mitt. Därför känns det bra att vi lyckats samla många av de aktörer som på olika sätt kan och vill bidra till att dels öka säkerheten och dels minska skoterkörningens miljöpåverkan. En av flera åtgärder som vi planerar är fältförsök med alkolås på skotrar. 12

13 Samla skoterlandet Alla typer av frågor diskuterades på forumet, t.ex avställning av gamla skotrar, förarbevis, skoterleder och bildandet av ett nationellt skoterråd. Rådet ska bestå av medlemmar från olika intresseorganisationer och myndigheter. - Vi behöver samla ihop oss i skoterlandet Sverige för att diskutera och få gemensamma uppfattningar i frågor som rör skoter. Vi måste alla dra åt samma håll, säger vägdirektör Håkan Wennerström. Nationellt råd och handlingsplan - Målet är att vi inom en månad har bildat ett nationellt snöskoterråd, har skrivit på en gemensam flerårig överenskommelse och har antagit en handlingsplan för Alla är överens om att det är dags att gå från ord till handling, säger Jan Lindgren. Forumet resulterade också i en gemensam vision Snöskotertrafiken ska bedrivas utan att människor, djur eller miljö skadas eller störs. Text och bild hämtad från Vägverkets infosida. Glada föreläsare på nationellt snöskoterforum Från vänster: Jan Lindgren, Nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket, Mats Öström, Docent, Umeå universitet, Martin Hedberg, Meteorolog, Swedish Weather and Climate Center, Martin Larsson, Miljödepartementet och Ronny Edin, Statlig utredare, Länsstyrelsen Norrbotten. 13

14 Kurs i Konfliktteknik Institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola ger en 5 dagars träningskurs i Trafikkonfliktteknik. Konflikttekniken är en effektiv metod för att kartlägga säkerhetsläget i trafiken och utvärdera olika åtgärders säkerhetseffekt. Kursen behandlar teori och bakgrund till konflikttekniken, det ingår inomhusträning och fältträning i att registrera och bedöma konflikter. Träningskursen genomförs vid LTH i Lund september (vecka 39) Anmälan kan göras till 14

15 Magnoliorna i Lundagård, våren

16 Nästa nummer! Kanske har du något du vill dela med dig av till Reflexens läsare? Alla bidrag, stora som små är välkomna. Verklighet, fiktion, debatt, utförda projekt eller högtflygande visioner. Hör av dig till någon av oss i redaktionen! Trafiktekniska föreningen Borlänge Sverige Porto betalt

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar 2016 Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Detta har vi lovat Vi satsar en miljard på att göra Stockholm till en cykelstad Sammanhängande cykelnät, vi rustar

Läs mer

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling

Trafiksäkerhetsutveckling Trafiksäkerhetsutveckling Trafiknämndens mål: Med hänsyn till nollvisionen inom trafiksäkerheten bör snabba och effektiva åtgärder genomföras så att antalet dödade och svårt skadade på sikt minskar till

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Statlig cykelpolitik

Statlig cykelpolitik Statlig cykelpolitik Statliga infrastrukturpengar till cykel 2014-2025. Föredragning för Riksdagens cykelnätverk 12 mars 2014 Krister Spolander www.spolander.se Åren 2000-2012 Åren 2012-2013 Planeringsdirektiven

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

ÖVRIGT. Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget redovisas i satsningar per målområde. Så här såg det ut 2013.

ÖVRIGT. Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget redovisas i satsningar per målområde. Så här såg det ut 2013. SEPARERING Jag skulle vilja veta hur det går med uppdelning av de gemensamma gång- och cykelbanorna. Kommer fler delas upp? Kan inte uppdelning bli en regel snarare än undantag? Och borde inte just de

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Cykeln och hållbar stadsutveckling

Cykeln och hållbar stadsutveckling Cykeln och hållbar stadsutveckling Cyklingen dagsläget Cykeln i transportpolitiken Infrastrukturplanen 2014-2025 Planeringsmodellen Föredragning vid Socialdepartementets möte om cykelplanering 2014-06-10

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station Klartecken för Varbergstunneln Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har pågått i många år. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut

Läs mer

Riskhantering och måluppfyllelse

Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering och måluppfyllelse Riskhantering Skydds- och riskobjekt Inom förstudieområdet förekommer ett antal värden som bör skyddas från intrång. Nordväst om Alunda ligger ett riksintresse för kulturmiljö

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna! Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Dokumentation från det regionala cykelseminariet 1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet 2016-10-27 Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Vi gör så att Gävle växer

Vi gör så att Gävle växer Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se Vi gör så att Gävle växer Jobba med oss! satsar för framtiden och erbjuder varje år praktikplatser, examensjobb och traineeplatser. Praktik Vi söker engagerade universitets-

Läs mer

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret Samsas i trafiken Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober Trafikverkets arbete med cykelfrågor Naturskyddsföreningens cykelkurs Lördag 19 oktober Innehåll 1. Generellt 2. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 3. Strategi och handlingsplan

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:

Läs mer

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-18 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

TRAST 3. Ny tredje utgåva

TRAST 3. Ny tredje utgåva TRAST 3 Ny tredje utgåva TRAST Handbok Helhetsfigurer inarbetade. Material från och hänvisning till TRAST-guiden. Figurer över planläggningsprocessen utbytta Koppling till SUMP finns med. Delvis förnyad

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

raka cykelvägen för Uppsala.

raka cykelvägen för Uppsala. raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom

Läs mer

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012 Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012 Cykelturismen i Europa Omsätter troligen 80 100 mdr kr per år Mest medel och höginkomsttagare Omsätter 700 1 000 kr

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131)

108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-05-05 Sida 1(2) 108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer