Framtagande av effektprofiler samt uppbyggnad av databas över elanvändningen vid kall väderlek

Transkript

1 Framtagande av effektprofiler samt uppbyggnad av databas över elanvändningen vid kall väderlek Elforsk rapport 11:12 Christian Dahlström, Emma Eriksson, Februari 2011 Peter Fritz, Pär Lydén

2 Framtagande av effektprofiler samt uppbyggnad av databas över elanvändningen vid kall väderlek Elforsk rapport 11:12 Christian Dahlström, Emma Eriksson, Februari 2011 Peter Fritz, Pär Lydén

3 Förord Föreliggande arbete har haft som övergripande vision att förbättra kunskapen kring hur elsystemet och elmarknaden fungerar vid ansträngda situationer och utifrån detta föreslå förbättringar i form av åtgärder och arbetsmetoder. Analysarbetet har utgått ifrån ett digert grundmaterial i form av intervjuprotokoll, enkätsvar och timmedelvärden för både elförbrukning och fjärrvärme, temperaturer och vindhastigheter. Insamlingen av denna information har varit tidskrävande men nödvändig för att genomföra detta projekt. Av den anledningen vill vi framföra många tack till de personer och företag som genom att ställa upp för intervjuer, bidra med mätdata eller arbetat i styrgruppen möjliggjort denna rapport. - E.ON Elnät - Energimarknadsinspektionen - Fortum Distribution - Fortum Värme - Gävle Energi - Göteborgs Energi - Jämtkraft - Karlstads Energi - Mälarenergi - Skellefteå Kraft - Svenska Kraftnät - Vattenfall - Öresundskraft - De industriföretag som i intervjuer bidragit anonymt till arbetet - De balansansvariga som i intervjuer bidragit anonymt till arbetet - Alla de privatpersoner som tagit sig tid att besvara enkätfrågor och tillåtit oss att ta del av deras el- och fjärrvärmeförbrukning

4 Sammanfattning Följande rapport har som övergripande mål att öka kunskapen kring elförbrukningens karaktär vid kall väderlek. Analysarbetat har föregåtts av en omfattande datainsamling inkluderande intervjuer med industrier, balansansvariga, elnätsföretag och fastighetsägare. Därtill har en enkätundersökning skickats ut till hushållskunder följt av insamling av timeffektmedelvärden för ett år från de hushållskunder som medgivit detta. Totalt har 43 intervjuer genomförts och 1317 svar på enkätundersökningen med tillhörande timeffektmedelvärden har samlats in. Intervjuerna med industrierna och balansansvariga var inriktade på att kartlägga möjligheter, incitament och agerande för förbrukningsneddragningar vid ansträngda lastsituationer och på vilket sätt förbrukningsneddragningar kan tillgodogöras redan på spotmarknaden. Efter vintern 2009/2010 har de ekonomiska incitamenten för en effektivare hantering av förbrukningsneddragningar blivit tydligare vilket också lett till att fler industrier blivit aktiva i frågor rörande sin efterfrågeflexibilitet. Både industriföretag och balansansvariga pekar gemensamt på ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för effektivt utnyttjande av förbrukningsneddragningar. Huvuddelen berör hanteringen av effektreserven, samt avtal och informationsutbyte mellan elförbrukare och balansansvariga. Därutöver tillkommer åtgärder som skapar bättre verktyg för industriföretag och balansansvariga att agera effektivt detta genom ökade förberedelser, kunskap och marknadsinformation. De intervjuade elnätsföretagen svarade på frågor rörande nätdimensionering och laster under vintern 2009/2010. Nätägarna upplevde endast problem med överlaster i en begränsad utsträckning, främst i några begränsade tillväxtområden. Bättre kännedom om kundernas laster (uppvärmningssystem) och förbrukningsprofiler samt metoder att kartlägga detta efterfrågades. Uppvärmningssystemen i svenska småhus genomgår just nu en förändring. Resultat från enkätundersökningen visar att en dryg tredjedel av småhusen genomfört en förändring i uppvärmningssystemet de senaste fem åren och av dessa har 60 procent installerat värmepump. Samtidigt planerar dryga 10 procent att genomföra förändringar det kommande året varav dryga hälften planerar för värmepump. På kort sikt använder sig hushållen både av kompletterande biobränsle och lägre inomhustemperaturer för att reducera energianvändningen. Närmare 30 procent av hushållen anger också att de skulle låta ett över dygnet varierande elpris (timmätning) påverka deras elanvändning. Den ökade användningen av värmepumpsystem och deras inverkan på elnätet har även varit en fråga för nätägarna. Resultaten från den här studien påvisar dock inga negativa konsekvenser för nätägarna vid installation av värmepumpar såsom kliv i förbrukningen. Anledningen tycks vara ovan nämnda komplettering och sänkt inomhustemperatur under kalla perioder. För de hushåll där data funnits vid mycket låga temperaturer har även mättnadsnivå i effektbehovet noterats för småhus med elberoende uppvärmning (direktel eller värmepump).

5 Summary The aim of this project is to increase the knowledge about electricity consumption during cold weather. Analytical work has been preceded by an extensive data collection including interviews with large industries, balance responsible parties, distribution companies and property owners. In addition a survey was sent out to households. The survey was followed by a collection of the household s hourly measured electricity consumption during one year. Interviews with industries and balance responsible parties focused on identifying opportunities, incentives and behaviour of consumption reductions during constrained situations and how they can be made available for the spot market. After the winter of 2009/2010, the financial incentives for more efficient management of consumption reductions have become clearer, which led to more industries become active in issues concerning their demand flexibility. Both industrial companies and balance responsible parties point out a number of activities in order to improve conditions for efficient use of consumption reductions. The majority concern the regulation framework for the power reserve and the agreements between large industries and their balance responsible parties. In addition, arrangements that create better tools for industrial companies and balance responsible parties to operate efficiently such as increased knowledge and market information are desired. Interviewed electricity distribution companies answered questions concerning grid dimension and load experience during the winter of 2009/2010. Distribution companies only experienced problems with overloads to a limited extent, mainly in growth areas. Better knowledge of customers' loads (heating systems) and load profiles as well as methods to identify these were requested. Heating systems in Swedish households are undergoing a continuous change. Results from the survey show that over a third of all households modified their heating system during the past five years, and of these, 60 percent installed some type of heat pump. 10 percent are planning to modify their current heating system in the coming year and over half are planning to install a heat pump. In the short-term households use additional energy sources such as biomass or lower their indoor temperatures to reduce their electricity use. Nearly 30 percent of the households indicate that they would let varying electricity prices (hourly) influence their use of electricity. The increased use of heat pumps and its impact on electricity distribution has also been an issue for distribution companies. Our study has however not been able to identify consumption leaps as a consequence of the increased use of heat pumps. The reason seems to be increased use of biomass and lower indoor temperatures during cold periods. For those households where data existed at very low temperatures a saturation level of electricity demand was recorded for households dependent on electricity heating systems (direct electricity or heat pump).

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Frågeställningar Avgränsningar Sammanfattning av tidigare genomförda studier SEF - Belastningsberäkning med typkurvor Elförbrukningens egenskaper vid kall väderlek och höga elpriser Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek Förutsättningar för studien Faktorer som påverkar elförbrukningen Påverkande faktorers inbördes beroende Temperatur Vindhastighet Tid Elpris System och lasttyp Den nordiska elmarknaden Metod Enkätutskick till hushåll Intervjuer Industriföretag Balansansvariga Fastighetsägare Nätägare Analysmetoder och verktyg Beräkning av typkurvor Geografisk indelning Kundkategorier Vindhastighetens påverkan på elförbrukningen Effekten som funktion av dygnsmedeltemperatur Fjärrvärme Statistikdatabasen Tidsserier elförbrukning Enkätundersökning Databehandling och analysfunktioner Hushållens elförbrukning och agerande vid kall väderlek och höga elpriser Bakgrund Uppvärmningssystem Förändringar i uppvärmningssystem Uppvärmningssystemets användning Elabonnemang och elpris Typkurvor Analys Inverkan av värmepumpar Priskänslighet och val av elabonnemang konsekvenser på kort och lång sikt... 46

7 6 Intervjuer med industriföretag och balansansvariga Intervjuer med industriföretag Industrins åtgärdsförslag för en bättre elmarknad Ny budgivning Prissättning av effektreserven Nationella balansen i realtid Svenska Kraftnät och Nord Pool Spots förändringsförslag Intervjuer med balansansvariga Industrins avtalsincitament och skyldigheter Balansansvarigas erfarenheter från den gångna vintern Obalansernas orsaker Korrigeringar på Elbas Sammanställning av intervjuer med industrier och balansansvariga Förutsättningar för förbrukningsflexibilitet Möjliga åtgärder i syfte att öka industrins förbrukningsflexibilitet Intervjuer med nätägare Resultat av intervjuer med nätägare Nätdimensionering och nätbelastningar vintern 2009/ Abonnemang mot överliggande nät Analys av intervjuer med nätägare Samspel mellan fjärrvärmelast och elförbrukning vid kall väderlek Tidsserier för fjärrvärme- och elförbrukning Intervjuresultat Resultat Analys av samspelet mellan elförbrukning och fjärrvärme Elförbrukningens beroende av vindhastighet Studie genomförd av Göteborg Energi Resultat Analys av vindhastighetens inverkan på effektbehovet Slutsatser Förslag till vidare studier Inriktad studie av ett nätområde med hög lasttillväxt Typkurvor och sammanlagring Industri och balansansvariga Fördjupad studie av samspelet mellan fjärrvärme och elförbrukning Referenser 97 A. Statistikdatabasen 98 B. Typkurvor 100 C. Enkätfrågor till hushåll 124 D. Intervjufrågor industriföretag 128 E. Intervjufrågor balansansvariga 129

8 F. Intervjufrågor nätägare 130 G. Intervjufrågor fastighetsägare 131 H. El- och fjärrvärmeförbrukning 132

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Elforsk genomförde år 2004 en förstudie inom ramen för Market Designprogrammet med avsikt att bland annat sammanfatta kunskapsläget kring sambandet mellan elanvändning och kallt väder samt beskriva vilka vidare studier som kunde genomföras i ett forskningsprojekt. 1 Förstudien resulterade 2006 i ett Elforskprojekt med målsättningen att öka kunskapen om sambandet mellan elförbrukningen och utomhustemperaturen vid kall och mycket kall väderlek. För att uppnå den övergripande målsättningen tog man fram typiska temperaturberoende förbrukningsprofiler baserade på uppmätta timvisa medeleffekter och dygnsvisa medeltemperaturer från olika hushåll. Studien omfattade enbart hushållens förbrukning uppdelat i olika kundgrupper beroende på uppvärmningssystem. 2 Ett konkret resultat av studien var att de förbrukningskurvor som tagits fram i Svenska Elverksföreningens projekt Belastningsberäkning med typkurvor från kunde uppdateras. En uppdatering ansågs nödvändig med hänsyn till att förbrukningsmönster ändrar sig kontinuerligt beroende på förändringar i kundernas livsstil och uppvärmningssystem. Ett problem när studien genomfördes år 2006 var att det var svårt att få tag på timvärden över förbrukning från framförallt norra Sverige samt timvärden från kundgrupper med värmepumpar installerade som uppvärmningssystem. Det var även svårt att få fram data från långa perioder med kallt väder eftersom perioder med kallt eller mycket kallt väder sällan inträffar i hela landet samtidigt. Bristande tillgång till statistiskt underlag i tidigare studier medförde att det fanns ett behov av att uppdatera genomförda studier under perioder då det har varit långvarigt kallt väder. Viktigast var att komplettera med ett större urval inom de kundgrupper och geografiska områden där det tidigare funnits bristfällig statistik. Framförallt gäller detta för norra Sverige samt för kundgrupper med andra uppvärmningssystem än elvärme. Vintern 2009/2010 med den kalla väderlek och höga elpriser som då rådde påverkade inte enbart hushållens elförbrukning utan hade även en inverkan på industris elkonsumtion. Erfarenheter härifrån ger ett tillfälle att studera hur industrin reagerar på höga prissignaler. 1 Börjeson, Doorman, Fritz, Larsson, 2004, Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek En förstudie för Elforsk Market Design Elforsk rapport 04:18 2 Larsson, Lindskoug, Lindén, 2006, Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek Elforsk rapport 06:62 3 Svenska Elverksföreningen, 1991, Belastningsberäkning med typkurvor. 1

10 1.2 Syfte och mål Projektet har som övergripande mål att öka kunskapen kring elförbrukningens karaktär vid kall och mycket kall väderlek. Projektets fokus är att samla in och lagra den statistik och kunskap som finns att tillgå efter vintern 2009/2010. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur hushåll, industriföretag, balansansvariga, nätägare och fastighetsägare har upplevt och hur de agerat under vintern 2009/2010 och hur detta påverkat elbalans, eldistribution och elförbrukning. 1.3 Frågeställningar Följande frågor skall besvaras: - Skapar elspetsade värmepumpar ett eller flera kliv i förbrukningen när vissa temperaturer passerats och gäller det i så fall någon viss typ (luftvärme)? - Hur ser hushållens elförbrukning ut vid låga temperaturer och uppnås ett mättnadsläge vid någon temperatur eller fortsätter efterfrågan att öka linjärt med fallande temperaturer? - Hur påverkar den ökande användningen av värmepumpar elförbrukningen? - Hur påverkar energipriset hushållens uppvärmning och agerande? - Hur agerar industrin vid elpristoppar, och vilka möjligheter och incitament finns för produktionsneddragningar vid höga priser? - Upplevde nätägarna några svårigheter kopplade till den ovanligt höga elförbrukningen och vilka erfarenheter kan dras härifrån? - Räcker fjärrvärmen och vad händer om den inte räcker? - I vilken utsträckning inverkar vindhastigheten på effektbehovet för enbostadshus med uppvärmning baserat på direktel eller vattenburen elvärme? 1.4 Avgränsningar Enkätundersökningen och insamlandet av timeffektmedelvärden begränsas till de kundkategorier som sorterar under småhus eller flerbostadshus. Inga kommersiella fastigheter ingår därmed. Kartläggningen av sambandet mellan förbrukning av el och fjärrvärme begränsas till ett mindre antal fastigheter och är tänkt som en pilotstudie och baseras på intervjuer med fastighetsägare och mätserier över el- och fjärrvärmeförbrukning. Vindhastighetens påverkan på elförbrukningen behandlas även det i en pilotstudie där enbart ett avgränsat område ingår i studien. 2

11 3

12 2 Sammanfattning av tidigare genomförda studier 2.1 SEF - Belastningsberäkning med typkurvor Svenska Elverksföreningen, nuvarande Svensk Energi, genomförde år 1991 en studie som utvecklade en modell för prognostisering av sammanlagrade dygnsbelastningskurvor för olika lastpunkter i distributionsnätet. Huvudanledningen var att skapa bättre förståelse av förbrukningsmönster och därigenom skapa ett uppdaterat och mer exakt underlag till nätinvesteringar eller förbrukningsprognoser. En grundbult i projektet var insamlandet av mätdata och därifrån beräkna typkurvor för definierade kundkategorier. Totalt samlades ¼-timmes effektvärden uppmätta under 1 år in för ca 400 objekt fördelat på dryga 40 kundkategorier för vilka typkurvor beräknades. 2.2 Elförbrukningens egenskaper vid kall väderlek och höga elpriser År 2004 genomförde Elforsk en förstudie som behandlade tre relativt fristående problemställningar; elanvändningens temperaturkänslighet vid mycket kall väderlek, elanvändningens priskänslighet samt vilka hjälpmedel som kan användas för att bedöma temperaturkänslighet och priskänslighet. Syftet var framförallt att kartlägga befintlig kunskap och inom vilka områden som mer kunskap var nödvändigt. Förstudien bedömde att den faktiska kunskapen om sambandet mellan efterfrågan på el och mycket kall väderlek är låg. Bland annat framhålls att mer kunskap krävs kring effektuttaget under extremsituationer hos kundgrupper såsom hushåll med elvärme och hushåll med värmepumpar, men även för elefterfrågan i fastigheter med andra uppvärmningssystem än el. 4 Svenska Elverksföreningen, 1991, Belastningsberäkning med typkurvor. 5 Börjeson et. al., 2004, Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek En förstudie för Elforsk Market Design Elforsk rapport 04:18 4

13 2.3 Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek År 2006 genomförde Elforsk en studie med målsättningen att öka kunskapen om sambandet mellan efterfrågan på el och utomhustemperaturen, framför allt vid kall och mycket kall väderlek. Studien baserades på en enkätstudie med tillhörande timmedeleffekter för cirka 600 hushåll och visade bland annat att: - Systemets temperaturkänslighet saknar markant mättnadspunkt. Däremot finns en tendens till avtagande temperaturkänslighet vid sjunkande temperaturer. - Värmepumparna förefaller ha en ökad temperaturkänslighet med sjunkande utomhustemperaturer. - Direktelvärme och luft till luft värmepump förefaller ha en låg temperaturkänslighet i de fall då temperaturskillnaden är stor under dygnet. - De elvärmda småhusens inverkan på landets maxeffekt är betydande. Skulle en 20-årsvinter inträffa så medför dessa runt 1000 MW högre maxeffekt jämfört med en normalvinter. - Någon påtaglig elvärmeanvändning i fjärrvärmevärmda flerbostadshus har inte kunnat påvisas. 6 Larsson, Lindskoug, Lindén, 2006, Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek Elforsk rapport 06:62 5

14 3 Förutsättningar för studien 3.1 Faktorer som påverkar elförbrukningen Påverkande faktorers inbördes beroende Det nationella effektbehovet påverkas av en rad faktorer varav ett antal knutna till kall väderlek studeras här. Kall väderlek, låga temperaturer och en tilltagande vindberoende avkylningseffekt, påverkar i sin tur fastighetsbeståndets uppvärmningssystem som i stor utsträckning är baserat på elenergi, dels direktverkande el, men även genom värmepumpsystem eller som spetsvärme i bioenergisystem. En ökad elefterfrågan vid kall väderlek ger därmed en korrelation mellan utomhustemperatur och elpris vilket vid högre nivåer har en hämmande effekt på efterfrågesidan. Korrelation och samverkan mellan påverkande faktorer kan i vissa sammanhang göra analysen än mer komplex, men måste inte desto mindre beaktas i syfte att nå goda resultat. I den här rapporten studeras flera samband, där tyngdpunkten ligger på samband mellan temperatur och effektbehov. Hela förklaringsbilden vägs dock in i syntes och slutsatser Temperatur Effektbehovets temperaturberoende är huvudområdet i föreliggande rapport och effektberoendet kommer att kartläggas som en funktion av temperaturen. Huvudfokus ligger på perioder med låga dygnsmedeltemperaturer men temperaturvariationer över hela året ingår. Resultaten bygger på de insamlade timmedeleffekter, utifrån de som har valt att besvara enkäten, som samkörs med temperaturstatistik ifrån SMHI och är jämförbara med motsvarande funktioner framtagna i rapporten Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek från En skillnad är dock att nämnda rapport redovisar effekt i absoluta tal medan föreliggande rapport redovisar i relativ effekt. Det senare medför att en multiplikation med årsenergin dividerad med antal timmar på ett år (8760) är nödvändigt. Fördelen ligger i att funktionen blir lättare att tillämpa för fastigheter med olika storlek samt direkt jämförbara med typkurvorna från SEF - Belastningsberäkning med typkurvor från Vindhastighet Vind mäts dels i hastighet och i riktning, vilka båda påverkas av tidpunkt på dygnet och året. I Sverige blåser det mest under november och december och minst under sommarmånaderna. Vindriktning från syd och väst är vanligast men vinden vrids allt eftersom lågtryck och högtryck passerar, så även andra vindriktningar är relativt vanliga. Tid på året och en fastighets placering i 7 Larsson, Lindskoug, Lindén, 2006, Elförbrukningens karaktär vid kall väderlek Elforsk rapport 06:62 8 Svenska Elverksföreningen, 1991, Belastningsberäkning med typkurvor. 6

15 terrängen påverkar därmed i vilken utsträckning vindförhållandena kan tänkas påverka elförbrukningen. Vindhastigheten påverkar energianvändningen i fastigheter genom att den tillsammans med temperaturen bildar kyleffekten som fastighetens uppvärmningssystem måste möta. Elförbrukningens känslighet för temperatur- och vindskiftningar är samtidigt endast beroende av den del av elförbrukningen som är kopplad till uppvärmningen Tid Effektbehovets dygnsvariationer kartläggs i utredningen genom att typkurvor över dygnet beräknas för samtliga i studien ingående kundkategorier. Databehandlingen i projektet tillåter en beräkning av typkurva enligt samma systematik som i den föregående studien Belastningsberäkning med typkurvor Detta innebär att mätserierna först normalårjusteras, normalplatsjusteras och normalenergijusteras innan de vägs samman till en typkurva. Genom detta görs mätserien oberoende av specifikt mätår, geografisk placering och mätobjektets storlek. Samtidigt är en direkt jämförelse med resultaten från studierna 1991 och 2006 möjliga att genomföra, vilket nyttjas för att studera förändringar i förbrukningsmönstret. Beräkningen av typkurvan sker i en för projektet framtagen beräkningsmodul enligt den metod som beskrivs i Belastningsberäkning med typkurvor från En ingående beskrivning av typkurveberäkningen återfinns i Elpris Elprisets kortsiktiga variationer påverkar primärt större elförbrukare. Huvuddelen av de svenska hushållen har endast månadsavläsning och betalar i de fall rörligt elpris tillämpas ett medelvärde av den senaste månadens elspotpris. Av den anledningen kan den kortsiktiga priskänsligheten för hushåll antas vara betydligt lägre än för större förbrukare som betalar elspotpris för delar av sin förbrukning. Det finns helt enkelt inga ekonomiska incitament för hushåll att reducera sin förbrukning vid tillfälliga pristoppar. På lång sikt skapar dock ett högre elprisläge incitament för alla typer av elförbrukare att reducera elförbrukning genom effektiviseringar, alternativa energikällor eller neddragningar. Föreliggande rapport kartlägger elprisets inverkan på elförbrukning. Elprisets inverkan på kort sikt studeras genom intervjuer med industrier och balansansvariga. Häri ingår frågor om möjlighet till och incitament för produktionsneddragningar vid elpristoppar. Elprisets inverkan på lång sikt studeras istället hos hushållskunder. Enkätfrågor rörande elavtal, agerande för att direkt minska elförbrukningen, men framförallt frågor om befintligt uppvärmningssystem, och om planer finns för att förändra uppvärmningssystemet framöver har ställts till ett antal hushållskunder. Syftet är att samla kunskap kring hur hushållens uppvärmningssystem ser ut idag och vilka trender som kan ses framöver och hur dessa i sin tur kan komma att förändra elförbrukningen på sikt. 7

16 3.1.6 System och lasttyp Elförbrukning och lastprofil förändras kontinuerligt beroende på allt från industrins produktionsmetoder till det enskilda hushållets uppvärmningssystem. I Sverige ser vi just nu en förskjutning från direktverkade el till framförallt värmepumpsbaserade system. Samtidigt som skiftet innebär en mindre total energianvändning betyder det att lastprofilen förändras. Medan direktverkande el har en förbrukning som står i direkt proportion till uppvärmningsbehovet kan värmepumpsystem skapa steg i effektbehovet vid sjunkande temperatur. Värmefaktorn förändras och vid mer extrem kyla kan spetsvärmesystem baserade på direktvärme kopplas in. Över tiden förändras också hushållens övriga energianvändningsmönster och sammanvägt innebär detta att typkurvor behöver uppdateras. Vid temperaturer som närmar sig fryspunkten träder också frostvakter för vattensystem, uppvärmning av biutrymmen och motorvärmare in och kan skapa steg i förbrukningen. 3.2 Den nordiska elmarknaden Sedan 1996 då elmarknaden avreglerades sker lejonparten av all elhandel i Sverige på den gemensamma nordiska elbörsen Nordpool. Fundamentet för elmarknaden är den fysiska elhandeln där elpriset bestäms genom marginalprissättning baserat på köp- och säljbud från konsumenter (elhandlare och enskilda industrier) och producenter. Elen handlas per timme och i MWh. Den fysiska elhandeln sker på två marknadsplatser; Elspot och Elbas. Elspot är den primära marknaden där köpare och säljare kan lägga bud från 36 till 12 timmar innan leveransdygnet. Därefter genomförs en auktion baserad på inkomna bud och flaskhalsar i det nordiska transmissionsnätet och elpriset (spotpriset) ges av det uppkomna priskrysset. I de fall inkomna bud resulterar i ett högre effektflöde genom elnätets flaskhalsar än vad som är fysiskt möjligt påverkar även detta spotpriset och ger upphov till differentierade priser genom såkallade prisområden. Elbas är en kompletterande fysisk marknadsplats till Elspot där handel påbörjas 2 timmar efter att Elspot stängt fram till en timme innan leverans. Elbas erbjuder en möjlighet för marknadens parter att komplettera sina bud på Elspot och på så vis även begränsa volymerna på balansmarknaden, vilket reducerar den ekonomiska risken då priset för reglerkraften på balansmarknaden först sätts i efterhand. På så vis fungerar Elbas även som ett komplement till balansmarknaden. Balansmarknaden, eller balanstjänsten upprätthålls av Svenska Kraftnät och justerar marknadens aktörer utefter deras avvikelser ifrån planerad handelsvolym. Avvikelserna debiteras eller krediteras beroende på volym och övrig balanssituation. 8

17 Den fysiska elmarknaden Tid [h] Leveranstimme Elbas Elspot Utöver den fysiska marknaden finns också en finansiell handel där marknadsaktörerna kan handla i finansiella instrument såsom terminer, optioner och CfD:er. Den finansiella marknaden skapar en möjlighet till ett långsiktigt agerade på elmarknaden, primärt genom prissäkringar av framtida förbrukning och produktion. 9

18 10

19 4 Metod För att få erfarenhet och kunskap om elförbrukningen vid kall väderlek kommer dels en databas upprättas över timvis elförbrukning. Databasen kompletteras med intervjuer med nät- och fastighetsägare samt industrier och balansansvarigas erfarenheter efter den gånga vintern. I områden med stor andel elvärme kommer timmätdata över hushållens förbrukning att kompletteras med uppmätta vindhastigheter för att studera hur vindhastigheten påverkar elförbrukningen. Vindhastighetens påverkan på förbrukningen är en komplex fråga och ett exakt resultat inom ramen för detta projekt kan därmed inte utlovas. Utifrån den statistik och erfarenhet som inhämtats via enkätundersökningarna skall ett antal förbrukningskurvor för olika kundgrupper i olika delar utav landet upprättas. Vidare skall ett antal delfrågor besvaras dels baserat på de förbrukningskurvor som upprättats för olika kundgrupper i olika delar av landet och dels baserat på de intervjuer och enkätundersökningar som utförts med både fastighets- och nätägare samt industrier. Målsättningen är att inkludera ett bredare statistiskt underlag både när det gäller geografisk spridning och typ av uppvärmningssystem i jämförelse med tidigare studier. Projektet avser att dela upp landet i olika regioner utifrån den elområdesindelning som Svenska Kraftnät föreslagit. En mindre pilotstudie av den timvisa fjärrvärmeanvändningen i flerbostadshus kommer också att genomföras. De timvärden för el- och fjärrvärmeanvändning som samlas in i projektet kommer också att samlas i en databas som efter projektet görs tillgänglig för projektets finansiärer samt för framtida Elforskprojekt. 4.1 Enkätutskick till hushåll En enkät har skickats ut till hushåll runt om i Sverige. Enkäten har skickats ut i pappersform till majoriteten av hushållen. Till de hushåll där e-postadresser har funnits har webbenkäter distribuerats istället. Syftet med enkäten är dels att erhålla ett godkännande från hushållen att få ta del av deras mätvärden för timmedeleffekter och dels att ställa frågor rörande deras elförbrukning. Svaren från enkätundersökningen kommer att, tillsammans med hushållens timmedeleffekter att ingå i framtagandet av typkurvor. Svaren kommer även att användas för att visa på trender i uppvärmningssystem, trender i elabonnemang, hushållens efterfrågeflexibilitet, hushållens ageranden inklusive extraordinära beteenden vid kall väderlek. Den distribuerade enkäten återfinns i bilaga C. Enkäterna har distribuerats med hjälp av nätbolag till kunder som nätbolagen har timmätvärden för. Hushållen som enkäten har skickats till är geografiskt spridda över landet i syfte att möjliggöra geografiskt betingade jämförelser såsom skillnader mellan elområden. Sammanlagt har 2610 enkäter i pappersform och 2294 webbenkäter skickats ut. 11

20 4.2 Intervjuer Utöver enkätundersökningen riktad till privata elförbrukare grundas föreliggande rapport på intervjuer med industriföretag, balansansvariga, elnätsägare och fastighetsägare till flerbostadshus. Ett intervjuunderlag har tagits fram för respektive intervjugrupp där frågorna har anpassats efter de erfarenheter som respektive grupp kan bidra med till studien. Intervjuunderlaget återfinns i bilagorna D till G. Intervjuerna fördelar sig enligt följande tabell: Intervjugrupp Antal Inriktning Industriföretag 20 Elavtal, möjligheter och agerande vid elinköp inriktning vintern 2009/2010 Balansansvariga 10 Agerande och samverkan med elförbrukare före och under pristopparna vintern 2009/2010 Fastighetsägare 3 Elförbrukning och uppvärmning under vintern 2009/2010 Elnätsägare 10 Nätdrift vid den extrema lastsituationen vintern 2009/2010 Syftet med att använda kvalitativa intervjuer är att öka informationsvärdet och skapa en grund för djupare och mera fullständiga uppfattningar av området. Intervjuerna har varit av en semistrukturerad karaktär det vill säga samma frågor har ställts till samtliga respondenter. Under intervjuerna har även följdfrågor ställts som inte har funnits med i intervjuunderlaget beroende på respondenternas svar Industriföretag Syftet med intervjuerna var att skapa en strukturerad förståelse för de bakomliggande faktorerna till större elförbrukares elpriskänslighet. Intervjufrågorna har inriktats mot flexibilitet i produktionsprocessen, hur avtalsfrågor påverkar industriföretags elförbrukning och hur relationen till den balansansvariga fungerar. Slutligen har även frågor rörande elmarknadens struktur och de förbättringsmöjligheter som industriföretagen bedömer skulle skapa en mer dynamisk marknad diskuterats. Ambitionen har varit att både fånga upp agerandet under den gångna vintern, samt ej realiserade möjligheter till agerande i form av förbrukningsneddragningar i framtiden. Urvalet av industriföretag har baserats på följande faktorer: Geografisk spridning Varierande tillverkningsprocess Spridning förbrukad volym el, dock har små elförbrukare exkluderats 12

21 Därutöver baseras urvalet även på elintensitet. Tre fjärdedelar av industrierna som intervjuas definieras som elintensiva. En elintensiv industri definieras i lagen om elcertifikat 9 som: Ett företag i sin helhet eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva industrins produktion, eller bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process i vilken det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva produktionen, eller bedriver verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap 9 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Urvalet av industriföretag har dels skett genom att nätföretag och balansansvariga har uppgett kontaktpersoner på industriföretag som de anser kan vara relevanta för studien och dels genom att direktkontakt har tagits med företag som kan tänkas passa för undersökningen Balansansvariga Intervjuer med balansansvariga har genomförts med syfte att kartlägga nytta och avtalsincitament för industrin att effektivt rapportera effektuttagsjusteringar till balansansvarig. Detta gäller framförallt i samband med ansträngda situationer på elmarknaden såsom under pristopparna vintern 2009/2010. Därutöver ställs frågor specifikt inriktade på erfarenheter från hur de balansansvariga upplevde att samverkan med industriföretagen fungerade samt hur de upplevde att industriföretagen verkligen agerade under pristopparna vintern 2009/2010. Då antalet balansansvariga i Sverige är relativt litet, 43, svarar antalet intervjuade företag mot en relativt stor andel av dessa. Urvalet ger en spridning mellan stora och mindre aktörer och har skett i samarbete med Svenska Kraftnät Fastighetsägare I studierna från 2004 och 2006 (se avsnitt 2) väcks frågan om elförbrukning under mycket kalla perioder i fastigheter med annan huvudsaklig uppvärmning än el. För flerbostadshus är speciellt samspelet mellan elförbrukning och fjärrvärmeförbrukning av intresse. därför har timmätvärden för el- och fjärrvärmeförbrukning tagits från flerbostadshus och intervjuer har 9 Energimyndigheten, Elcertifikat

22 genomförts med fastighetsägare. Intervjufrågorna har inriktats mot att fånga huruvida det primära värmesystemet har klarat uppvärmningen under den senaste vinterperioden eller om hushållen eller fastighetsägaren har vidtagit någon extraordinär åtgärd. Orsaken till eventuella problem med uppvärmning undersöks även samt om fastighetsägaren har övervägt eller planerar att genomföra någon förändring av uppvärmningen. Urvalet av fastighetsägare har varit beroende av att fastigheten har timmätning och därför har urvalet varit begränsat Nätägare I syfte att fånga nätägarnas erfarenheter från den gångna vintern (2009/2010) genomfördes intervjuer med nätföretag. Intervjufrågorna inriktades mot nätdimensionering, förändringar i lastkurvan samt avtalsfrågor rörande abonnemang mot överliggande nät. Frågorna syftar primärt till att kartlägga om förändringar i last, såsom exempelvis omfattande konvertering från direktverkande el till värmepumpsystem, orsakar överlastproblem vid mer ansträngda lastsituationer. Abonnemangsfrågorna syftar till att klarlägga om nätägarna anser att de egna nätabonnemangen är korrekt avvägda. Eftersom abonnemang mot överliggande nät skall svara mot nätets totala aggregerade lastkurva och vara avvägt så att det håller abonnemangskostnaden till ett minimum för nätägaren sett över en längre period, visar dessa frågeställningar hur väl nätägaren känt till nätlastens karakteristik och därigenom kunnat optimera sitt abonnemang. 4.3 Analysmetoder och verktyg Beräkning av typkurvor Beräkning av typkurvor sker i enlighet med ekvationer uppställda i Svenska Elverksföreningens Belastningsberäkning med typkurvor från Det bör dock noteras att beräkningen inte sker i samma mjukvara. Istället har beräkningarna implementerats i en ny mjukvara integrerad med databasen framtagen speciellt för projektet, se kapitel 4.4. De nya beräkningarna av typkurvor är också baserade på timvärden istället för kvartsvärden, vilket var fallet Metoden som använts innebär att mätserierna normalårs- och normalplatskorrigerats. Detta för att framtagna typkurvor på ett enkelt sätt skall vara jämförbara med tidigare studier. Typkurvans utseende påverkas dock inte av korrigeringen utan kommer att ha samma profil före som efter korrigeringen. Nedan följer en beskrivning av beräkningsstegen: 1. Beräkning av temperaturkänslighet Temperaturkänsligheten ( T p ) beräknas från en linjärregression (temperaturkänsligheten kan sägas motsvara riktningskoefficienten i räta linjens ekvation) kan beräknas av uppmätta effekter vid följande dygnsmedeltemperaturer. 14

23 Dygnsmedeltemperaturer [ C] Dygnsmedeltemperaturer beräknas som medelvärdet av temperaturen avrundat till närmaste heltal, varför varje temperatur innehåller observationer i intervallet ± 0,5 C. Högsta dygnsmedeltemperatur som används för beräkning av temperaturkänsligheten är 6 C. Anledningen till detta är att faktorn inte kan antas vara linjär över alla temperaturer utan snarare går mot noll vid höga temperaturer. Effekten vid T = 0 C (denna effekt kan sägas motsvara startvärdet i räta linjens ekvation) beräknas som ett medelvärde av uppmätt effekt vid denna dygnsmedeltemperatur. P dygn där p T T P 0 p T = objektets temperaturkänslighet i kw/ C T = aktuell utomhustemperatur (dygnsmedeltemperatur) P 0 = objektets effekt vid T = 0 C 2. Beräkning normalårskorrigerad energianvändning Normalårskorrigerad energianvändning ( E norm ) utgör den verkliga uppmätta energianvändningen korrigerad så att den kan sägas svara mot ett normalår. Först beräknas den uppmätta energianvändningen E som summan av uppmätta timmedeleffekter. Därefter följer en beräkning av graddagtalet G reg reg. enligt definition av SMHI som skillnaden mellan dygnsmedeltemperatur och en för aktuell månad bestämd bastemperatur. Följande bastemperaturer gäller: Månad Bastemperatur [ C] April, september 12 Maj, juni, juli 10 Augusti 11 Oktober 13 Övrig tid 17 Anledningen till de satta bastemperaturerna är att solinstrålningen tillsammans med hushållets övriga aktivitet antas kompensera för överskjutande uppvärmningsbehov och då solinstrålningen varierar över året ges temperaturerna enligt ovan. Skillnaderna mellan uppmätt dygnsmedeltemperatur och bastemperatur summeras därefter och bildar registrerat graddagtal G. reg 15

24 Normalgraddagtal Gnorm är givet för respektive mätplats. Därefter beräknas E enligt: E E p ( G G ) norm norm reg T 24 reg norm där E reg = registrerad energianvändning G norm = normalgraddagtal på mätplatsen G reg = under mätperioden på mätplats registrerat graddagtal Då graddagtalen är just dagtal måste korrigeringen multipliceras med dygnets antal timmar. 3. Beräkning normalplatskorrigerad energianvändning Normalplatskorrigeringen räknar om den normalårskorrigerade energianvändningen till en fördefinierad normalplats. Detta gör att mätserier från hela landet är jämförbara. Beräkningen sker enligt samma metodik som normalårskorrigeringen. E np där E norm p T 24 ( Gnorm Gnp) E np = energianvändning på normalplatsen under normalår G np = normalårsgraddagtal på normalplatsen (Arlanda) 4. Beräkning av årsmedeleffekt Årsmedeleffekten beräknas utifrån den normalårs- och normalplatskorrigerade energianvändningen enligt nedan: P år där E np = antal timmar på ett år 5. Normering av timmedeleffekten Normering av de uppmätta timmedeleffekterna kan därefter ske enligt: P norm där ( t) P reg P ( t) år 16

25 P norm (t) = Den normerade (uppvärmningsyta, normalplatskorrigerade, normalårskorrigerade) timmedeleffekten P reg (t) = uppmätt genomsnittseffekt under timme t = aktuell timme 6. Beräkning av typkurva Efter ovan beskrivna normalisering av uppmätta timmedelvärden kan beräkningen av typkurvan genomföras. En typkurva beräknas för varje kundkategori, temperaturintervall och veckodagstyp (vardag, helgdag) enligt nedanstående tabell. För varje kundkategori (se avsnitt 4.3.3): Typkurva Mätvärdesintervall Vinter (-5 C) -vardag Mån-fre, -10 C till -5 C Vinter (-5 C) -helgdag Lör,sön -10 C till -5 C Höst/vår (5 C) -vardag Mån-fre, -5 C till 0 C Höst/vår (5 C) - helgdag Lör,sön -5 C till 0 C Sommar (20 C) -vardag Mån-fre, 20 C till 15 C Sommar (20 C) -helgdag Lör,sön 20 C till 15 C Geografisk indelning Mätdata, enkätsvar och intervjuresultat delas in efter elområde. Indelningen används i syfte att kartlägga geografiskt betingade skillnader hos hushållen elförbrukning och uppvärmningssystem samt hos nätbolag och industri erfarenheter från vintern 2009/2010. Den geografiska indelningen används inte vid framtagande av typkurvor då samtliga mätvärden här istället normeras i förhållande till geografisk placering, år och boyta och en typkurva för hela landet beräknas. Istället är geografisk tillhörighet av intresse vid skillnader i effektuttag vid given dygnsmedeltemperatur och kundkategoritillhörighet Kundkategorier Följande kundkategorier behandlas i föreliggande rapport. Småhus Direktel Vattenburen elvärme Värmepump luft / luft Värmepump jord / berg Värmepump luft / vatten 17

26 Värmepump luft / luft och direktel Ved (inklusive pellets och flis) Olja Flerbostadshus Hushållsel Vindhastighetens påverkan på elförbrukningen Vindhastighet och temperatur påverkar energianvändningen genom den kyleffekt som de gemensamt skapar. Effektbehovet för uppvärmning kan därmed ses som en funktion av både temperatur och vindhastighet. Ett annat sätt att formulera problemet är att se Effektbehovet för uppvärmning som en funktion av den effektiva temperaturen (T eff ) vilket i sin tur är en funktion av uppmätt temperatur (t) och vindhastighet (v). Den effektiva temperaturen kan uttryckas enligt Stiples ekvation 10 som: T eff 33 (10 v v 10,45)(33 22,066 t) Alternativt används Randall Oscevski och Maurice Bluesteins ekvation 11 : T eff t v t v 0.16 I föreliggande rapport kommer tillämpas inte ovan beskrivna ekvationer. Istället används mätdata för effektbehovet hos hus med eluppvärmning, temperatur och vindhastighet för att studera vindhastighetens inverkan på effektbehovet. Följande antaganden ligger även till grund för de resultat rapporten presenterar: Endast fastigheter med elvärme ingår i urvalet i syfte att få ett tydligare samband. Samtidigt uppnås ett mer homogent urval vilket minskar risken för att andra oönskade samband påverkar resultatet. Urvalet antas vara tillräckligt stort och geografiskt fördelat för att det är rimligt att anta att enskilda fastigheters placering i terrängen är normalfördelat och inte ger ett missvisade resultat. 10 Paul Stiple utvecklade ekvationen genom att testa hur snabbt små plastflaskor med vatten frös till is vid olika temperaturer och vindhastigheter. Källa: SMHI, 2003, Faktablad vindavkylning. 11 Ekvationen baseras på undersökningar med hjälp av försökspersoner som försetts med temperatursensorer, främst i ansiktet, varvid avkylningen kunnat registreras. Ekvationen anses bättre avspegla hur kyleffekten inverkar på människor. Källa: SMHI, 2003, Faktablad vindavkylning. 18

27 Avståndet och därmed skillnaden i väderförhållanden mellan SMHI:s väderstation (varifrån vindhastighet och temperatur inkommer) och fastigheten är försumbart. Göteborg Energi har genomfört en undersökning av hur vindhastigheten påverkar elförbrukningen. Studien grundas på mätdata från åren 2003 till 2005 och genomfördes på aggregerad nivå (fördelningsstation) varför total last och inte endast last från hus med elvärme ingår. Vald fördelningsstation har dock en stor andel temperaturberoende last. Resultaten från Göteborgsstudien beskrivs även i denna rapport och resultaten används parallellt i analysen. Göteborg Energis studie används därmed som referens till den här studiens resultat. Nedan följer en beskrivning av beräkningsstegen: 1. Urval av mätserier Studien utgör en pilot och innefattar därför endast mätserier härrörande till en (1) av SMHI:s mätstationer. Endast enbostadshus med uppvärmning baserat på direktel eller vattenburen elvärme ingår. 2. Tidsperiod för mätning Vindhastighetens inverkan på elförbrukningen sker genom att dess bidrag till ökad kyleffekt resulterar i ökad värmeeffektleverans från bostadshusets värmesystem. Av den anledningen är det bara tidsperioden då uppvärmningssystemet är aktiverat och andra bidragande uppvärmningskällor såsom solinstrålning försumbara. Av den anledningen kommer bara mätvärden som härrör till tidpunkter då temperaturen varit lika med eller lägre än 15 C att användas. 3. Vindhastighet Beräkningarna använder SMHI s beräknade dygnsmedelvindhastighet till grund för beräkningarna. 4. Normerad mätdata Effektmätvärden normeras. Även resultaten från Göteborgsstudien kommer att normeras. Anledningen är att resultaten skall vara lätt att jämföra samt att applicera på valfri effekt. Normeringen innebär att effekten varierar mellan 0 och 1. Maximal effekt (1) nås vid maximalt uppmätt effekt vilket i sin tur erhålls nära mintemperatur (och maximal vindhastighet). Av den anledningen gäller resultaten primärt inom de spann i temperatur och vindhastighet som uppmätts i denna studie. 19

28 5. Uttryck av samband mellan effektbehov, temperatur och vindhastighet Den här studien tar inte fram något ekvationsuttryck för effekten som funktion av temperatur och vindhastighet. Resultaten uttrycks istället som procentuell förändring av effektbehovet vid förändringar i vindhastighet och temperatur. Detta uttrycks genom trendkurvor för temperatur och effektbehov vid olika intervall av vindhastigheten Effekten som funktion av dygnsmedeltemperatur Typkurvan beskriver hur effektuttaget varierar som en funktion temperaturen. Kort kan typkurvan beskrivas som en representation av den relativa effekten P som en funktion av dygnets timme t, eller P (t). I det här avsnittet vänder vi på beroendet och tar bort effektens timberoende genom att använda dygnsmedeleffekten och studera denna som en funktion av dygnsmedeltemperaturen T, eller P (T ). Nedan följer en beskrivning av beräkningsstegen: 1. Normalplats- och normalårsjustering Inledningsvis beräknas P norm (t) enligt beräkningssteg 1-4, i avsnitt Beräkning av normerad dygnsmedeleffekt Utifrån den för typkurvorna beräknade P norm (t) beräknas nu istället den normerade dygnsmedeleffekten enligt: P normdygn där ( d) 24 t 1 P norm 24 ( t) P normdygn (d) = Normerad dygnsmedeleffekt d = aktuellt dygn på året 24 = antal timmar på ett dygn 3. Dygnsmedeleffekten som en funktion av dygnsmedeltemperaturen Slutligen kan sambandet mellan dygnsmedeleffekt och dygnsmedeltemperatur studeras. Till varje beräknad dygnsmedeleffekt hör en dygnsmedeltemperatur. Då mätdata sträcker sig över ett kalenderår får vi för varje mätpunkt en 2x365 matris innehållande dygnsmedelvärden för temperatur och effekt för ett helt år. För en kundkategori ges då Nx365 mätpunkter, där N är antalet mätobjekt som ingår i studien. 20

29 Ett annat alternativ är att genom regression ta fram en trendlinje. Det beräkningsalternativet används dock inte vidare i denna studie då möjligheten till att jämföra resultat med tidigare studier blir mindre Fjärrvärme I syfte att öka kunskapen om samspelet mellan fjärrvärmelast och elförbrukning vid kall väderlek genomfördes en studie av ett antal fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet. Syftet var att kartlägga hur enskilda hushåll anslutna till fjärrvärmenätet agerar vid kall väderlek samt identifiera huruvida värmesystemet klarar av att leverera önskad värmeeffekt samt undersöka om orsaken till detta var fastighets- eller leveransberoende. I syfte att kvantifiera detta intervjuas representanter från fastighetsägarna vilka komplementteras med mätserier över fjärrvärme- och elförbrukningen. Studien utgör en pilot och innefattar endast mätserier härrörande till en av SMHI s mätstationer. Enbart flerfamiljshus med fjärrvärme som enda uppvärmningssystem är med i studien. Nedan följer en beskrivning av studiens genomförande: 1. Urval av mätserier Slutkunderna äger sina mätvärden och det är inte tillåtet att samköra register över säkringsstorlek på uttagspunkten med hushåll med fjärrvärmeförbrukning. Detta tillsammans med att antalet flerfamiljshus med enhetsdebitering är begränsat gör urvalet komplicerat. Aktuella fastigheter kan identifieras utifrån storlek, erfarenhet av fastigheter med enhetsmätning samt kontakter med större fastighetsbolag. 2. Tidsperiod för mätning Fjärrvärmeförbrukningen har studerats under den period som den kan anses vara aktiv. Mätperioden sträcker sig från till Elförbrukningens effekt som funktion av temperatur På motsvarande sätt som för villakunderna tas effektens timberoende bort genom att studera elförbrukningens dygnsmedeleffekt som en funktion av dygnsmedeltemperaturen T, eller P(T) för varje enskild fastighet. 4. Fjärrvärmeförbrukningens effekt som funktion av temperatur För att få en jämförbarhet mellan el- och fjärrvärmeförbrukningen studeras fjärrvärmeförbrukningens dygnsmedeleffekt som en funktion av dygnsmedeltemperaturen T, eller P(T). 4. Dygnsmedeleffekten som en funktion av dygnsmedeltemperaturen Slutligen kan sambandet mellan dygnsmedeleffekt och dygnsmedeltemperatur studeras för både fjärrvärme och elförbrukning. Till varje beräknad dygnsmedeleffekt hör en dygnsmedeltemperatur. Då mätdata sträcker sig över en fyra månaders period får vi för varje fastighet en 3x151 matris innehållande dygnsmedelvärden för temperatur och el- samt fjärrvärmeeffekt under den aktuella tidsperioden. 21