Konsumentombudsmannen (KO)./. Stävrullen Finans AB, mål nr T , rotel 1

Transkript

1 1 (6) KONSUMENTOMBUDSMANNEN YTTRANDE KO-sekretariatet /1762 Byråchefen Pär Magnusson Ordnr 1070 Umeå tingsrätt Box UMEÅ Konsumentombudsmannen (KO)./. Stävrullen Finans AB, mål nr T , rotel 1 KO har förelagts att precisera vilka omständigheter som åberopas som grund för att Stävrullen upphört med elleveranserna genom uppsåt eller av oaktsamhet samt att inkomma med bevisuppgift. Det kan noteras att KO i yttrandet från den 20 november 2008 under avsnitt 2.4 bl.a. utvecklat de omständigheter som åberopas till grund för oaktsamhetsbedömningen. Stävrullen har inte avgett någon inställning till dessa omständigheter. Det nu aktuella yttrandet bör ses som en precisering av dessa omständigheter samt ett tillägg om vilka omständigheter som åberopas för att dröjsmålet orsakats genom uppsåt. 1. Omständigheter som åberopas som grund för att Stävrullen upphört med elleveranserna genom uppsåt eller av oaktsamhet Till stöd för att Stävrullen uppsåtligen eller av oaktsamhet upphört med elleveranserna åberopas att omfattande elleveransåtaganden till fastpris inte prissäkrats, att bolaget genom avtalsbrottet gjort en vinst, att bolaget åtagit sig alltför stora elleveranser, att elhandelspolicyn inte följts, att den finansiella ställningen varit svag samt att återgärder inte vidtagits för att kunna efterkomma Nord Pools krav på utökad säkerhet. 1.1 Utveckling av omständigheterna som åberopas som grund för att elleveranserna inställts genom uppsåt eller av oaktsamhet Underlåtenhet att prissäkra fastprisavtalen och svag finansiell ställning En elleverantör kan prissäkra de leveransåtaganden som gjorts till ett fast pris genom att köpa ett finansiellt instrument som kallas för termin. En prissäkring innebär att elhandlaren vid elleveranstidpunkten har rätt att köpa in elen till ett Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post/webbadress Giro Org.nr Box 48 Lagergrens gata konsumentverket@konsumentverket.se Post: Karlstad Bank:

2 2 (6) förutbestämt pris. Underlåter näringsidkaren att prissäkra fastprisavtalen köps elen in till det marknadspris som råder vid leveranstillfället. Skulle marknadspriset för el vid leveranstillfället vara högre än vad som avtalats med konsumenten gör elleverantören en förlust, som motsvarar skillnaden mellan marknadspriset och det avtalade försäljningspriset. På motsvarande sätt gör näringsidkaren en vinst om marknadspriset på el är lägre än vad som avtalats med konsumenten. Prissäkringen används av elleverantörer för att kunna fullgöra leveransåtagandena och för att minska risken för förluster om elpriset stiger. Elleverantörens mest centrala förpliktelse är att leverera elen till det pris som avtalats och köparens centrala förpliktelse är att betala för elen. En aktsam elleverantör måste tillse att större leveransåtaganden prissäkras, såvida bolaget inte har tillräckligt goda ekonomiska förutsättningar att klara större förluster om marknadspriset på el stiger. KO gör gällande att Stävrullen förfarit oaktsamt som underlåtit att prissäkra omfattande elleveranser utan att ha tillräcklig finansiell styrka att klara en större prisuppgång. Stävrullen har vidgått att underlåtelsen att prissäkra avtalen haft avgörande betydelse för bankens beslut att inte bevilja någon höjd säkerhet och att kreditavtalen sades upp, vilket fick till följd att bolaget blev utestängd från Nord Pool och därför inte kunde fullfölja de ingångna fastprisavtalen. Stävrullen har bl.a. underlåtit att prissäkra de omfattande fastprisleveransåtaganden som blev följden av att bolaget den 7 eller 8 augusti 2002 vann en elupphandling som arrangerades av Kundkraft. Upphandlingen innebar att kunder blev fastpriskunder till Stävrullen. Leveransvolymen omfattade kwh el till ett fast pris om 21,44 öre per kwh med leveransstart den 1 oktober Vid leveranstillfället var marknadspriset på el väsentligt högre än vad som avtalats med elkunderna och Stävrullen gjorde således en förlust när bolaget sålde elen till dessa fastpriskunder. Aktuella elleveransåtaganden prissäkrades först den 2 december 2002 och priset på el hade då stigit ytterligare. Stävrullen har uppgivit att underlåtenheten att prissäkra dessa leveransåtaganden orsakade bolaget en skada på 4,5 miljoner kronor. I Stävrullens svaromål, tingsrättens aktbilaga 182, görs gällande att det var en kommissionär som orsakade skadan genom att överskrida befogenheten och inte underrätta bolaget om de nya leveransåtagandena. KO har i yttrandet från den 20 november 2002 gjort invändningar mot dessa påståenden och hänvisar till vad som där anförts. Underlåtenheten att prissäkra leveransåtagandet orsakade Stävrullen en förlust på 4,5 miljoner kronor. Denna förlust motsvarar nära nog det krav på utökad säkerhet om 6,7 miljoner norska kronor som ställdes av Nord Pool den 2 december Underlåtenheten att prissäkra fastprisavtalen måste enligt KO anses som särskilt försvårande, då det under den aktuella underlåtelseperioden fanns flera kända faktorer som indikerade att elpriset kunde stiga kraftigt (jfr vad KO anfört i yttrandet från den 20 november 2008, avsnitt 2.4, rubriken Varför upphörde Stävrullen med elleveranserna ). Prissäkringsunderlåtelsen

3 3 (6) bidrog på ett avgörande sätt till att Stävrullen inte fullföljde elleveransåtagandena. Genom att Stävrullen inte kunde ställa den efterfrågade säkerheten är det även visat att bolaget hade otillräckliga resurser för ett sådant risktagande. Underlåtenheten att prissäkra fastprisavtalen från augusti 2002 måste betraktas som oaktsamt Elhandelspolicyn följts inte Som ovan nämnts innebär det alltid en risk att inte prissäkra elleveranser som gjorts till ett fast pris. I syfte att hantera denna risk kan en elhandlare upprätta en riskpolicy där det föreskrivs vilken risk som får tas genom att inte prissäkra fastpriskontrakten. Vid beviljande av krediter torde kreditgivaren uppställa som krav att elhandlaren har en riskbegränsningsutfästelse. I vart fall måste kreditgivaren betrakta det som särskilt graverande om elhandlaren inte följer den egna riskpolicyn och på så sätt allvarligt äventyrar bolagets ekonomi och bankens möjligheter att få tillbaka krediten. Det ligger i sakens natur att det är en aktsamhetsnorm att följa den riskpolicy som elhandlaren själv upprättat. Stävrullens elhandelspolicy föreskriver bl.a. hur fastpriskontrakt ska prissäkras (elhandelspolicyn är bifogad som bilaga 1 till KO:s yttrande från den 20 november 2008). Innebörden av policyn är att Stävrullen måste prissäkra fastpriskontrakten genom terminer så att förlusten vid elprishöjningar inte får överstiga en halv miljon norska kronor (jfr avsnitt 3.1 i elhandelspolicyn och vad Per-Olov Östlund, VD för Stävrullen, anfört på sidan 30 i skiljedomen, bifogad som bilaga 13 till stämningsansökan). Bara underlåtenheten att prissäkra leveransåtagandena från augusti 2002 orsakade Stävrullen en skada på 4,5 miljoner kronor. Det ska jämföras med elhandelspolicyns begränsning på en halv miljon norska kronor. Stävrullen har således överskridit riskbegränsningsåtagandet med 900 procent. Vid en sådan allvarlig överträdelse av elhandelspolicyn måste kreditgivarens beslut att säga upp krediten i det närmaste vara förutbestämd. Stävrullens flagranta överträdelse av riskpolicyn ska betraktas som oaktsamt och har orsakat eller bidragit till avtalsbrottet Åtaganden om alltför stora elleveranser samt underlåtenhet att vidta åtgärder för att kunna ställa Nord Pools krav på säkerhet En elhandlare som kraftigt ökar elförsäljningen måste tillse att bolaget har tillräckliga förutsättningar för att klara de påfrestningar som följer av försäljningsökningen. En sådan påfrestning är att en elhandlare som köper in el på Nord Pool måste ställa en säkerhet som motsvarar de tre sista veckornas elhandel. Det innebär att om leveransåtagandena ökar med 50 % och priset på el är oförändrat höjs säkerheten till Nord Pool med motsvarande andel. Om elpriset istället skulle öka med 100 % och leveransåtaganden ökar med 50 % höjs säkerheten med 200 %. Av Stävrullens årsredovisningar för räkenskapsåret 1 maj april 2002 respektive för räkenskapsåret 1 maj april 2003 (finns bifogade i KO:s yttrande från den 20 november 2008 som bilaga 2 och 3) framgår att

4 4 (6) bolagets kunder ökade från den 30 april 2002 till bolaget den 19 december Kundandelen ökade således under denna åttamånadersperiod med drygt 40 procent. Det torde vidare vara en rimlig slutsats att Stävrullens leveransåtaganden av el under perioden steg med motsvarande andel. Vidare framgår det av den förstnämnda årsredovisningen att det kraftiga prisfallet på el under våren 2002 innebar att andelen fastpriskontrakt ökade. Av den sistnämnda årsredovisningen framgår att det under 2002 påbörjades en aktiv försäljning av el på s.k. ettårskontrakt. Av uppgifterna i årsredovisningarna måste slutsatsen dras att Stävrullen ökade sina leveransåtaganden av el mycket kraftigt under 2002 och att andelen fastpriskontrakt ökade. Stävrullen har varit medveten om att den kraftigt ökade försäljningen av el skulle höja säkerhetskravet från Nord Pool. Ökningen skulle dessutom under vinterhalvåret bli högre än 40 %, då elkonsumtionen under det kalla halvåret stiger. Därutöver förelåg det flera kända faktorer som indikerade att elpriset under hösten och vintern 2002 kunde stiga betydligt. Under dessa omständigheter bör en elhandlare kalkylera med att kravet på höjd säkerhet åtminstone dubbleras. För att möta detta krav måste elhandlaren se över den finansiella situationen. Saknas egna medel eller andra finansieringskällor måste elhandlaren vidtaga andra åtgärder. Det mest självklara valet är att inte teckna några nya elförsäljningsavtal, då det ytterligare ökar kravet på höjd säkerhet. En mer drastisk åtgärd är att bryta avtalen med kunder som har rörligt elprisavtal, eftersom skadan för dessa kunder blir mindre än för fastpriskunderna. Om denna åtgärd vidtas ska kunderna självklart hållas skadeslösa. Vilka åtgärder vidtog då Stävrullen? Någon översyn av den finansiella situationen har Stävrullen inte ens påstått. Istället har Stävrullen riskerat bolagets ekonomi genom att inte prissäkra fastprisavtalen från augusti Dessutom är det klarlagt att Stävrullen så sent som i oktober och i november 2002 ingått en mängd nya elavtal och på så sätt ytterligare försvårat möjligheten att ställa efterfrågad säkerhet. Av bifogad bilaga 1 framgår att Stävrullen under oktober och november 2002 via förmedling av Kundkraft träffade avtal med 874 nya kunder. Av bilagan framgår därutöver att Stävrullen direkt, d.v.s. utan förmedling av Kundkraft, träffat nya fastprisavtal med 573 kunder från Villaägarna. Hur många nya avtal som under denna period härutöver har ingåtts är okänt. Stävrullens aktuella beteende måste anses som oaktsamt och orsakade eller bidrog till att bolaget hamnade i dröjsmål Företagsekonomiska skäl för avtalsbrottet Av Stävrullens förvaltningsberättelse i årsredovisningen för räkenskapsåret den 1 maj 2002 till den 30 april 2003, se bilaga 3 i KO:s yttrande från den 20 november 2008, framgår följande. Befintliga terminsavtal med Nord Pool avyttrades varigenom bolagets likviditet och ekonomiska belastning förbättrades. Stävrullen påbörjade att prissäkra fastpriskontrakten i september 2002, dock prissäkrades den stora elupphandlingen från augusti 2002 först den 2 december Kontrakten torde i stor utsträckning ha prissäkrats till mycket fördelaktiga priser, då terminerna köptes när elpriset var lågt och förväntningarna på kommande prisstegringar var förhållandevis låga.

5 5 (6) När Stävrullen upphörde att leverera el i december 2002 kunde bolaget sälja terminerna på Nord Pool, vilket inte skulle ha varit möjligt om bolaget hållit de ingångna elavtalen. Vinsten för försäljningen av terminerna torde uppgå till åtskilliga miljoner kronor. Vinsten bör betraktas som obehörig, eftersom den inte skulle ha uppstått om Stävrullen fullgjort elleveransåtagandena. En indikation på hur stor vinsten blev kan fås, om det beaktas att underlåtenheten att prissäkra fastpriskontrakten från augusti 2002 orsakade Stävrullen en skada på 4,5 miljoner kronor. Genom att avbryta elleveranserna undgick Stävrullen även att göra förluster på de fastprisavtal som inte prissäkrats, då marknadspriset på el vid leveranstillfället var väsentlig högre än vad som avtalats med gruppmedlemmarna. Stävrullen hade således ett påtagligt företagsekonomiskt intresse av att avbryta elleveranserna för att realisera värdet från terminerna och för att inte behöva leverera el till fastpriskunderna med förlust. Det går därför inte att bortse från att Stävrullen uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att fullgöra elleveransförpliktelserna. Att Stävrullen inte i efterhand har kompenserat fastpriskunderna för den vinst som uppstod genom avtalsbrottet stödjer påståendet att inställelsen var uppsåtlig. Vidare bör det noteras att den omständigheten att Stävrullen gjort en vinst genom kontraktsbrottet bör få till följd att Stävrullen ska visa att det inte varit oaktsamt. 2. Bevisning KO noterar att Stävrullen fortfarande inte åberopat någon bevisning. KO åberopar samma bevisning som angetts i stämningsansökan och i yttrandet från den 20 november 2008 med följande tillägg. Muntlig bevisning: Vid sidan om vad som tidigare angetts ska vittnet Claes Nilsson även höras om de ekonomiska konsekvenser som kan uppstå för en elhandlare som avbryter elleveranserna, när det finns fastpriskontrakt som prissäkrats, till styrkande av att Stävrullen gjort en vinst när elleveranserna avbröts. Skriftlig bevisning: Två E-postmeddelanden från Kundkraft till Stävrullen vilka sändes den 27 och den 29 november 2002 åberopas till styrkande av att Stävrullen träffat avtal om elleveranser under oktober och november 2002 med nya kunder. Bevisningen bifogas som bilaga 1. E-handelspolicyn, avsnitt 3.1, (bifogad som bilaga 1 i yttrandet från den 20 november 2008) och skiljedomen från den 28 oktober 2003 i skiljemål F 032/2003, sid 30, (bifogad som bilaga 13 till stämningsansökan) åberopas till styrkande av att Stävrullen lämnat en utfästelse om att fastpriskontrakten ska

6 prissäkras på så sätt att förlusten vid elprishöjningar inte får överstiga en halv miljon norska kronor. KO förbehåller sig att komplettera bevisningen beroende på Stävrullens inställning och den bevisning som åberopas. 6 (6) Pär Magnusson