De skånska kommunernas efterlevnad av barnkonventionen regional sammanställning av enkätsvar från Barnombudsmannens kommunenkät år 2003

Transkript

1 De skånska kommunernas efterlevnad av barnkonventionen regional sammanställning av enkätsvar från Barnombudsmannens kommunenkät år 23 Samhällsbyggnadsenheten Augusti 24 Maria Lindberg

2 Sammanfattning Sedan år 22 pågår ett utvecklingsarbete på Länsstyrelsen i Skåne län att införliva FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringens nationella strategi för att förverkliga barnkonvention i Sverige (prop 1997/98:182) har varit vägledande i arbetet. Länsstyrelsen har som en del i sitt utvecklingsarbete följt och till viss del stött de skånska kommunerna i deras arbete att införliva barnkonventionen. En del av kunskapsinhämtningen om kommunernas utvecklingsarbete har skett genom att göra en regional sammanställning av de kommunenkäter som Barnombudsmannen skickar ut vartannat år till samtliga kommuner i landet. Denna rapport innehåller en översiktlig sammanställning av enkätsvaren från Skånes kommuner år 23. Vissa jämförelser med svaren från år 21 görs i rapporten. Barnombudsmannens nationella rapport kan du få genom att kontakta Barnombudsmannen ( Resultaten från enkäten år 23 måste tolkas med viss försiktighet, men visar på några utvecklingstendenser. Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande eller särskilt detaljrik. Frågorna som ställs i enkäten är av generell karaktär. Dessutom påverkas svaren beroende på vem som besvarat enkäten och vilken helhetsbild den personen haft över hela kommunens arbete med barnkonventionen. Resultaten visar att utvecklingen av arbetet med att tillämpa barnkonventionen i praktiken går sakta framåt. Inga stora förändringar har skett sedan enkäten år 21. Endast en fjärdedel av kommunerna har fattat ett beslut om barnkonventionens tillämpning. Politiker såväl som socialtjänst, skola, barnomsorg tar i lika stor utsträckning initiativet till att barnkonventionen behandlas i kommunen. Barnkonventionen anses ha införlivats mest på verksamhetsnivå och minst på politisk nämndnivå. Barns och ungas möjligheter att utöva inflytande i kommunen har förbättrats något och några fler kommuner har börjat använda sig av särskilda metoder för att förverkliga barnkonventionen, även om de är ytterst få. De yngre barnen är fortfarande inte representerade lika ofta som de äldre barnen i kommunens inflytandeforum. Mer än hälften av kommuner har genomfört utbildningsinsatser i kommunen, men behovet av stöd och råd i barnkonventionsarbetet är trots det stort.

3 Sammanställning av enkätsvar från Skånes kommuner Barnombudsmannen skickar vartannat år ut en enkät om barnkonventionens efterlevnad till landets kommuner. Enkäten för år 23 skickades till kommunstyrelserna. I denna rapport görs en regional sammanställning av svaren på de flesta, men inte alla, enkätfrågor från Skånes kommuner. Enkätfrågorna för år 23 presenteras nedan tillsammans med illustrativa tabeller. Samtliga svar på de öppna frågorna redovisas i bilaga 2. Av Skånes 33 kommuner har 31 kommuner besvarat enkäten. De kommuner som ej besvarat enkäten är Kävlinge och Bjuv. Under år 21 besvarade 2 skånska kommuner enkäten. Politiska och övergripande beslut om barnkonventionen Cirka 2 procent av kommunerna har fattat ett beslut om barnkonventionens tillämpning. Politiker såväl som socialtjänst, skola, barnomsorg tar i lika stor utsträckning initiativet till att barnkonventionen behandlas i kommunen. Barnkonventionen har införlivats mest på verksamhetsnivå och minst på politisk nämndnivå. Politiskt förankrade beslut om barnkonventionen utgör en av grundstenarna för kommunens arbete med barnkonventionen. Ansvaret för att tillämpa barnkonventionen lokalt ligger ytterst hos politikerna. Det är kommunens styrelse som ska se till att barnkonventionens får genomslag i kommunens alla styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag. I enkäten ställs en fråga om kommunen har diskuterat barnkonventionen i kommunfullmäktige och styrelsen (fråga 1). Av de 31 kommuner som svarade på enkäten svarade 21 kommuner (67%) ja. Motsvarande siffra år 21 är 18 av 2 kommuner (72%). Fråga 1. Har kommunen diskuterat barnkonventionen i kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelsen? A B C D A. Ja, både kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelsen B. Ja, i kommunfullmäktige men ej i kommunstyrelsen C. Ja, i kommunstyrelsen men ej i kommunfullmäktige D. Nej 3

4 Sju av 31 kommuner (23%) har inte diskuterat barnkonventionen varken i kommunfullmäktige eller styrelsen. Dessa kommuner är Eslöv, Hörby, Landskrona, Simrishamn, Svalöv, Vellinge och Ystad. År 21 var det två av 2 kommuner (8% ) som svarade på enkäten, nämligen Kristianstad och Tomelilla. Det finns fortfarande några kommuner som inte fattat något beslut alls om barnkonventionen och dess tillämpning. Dessa elva kommuner (3%) är Bromölla, Båstad, Eslöv, Höör, Landskrona, Simrishamn, Sjöbo, Svalöv, Tomelilla, Vellinge och Ystad. Motsvarande antal år 21 var fyra av 2 kommuner (16%); Bjuv, Bromölla, Kristianstad och Svalöv. Fråga 2a. Har kommunen fattat något beslut om barnkonventionen (BK) och dess tillämpning i kommunfullmäktige/kommunstyrelsen? A 11 B A. Ja, vi har fattat beslut om barnkonventionen B. Nej, vi har inte fattat beslut om barnkonventionen De beslut som fattas om barnkonventionens tillämpning har olika karaktär. Det kan vara handlingsplaner, beslut om barn- och ungdomspolitiskt program m m. Det är övervägande få kommuner som har fattat beslut om en barn- och ungdomspolicy/-strategi eller - handlingsplan med utgångspunkt i barnkonventionen (fråga 2b). Endast sex av 31 kommuner (19%) svarade ja år 23. År 21 var det exakt lika många kommuner som hade fattat ett sådant beslut. Det är mycket vanligare att kommunen fattar beslut om något annat dokument som indirekt knyter an till barnkonventionen, t ex kommunens målprogram, generella beslut i samband med budget, att utarbeta en kommunal handlingsplan för barnkonventionen m m. Tolv av 31 kommuner (39%) svarade år 23 att de hade ett beslut om något annat dokument. 4

5 Fråga 2b Har kommunen fattat något beslut om barnkonventionen och dess tillämpning i kommunfullmäktige/kommunstyrelsen? Om ja: Kommunen har fattat beslut om barnkonventionen enligt följande: A B C D E A. Att ta fram barn- och ungdomspolicy med utgångspunkt i BK B. Att ta fram barn- och ungdomsstrategi med utgångspunkt i BK C. Att ta fram barn- och ungdomshandlingsplan med utgångspunkt i BK D. Annat, nämligen E. Vet ej Sammantaget om man räknar med samtliga beslut som fattats, oavsett om de har direkt eller indirekt utgångspunkt i barnkonventionen (fråga 2b), är det hela 18 av 31 kommuner (61 %) som har fattat något slags beslut som knyter an till barnkonventionen. Under år 21 var motsvarande antal 19 (76%). På frågan om kommunen har hänvisningar utifrån barnkonventionen i övergripande dokument så som budget, översiktsplan, lokal skolplan (fråga 3) svarade 2 av 31 kommuner (6%) ja. Om man tillägger andra dokument som har hänvisningar till barnkonventionen som t ex översiktsplaner, vägledande riktlinjer för handläggning av individ- och familjeomsorgsärenden, barn- och utbildningsplan svarade 23 av 31 kommuner (74%) ja. Motsvarande siffror i 21 års enkät var 14 kommuner (6%), respektive 16 kommuner (64%). Fråga 3. Finns det hänvisningar till barnkonventionens artiklar i något av kommunens övergripande dokument? A B C D E F G A. Ja, i budget B. Ja, i översiktsplan C. Ja, i mål och riktlinjer för verksamheten D. Ja, i årsredovisningen E. Ja, i skolplan F. Ja, i annat dokument G. Nej

6 Antalet kommuner som svarat att de inte har hänvisningar utifrån barnkonventionen i några övergripande dokument var år 23 åtta stycken av 31 kommuner (26%). Dessa är Bromölla, Höganäs, Simrishamn, Skurup, Tomelilla, Vellinge, Ystad och Östra Göinge. Motsvarande siffra år 21 var sju (28%), närmare bestämt Bjuv, Bromölla, Höganäs, Simrishamn, Skurup, Svalöv och Tomelilla. På frågan om vem som tar initiativet till att barnkonventionen behandlas i kommunen (fråga 7) svarade kommunerna år 23 att det är politiker, socialtjänst, skola och barnomsorg i lika stor utsträckning (12 av 31 kommuner, 39%). Det skiljer sig åt från svaren år 21 då det i störst utsträckning var politiker (11 av 2 kommuner, 44%) som tog initiativet, därefter socialtjänst, skola och barnomsorg (åtta av 2 kommuner, 32%). Fråga 7. Vilken av nedanstående kategorier bedömer ni vanligtvis tar initiativet till att barnkonventionen behandlas i er kommun? A B C D E F G H I A. Politiker/politiskt parti E. Frivilligorganisation B. Förvaltningstjänstemän F. Barn och unga C. Personal inom socialtjänst G. Föräldrar D. Personal från förskoleverksamhet, skola H. Annan, nämligen eller skolbarnomsorg I. Ingen har tagit initiativ På frågan om på vilken nivå barnkonventionen har införlivats mest (fråga 8) svarade kommunerna år 23 att det är mest på verksamhetsnivå (16 av 31 kommuner, 2%) och minst på politisk nämndnivå (tre av 31 kommuner, 1%). År 21 var det mest på verksamhetsnivå (14 av 2 kommuner, 6%) och minst på politisk nivå (två av 2 kommuner, 8%). 6

7 Fråga 8. På vilken nivå bedömer ni att barnkonventionen har införlivats i störst utsträckning i er kommun? A B C D E A. Politiker inom KS/KF B. Politiker på nämndnivå C. Förvaltningsnivå D. Verksamhetsnivå E. Ingen nivå Särskilda metoder för att förverkliga barnkonventionen Nästan inga kommuner använder sig av särskilda metoder för att tillämpa barnkonventionen. I jämförelse med år 21 är det dock några fler som börjat använda sig av barnkonsekvensanalyser, barnchecklistor och kartläggningar av barns och ungas uppväxtvillkor utifrån barnkonventionen. Endast två kommuner har särskilda samordnare för arbetet med barnkonventionen. Det finns olika typer av verktyg och metoder för att konkret och strukturerat omsätta barnkonventionens artiklar. I enkäten ställs en fråga om kommunen använder sig av några särskilda metoder för att förverkliga barnkonventionen (fråga 4) så som barnkonsekvensanalys, barnchecklista, barnbilaga m m. Endast mycket få kommuner svarade jakande på frågan. I jämförelse med undersökningen år 21 är det dock några fler kommuner som börjat använda sig av dessa metoder. Åtta av 31 kommuner (26%) svarade år 23 att de använder sig av barnkonsekvensanalyser i jämförelse med två av 2 kommuner (8%) år 21. Sju kommuner (23%) använder sig av barnchecklistor i jämförelse med en kommun (4%) år 21. 7

8 Många kommuner har utvecklat olika metoder för att förverkliga barnkonventionen. Vilka av nedanstående metoder använder ni er av? Fråga 4a Barnkonsekvensanalyser med utgångspunkt i barnkonventionen A B C D A. Ja, vi använder metoden B. Ja, vi använder metoden i vissa verksamheter C. Nej, vi använder inte metoden D. Vet ej Fråga 4b Barnchecklistor som utgår från barnkonventionen A B C D A. Ja, vi använder metoden B. Nej, vi använder inte metoden C. Vet ej Bland andra metoder som används nämns barnbilagor, barnbokslut och kartläggningar av barns och ungas uppväxtvillkor. Tre kommuner ( 1%) använder år 23 barnbilaga eller barnbokslut, medan ingen kommun gjorde det år 21. Dubbelt fler kommuner, åtta kommuner (26%), svarade år 23 att de gör kartläggningar av barns och ungas uppväxtvillkor utifrån barnkonventionen i jämförelse med år 21 då det var fyra kommuner (16%). Majoriteten av kommunerna, 22 av 31 (71%), använder sig fortfarande inte av någon metod. År 21 var det något fler kommuner som inte använde någon metod, 21 av 2 kommuner (84%). De nio kommuner (29%) som år 23 svarade att de använder sig av någon av metoderna och dessa kommuner är Bromölla, Burlöv, Klippan, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Trelleborg och Örkelljunga. Några kommuner svarade dock att de använder sig av någon annan metod (fråga 4 g). År 23 var det fem kommuner (16%), närmare bestämt Eslöv, Höganäs, Kristianstad, Tomelilla och Östra Göinge, som använde sig av en annan metod. De beskriver det på följande sätt: 8

9 Barnkonventionen genomsyrar många av våra verksamheter Inom utbildningsområdet. I dagligt arbete t.ex förhållningssätt, mobbning och kompetensplan Ungdomsrådet och elevråden Lokalt arbete på förskolor och skolor En projektanställd som arbetar enbart med detta. På frågan om kommunen har en samordningsfunktion för arbetet med barnkonventionen fanns det år 23 färre samordnare än år 21. År 21 fanns det fyra samordnare i Hässleholm, Kristianstad, Landskrona och Östra Göinge. År 23 var det endast 2 kommuner (6%) som hade sådana samordnare; Trelleborg och Kristianstad. Inflytande för barn och ungdomar Sedan år 21 har fler kommuner utvecklat former för barn och unga att ha inflytande i kommunen. Hälften av kommunerna har under år 23 etablerat former för inflytande för barn och ungdomar både under och över 12 år. De vanligaste formerna för inflytande är ungdoms- och elevråd. En av barnkonventionens grundprinciper handlar om att ge barn och unga rätt att göra sin röst hörd i alla beslut som rör dem (artikel 12). Genom att ta med barn och unga i alla delar av ett förändringsarbete uppnås mer genomtänkta beslut. Det handlar om att ge alla möjligheter att delta i demokratin oavsett om man har rösträtt eller inte. I enkäten ställs en fråga om kommunen har några former för barn och unga att ha inflytande i kommunen (fråga 9) genom t ex ungdoms-, elevråd, barn- och ungdomsorganisationer, Internet, regelbundna enkäter m fl. Hela 29 av 31 kommuner (94%) svarade år 23 ja på frågan. År 21 var det något färre, 2 av 2 kommuner (8%) som svarade ja. Den vanligaste formen för inflytande är ungdomsråd och elevråd. Fråga 9. Finns det någon möjlighet för barn och unga att ha inflytande i er kommun? A B C A. Ja B. Nej C. Nej, men det planeras 9

10 Fråga 1. Vika former finns det för barn och unga att ha inflytande i er kommun och ha möjlighet att påverka lokala politiska beslut? A B C D E F G H I J K L A. Ungdomsråd, -fullmäktige, -ting el likn H. Via skolstyrelse med elevmajoritet B. Elevråd I. Barn och unga ges ansvar att driva egna projekt C. Barn- och ungdomsorganisationer J. Genom företrädare för barn/unga t ex lokal D. Genom samråd vid lokala pol. beslut K. Annan form barnombudsman L. Vet ej E. Internet F. Regelbundna enkäter att inhämta synpunkter G. Barn/unga har närvaro- och/el. yttranderätt i politiska nämnder Det finns dock några kommuner som svarade att de inte har några former alls för barn och unga att ha inflytande i kommunen (fråga 9). År 23 var det tre kommuner; Höör, Landskrona och Osby varav de två sistnämnda planerar att utveckla detta i kommunen. År 21 var det fyra kommuner som saknade inflytandemöjligheter för barn och unga. Endast ungefär hälften av kommunerna har något inflytandeforum (fråga 11) för barn/unga både under och över 12 år. År 23 svarade 16 av 31 kommuner (2%) att de har inflytandeformer för barn/unga både under och över 12 år. Tolv kommuner (39%) svarade att de endast har former för ungdomar över 12 år. År 21 svarade 14 av 2 kommuner (6%) att de har inflytandeformer för barn/unga både under och över 12 år samt sex kommuner (24%) att de har detta endast för barn mellan år. Fråga 11. Vilka åldrar finns huvudsakligen representerade i de olika formerna ni har för att ge barn och unga inflytande? 1

11 A B C A. Upp till 12 år B år C. Båda Information, utbildning och stöd gällande barnkonventionen Över hälften av alla kommuner har genomfört informationseller utbildningsinsatser om barnkonventionen i kommunen. Trots det finns det fortfarande ett stort behov av råd och stöd i arbetet, t ex tips inför utbildningsinsatser, erfarenhets- och idéutbyte med andra, skriftlig/muntlig information om att förverkliga barnkonventionen. Kunskap om barnkonventionen är ytterligare en viktig utgångspunkt för att förändringar som gäller barns och ungas rättigheter och situation i samhället skall komma till stånd. Detta gäller yrkesgrupper som kommer i kontakt med eller beslutar om barn, men även barn och unga. I enkäten ställs en fråga om kommunen genomfört några informationsinsatser om barnkonventionen i kommunen. Drygt hälften av alla kommuner, 18 av 31 kommuner (8%), svarade år 23 att de har genomfört information/utbildning om barnkonventionen (fråga 22a). År 21 var det ungefär lika många, 1 av 2 kommuner (6%). Fråga 22a. Har information/utbildning om barnkonventionen genomförts i kommunen? 2 1 A. Ja B. Nej C. Vet ej A B C På frågan om kommunen har behov av stöd för att påbörja/utveckla arbetet med barnkonventionen (fråga 24 a) svarade 23 kommuner 11

12 (74%) år 23 att de har behov av tips inför utbildningsinsatser, erfarenhets- och idéutbyte med andra, skriftlig/muntlig information om att förverkliga barnkonventionen. År 21 var det 18 kommuner (72%) som uttryckte att de hade ett liknande behov. 12

13 Fråga 24a. Har kommunen behov av stöd för att påbörja eller utveckla arbetet med barnkonventionen? A B C A. Ja, för att påbörja arbetet B. Ja, för att utveckla arbetet C. Nej Fråga 24b. Om ja, vilken typ av stöd önskas då? A B C D E F G H A. Skriftlig/muntlig info om BK E. Rådgivning per telefon eller e-post B. Skriftlig/muntlig info om metoder att förverkliga BK F. Handledning i form av konsultation vid C. Tips och idéer inför utbildningsinsatser uppläggning av utbildning/andra insatser D. Erfarenhets- och idéutbyte G. Uppmaning från BO att redovisa åtgärder H. Annat stöd På frågan om kommunen samverkar med länsstyrelsen i frågor som rör barn och unga svarade 1 kommuner (48 %) att de gör det, men endast ett fåtal kommuner samarbetar med myndigheten i barnkonventionsfrågor. De tre kommuner som svarade att de samverkar med länsstyrelsen i barnkonventionsfrågor är Kristianstad, Lund och Trelleborg). Lika många kommuner gjorde det år 21. Fråga 1a. Samverkar kommunen med länsstyrelsen i frågor som rör barn och unga? A B C A. Ja B. Nej C. Vet ej 13

14 Fråga 1b. Om ja, vad handlar samarbetet om? A B C D E F G H I J A. Barnkonventionens genomförande F. Brottsförebyggande frågor B. Infrastruktur, kommunikationer, bostäder, fritid G. Agenda 21 el. andra miljörelat. frågor C. Inom det sociala området H. Tillgänglighet för barn/unga med funkt.hinder D. Utbildningsfrågor I. Förebyggande av alkohol-, narkotika- och E. Integrationsfrågor tobakskonsumtion bland unga J. Annan samverkan/samarbete 14

15 Bilaga 1 Enkätsvar från kommunenkät 23 (se separat dokument) Bilaga 2 Sammanställning av svar på öppna frågor från enkät år 23 Fråga 2b. D) Annat, nämligen: - Stadens målprogram (Helsingborg) - Generella beslut i samband med budget (Hässleholm) - Att utarbeta en kommunal handlingsplan för att efterleva FN:s barnkonvention (Höganäs) - Handlingsplan (Hörby) - I det ungdomspolitiska programmet, främst art. 12 (Kristianstad) - Barnchecklista (Lomma) - En barnchecklista ska ingå som underlag vid samtliga beslut i KF, KS och nämnder, samt i bolagsstyrelser i ärenden som kan komma att beröra barn och ungdomar under 18 år (Lund) - Malmö Stad har infört barnchecklista (Malmö) - Att följa barnkonventionen (Perstorp) - Ej läsbart (Staffanstorp) - 1) Frågor som gäller barn och ungdomar prioriteras i budget- och kvalitetsarbetet. 2), 3) och 4) se budgetbeslut (Ängelholm) - Verksamheten ska analyseras och ev. rättas till så att BK följs (Örkelljunga) - Genomföra en information kring Barnkonventionen (Östra Göinge) Fråga 3. F) Ja, i annat dokument. Ange vilket: - Vägledande riktlinjer för handläggning av individ - och familjeomsorgsärenden (Båstad) - Barn- och ungdomspolitiska program (Hässleholm) - I översiktsplanen arbetar man på att få fram barnperspektivet genom checklista (Kristianstad) - Flera (Lomma) - Förskoleplan och Översiktsplan (Lund) - Barnchecklista (Malmö) - Barn- och utbildningsplanen (Staffanstorp) - Varför barnbokslut Handlingsplan för Trelleborgs kommun (bifogar handlingsplan) (Trelleborg) - Vid budget- och utvecklingsdag 21/ 23, beslutades att barnperspektivet tillsammans med jämställdhetsperspektivet, miljö- och handikapperspektivet ska genomsyra all kommunal verksamhet och alla kommunala investeringar (Örkelljunga) Fråga 4a. Om ja, i vissa verksamheter, vilka är dessa verksamheter? - IFO och handikappverksamhet (Båstad) Fråga 4b. 1

16 Om ja, i vissa verksamheter, vilka är dessa verksamheter? - Prövning av ärenden IOF (Båstad) Fråga 4e. Om ja, i vissa verksamheter, vilka är dessa verksamheter? - I samband med prövning av ärenden i 1F (Båstad) - Planering av bostadsområden, folkhälsa (Hässleholm) - Vissa förvaltningar gör kartläggningar om alkohol-, drog- och fritidsvanor. En kartläggning av ungdomars villkor planeras till hösten 24, ett samarbete mellan socialförvaltningen, kultur & fritid och barn- och utbildningsförvaltningen. (Kristianstad) - Enkäter, brukarundersökningar (Malmö) - Social och skola (Ystad) Fråga 4g. A. Ja, vi använder - Barnkonventionen genomsyrar många av våra verksamheter (Eslöv) - Inom utbildn. omr. I dagligt arbete t.ex förhållningssätt, mobbning och kompetensplan (Höganäs) - Ungdomsrådet och elevråden (Kristianstad) - Lokalt arbete på förskolor och skolor (Tomelilla) - En projektanställd som arbetar enbart med detta (Östra Göinge) Fråga 4 h) Har ni några kommentarer och synpunkter när det gäller metoder att förverkliga barnkonventionen? - Alla Bildningnämndens verksamheters styrdokument vilar på Barnkonventionen (Helsingborg) - Vi diskuterar frågan i kommunens ledningsgrupp. Alla förvaltningschefer har fått en kort sammanfattning med tankar att beakta för att följa intentionerna i barnkonventionen. (Burlövs kommun) - Vi har i många år arbetat med att förverkliga Barnkonventionens artiklar, på senare år genom Ungdomsråd och utvecklare för Barnkonventionen. Numera bedrivs ett systematiskt arbete för att få in ett barn- och ungdomsperspektiv i all vår verksamhet. (Kristianstad) - Mycket arbete med att barnkonventionen görs ute i verksamheterna (Malmö) - Hittills har kommunen inte gjort tillräckligt varken för att sprida kunskap om eller tillämpa barnkonventionen (Tomelilla) - Förutom handlingsplan och barnchecklista håller vi just nu på att bilda referensgrupper med barn och ungdomar som nämnderna kan vända sig till för att höra vad barn och ungdomar tycker innan beslut fattas. (Trelleborg) - Vi arbetar aktivt med ungdomsdemokrati (Ystad) - Ingår i det dagliga arbetet. En liten kommun med mycket få resurser gör att vi inte kan vara bäst på allting. Daglig verksamhet har förtur. (Åstorp) - För barn- och utbildningsnämnden (BUN) är målsättningen genomgående att så långt det är möjligt utifrån givna resurser följa Barnkonventionen (Ängelholm) - Vi har gett respektive nämnd tydligt uppdrag att tillämpa konventionen inom sitt ansvarsområde (Örkelljunga) Fråga b) Om ja, vilken metod/vilka metoder har utvärderats? - Bl.a genom kvalitetsredovisning och attitydsundersökningar (Helsingborg) 16

17 - Projektet Alla barn är viktiga (Kristianstad) - Barnchecklista (Lomma) - Barnchecklista har utvärderats som grund för en revidering (Malmö) Fråga c) Om ja, hur har metoden/metoderna utvärderats? - I vilken utsträckning verksamheten lever upp till målprogram etc. (Helsingborg) - I samband med årsredovisning (Lomma) - Med hjälp av studenter från Lunds Universitet för Ungdomsrådets del (Kristianstad) - Enkel enkät till nämndesekreterarna (Malmö) Fråga 6b) K. Annan benämning, nämligen - Mottagare av frågor från ungdomar (Burlöv) - Samordnare för demokratifrågor (tidigare titel: Projektledare för arbetet med ungdomars delaktighet och inflytande) (Kristianstad) - Koordinator för ungdomsfrågor (Lund) - Planeringssekreterare (Malmö) - Kultur- och fritidsförvaltning samt barn- och utbildningsförvaltning (Simrishamn) - Barn och ungdomsberedning (Trelleborg) - Utvecklingsledare (Åstorp) - BUN-förvaltningen / ungdomsnämnden (Ängelholm) Fråga 6c, Om ja, var finns den placerad? - Förvaltningen (BUN), (Burlöv) - Kommunledningskontoret (Hässleholm) - Kultur & fritidsförvaltningen (Kristianstad) - Kultur- och fritidsnämnden som har övergripande ansvar för att ta fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram (Lund) - Barnkonventionssamordnare finns placerad på ett familjecenter. Barn- och ungdomsberedningen sammanträder på rådhuset (Trelleborg) - Barn- och utbildningsnämnd (Åstorp) Fråga 1 K. Annan form, nämligen - Ungdomsforum (Helsingborg) - Samordnare för demokratifrågor, har startat ett E-demokratiprojekt (Kristianstad) - Referensgrupper med unga till nämnden (Ystad) - Representation i lokala BRÅ (Örkelljunga) Fråga 12 L. Andra samverkansformer, nämligen - Projekt skola-barnomsorg-kultur/fritid, för utsatta ungdomar (Båstad) - Vi har nämnds- och förvaltningsorganisation som har fokus på barn och unga. Ny sedan årsskiftet (Eslöv) - Tillsammans med kommunförbundet (Höganäs) - Socialtjänst, skola och förskola drogförebyggande (Hörby) 17

18 - Resp-grupp. Referensgrupp för samordning av social planering. Där ingår politiker och tjänstemän från social, kultur & fritid, barn- och utbildning, polis samt fritidsgårdsforum. ( Har ett omfattande samarbete och samverkan kring barn och unga). (Kristianstad) se enkät. - Ungdomsråd (Sjöbo) - Barn i riskzon (Svalöv) - Träff BUN-politiker, barn/elever en gång per år (Tomelilla) - Ungdomsgruppen = samverkansgrupp med tjänstemän från kommun, kyrka, polis och BRÅ (Ängelholm) Fråga 13b L. Andra samverkansformer, nämligen - Förebyggande av alkohol, narkotika och tobak (Bromölla) - Kommunala Ungdomsråd inom Skåne, Nordost-samarbetet (Hässleholm) - Drogförebyggande (Hörby) - Inom ungdomspolitiken och ungdomsstyrelse (Malmö) - Antirasistiska filmdagar med Malmö + flera städer. ( Har stor samverkan med andra kommuner. Se enkät.) (Kristianstad) - Elevhälsa (Svedala) - Nätverk för ungdomsinflytande (Skåne) (Ängelholm) Fråga 14b - Hälsofrämjande skola (Burlöv) - Det kommunala Ungdomsrådet (Hässleholm) - Hälsofrämjande skolor (Ängelholm) Fråga 1b Andra samverkansformer, nämligen - LSS (Malmö) Fråga 16b Om ja, med vilken myndighet - Skolverket (Helsingborg) - Utbildningsdepartementet, timplan och delegationen (Höganäs) - Ungdomsstyrelsen för ett elektroniskt nätverk för ungdomssamordnare, Svenska Filminstitutet, Tema Barn vid Linköpings universitet (Kristianstad) - Skolverket, myndighet för skolutveckling och Integrationsverket (Landskrona) - Ungdomsstyrelsen SIF (Malmö) - Skolverket, myndigheten för skolutveckling samt specialpedagogiska institutet (Perstorp) - Myndigheten för skolutveckling (Simrishamn) - Ungdomsstyrelsen (Skurup) - Skolverket (Staffanstorp) - Skolverket (Svalöv) - Polis och försäkringskassan (Svedala) - Barnombudsmannen (Trelleborg) - Polisen (Ängelholm) - Polis, Af och Fk (Örkelljunga) 18

19 Fråga 16c Om ja, hur sker samarbetet? - -årigt projekt för vissa kommuner (Höganäs) - I mediepedagogiskt utvecklingsarbete, art. 17. Forskning om skolbio i Kristianstad (Kristianstad) - Genom möten och skrivelser (Landskrona) - Genom projekt, konferenser och semenarier (Malmö) - I dialog och, ekonomiskt stöd ( Simrishamn) - Utbildning och information (Skurup) - Olika kontakter i olika frågor som uppkommer (Staffanstorp) - Polis har möten en gång / vecka, försäkringskassan genom Folkhälsorådet (Svedala) - I utbildningssammanhang (Trelleborg) - Kontakter mellan polis och socialförvaltning (Ängelholm) - Lokala BRÅ, lokalt folkhälsoråd (Örkelljunga) Fråga 17b Om ja, hur sker samarbetet? - Bidrag kan lämnas (Burlöv) - Nattvandrare (Båstad) - Rotary drogprevention, byalag m.m (Hässleholm) - Nattvandrare, samarbete-planering (Hörby) - I Globalverkstadens nätverk med FN-för, Unicef, Rädda Barnen, kyrkor m. fl. Med Rädda Barnen i projektet Alla barn är viktiga (Kristianstad) - Genom möten och skrivelser (Landskrona) - Föreningslivet (Lomma) - Kontakt med Rädda Barnens lokalavd. (Lund) - Rädda Barnen, FUB,? m.fl. (Malmö) - Lägerverksamhet (Skurup) - Olika projekt (Staffanstorp) - Föreningslivet (Svedala) - Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet (Tomelilla) - Lion och Rotary deltar aktivt mot droger (Ystad) - Föreningen Nattvandrarna deltar i kommunens drogfria diskotek (Ängelholm) - Inom fritidsområdet (Örkelljunga) - Gemensamma arrangemang (Östra Göinge) Fråga 18b Om ja, hur sker samarbetet? - Samarbetsprojekt grundskola näringsliv (Bromölla) - Lokala diskon (Båstad) - Drogprevention (Hässleholm) - Genom te.x Prao (Höganäs) - Arbetslivsorientering (Hörby) - I samband med Ungdomsriksdagen i maj-3 gavs mycket stöd från det lokala näringslivet och Region Skåne (Kristianstad) - Genom praktik, besök m.m. (Malmö) - Kampanjer mot snatteri (Skurup) - Genom sponsring (Svedala) 19

20 - Framförallt i utbildningsfrågor (Vellinge) - S.k programråd på gymnasieskolan avd. politiker, skolpersonal, arbetsgivararbetstagarrepresentanter, elever (Ängelholm) - Samverkansråd skola arbetsliv (Örkelljunga) Fråga 19b Om ja, med vilken/vilka? - Te.x Lions Quest (Burlöv) - Polis, kyrkan och nattvandrande föräldrar (Höganäs) - Teaterföreningen, religiösa samfund och Fritidsgårdsforum (Kristianstad) - Utbildningsdepartementet??inte läsbart (Malmö) - Hälsofrämjande skola (Staffanstorp) - Polis, kyrkan och Region Skåne (Svalöv) - Nordvästra Skånes samarbetskommitè, polisen och BRÅ i respektive kommun (Ängelholm) Fråga 2b Om ja, med vilka? - Lions Quest (Burlöv) - NU-projekt (Helsingborg) - Soc. samt barn- och utbildningsförvaltningen (Hässleholm) - Polis, kyrkan och nattvandrande föräldrar (Höganäs) - Hörby ingår i samarbete med Skåne Nordost (7 kommuner) (Hörby) - Med Rädda Barnen i projektet Alla barn är viktiga (Kristianstad) - EU-projekt och Skolverket (Landskrona) - LUPP, (inte läsbart) (Malmö) - Grannkommuner (Simrishamn) - Brottsförebyggande rådet Hassela Skåne (Skurup) - Simrishamn och Tomelilla kommuner (Sjöbo) - Skolverket (Staffanstorp) - Polis, kyrkan och Region Skåne. (Svalöv) - Föreningslivet (Svedala) - Andra (närliggande) kommuner (Tomelilla) Fråga 2c Om ja, vad handlar det om? - Drogförebyggande (Burlöv) - Social info. till unga för att förhindra arbetslöshet (Hässleholm) - Vettig sysselsättning för unga te.x terminsavslutningar (Höganäs) - Utbildning m.m (Hörby) - Att gestalta Barnkonventionen i kommunens skolor. En utvecklare hos barn och utbildningsförvaltningen har tonsatt och tolkat artiklar ur Barnkonventionen (Kristianstad) - Läs- och skrivproblem och integration (Landskrona) - Ungdomspolitik, Barn & Unga i ekonomiskt utsatta familjer (Malmö) - Drogförebyggande (Simrishamn) - Kamratstödjare (Skurup) - Alkohol- och drogförebyggande arbete (Sjöbo) - Övergångar förskola skola (Staffanstorp) 2

21 - Barn i riskzon (Svalöv) - Fritidsverksamhet (Svedala) - Normbildning, värdegrund (Drama ped. metoder) (Tomelilla) Fråga 21b Om ja, med vilka? - Agenda 21 miljöarbete för barn (Burlöv) - Med polis, kyrkan och nattvandrande föräldrar. Nytt projekt varje år (Höganäs) - Primärvården (Hörby) - Ungdomsrådet arrangerar olika arrangemang tillsammans med privatpersoner och organisationer. Ungdomsriksdagen i maj 3 med 6 ungdomar, kommunala tjänstemän och organisationer. (Kristianstad) - Multihandikappade elevers utveckling, PRAO utomlands (Landskrona) - Studieförbund (Staffanstorp) - Föreningslivet (Svedala) Fråga 21c Om ja, vad handlar det om? - Mellan Östersjöländerna (Burlöv) - Familjecentral (Hörby) - Program tillsammans med stiftelsen, gemensam framtid, frivilligorganisationer och enskilda personer (för 6 ungdomar). (Kristianstad) - Måleri och skapande för barn i riskzoner (Staffanstorp) - Sommaraktiviteter (Svedala) Fråga 22c F. Andra grupper, nämligen - Exit + andra föreläsare (Höganäs) - FN- föreningen (Trelleborg) Fråga 22d F. Andra, nämligen - Länsstyrelsen (Trelleborg) Fråga 23b G. Annat, nämligen - Deltagit i konferens i Vadstena maj 3 (Kristianstad) Fråga 2 Vad gör kommunen för barn och unga som har koppling till barnkonventionen, men som inte kommit fram i frågesvaren ovan? - En förvaltningschef har i oktober varit på konferens om Barnkonventionen och sprider info. till kollegor och medarbetare (Burlöv) - Eftersom ni valt att ställa frågor till en kommunledningsfunktion är det svårt att svara på detaljerade frågor. Men jag är övertygad om ock möter i många olika sammanhang hänvisning m.m till Barnkonventionen, så självklart utgör den en grund för delar av vår verksamhet (Eslöv) 21

22 - Alla beslut som fattas av Bildningsnämnden har direkt eller indirekt en påverkan på barn och unga. Därför måste alltid barnperspektivet finnas (Helsingborg) - Mycket inom skolans område ffa (Hässleholm) - Pågår intensifierat arbete med att förankra Barnkonventionen i den politiska beslutsprocessen (Kristianstad) - Kulturpedagogiskt centrum (KPC). Målbeskrivning utgår från Barnkonventionen (Simrishamn) Övriga kommentarer och synpunkter på enkäten - Enkäten bra utformad! Gav anledning till reflektion och genomlysning av frågor. (Kristianstad) 22

23

24 Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, 2 1 Malmö Tel 44/4-2 2, Fax 44/ Epost lansstyrelsen@m.lst.se