Ny Tid Rapport 7. Mats Wingborg Strategier för en global fackföreningsrörelse

Transkript

1 NyTid Rapport7 MatsWingborg Strategierförenglobal fackföreningsrörelse

2 MatsWingborg Strategierförenglobal fackföreningsrörelse 2

3 Publiceratiseptember2011 FörfattarenochArenaIdé Bild:NASAviaWikimediaCommons ArenaIdéärendelavArenagruppen Arenagruppen Drottninggatan Stockholm Tel(vx) Fax: NyTidärettprojektinomtankesmedjanArenaIdé.Syftetärattbefrämjaenradikaloch progressividéutvecklinginomolikapolitikområden.projektetkommerattsökainspiration frånsåvälandraländersomdesenasteforskarrönen. Inomprojektetkommerviattpublicerarapporterochuppsatserkringenradfrågorochmed enbredansats.rapporternakommerattpresenterasochdiskuteraspåoffentliga seminarier. 3

4 MatsWingborg Strategierförenglobalfackföreningsrörelse Arbetarrörelsenskärna 5 Ikölvattnetavfinanskrisen 7 Denglobalaarbetslösheten 9 Arbetslösheteniolikaregioner 11 Denglobalaarbetsmarknaden 13 OlikabranscheriEuropa 14 Globalafackföreningsrörelsen denljusabilden 15 Globalafackföreningsrörelsen problemen 17 Såserdetglobalafacketsstyrkautidag 18 Denfackligapotentialen 19 Etttydligtmönsteriframgångarna 21 Vadärfackligstyrka 23 Facketochstrejkvapnet 24 Slutsatser 28 TillbakatillSriLanka 29 Skriftensslutsatserisammanfattning:Femtonteseromarbetarrörelsen, facketochglobaliseringen 30 Förkortningar 33 Källor 35 4

5 Arbetarrörelsenskärna Kvinnorifärgstarkasarisharklättratuppitropiskabodhiträd.Debevakardenavlångaklädfabriken.Måletäratthållastrejkbrytareborta.Ennykonfliktharbrutitutidenekonomiska frizonen Katunayake nära Sri Lankas internationella flygplats. I den avgränsade enklaven, exporterastillomvärlden. Katunayake är Sri Lankas största ekonomiska frizon och uppfyller reglerna för en så kallad tvingatbådeföretagochregeringentillreträtter. *** Enkärnaiarbetarrörelsensstrategiärattenaochorganiseraarbetaremedmåletattdriva frambättrelevnadsvillkor.fördenfackligagrenenavarbetarrörelsenärdettahuvudsyftet. För den partipolitiska grenen är strategin mer sammansatt. För arbetarrörelsens partier är omgärdad av murar och taggtråd, arbetar nästan personer. De flesta jobbar i klädfabriker,menmångaocksåmedtillverkningavelektronikochlivsmedel.alltsomtillverkas ExportProcessingZone.MenKatunayakeharocksåblivitenbasförlandetsstarkastefackförbund,FTZ&GSEU.Strejkernainomexportsektornharsäntsvallvågorinomekonominoch detnödvändigtattocksåorganiseraandraskiktisamhälletellersamarbetamedandrapartierförattuppnåkoalitioner.inågrafallharsocialdemokratiskaochsocialistiskapartiertill partipolitiken. 1 Ett klassiskt problem är hur man ska definiera arbetare. I den traditionella marxismen var arbetareidentisktmedindustriarbetare.densnävadefinitionenärsedanlängeöverspelad. Nutidasociologiskadefinitionertarfastapåmänniskorspositioniarbetslivet.Enarbetareär och med en svag bas inom arbetarklassen. Ett exempel på det är Frankrike där Socialistpartiet inte har något riktigt stöd från fackföreningsrörelsen. En del av den franska fackföreningsrörelsenärkoppladtillkommunistpartiet,enannandelvärnarsittoberoendefrån enpersonsomutförettavlönatarbeteochdärarbetetärkontrolleratochstyrtavarbetsgivaren.menävenmeddennapreciseringärbegreppetvagt.ivilkengradskaarbetetvara 1 FörmerresonemangkringdettaseDestoltaförlorarna.BerättelserfrånFrankrike,Svenning,Olle&Svenning,Erik,Sekel Bokförlag,

6 kontrollerat av arbetsgivaren? Hur definiera de grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden? Detexisterarinteheller någongivenkopplingmellanarbetarklassochtillgångtillvälfärd.i ettglobaltperspektivärarbetarklassintealltididentisktmeddemestfattiga.idefattigaste utvecklingsländerna leverde flestapåfamiljejordbruk,människorärinteanställda utanen formavegenföretagare,detvillsägadetillhörengruppsomintebrukarräknastillarbetarklassen. Problemenmed begreppetarbetarklassärmångaochdelvisolösliga.meninnanvislänger de gamla teoribildningarna överbord borde vi fundera på vad som behöver behållas, vilka begreppochteoriervifortfarandeharanvändningav. Analyseravvadsomärarbetarklassharaldrighaftnågotvärdeisig.Skadetvarafruktbart att dela upp människor i olika kategorier måste själva uppdelningarna ha ett syfte. Inom marxismenvarsyftetspecifikt.arbetarklassenspositiongjordeattdenhadeenpotentialatt förändrasamhället.mendåkrävdesattarbetarklassenorganiseradesigochuppträddeenat. Genom facklig organisering kunde arbetarna kräva kollektivavtal. Ytterst fanns hotet om strejk. Idagfinnsskälattvidgateorierna.Framföralltbehövsenvidaresynpåvadsomärarbetarklass. Eller kanske att ersätta hela uttrycket med ett vidare begrepp. Det är de teoretiska sambanden,intebegreppet,somärviktigt.för hurviänvriderochvänderpådefinitioner kvarstårettavgörandefaktum:enavgörandebetingelseförarbetarrörelsensmöjligheterär människorspositioneriarbetslivet.ettförändratarbetslivförändrarocksåarbetarrörelsen. Alltoftaretaranalyseravarbetarrörelsensmöjligheterenbartsinutgångspunktiidémässiga trender och svängningar. Det är förstås viktigt, men ofta saknas en annan pusselbit: den materiellabetingelsenförenstarkarbetarrörelse. Denna skrift analyserar möjligheterna för arbetarrörelsen i ett globalt perspektiv. I förgrundenstårdeninternationellafackligarörelsen.avgörandeföranalysenärdedramatiska 6

7 förändringar som skett av det globala arbetslivet under de senaste decennierna. Finanskrisen har drivit fram snabba förändringar och den successivt alltmer integrerade världsekonominharfåtteffekterförvarendaarbetsplatsochförallasomfårsinförsörjninggenom arbete. En central tes i denna skrift är att förändringarna på den globala arbetsmarknaden också förändratarbetarrörelsensmöjligheter.denyaförutsättningarnamåsteisinturgöraavtryck iarbetarrörelsensstrategi.utgångspunktenärmänniskorsförändradepositioniarbetslivet. Det handlar om arbetslöshet, om vilka sektorer av det globala arbetslivet som växer och minskar,omförändringariarbetetsinnehålloch omnyaklassklyftorochskillnaderivillkor mellankvinnorochmän. Ikölvattnetavfinanskrisen Detsom2008togsinstartmedLehmanBrotherskonkursutveckladestilldenvärstafinanskrisensedan 1930 taletsstoradepression.iettslagblevenradavdetsenastedecenniets centrala ekonomiska premisser överspelade. Tilltron till den oreglerade marknaden fick en ordentligknäck.deländersomklaradefinanskrisenbästvardesomhadestarkastoffentlig välfärd, som de nordiska länderna och Tyskland, medan det avreglerade Irland hamnade i akut ekonomisk kris. Eller som Joseph Stiglitz, Världsbankens tidigare chefsekonom, uttrycker det: Irland har hamnat i kris framför allt för att man följt en ortodox marknadsfilosofi:medohämmadavregleringsomskapadeenuppsvälldfinanssektor,politikernaskröt omtillväxtenmentogintenotisomriskerna. 2 Den globala finanskrisen drev på förändringar av den globala arbetsmarknaden som hade tagitsinstartredaninnan.förändringstaktenaccelereradeochdenyastrukturernablevtydliga.finanskrisensförloppillustreradeocksåintegrationenavdenglobalaekonomin.kriseri vissa delar av ekonomin fick omedelbar effekt på andra delar. Även utvecklingsländerna drogsmed. 2 Coats,David(red.),Exitingfromthecrisis:towardsamodelofmoreequitableandsustainablegrowth,ETUC,2011,sid11. 7

8 DenekonomiskakrisenstartadeiUSA.Nedgångenleddetillattmångaamerikanerskötupp sinaplanerpåattköpanybil.enkonsekvensblevuppsägningarinomdenamerikanskabilindustrin. Den försvagade ekonomin drabbade en lång kedja av leverantörer. I Liberia avskedades arbetare på gummiplantager som en konsekvens av minskad efterfrågan på bildäck. I både USA och Liberia förlorade alltså arbetare sina jobb. Men effekten av att förlora sitt jobb i ett industrialiserat land och i ett utvecklingsland är långt ifrån desamma. I industrialiserade länder finns för det mesta någon form av försäkringssystem som skydd mot arbetslöshet,ävenomskyddetärlångtsämreiusaäninordeuropa. Närkrisenslårmotfattigaländerfinnsingetekonomisktskydd,människorslungasdirektner i armod. Men det finns också andra skillnader mellan nord och syd. I den rika världen har betydligt fler människor en anställning. I utvecklingsländer är den informella ekonomin större. Finanskrisen ledde till en ökad arbetslöshet, men allra mest ökade arbetslösheten i rika länder.iutvecklingsländerfannsredanfrånbörjanfärrejobb,därförfannsocksåfärrejobb attförlora.men ifattigastaterpåverkadesävenmänniskorutananställningaravdenekonomiskanedgången.närkärngruppermedanställningarförloradesinajobbminskadeockså efterfråganpåtjänsterinomdeninformellaekonomin. Idagservienlångsamåterhämtningavdenglobalaekonomin.Samtidigthararbetslösheten bititsigfast.dettaärettavvärldsekonominsmestoroandekännetecken,tillväxtutanökad sysselsättning,detsompåengelskakallas joblessgrowth.enannanoroandeförändringär dendramatiskaökningenavotryggajobb,detsomkallas precariouswork.detärsärskilt vanligtattkvinnorharotryggaanställningar. 3 Både arbetslöshet och osäkra och tillfälliga arbeten försvagar fackföreningsrörelsens förhandlingsstyrka. Det är följdriktigt att lönernas andel av länders totala BNP successivt har sjunkitsamtidigtsomföretagensvinsterharökat.dettaärisinturenavdeviktigasteför 3 SeblandannatLivingwitheconomicinsecurity womeninprecariouswork,ituc,

9 klaringarnatillattdeekonomiskaklyftornaökarideflestaavvärldensländer.isverigebörjade klyftorna öka 1980, men det är under senare år som utvecklingen mot ökade klyftor tagitrejälfart. Det är inte bara nyliberaler som fått överge sina ekonomiska mantran. Den globalt integrerade ekonomin har också tvingat arbetarrörelsen att ompröva många idéer. Den nationelltgrundadekeynesianismenharnåttvägsände.enstatkaninteeffektivtstimulera ekonominenbartinomdetegnalandeteftersomstoradelaravstimulansenläckerutiden globala ekonomin. En politik för full sysselsättning måste främst bygga på verktyg som utbildning, livslångt lärande, jobbcoachning och offentlig välfärd inte på en kortsiktig konjunkturpolitik. 4 Mångamänniskorivärldenharfåttenhögremateriellstandardunderdesenastedecennierna. Även medellivslängden har ökat generellt bland utvecklingsländer, men allra mest i östraasien.attettlandärindragetidenglobalaekonominäringengarantiförökadvälfärd, men däremot finns inga exempel på utvecklingsländer som haft ekonomisk tillväxt och fattigdomsminskning samtidigt som manvarit bortkopplad från den globala produktionens nätverk. Enslutsatsärgiven:Arbetarrörelsenförsvarardengenerellavälfärden,menmöjlighetenatt byggamurarochståutanfördenglobalamarknadenärstängd. Denglobalaarbetslösheten FN organet ILO (International Labour organisation) upprättar statistik över den globala arbetslösheten. Statistiken är av många skäl osäker och måste tas med en viss nypa salt, samtidigtärdetdemesttillförlitligauppgiftersomfinns. 4 FörettmerutförligtresonemangomkeynesianismenssvårigheteridagensekonomiseFrigörelsefrånKeynesär nödvändig,nilsson,anders&nyström,örjan,tiden,nr2/2011.seävensammaförfattaresstudiedenglobalautmaningen ochjämlikhetensgrunder,arbetarrörelsenstankesmedja,

10 EnligtILOfanns205miljonerarbetslösamänniskorivärlden 2010,vilketinnebärenglobal arbetslöshetpåomkring6,2procent.detbetyderattarbetslöshetenökatjämförtmed2007, detvillsägaförefinanskrisen,dåmotsvarandesiffravar5,6procent. Ungdomsarbetslösheten är ungefär dubbelt så hög som den generella arbetslösheten. I synnerhet inom EU har ungdomsarbetslösheten bitit sig fast på en betydligt högre nivå än förefinanskrisen. ILOvisarattandelenavvärldensbefolkningsomharnågonformavsysselsättningharfallit från 2007 till För närvarande är andelen med arbete 61,2 procent, vilket är en halv procentenhet lägre än före finanskrisen. Det betyder att många länder inte har tillräckligt med jobb att erbjuda en snabbt växande arbetskraft. I synnerhet på den afrikanska kontinentenärarbetslöshetenpolitisksprängkraft.avutexamineradeungdomarsomsökersig utiarbetslivetärdetendastvartiondesomfårettjobb. 5 På grund av den ökade arbetslösheten finns allt fler som ifrågasätter om det kommer att vara möjligt att uppnå millenniemålet om en halvering av fattigdomen till Före den finansiella krisen såg det ganska hoppfullt ut. Under en lång period sjönk fattigdomen. Mellan1990och2005minskadeantaletsomlevdepåmindreän1,25dollarperdagfrån1,8 till1,4miljardermänniskor. 6 IframföralltöstraAsienharstoragrupperavmänniskor lyftsuturfattigdom,medan den ekonomiska kräftgången präglar många av länderna i Afrika söder om Sahara. Flera afrikanskaländerharvisserligenhaftekonomisktillväxt,menutanattsysselsättningenökat. Dåväxervälståndetinommedelklassen,mentrickle down effektenblirminimal.fåsmulor fallerfrånderikasbord. Det går att dra lärdomar av de länder där fattigdomen minskat, även om varje land har specifikaförutsättningar.enslutsatsärattdetinteräckermedekonomisktillväxt.vadsom behövsärentillväxtsomskaparjobb. 5 GlobalEmploymentTrends,ILO, A.a. 10

11 Ideallrafattigasteländernafinnsenspecifikförklaringtill joblessgrowth.därharglobaliseringen skurit av sambandet mellan industri och jordbruk. Tidigare skapade fabrikerna i städernainkomstersomanvändesförattköpalivsmedelfrånlandsbygden.idaglederökade inkomster snarare till att länderna börjar importera livsmedel, vilket inte gynnar det egna jordbruket. Enannanorsakärattproduktionenförexportkontrollerasavstoratransnationellaföretag som ofta försöker att minimera antalet fast anställda. Företagen föredrar att hyra in personal från bemanningsföretag eller anställa på korttidskontrakt. Dessutom har de stora globalainstitutionernatvingatutvecklingsländernaattstramaåt.förattfålånochkrediter har länderna varit tvungna att dra ner på offentliga utgifter, privatisera och avreglera. Miljontals människor har förlorat offentliga anställningar utan att hitta nya jobb inom den privatasektorn. Menkanskedetfinnslösningarpådessaödesfrågor.Dethävdaråtminstoneförfattarnatill ennystudieutgivenavfn organetunrisd. 7 Enligtstudienbehöverlänkenmellanindustri och jordbruk stärkas. Det kan ske genom att staten i fattiga länder främjar efterfrågan på inhemska jordbruksvaror. Staterna bör också investera i utbildning och infrastruktur, inte minst inom sektorer som energi och transporter. Det skapar jobb och stärker landets konkurrenskraft.därigenomstärksocksålandetsindustrisektor. Förarbetarrörelsenärenpolitiksomskaparjobbcentral.Ekonomisktillväxtärennödvändig menintetillräckligförutsättningförattklarasysselsättningen.fenomenet joblessgrowth visar att politiken behöver fler stöttepelare. I utvecklingsländer är det särskilt avgörande medenpolitiksomskaparflerjobb.iannatfallblirdetsvårtattminskafattigdomen.men enökadtillväxträckerinte,detbehövsocksåenpolitiksomstödjerjordbruket. Arbetslösheteniolikaregioner Denglobalaarbetslöshetenskiljersigstarktmellanolikaregioner.Högstärarbetslösheteni Mellanöstern och lägst i östra Asien.I Europa är arbetslösheten betydligt högre i Syd och 7 CombatingPovertyandInequality,UNRISD,

12 Östeuropaäni Västeuropa.ISydasienochAfrikasöder omsaharatillhör cirkafyra femtedelar av arbetskraften den informella ekonomin, många får sin försörjning genom familjejordbruk.idessaregionerärocksåklyftanmellanmänochkvinnorsärskiltstark,detärbetydligtvanligareattmänharenanställningochregelbundeninkomst. 8 ILO:sstatistikvisarocksåattdenglobalaarbetslöshetenblandmänärnågothögreänbland kvinnor. En förklaring till det är att arbetslösheten anger andelen utan arbete av arbetskraften. Men globalt sett är kvinnor kraftigt överrepresenterade i gruppen som inte tillhör arbetskraften,detvillsägasomvarkenharettarbeteellersökerettarbete.enförklaringtill detta är att många kvinnor utför oavlönat arbete i hemmen. Men även här finns stora regionalaskillnader.inordafrikaärarbetslöshetenhögreblandkvinnoränblandmän,där harmångakvinnorsöktsigutpåarbetsmarknadenmenutanattfåjobb. 9 Den globala finanskrisen innebar en ökad arbetslöshet för både kvinnor och män, men arbetslösheten ökade ännu mer bland männen. Orsaken till detta är att arbetslösheten ökade särskilt mycket inom mansdominerade branscher, som byggindustrin och finanssektorn. Även ILO styrker tesen om fortsatt jobless growth. I sin analys konstaterar man att den fortsatthögaarbetslöshetenståristarkkontrasttillden återhämtning somskettavden globala ekonomin i form av ökad BNP, tillväxt och handel. Den förbättrade ekonomin har inte skapat den ökning av sysselsättning som man kunde förvänta sig. Den som granskar statistiken närmare finner att det framför allt är i den industrialiserade världen, däribland inomeu,somarbetslöshetenharfastnatpåenhögnivå.iutvecklingsländerökardäremot sysselsättningen, visserligen ofta från en låg nivå, men trenden är ändå mer positiv. Även östra Asien skiljer sig från övriga världen genom en mycket bättre återhämtning av sysselsättningefterfinanskrisen GlobalEmploymentTrends,ILO, A.a. 10 A.a. 12

13 Denglobalaarbetsmarknaden I Sverige har jobben inom jordbruket successivt minskat under de senaste hundra åren. Denglobalabildenavarbetsmarknadenärmycketannorlunda.Framtill2001fannsdeflesta Länge ökade i stället andelen anställda inom industrin, för att nå sin topp Flest anställdaisverigefinnssedanlängeinomdenständigtväxandeservicenäringen. anställdainomjordbruket,somdåpasseradesavservicenäringen.vidareharandelensysselsattainomindustrinsuccessivtökat,från20procent2000tillungefär23procentidag. 11 För närvarande arbetar ungefär 42 procent av den globala arbetskraften inom servicenäringen,35procentinomjordbruketoch23procentinomindustrin. 12 Underdetsenasteårtiondethardenglobalaindustriproduktionenökatkraftigt,inteminsti ländersomkinaochindien.somframgåravstatistikenhardetocksåletttillenvissökning av industrianställda i världen. Men framför allt är det antalet anställda i servicenäringarna somökar. 13 Trenden är att urbaniseringen fortsätter, varje år flyttar miljontals människor från landsbygdentillstäderna.allrasnabbastskeromflyttningfrånlandsbygdentillstädernaikina,där hälftenavdenglobalaurbaniseringensker. Många som kommer till städerna får jobb inom industrin, men ännu fler får jobb inom handel,kommunikation,utbildningochsjukvård.äveniindienökarantaletindustriarbetare, menännusnabbareantaletsomarbetarinomservicenäringar. En slutsats av den förändrade globala arbetsmarknaden är att ökningen av industriproduktionen framför allt beror på tekniska innovationer och ökad produktivitet och i mindregradpåattflerarbetarinomindustrin.densnabbaindustrialiseringsomskettiasien underdesenasteårtiondenaskiljersigdärförfråndenindustrialiseringsomtogfartieuropa 11 A.a. 12 A.a. 13 A.a. 13

14 under1880 talet.dåskeddeensnabbökningavbådeandelenochantaletindustriarbetare, även i Asien ökar visserligen industriarbetarna, men inte alls lika snabbt som det en gång gjordeieuropa. Även på en annan punkt skiljer sig industrialiseringen i Asien från den tidigare i Europa. I Asienärenmycketstorandelavindustriarbetarnakvinnor.Inomdenlättarekonsumtionsindustrin somtillverkningavkläder,skorochelektronik dominerarkvinnorna.näreuropa engångindustrialiseradesvarmännenistormajoritet. OlikabranscheriEuropa När det gäller olika branschers utveckling finns stora skillnader mellan olika regioner i världen.fråganharstorstrategiskbetydelsefördenglobalaarbetarrörelsen. Särskilt dramatiska är förändringarna av industriarbetet. I den rika världen (OECD länder, däriblandeu)harantalet industriarbetareminskat,underdensenastetioårsperiodenmed ungefärenmiljonperår.tvärtomärdetiöstraasien,sydostasienochsydasien,därdetsker enökningavantaletindustriarbetare.iöstraasienharantaletindustriarbetareökatmed30 miljonerochisydasienmed50miljonerunderdetsenasteårtiondet.särskiltmångahargått frånjordbruktillindustriikinaochindien.ävenilatinamerikaökarantaletindustriarbetare, men inte lika snabbt som i Asien. I Afrika ökar antalet industriarbetare, men från en låg nivå. 14 Under början av 1800 talet växte den första industriarbetarklassen fram i Storbritannien. Industrialismen spred sig på den europeiska kontinenten och skapade en bas för arbetarrörelsen. Till utvecklingsländerna kom industrialismen som en följd av kolonialismen, men denindustriellabasenfannskvarieuropa. I dag är bilden av den globala industriarbetarklassen radikalt annorlunda. Om man slår sammanöstasienochsydostasienfinns52procentavvärldensindustriarbetareinomdenna 14 A.a. 14

15 region. Inräknat Sydasien och Mellanöstern finns 75 procent av världens industriarbetare i Asien. 15 FörKarlMarxhadeindustriarbetarklassenensärskildsprängkraft.Idetväxandeproletariatet fanns fröet till social omdaning. Stämmer den analysen är Asiens överbefolkade industrisamhällen med många unga kvinnliga industriarbetare av särskild strategisk betydelse för denglobalaarbetarrörelsen. Men det var mycket som Marx inte förutsåg, som den växande servicesektorn och den offentligasektorn.idagärarbetarklassenlångtstörreänindustriarbetarklassen.ialladelar avvärldenärservicesektornidagstörreänindustrisektorn,baraiöstraasienfinnsnästan likamångaanställdainomindustrinsominomservice. Globalafackföreningsrörelsen denljusabilden För att reda ut vad den nya globala arbetsmarknaden betyder för den globala fackliga rörelsenmåsteviförstundersökavaddetglobalafacketärförslagsorganisation.detfinns bådenågotväldigtimponerandemeddetglobalafacketochannatsomäroroande.vibörjar meddenljusabildenförattsedantaossanproblemen. Denglobalafackföreningsrörelsenärvärldensstörstafolkrörelse.Ingenannanglobalrörelse har lika många individuella medlemmar. Ändå är det sällan som medlemmar i IF Metall, Kommunal ochsktftänkerpåsigsjälvasommedlemmarienglobalrörelse,manidentifierar sig som metallare, kommunalare eller SKTF:are eller möjligen som LO eller TCOmedlem,menintesomendelavInternationellaFackligaSamorganisationen(IFS). IFSärenglobalfackligsammanslutningförfackligacentralorganisationermedomkring175 miljoner medlemmar. LO, TCO och Saco tillhör IFS. Dessa tre centralorganisationer tillhör ocksåeuropafacket(efs). 15 A.a. 15

16 Mendetinternationellafackligasamarbetetskerävenpåandranivåer.Förfackförbundfinns fackligabranschorganisationerpåglobalnivå.ifackligasammanhangkallasdessaförguf:ar (Global Union Federation). Några av de största GUF:arna är IMF (för metallsektorn), ICEM (industri och gruvsektorn), ITF(transport), UNI(handel), IUL(lantbruk och hotell) och ISKA (offentligsektor).guf:arnaharfåttenalltstörrebetydelse,desluterglobalaramavtalmed transnationellaföretag.förnärvarandefinnsetthundratalglobalaramavtal.ettantalföretagmedhuvudkontorisverigeharslutitsådanaavtalmedguf:ar,däriblandskf,h&m,sca, Electrolux,Securitas,IkeaochSkanska.AllraflestglobalaramavtalharslutitsmellanGUF:ar och transnationella företag med huvudkontor i Tyskland. Det är avtal som den tyska fackföreningsrörelsendrivitfram. Ävenpåkoncernnivåfinnsettglobaltfackligtsamarbete.Påeuropeisknivåfinnseuropeiska företagsråd. Varje företag med minst 1000 anställda inom EU och EES området och med 150 anställda i minst två länder är skyldiga att upprätta ett europeiskt företagsråd. Företagenärskyldigaattbetaladeeuropeiskaföretagsrådensåattdekanarrangeraminsttvå mötenperår.iföretagsrådenärdesvenskarepresentanternaalltidutseddaavfacket,men detgällerinteförsödraeuropadärfacketärsvagare. På global nivå finns globala fackliga världsråd (GFV). Inom råden bedrivs ett världsomspännandekoncernfackligtsamarbete.transnationellaföretaghardockingenskyldighet attbetalaförkoncernfackligverksamhetpåglobalnivå.därförärglobalafackligavärldsråd mer ovanliga än europeiska företagsråd. Flera stora företag har ändå gått med på att finansieravärldsrådensverksamhet,ettsådantföretagärsvenskaskf. Detfinnsmångaorganisationerivärldensomsjälvakallarsigfackligamensominteuppfyller de kriterier som ställts upp av IFS. Hit hör den statligt styrda fackföreningsrörelsen i Kina, men också fackföreningar i Centralamerika och Pakistan som kontrolleras av arbetsgivare. Andraorganisationeruppfyllerintekriteriernadärförattdeintefungerardemokratiskteller styrsavpolitiskapartier. 16

17 Fackliga organisationer är folkrörelser, men också något annat än folkrörelser. Facket bedriver intebaraopinion utansluterocksåkollektivavtal.facketärennormerandekraft i samhällettillskillnadfrånandratyperavfolkrörelser. Globalafackföreningsrörelsen problemen FackföreningsrörelsenuppstodiStorbritannienunderbörjanav1800 talet.europaärfackföreningsrörelsens kärnland. Men under flera decennier har fackföreningsrörelsen tappat rejältieuropa.organisationsgradenharsjunkitdramatisktiländersomfrankrike,tyskland ochstorbritannien.ifrankrikeärfärreänvartiondeanställdmedlemifacket. ÄveniSverigeharorganisationsgradensjunkit,ävenomorganisationsgradenfortfarandehör till de högsta i Europa. Under många år har LO tappat medlemmar, både på grund av att arbetarjobbenblivitfärreochförattflerväljerattståutanförfacket.samtidigtharsacoökat antaletmedlemmarmedantcoistortsettståttstill.idaghartcoochsacotillsammansfler medlemmaränlo.ävenorganisationsgradenäridaghögreblandtjänstemänänblandlomedlemmar. Imångastudiergranskasorsakernatillattdefackligaorganisationernatappatmedlemmari Europa.Förklaringarnaärmånga,mendenviktigasteärattlagstiftningochpolitikförändrats imerantifackligriktning.dethandlarframföralltomattkollektivavtalenförsvagatsochatt facketsmöjlighetertillinflytandebeskurits.istorbritannienminskadefacketsärskiltmycket redan under Margaret Thatchers styre I Sverige införde den borgerliga regeringenökadeavgiftertilla kassan,vilketbidrogtillattfackettappademedlemmar(ävenom mankanståkvarsommedlemfastänmangåttura kassan). Menantifackligpolitikräcker inteförattförklaramedlemsraset.iallaländerharpersoner med tillfälliga anställningar eller korttidskontrakt och anställda i bemanningsföretag ökat kraftigt.dessakategorieravanställdaärsvårareattorganisera,deharosäkraanställningsvillkorochärmindrebenägnaatttastridmedarbetsgivaren,mångaärocksåinställdapåatt fåbytajobbochbranschochdåblirdetintelikaintressantattgåmedifacket. 17

18 Menintehellerökningenavosäkrajobbräckerförattförklaradetminskandeantaletmedlemmarinom deneuropeiskafackföreningsrörelsen.detärsärskiltmångaungamänniskor somväljerattståvidsidanavfacketochdennatendensärsärskiltstarkistorstadsområden. I Stockholm är organisationsgraden inom LO 15 procent lägre än i Sverige i dess helhet. Tendensen är alarmerande, om unga i storstäderna inte går med i facket finns risk för att nedgångenspridersiguppiåldrarnaochattmindreorterföljerefterstorstäderna. EnannanorsaktilldenfackliganedgångeniEuropaärdenminskadeorganisationsgradeni Öst ochcentraleuropa.närländernadärvarkoppladetillsovjetblocketvardetobligatoriskt attgåmedidestatskontrolleradefackföreningarna.nuharfackföreningsrörelsendemokratiserats,antingengenomattnyaorganisationerbildatsellergenomattdegamlaharreformerats.menifleraländerharfackföreningsrörelsenfortsattdåligtrykteochmedlemstappet håller i sig. Särskilt tydlig har den fortsatta nedgången varit i Baltikum, Ungern och Rumänien. I andra länder i Öst och Centraleuropa har facket fortfarande många medlemmar,detgällersärskiltfackenirysslandochukrainasomsedanfleraårtillbakaärmedlemmariifs. Såserdetglobalafacketsstyrkautidag MedandetglobalafackethartappatistyrkaiEuropahardetskettenvissuppgångiAsien, Latinamerika och Afrika. I USA har fackettappat medlemmar under en lång tid, men 2010 byttestrendenochfacketökadesittmedlemstalförförstagångenpålänge.totaltsetthar detglobalafackettappatmedlemmarunderdetvåsenastedecennierna.menifsharändå ungefär lika många medlemmar som sin föregångare FFI. Det beror framför allt på att de reformeradefackenirysslandochukrainagåttmediifsochbidragitmedennymedlemskader. Det globala facket, IFS, har sin bas i Europa. Av IFS 175 miljoner medlemmar finns drygt hälften i Europa. De europeiska fackliga medlemmarna kan delas upp i två huvudgrupper. Omkring30procentavIFS:smedlemmarfinnsinomEU,medan23procentbeståravdereformeradefackeniRysslandochUkraina(deryskafackenharhuvuddelenavmedlemmarna ieuropa). 18

19 Därutöverfinns18procentavdefackligamedlemmarnainomIFSiAsien,10procentiLatinamerika,7procentiAfrika,6procentiNordamerikaoch6procentiAustralien,NyaZeeland ochoceanien. 16 Det globala fackets struktur är i hög grad styrd av dess historia. Facket är fortfarande starkastieuropa.samtidigtärdetieuropasomfackettappatmest.iasienfinnsdenstörsta arbetskraften och de flesta industriarbetarna. Facket växer där, men antalet medlemmar bordevaraännustörre. Denfackligapotentialen Landstudieravfackligaframgångarunderdesenastedecenniernagertydligasignaleromvar potentialen till framgångar är störst. Två betingelser är avgörande, att det skett en demokratisering av landet som tillåter fria fackföreningar och att det skett en industrialiseringochenurbanisering.idiktaturerslåsfacketner.ifattigastaterdärfamiljejordbruket dominerarärpotentialenförfackligaframgångarliten. Historierna om de största fackliga framgångarna de senaste decennierna uppvisar en dramaturgimedstoralikheter. Under 1986 exploderade strejkerna i Sydkorea. Epicentrum var industristaden Ulsan, med Hyundaisvarvochbilfabrik.Påettårökadeantaletstrejkerfrån278tillnästan4000.Den svallvåg som drog över landet förändrade de politiska förhållandena i grunden. Militärdiktaturenföll ochersattesavparlamentarism.regeringenblevtvungenattgodkännaden oberoende fackliga rörelsen KCTU. Den våg av facklig organisering som startat på destora industrierna i landet ledde i nästa skede till att den fackliga organiseringen ökade inom serviceochoffentligsektor. Ibörjanav2008ökadeåterrepressionenmotdenfackligarörelsen.Tillnypresidentvaldes Lee Myung bak, tidigare direktör för Hyundai i Ulsan. Sedan dess har hundratals fackliga 16 ITUC:smedlemsregister,

20 företrädaregripitsochfängslatsförattde störtlandetsaffärsliv,detvillsägaorganiserat strejker.kctu:sstörstaförbundärfortfarandemetallfacket.landetsstörstafackklubb,med 26000medlemmar,finnspåHyundaisbilfabrikiUlsan. 17 CUTiBrasilienärLatinamerikasmäktigastefackligarörelse.Rörelsentogsinstartpåbil och elektronikindustrier i megastaden São Paulo under början av 1980 talet. En av de fackligt aktivaviddetsvenskaföretagetscaniavarluizinácioluladasilva,kalladlulaifolkmun.han StrejkernaiBrasilienökadetrycketmotlandetsmilitärjunta.Juntanhadefrånbörjanhaftett unisont stöd från de stora företagen. Nu blev företagen allt mer splittrade. Flera företag förespråkadeparlamentarismochlagligafackligarättigheterförattfåstabilitetilandet.det blevslutetpåmilitärjuntansomslutligenföll1985. CUTharfortsattattväxa.Fortfarandefinnsenbasblandarbetarepåstoraindustrier,men nuväxerrörelsensnabbastinomdenoffentligasektorn.inomcutfinnsocksålatinamerikas varmedochbildadebådecutocharbetarpartietpt,somskulleförahonomtillpresidentposten. störstalantarbetarfack.när Lula blevpresidentgavhanekonomisktstödtillenfolkrörelsekonferens i kuststaden Porto Alegre. Det blev den rörelse som kallas för World Social Forum ellerjust PortoAlegre rörelsen. 18 Lulaspelarfortfarandeenstorrollibrasiliansk politik,men2010ficklandetsinförstakvinnligapresident,dilmarousseff.ävenhonenföreträdareförarbetarpartietpt. ParallelltmedfacketsgenombrottiBrasilienväxtedennyafackligarörelsenSolidaritetfram ipolen.basenfördennyarörelsenvarleninvarvetigdansk.strejkernadärifrånspredsigtill andraarbetsplatser.strejkledarevarlechwalesa.tioårsenareskullehanblipolensförsta folkvalda president. Det som startade som en polsk arbetarprotest blev startskottet till en demokratisering av hela Östeuropa. När Berlinmuren föll 1989 hade Polen redan haft sina förstafriaval.fortfarandeärsolidaritetpolensstörstafackligarörelse,menorganisationen 17 FörytterligareinformationomfacketiSydkoreaseWingborg,Mats,StoppaförföljelsenavSydkoreasfackligarörelse, Byggnads,IFMetall,Unionen, FörytterligareinformationomfacketiBrasilien,seLO TCOBiståndsnämndshemsida( ivarlden/#/4546). 20